Tänk att William Shakespeare lever! Jag är så glad över detta! (Mer om honom senare.) Nu tar vi en repetitionsvända i kommentatorsbåset.
KerstinB:
”En mycket smart man, den här HB, men kanske inte så subtil som han själv tror. Men om man har väldigt RÄTT och alla andra (nästan) har väldigt FEL, och man har hållit tyst om det i tio år, kanske det är svårt att vara subtil?”
Emma-Karin:
”Vill också passa på att tala om för det intresserade kommentatorsbåset att den 21:a december står Jupiter och Saturnus så nära varandra att om man riktar sitt observationsverktyg mot den ena så ser man även den andra.”
Jossilurens, för dagen iklädd ett nick: Sneru Lissoj
”Nu har jag tillbringat på tok för lång stund tillsammans med både Kanada och Kate Bush.
[…]
Dagens HB är självfallet Orlando Bloom.
Olle Bergman, aka DDM:
Shall I compare thee to a Hemlisblogg?
Nothing is more lovely and temperate.
Rough winds do shake the icy streets of December
And summers lease is all too far away
But this eternal summer on lotten.se shall not fade
embryo skriv en sonett
i hellskottland heller
embryo skriv en sonett säjer jag annars får du ingen rimmad till jul
men: åh
du kan skriva en kortsonett: en snett
Leda:
”Faktaresistens på hög nivå. Och en märkligt hållfast monark. Ner med allt! Pepparkakor åt folket!”
hakke (apropå att facit kom sent idag):
Tur att jorden inte kretsar runt julkalendern, även om det känns så i december.
Åsas dotter:
En kort spellista man kan ha som soundtrack till luckan! Toppenlåtar alltihop.
• Eiffeltornet – Ted Gärdestad
• Here Comes the Sun – The Beatles
• Free Falling – Tom Petty
• Bohemian Rhapsody – Queen
• Chandelier – Sia
• Drops of Jupiter – Train
Magganini:
”Envar sin egen namne, nästan.”
Där satt den, Magganini!
Galileo Galilei (1564–1642) var ett under av tankeförmåga och briljans – som dock jobbade i en sällan skådad motvind. Han blev intresserad och bekymrad och nyfiken och irriterad mest hela livet, vilket ledde till att han idag kallas ”vetenskapens fader”. (Hm. Vem är vetenskapens moder? Kanske ämnet filosofi, meddelar Wikipedia.)
Nutida historier om människor som har haft det tufft och motarbetats är så vanliga att vi har blivit blasé och bara rycker på axlarna och tänker nåt i stil med ”jaja” eller ”jag tror minsann att det kurrar lite i magen”. Men nu ska ni få höra vad Galileo fick stå ut med.
Först föddes han ju. I ett hem med en mamma av fin familj (Giulia Ammannati) och en musikerpappa som hette Vincenzo – som enligt Nordisk Familjebok var ”af en förnämlig florentinsk ätt, en framstående viola- och lutspelare, dessutom kännare af den grekiska och den romerska litteraturen samt väl hemmastadd i matematiken”. Om sonen Galileo står det i samma verk:
”Enligt faderns önskan inskrefs han 1581 såsom medicine studerande vid universitetet i Pisa, men öfvergaf snart läkarkonsten för att egna sig uteslutande åt de matematiska vetenskaperna. Hans afsikt var ända från början att blifva professor i matematik vid något af de italienska universiteten, men först efter fruktlösa försök i Bologna, Padua och Florens lyckades han 1589 erhålla en sådan lärarbefattning i Pisa.”
Tänk att bli en så framstående figur att uppslagsverken listar ens misslyckade försök att bli professor. Nåväl, när han äntligen hade blivit professor, började han gräla med sina kolleger såpass att han sa upp sig och flyttade till Padua med sin sambo Maria Gamba och deras tre barn. Där var han glad och nöjd, men hela tiden kom han på nya idéer – eller så snubblade han över sådant som han kunde utveckla på egen hand. På försommaren 1609 hörde han talas om en apparat som två nederländska optiker hade konstruerat: kikaren. Så fort han hade vidareutvecklat och förbättrat den, vände han den ut mot stjärnorna och såg allt det som vi tar för givet idag: Jupiters månar, månens berg och dalar och Saturnus ringar samt att även solen har fläckar.
Tyvärr blev han 1610 flyttad till Florens, där han fick en upphöjd position med oändliga resurser. Och nu måste jag citera Nordisk Familjebok igen:
”På denna plats fann han dock ingalunda det lugn han eftersträvade; hans opposition mot Aristoteles’ filosofi bragte peripatetikerna i harnesk, och hans öppna anslutning till läran om jordens rörelse uppeggade teologerna mot honom.”
För det var nu GG, som vi ju kallar honom, kom i konflikt med kyrkan om religiositet och det vetenskapliga, fria tänkandet. Han förstod att Nicolaus Copernicus hade haft rätt om universums ordning. Så stark var kyrkan, att den kunde bestämma sig för att vetenskapligt tänkande helt enkelt var fel.
Galileo studerade och utvecklade teorierna om
- fart och hastighet
- gravitation och fritt fall
- vetenskapliga metoder
- relativitetsprincipen
- tidvatten
- tröghet
- kometer
- pendlars rörelse
- ljusets natur
- atomlära
- observationsastronomi.
Men han måste ju ha fel! sa kyrkans ämbetsmän och startade en hatkampanj mot honom. Falska dokument som ”bevisade” att han hade pratat i nattmössan kom i omlopp, folk ljög och Galileo Galilei ställdes inför rätta. Han dömdes till livstids fängelse (husarrest), och fick inför alla tydligt säga att han hade haft fel om planeterna och rymden samt att han helt tokigt hade trott att jorden snurrade runt solen. ”Naturligtvis är det precis tvärtom”, sa GG sammanbitet. Rättegången har i efterhand beskrivits som ett enda stort bedrägeri.
Jag frågade mina fem oerhört allmänbildade och i största allmänhet fantastiska barn och deras respektive om Galileo Galilei, och fick svar som handlade om Marco Polo, stenar i himlen, att han fick vara med i Queen, att han föddes samma år som Shakespeare – samt detta påhitt:
”Han gjorde skisser på en planet som han tänkte sig kunde kretsa kring en av stjärnorna i stjärnbilden Lejonet. Han föreställde sig att den var bebodd av tvåbenta tuppar som kluckade och gal för att kommunicera. De gal i Leo.”
Dagens ungdom, asså.
Men vi måste återvända till tavlan, som målades av en icke namngiven italiensk konstnär i mitten av 1700-talet.
Under de sista åren i livet skrev Galileo Galilei så pennorna glödde, men lite hemligt och i skymundan. När han dog, skedde begravningen i stillhet utan pompa och ståt, men med den närmaste familjen samlad. I en profetisk runa stod:
”I dag kom nyheten om förlusten av Galilei, som berör inte bara Florens utan hela världen. Nu när avunden får ett slut kommer detta intellekts överlägsenhet att bli känd och för all framtid tjäna dem som söker sanningen.”
Men tyvärr tog trasslet inte slut här. Nästan 100 år senare flyttades Galileo Galileis kropp till en mera ståndsmässig plats, och då passade man på att ”undersöka” liket. Högerhanden var okej, men resten var i dåligt skick (efter bara 100 år!). Flera vansinniga präster tog då och plockade på sig delar av liket – bl.a. en tumme två långfingrar, en ryggkota och en tand.
Stackars Galileo Galilei kunde sedan inte ens vända sig i sin nya grav.
Relikerna har sedan dess bytt händer tusentals gånger, men museer har försökt samla dem på ett enda ställe. De har nästan lyckats.
Men hörni. Nu borde vi ju skriva ett filmmanus om Galileo Galilei. Musikintrot är ju självklart och i dessa coronatider kan vi dra en parallell till 1620-talets pest. Associationer till nutidens ”fake news” kan vi påstå är tillfälligheter.
Men var är plommonstopet? Så här dags på lördagsförmiddagen brukar vi ju inte dra en vinnare. Så det får bli två – som tack för er tålmodiga väntan! Jag draaaar …
- Kråkan!
- Katt!
Plommonstopet behagar minsann uppvisa djurisk humor.
Lucka 13 kommer på söndagsförmiddagen!
Lite mer om den fantastiska William Shakespeare, som på riktigt fick Storbritanniens andra vaccinspruta. Detta fick meme-världen att gå i spinn och skoja till det.
• The Taming of the Flu
• So, if Ms Keenan was patient 1A, was Mr Shakespeare ”Patient 2B or not 2B”?
Casting director:
So what would you bring to the role of second patient? We want a sense of real drama and patriotism here.
Auditionee:
I’m literally called William Shakespeare.
Casting director:
Fair enough, the part’s yours.
Jag var jättestolt över det sluttande planet, pulsens opålitlighet och kastparabeln. Samt att han fick bättre tidmätningshjälpmedel när han såg att periodtiden hos den svängande ljuskronan var konstant, oavsett amplituden.
Men inte blev det någon tischa för det! Rättvisan är orättvis och omutlig i Lottens värld.
HURRAAA!
Lyckan är som en tischa, och nu har den stänkt också på mej!
Ja se vi kom fram till Jorge Luis Borges, den argentinske författaren. Argentinska flaggan med solen i mitten, Shakespeare och rosen och sonetter. Allt som inte riktigt föll in naturligt hänförde vi till hans ’Biblioteket i Babel’; där finns det gott om lite av varje. Besvär med hrmm kulorna kopplade vi till det faktum att Borges dog oskuld; det kanske kan ge en del problemas … ojojoj, så vågat, nu blev vi generade.
Grattis till Kråka och Katt! Jag tog hejhjärtat till mig Shakespeares 155 sonnett och snöade in mig på Michael Palin, 77 år. Fick ett visst vatten på min kvarn när jag lyckades koppla bilden till Betty Palin.
I gryningen gick dock det rätta svaret upp för mig – och som vanligt så passade ALLA ledtrådar, inte bara några.
The Gerbil Think Tank var nog det som gjorde mig mest tveksam. Men jag reste mig upp lite, slog näven i golvet och bestämde mig för att bestämma mig.
Underbart lärorik lucka, tillika facit – nu vet jag ju till och med vad som bragte peripatetikerna i harnesk!
Själv tog jag några omvägar, via Penrose, Foucault, Newton och Copernicus, men gick tillbaka till lucktexten och hittade pisametern, som avgjorde saken.
Grattis Katten och Kråkan!
Skogsgurra: Plommonstopet tar inte mutor, men jag! Därför grälar vi ofta om rättvisor och orättvisor; det finns ju båsister som har fått en tischa varje år. Och så finns det de som ALDRIG har vunnit och som går omkring och fryser sedan 2005!
Men om nån känner att det är dags för en bonustischa, så är det ju en helt korrekt känsla. Hmmmm.
Börjar likna nåt, Lotten!
Vi får nog, som tidigare nämnts, ta på oss våra spökliknande helkroppsskydd och idka lite byteshandel med infödingarna.
Om du ser några ljusgröna figurer som smyger sina mörka fjät på altanen så är det troligen vi som försöker bli av med lite vulgoskumpa och annan dryck.
Olles hustru får inte misstänkas. Så något manipulerande med stopet kan absolut inte komma ifråga. Bara så du vet!
Hann inte glutta på luckan igår men GG är en favorit hos undertecknad som fysiklärare. Eleverna brukar bli mäkta upprörda när vi läser om rättegången och stackars GG som måste säga att han har fel när han egentligen har rätt.
Vilken tur att GG uppfann tyngdkraften (typ) som kunde hjälpa poletten att trilla ner relativt tidigt. ”Den gal i Leo” gillade jag skarpt, duktiga barn!
Grattis Katt och Kråkan! Håll ut Skogsgurra!!
Grattis små djur med kläder!
Den här gången styrdes jag rätt av Pisa i stort sett på direkten. Här behöver vi som tur är inte säga att vi har fel när vi har rätt, bara säga nåt annat än det vi vet.
Grattis Kråkan och Katt!
Även här trillade poletten polletten plätten (hur stavas det?) ner relativt snabbt. För omväxlings skull.
(Jag har för övrigt drabbats av nån sorts nerver och ska inte jaga upp mig, hur det nu ska ordnas i december månad.)
Pisametern gav riktningen vid första genomläsningen och visserligen försökte Marco Polo visa att han minsann funnits där, men HB:s förmodade blindhet passade ju helt in på GG:s ålderdom. Lite kringläsning gav mig sedan det tjusiga ordet: galileiinvarianta. Tack för en rolig lucka!
Grattis, grattis till Kråkan och Katt!
Ingela skickade lite snöbilder till mig för att jag saknar snön så himla mycket i december. Jag vill till och med skotta! Här kommer ett av fotona!
Det närmaste snö vi kommer i Hägersten är lite mjäll på kragen. Och inte får/bör man fara norrut heller. Tack Ingela för finbilden, det ser härligt ut!
Och Borges blev blind han också, lita på det.
Underbar snöbild, tack till Ingela.
Grattis Kråkan och Katt.
Det liksom bara trillade här också.
Och när jag sen knäckte bildens lettråd, så vurte jag nöjd, det var en rysligt elegant lettråd för övrigt.
’Och dock rör hon sig’ måste vara den mest effektiva och lakoniska kommentar som någonsin fällts.
Grattis Kråkan och Katten!
Meeen varför kommer jag till lucka 7 när jag klickar på ”Lucka 1 och dess facit” Lotten?
Decemberväder: Två gånger har vi i Lund haft ett tunt snölager några timmar, men annars är här grått, grått och ännu mera grått och då och då faller regn. Hittills i december har vi haft en enda soltimme. Tio dagar framåt förutspås mer grått, grått som kan blandas med regn sju av dagarna. Temperaturen håller sig kring 6 plusgrader.
Så här i efterhand hade det ju varit bättre om jag inte hade gissat på Tycho Brahe.
Att jag förklarade bort 77 med att jag säkert bara missat något. På samma sätt som jag förklarade bort det mesta som inte passade in. För japp, Tycho hade ju ont i kulorna. Garanterat. Hålla på att vägra gå och kissa på det där sättet. Så anagrammen som hämtades från tv-serien stavar ju Tycho Brahe och de var ingen långsökt ledtråd till GG, för hade jag varit med på spåret så hade jag knölat in GG Allin nånstans.
Men ja, kroppsdelarna var GG, för hua!
Grattis till alla tishavinnare! Kråkan, Katt och alla tidigare!
Kråka och Katt har vi utanför köksdörren dagligen men sällan samtidigt. Grattis!
Det tog en stund och en rejäl näve ledtrådar innan jag hamnade hos GG via en sväng hos Kopernikus.
Fårskallen Anna! (Jag vet nog, jag!) Det är bra så att jag har gjort fel i mina länkar – I will fix!
Grattis Katt och grattis Kråka!
Var en liten stund inne på Skönheten och Odjuret men de heli…centriska någonting ledde mig till GG och låtlistan slog sista spiken i kistan. Men var kommer drottningen in?
Jag informerade min dotter (Åsas dotter) om att jag absolut vill ha min femte ryggkota förvarad på Lunds Unviersitet, i samma anda som Galileo.
Bettan föregångare Vickan sades regera över ett imperium där solen aldrig gick ner.
Ingelas snöbild fick mej att börja yra om ’den där dikten … ett ensamt skidspår … författaren heter nåt, nåt, kanske lite adligt och i förnamn vad var det – Bertil eller nåt’. Lille M. tittade ointresserat på mej. ’Kalendern gör paus i dag’, sa han vänligt.
MEN – Bertel Gripenberg, ’Ett ensamt skidspår som söker sig bort i skogarnas djup’, det var den dikten som Ingelas foto gav association till. Sorglig sak, så här slutar den: ’vad stjärnorna blinka kalla, hur skymmande skogen står, hur lätta flingorna falla på översnöade spår!’
Drottningen ska vara på engelska i detta sammanhang.
Ni verkar vara några som inte kan texten till popgruppen Queens ”Bohemian rhapsody”. Lite utbildning då:
https://www.youtube.com/watch?v=fJ9rUzIMcZQ
Vår HB dyker upp efter ca 3:13.
Mitt namn skulle göra sig rätt bra med hakki hakkos namnidé från i går eftermiddag, eller hur?
Åh, snö… Här är det knappt ens grått om dagarna, det är nästan svart hela tiden.
Lysande, Ninja. Tror du har rätt där.
Tack, skogsgurra.
Fast Magganino Magganinis tanke är också rätt bra. Och rätt.
Lotteneno Lottenini uppskattar stort era
1) förklaringar till lettrådarna
2) tolkningar av ledtrådar.
Här i Mälardalen ska vi tydligen få snö(blandat regn) på julafton!
Det här är inget bra år för mig. Ungefär varannan kväll kommer jag ihåg kalendern och börjar googla lettrådar, bara för att efter mycken huvudbry inse att jag är ute ett dygn försent. Visst kan man roa sig med kalendern ändå, men det blir inte riktigt samma sak när tävlingsmomentet försvinner.
Jaha. Då sitter man här med den ena funktionen på nätet efter den andra ur funktion. Det börjar bli lite för många som är tröga eller obefintliga nu.
Men kalenderkanalen flyter lätt som aldrig förr.
Bertel Gripenberg, ‘Ett ensamt skidspår som söker sig bort i skogarnas djup’ Den påminner mig om barden från tricotageavdelningen och hans ”ett skidspår rest sitt monument – fast horisontellt” Kan det finnas ett samband där?
Vad mer kan man tjattra om? Kanske den mänskliga anatomin?
”För japp, Tycho hade ju ont i kulorna. Garanterat. Hålla på att vägra gå och kissa på det där sättet.” Njae, vet inte om det förklarar just den detaljen. I likhet med resten av mänskligheten har även vi en så kallad blåsa/bladder där vi förvarar vätskan tills det blir dags att tömma. Det är nog inte många som råkar ut för problem med kulorna.
Det skulle i så fal vara någon med svårartad förträngning i orificen. Min kännedom om HB sträcker sig inte så långt att jag kan ha en välgrundad uppfattning om den detaljen. Kanske var det så?
Annars associerade jag till de kulor och klot som han gjorde fallförsök med. Det gjorde nog rätt ont i dem när de slog i.
Kommentarer välkomna.
Barden, you say SG. Min första goggling var på ’Den blinde barden’. Borges kom upp och så var saken klar. Bettan föste vi ihop med Falklands-debaclet och rosenbroschen var rosen i Borges ’Den djupa rosen’. Klappat och klart!
Grattis till tishor och tack för kul lucka! Jag är klar med mina linoleumtryck, äntligen.
Här är en dikt om vetenskapens mödrar, för den som är sugen på att se en liten film https://www.youtube.com/watch?v=ak6sdSAcNkw&ab_channel=AmandaPalmer
Den som inte vill se en liten film kan läsa dikten (man måste skrålla lite) https://www.brainpickings.org/2017/04/26/the-mushroom-hunters-neil-gaiman/
Eftersom det nu blivit Lucia bjuder jag och Gogaloliloleo Gogalolilolei på en julsång.
Jag såg en teaterpjäs nån gång sent 70-tal som handlade om GG och hans liv. Gravallvarligt och experimentellt värre. Skådespelarna agerade dels på scenen men också på plankor som var utlagda i salongen. Det kutades hit och dit på plankorna som låg lösa på stolsryggarna, livsfarligt som det verkade. Själva historien kom lite i skymundan.
Jag minns betydligt mer av ”We will rock you” och den Galileo. Såg den på Dominion Theatre i London 2010. Fånig historia som de flesta musikaler av den sorten, alltså de som bygger en historia utifrån låtarna. Men väldigt bra musik.
Grattis till de dubbla vinnarna!
Först tittade jag på Hannoias länk (dikt om vetenskapens mödrar) och tjoade av förtjusning i allmänt poetiskt lyckorus.
Sedan tittade jag på Niklasses länk och skrattade så att brillorna trillade av.
Tack Nonikoklolasos, den hade jag glömt.
Borges växte upp tvåspråkig, spanska och engelska.
Och den 11 var tangons dag. Så att …