Hoppa till innehåll

Dialektologi är som lite eljest

I våras läste jag ju en universitetskurs i konsthistoria där jag lärde mig allt om modernism. Uppsala universitet hade distansundervisning där jag nu ett halvår senare mest minns hur frustrerande långsamma föreläsningarna var. Och hur förkyld läraren var. Samt hur jag lade ner min själ i inlämningarna och tentan och uttryckte mig som ett skrivproffs och blev godkänd med kommentaren ”språket fungerar”.

Okej. Nu i sommar har jag läst dialektologi med en föreläsare som sitter fast i Finland sedan coronautbrottet. Det är också Uppsala universitet och distansundervisningen är precis lika kass – tekniskt sett. Man kan inte spela upp föreläsningarna på ökad hastighet, man kan inte stoppa dem och man kan inte backa eller hoppa framåt.

Men det är ett oerhört spännande ämne! Jag lär mig massa om dialektfonetik, fonemsystem, sydsvenska egenheter (att skånska låter som det gör), den fornnordiska böjningsläran (inte min favorit) – det faktum att norrländskan saknar numeruskongruens i predikativ ställning:

  • dom är trött
  • älgarna var stor
  • när pojkarna va liten
  • bakfull är vi på söndagar.

Nej, det här bryr sig verkligen inte många om, känns det som. Men jag njuter av tjocka L och bakre och främre R, när massa bokstäver faller bort i olika dialekter – men jag är innerligt trött på bråk om uttalet av kex.

Men här ska ni få se nåt kul! En dialektkarta! Kolla här var man säger ”eljest”!

ELJEST!

Nu kan ni kolla var man säger godis, gotter, ostbågar, ostkrokar, cola, coca, lagom, lagomt – och annat ur egen fatabur!


Och alla ni som har gäspat er hela vägen hit ner, ska få en belöning på ett helt annat tema: den mest perfekta loggan. Och en tung OS-saknads-suck.

Share
Publicerat iBloggen

27 kommentarer

  1. Örjan

    Här vare nyheter!

  2. Agneta uti Lund

    Rolig länk och
    fantastisk logga!
    Vilka fynd du gör!

    Snygg ny sida – men mitt namn etc. fanns inte med längre.
    Skrev in på nytt. Men då blir det kanske dubbelt?

  3. Jag vet inte riktigt hur det funkar med kommentarerna än – tycker att det är lite magert och otydligt. Ska se om det går att ordna!

  4. Emi

    Av personlig erfarenhet hade jag flyttat sydvästgränsen för eljest ytterligare några älvdalar söderut, men det kanske har med frekvensen att göra också?

  5. Åkej. Nytt utseende. Få se vad man hittar den här gången.

    Titta, länkskolan är tillbaka! Fast just nu har jag inget att länka till.

  6. Kom gärna med massa feedback! Det är ett jädra pillande och trixande!

  7. Gitta

    dialekter är skitkul! men just fonem och kongruens låter mindre givande: varför måste saker och ting bli så teoretiskt??
    i övrigt har jag nu i alla fall fått träffa pojkvännen, så nu har jag försmäktat i staden 10 dagar. vem vet, till jul kanske jag får gå och fika utomhus? bortsett från det hoppas jag att ryssarnas vaccin innehåller mer än vodka, så man får tillbaka sitt liv någon gång!

  8. Humlan

    Dialekter är härliga. För en tid sedan så läste jag om att man ska göra ett nytt dialektlexikon, det gamla var från 1800-talet någon gång. På bild av gamla lexikonet så läste jag om pytters, det är mitt nya favoritord.

    pytters
    s. oböjl. [pyttesj, pyttis o.d.] helvete, helsike; vanl. i interj. Häls Ång Västb Lappl.
    *Han for te pyttesj, han for till pytters Häls.
    *Pyttesj nann gang! pytters någon gång, helvete heller, absolut inte Ång.
    *Han börjä stort men dä jekk ått pyttärs för-n, han började stort men det gick åt pytters för honom Lappl.

  9. Eftersom jag köpte mjölk och fil på Puttersjaus måste jag apropå dialekter berätta historien om när ägaren, Anders Bogren, en gång i världen ringde till Länsstyrelsen, statens gripklo på Gotland. Den svensktalande landshövdingen var osäker på vad han hade sagt och bad honom bokstavera Puttersjaus (det finns inte en chans att en oförberedd fastlänning skulle förstå ordet Puttersjaus). Landshövdingen bad honom stava gårdsnamnet:

    – Naj, naj, Stava, dei jär Corswants gardi dei. Dei jär Puttasjausn.

    Att Bogren sa så var förstås ett skämt – vi begriper ju att folk har svårt att förstå vad vi säger, så spelar vi tillbaka och låtsas ibland inte förstå vad andra har sagt – men detta var ju inte lätt för hövdingen att förstå.

    Landshövdingen som trodde att Bogren inte hade förstått att han ville ha gårdsnamnet bokstaverat – psykologiskt övertag alltså – bad med sedvanlig överlägsen röst honom bokstavera, bokstav för bokstav. Bogrens svar kom rappt:

    – P sum ei päuken, u sum ei uggleaugo, t sum ei tojlu, u tojlu ansin um igen, e sum ei eisar, r sum ei russi, s sum ei svaipi, j sum ei Jaku, a sum ei astuen, u sum ei Utalsken, u s sum ei svein.

    Ordförklaring
    * päuken = djävulen
    * uggleaugo = uggleögon
    * tojlu = spillkråka
    * eisar = tömmar
    * russi = Gotlandsruss
    * svaipi = dörrn
    * Jaku = Jakob
    * astuen = grannen
    * Utalsken = den som bor i Utalskog
    * svein = svin, gris

  10. Jätteintressant (och framför allt roligt!), Niklas! Det grämer mig att jag inte kan läsa upp historien högt utan att låta som en amerikan som försöker prata skånska.

  11. Vi bilade runt Siljan en gång, och vid en bensinmack stod två infödda och pratade. När de såg oss utombys komma och tanka, gick de över från begripligt Dalmål till ett helt obegripligt tal. Älvdalska?

    Jag kom att tänka på the Navajo code talkers.

  12. ” … u tojlu ansin um igen … ”
    Njutbart, Niklas!

    Den där dialektkartan ska jag försöka ransonera lite och ta fram igen under långa mörka höstkvällar. Mycket spännande.

    Hittills har jag bara testat ett par ord, varav det ena inte finns noterat.

    Om man i början av juni hör någon säga: “Siddu, bråjoppa ä oppa” betyder det “Ser du, den tidiga potatisen har kommit upp.” Men “bråjopp” tycks vara så sparsamt förekommande att det inte kommit med på kartan (ännu).

  13. Örjan

    Karin -“bråjoppa”
    Min kvasietymologiska gissning.
    “Brå” från bråd dvs tidig?
    “Joppa” flerleds fövrängning av “jordpäron”?

  14. Precisamente, Örjan! Jordpäron som har bråttom att komma upp.
    En jopp, flera jopp och bestämd form: joppa.

    (Oj, vad liten jag blev! Är jag det?)

  15. Menar du att man är liten när man skriver kommentarerna, Karin? För i så fall håller jag med. Men man blir större när de väl publiceras!

    (Måste hitta ett sätt att göra oss större; vi är väl skumögda allihop kan jag tänka.)

  16. Jag skriver tenta nu, förresten. Jag ska bland annat översätta en knasig svensksvensk mening till några andra svenska dialekter. Rysligt tidsödande – jag vill ju att allt ska gå i flygande fläng!

  17. Som teskedsgumman, Lotten! Nu är jag liten igen, när jag skriver kommentaren, men inte när den väl är postad.

  18. Man får tydligen inte aviseringar om efterföljande kommentarer längre?

  19. Ah, det har du rätt i – den funktionen försvann med det nya utseendet. Ska se om det går att fixa.

  20. (Jag skriver fortfarande tenta. Och kan inte riktigt fokusera eftersom det finns så mycket annat intressant i livet.)

  21. Cecilia i Houston

    Jag klurar mest på det tekniska… Är distansundervisningen lajv? I så fall kan jag förstå att man inte kan spola framåt eller bakåt, om det inte är i real tid borde det ju vara en uppladdad video och då borde det ju finnas lite funktioner…
    Min man är universitetslektor vid ett av universiteten här i Houston. Han pysslade inte med distansundervining alls förrän han raskt fick tänka om i mars. Kursen i våras var en liten kurs (sett till antalet elever) så det gick ganska bra att göra kortare lektionsvideos (videor?) och sedan ha det ett par extra frågesessioner över zoom i veckan. Den här terminen är det en stor undergradkurs (ca 250 elever) och han ska definitivt använda sig av inspelade lektioner som släpps en gång i veckan (eleverna kan kolla när de vill, spola fram och tillbaka etc) och två lektionstimmar lajv som används till frågor och extra exempel.
    Han säger att hans största problem är att få fram sin entusiasm för ämnet när han sitter ensam framför en skärm… mycket lättare i en lektionssal.

  22. Cecilia i Houston

    Nya siten funkar bra förresten! Kan man önska sig något? Då vill jag gärna få tillbaka tidsangivelsen (inte bara datum) på kommentarerna.

  23. Cecilia i Houston! Ja! Du ska få tillbaka tidsangivelsen! (Men jag måste hitta rätt knapp.)

    Distansundervisningen om dialektologi är inte alls lajv, den spelades in redan i maj! Det funkar, men lärarna måste fortsättningsvis verkligen fokusera och inte humma och mumla eller säga fel namn i tre minuter (som konsthistorieläraren gjorde i våras) och sedan bara säga “oj, sa jag Rembrandt, jag menar ju Matisse” och prata vidare.

    Men: jag lär mig massvis. Hur man INTE ska föreläsa t.ex.

  24. Länkarna på sidan, som har något gemensamt och något annat gemensamt (jag undrar just vad), fungerar sådär. Den som heter “Goda råd som jag inte följer” verkar t ex ha förvandlats till en helt annan webbplats.

    Idag drar vi åt Hälsingland igen för att förhoppningsvis få upp uthuset. Groomen har just hämtat bilen, vars högra framdäck exploderade igår. Det ingick INTE i planeringen.

  25. Brid: Jag såg precis det! Måste fixa!

  26. Ingela

    Åt pöttis, heter det i mina hemtrakter. Och det där med numeruskongruens stämmer nästan, för det finns ingen som säger “pojkarna är liten”. De andra exemplen kan stämma. Fast på riktigt genuin dialekt så skulle exemplet med älgarna bli ” “älgar’n vara stoor”, med betoning på första o:et och en liten höjning av tonläget på det andra o:et.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.