Hoppa till innehåll

Åsikt: skippa läxorna!

Om jag skulle lista sådant som mina föräldrar ALDRIG har sagt till mig skulle detta komma överst:

– Har du några läxor?

Men om jag samtidigt skulle lista min vanligaste fråga till mina egna barn är detta en av topp tio:

– Har du några läxor?

Jag hade ALDRIG läxor. Aldrig. Om det berodde på att jag bodde i den ytterst vänstervridna Luleå där allt just 1973–79 skulle vara tvärtemot etablissemanget eller om det bara var ett tidens tecken, vet jag inte. Jag har aldrig valt läxor eller annat skolarbete före basketen, kompisar, väder eller släktkalas. Lottens mantra under hela livet:

Prio 1: det som är kul.
Prio 2: det som är trist.

Men under ungefär femton år satt jag och min djefla man hela helgerna med barnen och tragglade läxor med med dem. Eller vaddå femton år … Vi började 1998 och håller fortfarande på … Tjugotvå år!

(Hej alla lärare, nu ber jag om ursäkt. Men det här är min käpphäst.)

Eh … var var jag … jo … bort med läxor, som är idiotiska i sin utformning. Som vi väl inte ska behöva kämpa med för att fatta. Som de här:

  1. Skriv ner allt du vet om Leonardo da Vinci.
  2. Här är en blindkarta över Sverige. (Deluppgift: Måla länen i olika färger. Måla Norrbotten gult. Måla Västerbotten rött. Måla Norrland svart. Var ligger Liverpool?)
  3. Gör fem valfria matteuppgifter som utmanar dig och dina kunskaper.
  4. För träningsdagbok i en månad.

Jag vet i alla fall att runt 1489 målade Leonardo da Vinci en grotesk profil. [CC]
Exemplen ovan har jag tagit ur minnet – och de är på intet sätt påhittade. Men varför är de då inte bra?

  1. Den vetgiriga sitter i fem timmar och googlar sig blå för att sedan skriva en tiosidig uppsats om da Vinci med prestationsångesten i nackskinnet. Den obrydda skriver ”jag vet ju inget” och gör nåt annat den kvällen. Föräldrarna sliter sitt hår.
  2. Man kan inte sabba de gula och röda områdena med svart färg! Föräldrarna sliter sitt hår.
  3. Den obrydda räknar ut 5+5, 2+2, 1+1, 4×4 och 3×3 och gör nåt annat den kvällen. En annan elev vill ha en definition på ”utmanar dig” och sover blott två timmar den natten. Föräldrarna sliter sitt hår.
  4. Den som idrottar kopierar basketdagboken (t.ex.) och är färdig på två sekunder. Den som inte tränar förtvivlar och vet inte hur man ska bli godkänd i idrottsämnet. Föräldrarna sliter sitt hår.

Samtidigt som föräldrarna sliter sitt hår, förtvinar idrottsrörelsen för att alla ungdomar måste prioritera (de ofta obegripliga) läxorna framför kroppsliga övningar. (Jag hittar inte på. Av de tjejer som slutar idrotta i gymnasiet anger 84 % att läxorna är orsaken.)

Scarrys gamla bild på skolan.

Så nu tänker jag mig att alla skolor i hela Sverige skippar läxorna under ett år. På försök! Alla lärare fokuserar på att lära ut sitt ämne, inte på att uppfostra och samla in läxor som

  • eleverna inte har gjort
  • eleverna har lagt ned för stor möda på
  • föräldrarna har gjort.

Varje lektionsmål är i min fantasi att eleverna har lärt sig X antal fakta.

 

 

x + y = -1, x = -1 -y

3x – y = 5
3(-1 -y) – y = 5
-3 – 3y -y = 5
-4y = 8
y = -2

Eh. Men X är än så länge okänt.

Fem kanske? Och så ställer läraren fem frågor i slutet av lektionen – fem frågor som markerar vilka de fem viktiga parametrarna är, som sedan kommer på provet med de andra X  antal fakta som läraren har fokuserat på? Allt är jättetydligt med inget annat mål än att LÄRA UT KUNSKAP.

Av Peter Tillberg 1971–72.

Nejnej, men vem är väl jag att ha åsikter om skolan, jag som höll på att chockdöden dö i höstas när jag vikarierade på högstadiet under blott en dryg månad. Eller vänta.

Jag får visst ha denna åsikt.

Skippa läxorna! Gå med i en idrottsförening! Knyppla mer! Läs en bok! Lös ett roligt mattetal! Hälsa på dina farföräldrar! Gå vilse! Rym hemifrån en liten stund!

Scarrys nya bild på skolan.

Uppdatering

I ekvationen ovan är X tyvärr 1, vilket inte alls stämmer med mina tankar om fem.

x + y = -1
x + (-2) = -1
x = 1

QED.

Share
Publicerat iBloggen

44 kommentarer

  1. crrly

    Bra, bra, ner med läxor. (För trött just nu för att utveckla det mer.)

    Men Scarry! Flaggan!! *kräkemoji* Vadfan. Bra med “konstnär” i stället för “konstnärinna” såklart, och “pappersfigurer”, de är väl ändå inga dockor?!

    Men flaggan. Usch. Vore intressant att höra resonemanget där.

  2. godiva

    Du är så bäst! Jag lärde mig mest när jag skolkade, byggde stall med pappa, och tränade hästar och födde upp kaniner, katter och hundar. Barnarbetare hos mamma i bokhandeln med böcker i lön. Min pappa körde läxförhör framför tv:n när det var fotboll, det var så himla bra – men jag hatade geografi, varför ska jag veta floderna i Europa, men fråga mig om normaltemperaturen på en katt eller hur man ska slå i en spik. Mina lärare blev tokiga, men vad skulle de säga om mina frånvarotimmar när jag alltid hade alla rätt på proven. Även geografi & historia, trot eller ej 😀 Det var ju länge sen… men läxor som praxis, nej. Stöd till de som inte har föräldrarstöd.

  3. Bra och rätt.

    Det finns mycket att säga om hur vi lär oss, jag skrev en krönika för länge sedan om att vi faktiskt behöver pauser i vår inlärning och göra något helt annat. Läs ”Daemoner i hjärnan” på http://cla.es/vnFqr1

  4. Ingela

    Tycker nog att du förenklar. Kunskap är inget lättdefinierat begrepp. Men jag håller i huvudsak med dig vad gäller läxor. Jag har haft barn av alla typerna som du beskriver och mest synd är det om de ambitiösa som kan köra sig själva rakt in i väggen med hjälp av dåliga och icke avgränsade läxor. I sämsta fall med en totalhavererad skolgång som resultat. Nu bestämmer man inte alltid själv om man ska ge läxor eller inte, det är ibland en skolpolicy. Ger jag läxa någon gång så ska det vara för att repetera/träna/befästa något eleven lärt på lektionen. Läsläxa i de lägre årskurserna är också bra. Men då ska den vara anpassad efter elevens nivå, inte samma till alla.

  5. Intressant hur olika innebörd begreppet läxor kan ha. Min minnesbild från grundskolan (1984-1993) är att i princip alla läxor var av den typ man hade förhör på dagen efter. De här 10 glosorna, sida 43-47 i kemiboken, alla Sveriges landskap etc. Det tycks ha skett en förflumning av läxorna!

  6. Självklart förenklar jag! Men min åsikt är enkel: skippa läxorna.

    Jag skulle vilja att det som på kung Augustus tid utgick ett påbud.

    – Hela Sverige ska vara läxfritt, pang bom!

    (Kom nu inte och säg att jag förenklar igen, för det vet jag. Jag har bara en åsikt, och nånstans måste man ju börja. Jag ställer mig gärna på barrikaderna om det är nån som hänger på!)

  7. Lille Maken

    I gymnasiet hade jag läxor. Långa och många. Jag gick reallinjen och visste att jag måste ha toppbetyg för att komma in på KTH så jag jobbade på, särskilt matte. Även tyskans alla ramsor, an, auf, hinter osv, nöttes väl in hemmavid. Kan inte minnas att det skedde i klassrummet. Där skulle det läsas högt och översättas och så där. Och beträffande att nöta in så hade jag tidigt en strategi. När det var sånt som jag inte förstod lärde jag mig det utantill. Och förr eller senare klarnade sen det mesta.

    Nu har jag hört att Råttan ställt mig i en dålig dager här i båset. Då vill jag förklara. Medan jag ritar lyssnar jag på Spotify men är för snål för att betala för att slippa reklamen. Där dyker då upp allt möjligt, flickor som inte har några byxor på och liknande. Då rodnar jag, fin pojke som jag är, och så knapprar jag bort till nån anständig musik i stället. Bara så ni vet!

  8. Vi hade prov, förstås. Och det var inför dem som jag pluggade tyska glosor och franska fnuttar.

    Det konstiga är att jag, som ju enligt alla konstens pluggregler gjorde komplett fel som hårdpluggade natten före proven, fortfarande kan det som jag lärde mig då.

    Det har jag aldrig tänkt på förut! Varför fastnade all fakta?

    (Bra, Lille Maken. Fast vi var aldrig oroliga.)

  9. Håller med, håller med … Men mittenekvationen är knasig och x blir ett och egentligen är jag ju här för att läsa om Kappadokien.

  10. Precis Pysse, mittekvationen är knasig. Dessutom har ekvationen oändligt många lösningar. För att lösa två obekanta krävs två olika ekvationer med samma x och y, ett ekvationssystem.

    Läxor hade vi och läste dem gjorde jag ibland, när jag hade lust och om ämnet var roligt (alltså matte och fysik). Jag kanske pluggade en och annan glosa och några verbböjningar till nöds. Kanske.

  11. Lille Maken

    Men bläckhornet lever kvar hos Scarry. ?

  12. Ingela

    Det är inte åsikten om läxor som jag är tveksam till, utan det där med att “lära ut kunskap”.

  13. Magganini

    Ja. Jo. Visst alltså. Ni har många poänger.
    Men hur ska man hinna lära sig allting om man inte nöter lite med pluttifikationstabellen utanför skoltid?
    Och det blir inte mycket tid över till undervisning om hela Hemsöborna ska läsas under lektionstid och hela uppsatsen eller recensionen därpå ska skrivas under lektionstid.
    Jag minns mina läxor för sådär tvåhundra år sen ungefär som Jenny minns sina på åttiotalet: “Läs kapitel tre”, “Gör sidan 14 i övningsboken” och sånt. (Vi fick böcker alltså. Egna alltså. Fick.) Men såna idiotiskt dimmiga uppgifter som Lotten beskriver måste ju bara bort bort bort.

    Frågan hur vi kommer runt problemet med den orättvist fördelade tillgången till stöd i hemmen söker dock sitt svar.

  14. Ninja i Klockrike

    I mina barns högstadieskola hade alla barn plats på ett kontor. Det var mellan sex och åtta ungar per rum, enkla bänkskivor, låsbart köksskåp, skoställ och klädhängare.
    Förbjudet för andra elever att komma in på någon annans kontor.
    Så alla hade, oavsett hur det såg ut i hemmet, en lugn studieplats
    På eftermiddagarna fanns det lärare på plats för studietimmar, där man kunde få läxhjälp, ta-igen-bortovaro, extra studiestöd.
    Så alla elever hade tillgång till vuxna som kunde hjälpa till med läxor och stötta i inlärningen.

    Visst går det att fixa läxhjälp i skolan.

  15. Ökenråttan

    När vi bodde i tropiken gick våra tre barn (8, 14 och 15 år) i en USA-ägd skola, engelskspråkig. Skoldagen avslutades med study hall, där alla gjorde läxor och fick hjälp av lärare. Sen kom skolbussen och under sång och glam fraktades skolans alla ungar hem till sej i sina skoluniformer.

  16. Utmärkt! Ni ser ju att nånstans här i kommentarerna och i mina tankar finns den gyllene medelvägen där läxorna är borta, men pluttifikationstabellen ändå pluggas in! Och där alla ungar under stoj och glam på eftermiddagen åker hem med lätta skolhjärtan!

    Och tack för ekvationspåpekandet! Den är kapad, den är inte färdiguträknad. Ska fixa!

  17. BoAnders

    I gymnasiet (också Luleå) hade vi en historielärare som ägnade lektionerna åt att läsa Wodehouse-noveller för oss elever. Men – samtidigt fodrade han att vi skulle kunna den historia som han var satt att lära oss enligt läroplanen. Det var upp till oss själva, ibland dök det upp muntliga förhör och då var det bäst att vara påläst. En ovanlig pedagogisk metod, men den lyckades.

  18. Jag tror att Grej of the day-idén verkar vara en väldigt rolig undervisningsdetalj. Och med en riktigt bra läxa.

  19. Ökenråttan

    I den tropiska skolan förekom även hemuppgifter, som skulle göras över veckoslutet! ‘Skriv en text på så många ord om ett visst ämne.’ ‘Gå ut och titta på stjärnhimlen och berätta vilka stjärnbilder du såg.’ Och liknande.

  20. Det är jättebra med omfångsangivelser! Jag misslyckades i höstas, innan jag blev varm i kläderna:

    – Skriv tre meningar om din väg till skolan! Ljug om du vill! Tio minuter från och med nu! Go!

    De ambitiösa skrev 15 meningar och njöt av att vara rebeller.
    Några skrev tre meningar med fem satsradningar i varje.
    De som höll pennan som vore den en blomsterkvast skrev tre treordsmeningar och bad sedan att få gå på toa.

  21. Ninja i Klockrike

    Jag är fortfarande impad av ungen som skrev en uppsats om Magellans världsomsegling, med enda treordsmening;
    ‘Den var jobbig’.

  22. Ökenråttan

    Esaias Tegnérs uppsats om undret i Kanaan är inte heller särskilt långrandig: “Vattnet såg sin Skapare och rodnade.”

  23. Ökenråttan

    Ja, för den som kanske var sjuk och hemma från skolan den dan: Det var vid bröllopet i Kanaan som Jesus förvandlade vattnet till vin.

  24. Njae. Bröllopet i Kana.
    Kanaan var det där landet som Mose var på väg till.
    Kana är en ort.

  25. Jag var nog sjuk. Tack ÖR och Cecilia N.

  26. Ökenråttan

    Tack Cecilia N, för att du rättade mej när jag var ute och åkte kana.

  27. ÖR, du tänkte säkert på Kanaanbadet i Blackeberg.

  28. Spanien är ju ökänt för alla sina läxor och visst bågnar sonen ibland. Han tycker inte att han har någon fritid men han har nog mer än vad han inser för tiden går fort när man sitter vid datorn medan den släpar när det är läxor.

    Jag gillar inte läxor bara för att det ska vara läxor. Men däremot är ju oftast lärandet ett nötande för att det ska sitta fast ordentligt och komma naturligt vid behov. Och då räcker det (oftast) inte med de få lektionerna man har i skolan. Fram till åk tre hade sonen i stort sett inte en endaste läxa. Sedan fick han ny lärare och då blev det läxor varje dag, från inget till allt (svensk skola). Det måste väl ändå finnas något mellanting?

  29. Ökenråttan är i gott sällskap. I den vanligaste varianten av Husförhörsvisan (Kan ni säga mig vad ettan är? En är allen, som råder över himmelen och jorden … och så vidare till tolv apostlar) är sexan “sex stenkrukor i Kanans land”.

  30. Ojojojojoj vad min 70-talsskola (jag gick ettan till nian 1971–79) misskötte min religiositet och “kristendomsundervisning” samt Bibelkunskaper.

    Förutom de teckningar som fröken Malin Kumlien bad oss göra av Jakobs stege, Röda havets delning och Moses i vassen … kan jag nästan ingenting. Men jag vet hur man bäst gör demonstrationsplakat och skriver protestvisor om arbetslöshet!

  31. Ökenråttan

    Religionshistoria är väl det som behövs, för allmänbildningen helt enkelt. Få utanför kyrkans egna är så bibelsprängda som konstvetare. (Med en del missar beträffande Kana dårå …) Västerlandets konsthistoria efter antiken handlar ju om kristen kyrklig konst och fortsätter så. Sen kommer även värdslig, konungslig konst in, om jag nu får förenkla. Och sen kommer konst som vill dekorera. Och nu har vi konst som vill konsternera. Nä, nu får jag sluta.
    Dessutom, tänk på vår litteratur. Hur många författare har inte behandlat religionsteman utan att för den skull vara ‘religiösa’?

  32. Och filmare!
    Jag var helt tagen av ”The shape of water”.

  33. Christer, the Long Distance PT

    Och kompositörer! Jag vilar min väska.

  34. Men CtLDPT, få gamla farbröder att gråta så här på blanka onsdagsförmiddagen. Tack!

  35. Jag håller med Niklas! Tack för länken, CtLDPT!

    (Sorry för onärvaro: deadlinearna står som spön i backen!)

  36. Under tiden passar jag på att skicka en religionsfråga till Cessi N. Hela skoltiden undervisades jag i kristendom. På gymnasiet bytte ämnet namn till religion, men det var samma kyrkoherde som undervisade. Jag trodde att jag hade hyfsad koll, men så dyker Husförhörsvisan upp med elva apostlar! Vad har hänt – är det Judas som kickats ut, eller?

  37. *googlar Husförhörsvisan* …

    Det kan vara så att det är det enda ”elva” man kommer på.
    Jesus kallade tolv lärjungar. För att Jakobs söner som är upphov till de tolv stammarna är tolv.
    Men redan här kan man börja höja på ögonbrynen, för de namnges olika i olika evangelier.

    När Judas går iväg så blir de elva kvar. Efter hans svek så räknas han inte in längre framgent. Dessutom så dör han (på olika sätt i olika evangelier).

    Men. I hans ställe väljs Matteus in. Just nu utan bibel till hands så jag vet inte om det händer i början av Apostlagärningarna eller i slutet av något evangelium.

    Dessutom. Tolv från början är en lite rundhänt sanning då det ju följde med många fler, t ex många kvinnor, där Maria Magdalena är en.

    Kolla gärna en dokumentär på svtplay som kom i julas om kvinnornas plats i den tidiga kyrkan. Minns inte nu vad den heter.

  38. Nja, noga räknat var det Mattias som valdes som tolfte apostel, mycket riktigt i början av Apostlagärningarna. Och apropå Husförhörsvisan, så är det kanske en definitionsfråga vilken variant som är vanligast, men i den jag kan sjunger man ‘i Kana Galileen’.

  39. Zozzo

    Jag hade förstås läxor, eftersom jag började skolan 1953. I småskolan nån enstaka läsläxa framåt tvåan, när de flesta äntligen knäckt läskoden. I trean-fyran kanske högst två läxor, korta, per dag. Femman-sexan, då var det glosplugg och gör åtta räknetal. Sen övergicks det till veckovisa läxor, vi skrev upp i en anteckningsbok vilka avsnitt i vilket ämne som skulle läsas till när. Och så gick vi i skolan på lördagar. Läxlöst var en så konstig tanke att den nog aldrig tänktes.
    Nog är jag mer för läxor än emot. Om de är avgränsade och rimliga tidsmässigt och, ffa, aldrig ska förhöras på direkt efter helg eller lov. Som ju då förmörkas av läxjobbet.
    Läsläsning i skolan med lärarstöd tror jag mycket på.

  40. Tack Tigerlilja. Om man är bibellös får man köra på minnet …
    Tack också Lotten för länken till programmet.

    Jag såg på en version jag gogglade på att de sade att det var 6 stentavlor i Kana. Men det måste de ju ha snubblat på tangenterna på. Stenkar ska det ju vara. Nån måtta på stentavlandet får det ju vara.

  41. Tack Cecilia N och Tigerlilja för att ni delar med er av era bibelkunskaper!

  42. Kyrkan ska ju fira gudstjänst och bedriva diakoni, undervisning och mission.
    Om nu Lotten tycker det är okej att jag undervisar hos henne så gör jag gärna det. Huruvida ni därav vill tro eller inte lägger jag mig inte i. Det är en sak mellan dig och Gud.

  43. Ja, kära nån: undervisa mer för oss, Cecilia N! Allt är intressant! “Förundras över allt”, som Linné sa.

    /ateisten Bergman

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.