Hoppa till innehåll

”Titanic the Exhibition” – en recension

Idag har vi varit på den där berömda Titanicutställningen som far land och rike samt världsdelar runt som vore den ett val-lik vid namn Jonas. Det är en utställning som jag har spanat in i flera år och varit beredd att göra långa omvägar för att få uppleva. Titta bara på den här reklamsnutten!

Blir man inte alldeles knollrig av längtan?

Så idag åkte vi fulla bilen till Uppsala. (Tågbiljetter hade kostar mer än en resa till N.Y., tyvärr.) Efter rundvandringen med guide i öronen under nästan en och en halv timme, samlades vi för att lufta våra intryck.

Vad var bäst?

– Barnskorna!
– Tallriken som italienaren hade hittat och tog hand om i 20 år!
Ringen som tanten tappade i livbåten strax innan hon drunknade.
– Breven!
– Isen!

”Isen” var ett stort isblock som vi fick känna på. (Fotokälla)
Barnskorna – som en överlevandes släkt skänkte till utställningen när den kreerades 2012. (Fotokälla)

Vad kunde ha varit bättre?

– Den dåliga svenskan. Särskrivningar och språkfel på informationslapparna.
– Audioguiden. Han pratade ju JÄTTEKONSTIGT.
– Ja! Och en gång sa han ”bilden uppe till höger” när bilden var till vänster.
– Att det var för trångt. Folk stod ju framför bilderna för att kunna se i montrarna.
– Och framför montrarna för att kunna se bilderna.
– Att inte alla brev var renskrivna så att vi kunde läsa. Det som stod i brevet från Olga, var ju jätteintressant, men det var ju så mörkt så jag kunde inte läsa.
– Att man inte fick ta bilder. Är inte det lite omodernt?
– Och den där pyjamasen. Som dom trodde var en smoking. Pffft.
– Den där kupén med våningssängar som hade en skylt som sa att det var andra klass, och en annan där det stod tredje klass. DÅ ville jag hitta en guide och fråga!

Nå? Andra eller tredje klass? (Fotokälla)

Den allra största invändningen jag har, är att det inte var tydligt vilka saker som verkligen kom från Titanic, och vilka som var artefakter eller ting från Titanics systerfartyg. Den där tantens ring såg ju inte alls ut att vara i guld. En gigantisk silverservis stod i en monter i ett av de skumma rummen (det var verkligen inte ljust) och såg så vansinnigt imponerande ut. Men med läsglasögonen på och näsan mot monterglaset såg vissa av ”silverbyttorna” ut att vara gjorda av plast, medan andra helt klart hade patina och såg äkta ut.

Eftersom alla gick omkring med audioguiden i öronen, var det inte läge att avbryta promenaden för att leta upp en människo-guide och ställa äkthetsfrågor.

En av de tydliga artefakterna var en inte alls imponerande kopia av ett (1) av dessa propellerblad. I halv storlek. (Fotokälla)

Men kan någon förklara vad som ligger bakom dessa barns ansiktsuttryck? Jag kan inte riktigt se mig mätt på bilden.

”Crew members and children from 3rd class.”

Vi enades om att utställningen var okej, men faktiskt inte värd en omväg. Eller som vi sa när vi hötte med näven mot Fyrishov:

– OCH VAR VAR SJÄLVA BÅTEN, VA?

Share
Publicerat iBloggen

23 kommentarer

  1. Ninja i Klockrike

    Menar du bildsidan eller baksidan på korten?
    Bildsidan har sett ut så där sen anno dazumal, för det har min mormor berättat. På knekten stod ett J, vilket inte alls betydde joker som mina klasskamrater trodde, utan Junker, för designen var tydligen tysk, och visst är det lite frakturstil över teckningarna?

  2. Brid

    Ni var alltså tvåhundra meter från oss och kom inte hit och fikade. Jag är djupt kränkt. (Fast det var bra att ni inte kom oanmälda, för så mycket fikabröd hade vi inte hemma.)

    Vi har inte sett utställningen själva och är nog inte övertygade om att den är värd priset faktiskt. Ikväll har vi ätit nånsorts avskedsmiddag med grabben och hans mamma (den i Stockholm bosatte brodern hade inte möjlighet att komma). Imorron ska vi vinka av honom vid färjan och sen kommer han inte åter före Australienfärden.

  3. Jag tror att barnen kikar i motljus på bilden. Men TACK för recensionen, vi hade tänkt försöka se utställningen, men inte haft riktigt tid och lust än. Dumma öppettider dessutom.

  4. Jag har letat på hela internettet efter en bild på utställningens ”smoking”, som det stod på lappen framför en … herrpyjamas.

    Den var svart och hade vita slag och vita revärer och var verkligen inte på några som helst villkor en smoking utan blott och enbart en sladdrig pyjamas. (Jag lydde alltså för en gångs skull anvisningarna och tog inte en enda bild inne på utställningen. Nu ångrar jag mig, för oj vad ni hade skrattat åt denna ”smoking”.)

  5. Ökenråttan

    När vi åkte på kryssning i Hawaii visades film på båtens biograf. Och vilken film var det då? ”Titanic”!

  6. Den fråga som då infinner sig är: Vilken av bilarna?

    Och tack för konsumentupplysning! En utställning som får för sig att det är kul att se ett stort propellerblad i halv storlek har missat något väsentligt.

  7. Den bilen som tog sig hela vägen till Uppsala utan problem var förstås spanjorens.

    Spelkorten, Ninja: baksidan såg ut precis som jag skulle kunna tänka mig att de gjorde då. Men själva illustrationerna var i mina ögon jättemoderna – fastän de fanns redan på 1800-talet!!!

  8. Zozzo

    Ah, Titanic-museet! Gjorde en veckolång rundresa på Irland förra året, där ingick en avstickare till Belfast. Där stannade bussen utanför Titanic-museet, en ytterst imponerande byggnad med samma form som fartyget, och belägen på den plats där varvet som byggde Titanic låg.
    Men: den annars så museiglada guiden lät meddela att ” det är ingen idé att gå in på museet, ni hinner i alla fall inte se särskilt mycket för om 30 minuter åker vi vidare.” Snöpligt kallas sånt.
    Men byggnaden var fin och blev vederbörligen avfotograferad.
    Sen dess har jag velat se den där utställningen. Men nu vet jag inte….kanske bättre åka till Belfast och the real thing?

  9. Summa summarum:
    Den omkringfarande utställningen är värd ett besök om den ligger nästgårds och man inte är en som behöver vända på slantarna och dessutom inte är så himla noga med fakta och sånt trams.

  10. Det låter som ett museum skapat av mannen som gav min pappa svaret ”Do you want the truth or the cousin of the truth?” en gång för länge sedan.

  11. Nästgårds, ja;
    behöver inte vända på slantarna, kan stämma;
    inte så himla noga med fakta, NEJ

    så vi hoppar nog över den. Vi kan gå på bio istället.

  12. Asså, jag är inte riktigt bekant med fiskgjusarna i år. Jag fattade det som att det satt en ensam unge i boet och pep. Och då kom en förälder med en fisk och så kom ungens syskon också hem. Och sen for en av dem med maten.

    Men så var det alltså inte?

  13. Örjan

    CeciliaN: Så kanske det egentligen var,med båda”mat”-föräldrarna på besök med mafisken men tror dock att ett av syskonen flög elakt iväg med fångsten/maten. Baserar min gissning på att jag trodde mig se 4 gjusar samidigt i boet (varav en inom kort snabbt (flög iväg med fisken i sina akor)

  14. Kråkan

    Nä, så här är det:
    En ensam unge sitter i boet och ropar efter fisk. En gjuse sitter i torrträdet bortom.
    Den i trädet (och ungen) märker att nu är det nåt på G och flyger till boet. Det visar sig att den från trädet är en vuxen. Den har inga ljusa kanter på fjädrarna och lite blekare färg, dessutom är den inte ringmärkt som alla ungarna och pappa Ivo är.
    När mamma Iiris (också oringad) kommer med fisk nappar den nykomna vuxna fågeln helt fräckt åt sig fisken.
    Ungefär samtidigt kommer ytterligare en unge till boet.
    Iiris flyger iväg åt ett håll och strax efter den främmande fågeln åt sitt.
    Vi som tittat mycket tycker också att den nya har mer mörka fjädrar under hakan och ber brunt på bröstet än Iiris. Hon, för vi tror det är en hona, har varit på besök tidigare några gånger. Kanske är det en som redan börjat flytten och passar på att få några lättfångade fiskar. Det är i alla fall inte nån unge från det här boet sen tidigare år, för de är alla märkta.
    Lite skumt och mycket fräckt är det .

    Lite senare samma dag är fisket mycket lyckosamt och en kort stund sitter tre gjusar och äter samtidigt på var sin fisk i boet. Det händer inte så ofta . De får nog bättre matro om de drar iväg med fisken till nån gren, men det innebär samtidigt att de riskerar att tappa maten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.