En dag 1918 eller 1919 (källorna varierar), fick Helen Keller hälsa på Chaplin, som höll på med antingen A Dog’s Life (1918) eller Sunnyside (1919).
Eftersom Chaplin sedan länge var särskilt intresserad av hörselskadade och deras handalfabet, var han (enligt alla tillgängliga beskrivningar) alldeles till sig i trasorna. Han berättade hur han tänkte sig att filmerna skulle fungera för dem som inte hörde, och Helen Keller fick antingen en tolkning via Anne Sullivans teckenspråk i handen – eller så höll hon sin hand på hans mun för att själv kunna tolka det han sade.
Kommen så här långt, är det svårt att inte leta vidare efter känt folk som Chaplin träffade och det han sägs ha sagt till dem. Liksom Kar de Mumma kunde han ha gett ut en bok med titeln ”Folk som mött mig”.
När Einstein gick på filmpremiär med Chaplin, applåderade hela publiken som tokar. Enligt någon som var där (hur nu denna kunde höra detta, måste man ju fråga sig), gick dialogen så här:
Chaplin:
– De applåderar mig för att alla förstår mig. De applåderar dig för att de inte förstår dig.
Einstein:
–Vad betyder det?
Chaplin:
–Ingenting, absolut ingenting!
Men via irrfärder på internet hittade jag nyss den allra konstigaste kändis-möter-kändis-bilden. Nancy Reagan måste ju ha träffat alla möjliga celebriteter under sina år först i Hollywood, sedan under åtta år i Vita Huset. Särskilt varm och uppsluppen eller ens rolig lär hon inte ha varit – men man kan ju anstränga sig om situationen kräver det, kanske?
(Jag lovar att posera exakt sådär om jag får träffa någon av mina favoritidoler.)
Klart Mr T måste få en puss på pannan när han ställer upp och är jultomte i Vita Huset!
De intressanta kändismötena (Chaplin och Keller!) fick mig att tänka på ett avsnitt i boken Drottningen vänder blad, av Alan Bennet. Drottningen hade förirrat sig någonstans bakom Buckinham Palace, stött på en bokbuss och gått och blivit bokslukare. ”Hon grämer sig över alla författare som hon träffat utan att kunna prata med dem om något vettigt, T.S. Eliot, Philip Larkin och Ted Hughes, alla hade fått tunghäfta i hennes närhet och själv hade hon inte haft något att berätta eller fråga. Hon beklagar sig för en av kammarherrarna som undrar om hon inte blivit briefad före dessa möten. ’Naturligtvis’, sade drottningen, ’men att bli briefad är inte detsamma som att läsa. I själva verket är det läsandets antites. Briefingen stänger dörren om ett ämne, läsningen öppnar den.’”
Kungen vänder också blad.
OT:
(I en del sammanhang kanske man inte bör skoja, men det kan vara svårt att låta bli.)
I en lokalnyhetssändning nära mig syntes nyss nedan visade text i rutan. Undrar hur det syns på folk och hur straffskalan ser ut, tänkte jag. Låter orwellskt, tyckte hannoia när jag visade henne. Kanske vi kan få in det i topicen ändå då? Orwell möter … nån arg, som inte har slagit nån men som vill?
Klart att man får skoja, Magganini!
Det grämer mig, men jag har inte läst ”Drottningen vänder blad”. Nu ska det bli av. (Den är pyttekort!)
Kar de Mummas boktitel är genialisk! Nobody puts Erik Zetterström in a corner.
Alla förstår Chaplin. Minns när jag bytte plan i Hué i Vietnam. Vid gaten visades Chaplin-kortfilmer, stumma, för oss väntande och ALLA skrattade. Internationellt språk faktiskt.
Jag försöker få i groomen huskurer mot förkylning. Han vägrar, eftersom de inte hjälper (ingenting hjälper mot förkylning, som bekant). Istället tar jag dem själv, om de är trevliga. Mest te och ingefära. Kanske kanske kan jag slippa bli dålig själv.
Och här sitter jag i vår källare och kippar efter luft; jag är så SATANS pollenallergisk! Jag har petat i mig allt vi har i skåpen och dessutom inhandlat nya, fräscha sprejer och piller samt droppar, men hjääääälp vad kass jag är!
(Eller väldigt sjuk. Snor, snörvel, astma och ögoninflammation på en gång.)
Med andra ord: om jag hade levt för 100 år sedan, hade jag inte överlevt länge. År 2019, t.ex., hade jag varit jättedöd.
Brid, groomen har drabbats av en Herrsnuva och mot dem finns ingen bot. Det vet alla män.
”Herrsnuva” är ett så himla mycket trevligare ord jämfört med ”mansförkylning”.
HATTJOOOHH!
Vill ni se hur jag ser ut, jag med min allergi?
Men det där är ju i köket, inte i källaren!
Du kanske ska hasa tillbaka till källarsvalkan?
I Femina kan man läsa …
Men huuuu, Kräkan, förlåt jag menar Kråkan, G&T är ju jätteläbbigt! (Men jag vet att t.ex. Ökenråttan inte alls håller med om denna min åsikt.)
Japp, helt korrekt, Ninja … men nu är jag nere i källaren igen. (Mysigt är här icke!)
G&T som allergibotemedel måste ju nästan vara rekord i dumhet?
Herrsnuva precis – han har definitivt feber, tredje dagen idag med över 38. Och han avskyr att vara sjuk. Min egen snuva tror jag är mest pollen.
Fast, Ninja, i artikeln uppges det ju inte fungera som botemedel. Det står bara att gin är den starksprit som innehåller minst histaminer och därmed har minst negativ effekt på allergiker.
Sant, ro hit med genevern!!
Ni som nyss ytterst förvirrat fick en rapport om hur jag befinner mig i Turkiet ska veta att det ju hade varit både spännande och kul, men helt fel. DDM släppte loss en bloggpost ur draft-fängelset – men just denna post hade aldrig publicerats tidigare, varför den fick dagens datum.
Håll ut! Rapport från Skåne kommer!
Hallucinationer och pollicinationer som jag trodde!
Och jag som trodde att min förvirring övergått i totaltilt. Så skönt att jag bara är normalt borta.
Men det var ju synd. Så många spännande frågor!
Fick du nån genever, Ninja? Kanske, kanske får jag i morron.
Men vad synd, jag tycks ha missat en spännande Turkiet-tripp.
Anyway, Maggaini@ i förrgår: Kungen vände förvisso blad och jag tror att boktiteln ”Drottningen vänder blad” skapades med tungan i kinden, som det heter i det förenade kungariket. Fast på engelska dårå. Originaltiteln är ”The Uncommon Reader”, som i sin tur troligen anspelar på Virginia Wolfs ”The Common reader”. Men, tänkte förlaget helt korrekt, associationstråden blir för tunn om man översätter till ”Den ovanliga läsaren”. Någon fick en snilleblixt i svallvågorna av det svenska kungliga bladvändandet och den svenska titeln blev alltså ”Drottningen vänder blad”.
Turkietinläggen står som spön i backen, du damp två till ner här den 25 april 2019 – när jag definitivt ligger i en säng på Mätaregränden 1 i Lund!
Var, var, var???
Om du vill läsa om Turkiet, får du springa till 2014 (om det var det du menade, Karin!).
Ah, Karin, det var nog en god analys.
Åhå, sa Nasse. DEN Turkiet-resan. (Ja, Lotten, det var troligen vad jag menade .)
Magganini frågar om du fick nån genever, Ninja. Vad svarar du? ”Never.”
Himla roligt va? Eller genant?
Roligt!