Hoppa till innehåll

Framtiden, bilarna och ”technology disruption”

En gång runt 1985 sa min dåvarande pojkvän (och nuvarande djefla man) något om Chopin. Men han uttalade det som [schå-ppen], lite likt ”shopen” på svengelska och inte som jag var van: med en nasal, fransk ton. För han hade ju en bekant som var polack, och ptja, så kan man ju också göra. (Liksom att uttala oregano på italienska osv.)

Chopin satt i ett bibliotek och hade ont i magen.

Den 21-åriga Lotten (som ju kunde sina klassiska musikkompositörer som ett rinnande vatten) sa uppbragt:

– Shååppenvaddå? Vem är det?
– VET DU INTE VEM SCHÅPPEN ÄR? DET ÄR JU EN AV VÄRLDENS MEST KÄNDA …
– Lugna dig! väste jag och tänkte att den där jädra pojkvännen var då sannerligen inget att ha; en jädra snobb och översittare! Nu drar jag hem till Stockholm igen.

Nu blev det ju inte så, och jag har överlevt – men jag säger fortfarande schåpäää.

Men det säger jag eder, att om jag erkänner att jag inte kan just ”det där ordet” – eller precis har lärt mig massa om ”det där fenomenet” – och då får höra nåt i stil med:

– WHAT? Visste du inte det?
– Va, känner du inte till honom?
– Men jeeez, det är ju en av världens mest …

Ja, då pfffffffttt:ar jag och drar.

Nu ska jag berätta för alla nyfikna om mitt nyupptäckta uttryck som ni (jaja, himla vilt med ögonen) säkert har hört förut: Technology Disruption. Många är de forskare och föreläsare och framtidstänkare som berättar om detta begrepp enligt denna ordning, så jag gör likadant. (Boken som myntade uttrycket kom ut 1997: ”The Innovator’s Dilemma” av Clayton M. Christensen.)

Det här är N.Y. år 1900.

”Can you spot the car?” är frågan som ställs. Okej: kan ni se bilen?

Det är The Easter Parade på 5th Avenue med fler människor ute än vanligt och alla technology disruption-kramare påtalar att det ju är en farlig massa hästar.

Nu kommer en bild från N.Y. 1913 – fortfarande påskparaden.

”Can you spot the horse?” är nu frågan som ställs. Okej: kan ni se hästen?

Det var ju kul! På blott 13 år gick N.Y. från att vara en häststad till en bilstad. Bilarna ser förvisso fortfarande ut som hästkärror, men ändå. Explosionsmotorerna var helt klart da shit.

Här kommer nu det facit som alltid presenteras efter gåtan: bilen bland hästar och hästen bland bilar.

Okej, där uppe är bilen och där nere är hästen. Men …?

Jag kliar mig i huvudet. För jag hittade en annan häst. Och en till – och en annan bil. Hm. Har vi att göra med ett falsarium för att framtidsforskarna vill få fram en poäng?

I högerkanten hittar jag en bil med tjocka gummidäck – den ser ut lite som Kalle Ankas bil bakifrån.
I högerkanten hittar jag inte färre än tre hästdroskor bland 1913 års bilar. För tydlighetens skull har jag ringat in både föraren och hästen.

Jahaja. Strunt samma.

Poängen är att man år 1900 inte kunde förutse

  • vilken effekt bilarna skulle ha på samhället
  • hur snabbt de skulle öka i antal
  • att hästskiten skulle försvinna
  • att behovet av parkeringsplatser skulle öka dramatiskt.

Precis som att vårt behov av skrivmaskiner ju försvann och att de smarta mobiltelefonerna totalt eliminerade vårt behov av kartböcker.

Och nu kommer framtidsforskarnas bil-kristallkula: redan 2021 kommer ingen att köpa en ny bensinbil. Alla som just nu köper nya bensinbilar kommer att ångra sig bittert och andrahandsmarknaden för dessa bilar kommer att påminna om den för Iphonen som kom ut 2007.

I förlängningen handlar det i framtiden (enligt forskarna och siarna) om att vi inte äger en bil var, utan att det finns en självkörande bil-armada och att behovet av parkeringsplatser kommer att minska drastiskt – och att städerna förhoppningsvis kommer att ersätta parkeringshusen med grönområden. Alla inte-forskare skakar på huvudet och muttrar:

– Mäh. Det där tror jag inte på. Det går inte så snabbt, serru.

Eller så gör det faktiskt det, vanligtvis. Kolla den här S-kurvan som återkommer i nästan all statistik om tekniska framsteg. Först händer ingenting, sedan ingenting, sedan är vi sålda på prylen och köper för allt vad tygen håller, varefter vi ligger stilla på en hög nivå.

Här i Eskilstuna totalrenoveras just nu ett urgammalt parkeringshus, medan den stora, nya sportarenan håller på att få en gigantisk, underjordisk parkeringsyta. Som alltså inte kommer att behövas om tio år?

Det var som tusan.

Men nu till något som jag snubblade över i min jakt på bilbilder. Om vi tar statistiken från år 1900, köptes då 4 192 bilar i hela USA – och 1 575 var elbilar medan 936 var bensinbilar.

(Nu räknar ni febrilt på fingrarna. Detta stämmer ju inte. Nä, för hela 1 681 av de köpta bilarna gick på ånga. Hehe.)

Men så många elbilar? Ja! Kolla – en elbil från 1904!

Electric Vehicle Company körde omkring med denna skönhet 1904.

Men … om tekniken till elbilar fanns 1904 … och oljebolagen (väl?) då inte hade världsherravälde …? Va? Huh? Vad hände?

Jo, taxibolaget Electric Vehicle Company satte igång projektet med elbilsskjutsar i slutet av 1800-talet med den moderna idén att bilen kör och kör, sedan byts batteriet ut mot ett fräscht, och så laddas det tomma batteriet tills elbilen kommer in till garaget igen för ett batteribyte. Inga laddtider, alltså. Stor succé!

Eltaxibilar väntar på kunder 1897.
Där satt chauffören helt absurt högt upp 1899.

Men tyvärr var eltaxibolagets visionärer inte så bra på att räkna. De köpte in fler och fler elbilar, men inte fler batterier. Och så fick de inte råd att renovera sina bilar och så bråkade Henry Forde med dem och deras patent, och plötsligt blev eltaxibilarna impopulära för att de helt enkelt inte funkade. De gick sönder, de kunde inte laddas, kunderna kom försent och alla blev arga och valde bensintaxibilar istället. Elbilsbranschen gick därmed i putten och när den här bilden togs 1908, var den inringade eltaxin en anakronism och en dinosaurie på gatan.

Så nu vet  jag det! Hör ni dialogen i fjärran? Jag inleder:

– Öh, hörru. Man hade fungerande elbilar för 120 år sedan.
– Va? Det hade jag ingen aning om.
– MEN! DET VET VÄL VARENDA MÄNNISKA!


Förmodligen är det så att det fanns ett överflöd av bokstäver i fingrarna när jag började skriva. Att publicera så här långa blogginlägg är inte alls modernt eller ens populärt. Fast å andra sidan är även bloggarna ju på utdöende, så då är allt precis som det ska vara, antar jag, trallala!

Share
Publicerat iBloggen

34 kommentarer

  1. Håkan (hakke)

    Prognosen (hyggligt försiktig) för 18 månader sedan var att inom fem år (alltså sommaren 2022) skulle transport som tjänst – en förarlös elbil med alla kostnader för inköp, laddning, service och skrotning efter tre år medräknade – vara i storleksordningen 30 kr/timme. Och utvecklingen har gått minst så snabbt som man hoppades.

    Sedan behöver vi ju också ändra vårt sätt att tänka och agera. Och juridiken måste hänga med. Det kan finnas alla möjliga skäl till att skiftet inte inträffar så snabbt som det skulle kunna, kanske hittar någon på ett enkelt sätt att teleportera med hjälp av en telefonkiosk?

  2. Ja, precis så hakke – kanske någon kommer på nåt annat! (Särskilt teleportering tycker jag är på tiden faktiskt.)

    Vad bra att ni inte kände till detta, Dina och Anta Snaque! (Säger jag då lite egoistiskt eftersom jag gläder mig så åt informationsspridningen.)

  3. Söt film med visionen.
    Kul inlägg! Jag visste inte att det fanns elbilar för 120 år sedan, men att utvecklingen av batterier just nu sker väldigt snabbt. Trögheten finns inte i tekniken som så, det är precis som hakke skriver en hel del runtom. Brist på vissa metalller vid batteritillverkning och miljökrav kan dra upp priserna ordentligt osv.

  4. Rosman

    Kul inlägg, Lotten! Jag har inte läst och sett bildbevis som du, utan mer hört skrönor om förbränningsmotorlobbyn och givetvis att oljeindustrin på alla sätt stödde bensinmotorerna, vilket slog ut de som sysslade med elbilar. Men mer än 100 år av teknik som skapat nya problem blev det i alla fall. Jag kör laddhybrid sedan ett par år.

  5. Ökenråttan

    Chopäääns pappa var fransman, utvandrad till Polen. Namnet är alltså franskt, inte polskt.

  6. Magganini

    Många är de hack jag borde ha haft i tungan för att jag skulle ha bitit mig i den i stället för att höra mig själv häva ur mig ungefär ”Men HUUR kan du inte veta det!!”
    Det mesta här i världen vet man ju inte faktiskt.

  7. Christer, the Long Distance PT

    En förfader (farfar?) till en av mina favvosångare, Philippe Jaroussky, kom till Frankrike från Ryssland. När han skulle registreras repeterade han bara den enda fras han kunde på bruten franska: ”J’ai Russky”, varpå han registrerades som just Jaroussky, fast han hette något helt annat.

  8. flygbengan

    Gartners hajpkurva (länk) är också relevant i sammanhanget. Så här ser Gartner för tillfället på ett antal teknologier: länk. Som utvecklare på Zenuity, som tar fram självkörande teknik för bl.a. Volvo personvagnar, tror jag att övergången till självkörande bilar snarare blir ”incremental” än ”disruptive”, men låt oss hoppas att jag har fel.

  9. Brid

    Jag läste en gång en deckare som utspelade sig på den brittiska landsbygden under bilarnas barndom. En elbil, en ångbil (nej, stavningsjädervulen, inte ångbåt) och en bensindriven tävlade om att köra en lång sträcka på kortast tid. Och så misslyckades nån för att nån annan passade på att mörda honom, så det blev en deckare av det, men det har ju inte med dagens ämne här att göra.

  10. Örjan
  11. Ninja i Klockrike

    Wow, Båthuspernilla!
    Nån har missat att berätta för tunnelbanebyggarna att de bygger i onödan.

  12. Förlåt, HALLÅ!

    (Jag har vänt på dygnet och kan inte hålla mig vaken på förmiddagarna, måste hinna ikapp med allt som ska göras på eftermiddagarna och tillbringar sedan kvällarna vid spisen där jag rör i jättegrytor som ska nära Egyptens gräshoppor. Därefter tittar jag på ”Det som göms i snö” och spelar Wordfeud när alla andra går och lägger sig vid midnatt.)

  13. Båthuspernilla

    Landningsplatsen för teleportrar är även markerad på asfalten. En teleporter märkt med likadant t-bane-t står inne i gallerian, men det verkade vara alldeles för läskigt att prova.

  14. Ökenråttan

    Ja, nu är spraket ute och vacklar igen. Jag läser i dagens aftonpress att fotbollsparkaren Iniesta betett sig illa. Han har låtit sej fotograferas tillsammans med ”ett gäng människor i maskeradkläder”. Det handlar om en jultomte samt heliga tre konungar/de tre vise männen, vilka kommer till trettonhelgen i bl.a. Spanien. Dom tre är Kasper, Jesper och Jonatan, höll jag på att skriva. Nej Kasper, Melchior och Balthasar heter dom. ”Två av personerna på bilden har målat sina ansikten i så kallad ”blackface”-manér: en teatersminkning som traditionellt har använts av vita skådespelare för att skapa en karikatyr av svarta.” Kasper och ibland Balthasar har av tradition framställts som färgad. Att låta sej fotograferas tillsammans med det här gänget kallas i artikeln för ”ett skitbeteende som förminskar rasismen”. Vad ville skribenten ejenklien säja med den formuleringen?

    Vidare: Jag var lite osäker på vem av de tre som var färgad så jag gav mej ut på nätet. Där hittade jag bland annat en skrivglad gymnasielärare i historia och religion som författat två olika artiklar om de tre vise männen. Han gav visserligen inte besked om färgen men tillhandahöll följande förklaring, om nu någon undrat över varför de kallas heliga tre konungar/de tre vise männen. ”Att de kallas ’tre’ beror på att gåvorna de gav till Jesus var tre till antalet” Och en alternativ formulering: ”Att man kallar dem för ’de tre vise männen’ beror på att det är tre gåvor som överlämnas – guld, rökelse och myrra”.
    Är detta förklaringar över huvud taget? Och av en gymnasielärare. Man tar sej för pannan.

  15. Matteus evangelium nämner ”några stjärntydare” enligt den senaste översättningen. De tre gåvorna gjorde det väl naturligt att tänka sig att de var tre. Sen blev de på okänt sätt kungar, med namn, som ibland ansågs representera de tre världsdelarna Afrika, Asien och Europa. Sen hamnade deras reliker i Köln, även detta på okänt sätt. Sammanfattningsvis: om man anser evangelierna och endast dessa som fullgoda historiska källor är det inte mycket man vet om dem, men vi vill ju gärna ha goda historier.

  16. […] Jag vill inte köpa en ny bensinbil, utan leasa en elbil. Jag tror att det är framtiden. […]

  17. […] – Kolla! Inte hade man väl kassettbandspelare 1969? Det måste väl ha varit rullband fortfarande? – Vad är rullband? – Kassettbanden kom väl till oss i början av 1970-talet? – Jag vet inte, jag föddes 2002. – Okej, pfft, men jag föddes 1964 och jag vet att man hade elbilar 1897! […]

  18. […] 1. AI är jätteintressant, och går att förhindra lika lätt som någonsin Spinning Jenny eller explosionsmotorn. (Å andra sidan försvann ju elbilarna som var så populära i slutet av 1800-talet.) […]

  19. […] nervsmärta och allmän svullnad samt lungsot (tuberkulos). År 1900 sneglade någon på de inte alls så populära elbilarna och såg att batterierna ju skulle kunna användas på en annan marknad. Bort med yllesockar och […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.