För nytillkomna tittare: att ”köra vilse” med ett mål där vilsebiten ger en extra krydda på resanrättningen är mitt favoritsätt att resa. Jag stoppar in frivilliga barn i bilen and off we go, bara.
Om det kommer en intressant, brun skylt kanske vi svänger av. Alla båtöverfarter är värda en omväg och glass intages lämpligen varannan timme. Matsäcken består av dubbelmackor med jordnötssmör och nykokt svartvinbärssylt samt hårdkokta ägg.
– Om 100 meter ska du sänga höger, sa kartläsaren och GPS-hanteraren Artonåringen nånstans utanför Flen.
– OKEJ! sa jag … och vred tre sekunder senare ratten tvärt åt vänster.
För se vad som stod där!
Jag klappade och klämde på pumparna, inspekterade rostangreppen och pep av lycka. Så vände vi uppmärksamheten mot själva bensinstationen.
Vi kikade in. Där hade tiden stått blick stilla. Fönstrena var smutsiga, men inredningen uppställd av en person med ordningssinne och fäbless för snörräta rader.
Det är inte alldeles rent och tillfixat inne i det ljusblåa huset. Kan det vara så att någon entusiast går dit och håller ordning lite grann, men att ingen har egentligt ansvar?
Så såg vi plötsligt en tidsangivelse!
Hur vi än kisade med ögonen, lade huvudet på sned och zoomade med kameran, gick det inte att skönja ett årtal eftersom almanackan var så blekt av solen. Jag hämtade kikaren i bilen.
– Vad ser du? VAD SER DU?
– Jättesvårt. Nittonhundra … nittonhundra … nittonhundra …
– Nittonhundrafrösihjäl?
– … sexti … sexti … eh … sextiett!
– 1961!!!
Mycket nöjda vilsade vi vidare och åkte på småvägar och åt ägg och glass och tog färjan över mellan Skenäs och Säter i Bråviken.
Jätteproppen Orvar på vägarna i denna del av landet heter Söderköping. Bilköerna ringlar på E22 genom staden och då hjälper bara en sak.
Vårt sista delmål på väg till Öland var Valdemarsvik. Vi gick in på Systemet för att be om vattenpåfyllning, vilket i sig är en sak att berätta för barnbarnen om.
– Systemet? Japp, det är mitt vattenhål.
Vid närmare eftertanke kanske damen utan byxor liksom vi var en tidresenär. Mikrokjol, anybody?
I kvällningen kom vi fram till min kusin – den närmare två meter långe ”Lill-Per” – vars källarfönster speglar utsikten så här fint:
Uppdatering 29/7 2018: här finns massa att läsa om den mystiska bensinmacken!
Öland kan sjunka om det blir för många på själva landet. På alvar.
Åh, så tycker jag om att resa. Häromsistens hamnade jag här på ett av norra Europas största torg. (Med Klings glass!)
Besök Capellagården i Vickleby, Carl Malmstens älsklingsprojekt. Lägg en blomma på hans grav på närbelägna körrgårn. (Asful gravvård … Carl skulle ha gått i taket.)
Här kan man läsa om en öl-and: https://goo.gl/hPHjFJ
Bara 2 gjusungar kvar i boet. Undrar vad som hänt.
http://tv.eenet.ee/kalakotkas2.html
Ja, XJ har varit borta hela förmiddan, men nu är hen tillbaka och sitter och äter! Tyder på att hen behärskar flygningen.
Vi fick se den byxlösa Vi är glada!
Eller det är väl bäst att jag talar för mig själv: Jag är glad.
Jag är också glad idag, trots värmen. Kanske en ganska personlig glädje, men jag vill gärna dela den ändå.
Efter att tidigare tagit bort flera maligna melanom, har jag varit på prickkontroll u.a. idag. Firar med glass!
Det, HK, förtjänar att firas! Andra glädjor bleknar. Grattis! Eller vad man säger i sådant sammanhang, men du förstår hur jag menar.
En av gjusungarna är ute och flyger fortfarande. Kanske är det Jaak (XJ). Det finns lite att läsa om gjusarna i en uppdatering från den 22e. Där finns också länkar till andra fåglars bon och texter
Tack Magganini!
Jag vill SÅ gärna in i den gamla bensinstationen och titta på alla gamla behållare med lösningsmedel och smörjoljor. Det finns nåt fascinerande med förlegade typsnitt.
Heja prickfria HK!
Jag tror kjollösa damen i Valdemarsvik har bikini med skjorta. Då ser det lätt byxlöst ut.
Jag vet inte vem som jobbade hårdast idag: orienterarna som sprang i bergen och höll ordning(?) på kontrollerna i sisådär 40 minuter eller jag som stod i kassan och förvisso slapp att springa men fick tänka desto längre.
Tips. Det går väldigt mycket fortare att betala kontant än med kort. Den stora förloraren är swish. Mitt i alltihop står jag och ska hålla reda på tre system samtidigt, ibland även på utrikiska, fast med svenska pengar.
Jobbigt som sjutton fast rätt kul.
När ni ska snirkla er hemåt kan ni ju fara förbi Risinge gamla kyrka och sen Lotorp.
Eller, hade ni redan varit där?
Mer från gjusarna.
Precis nu kom Jaak hem, men lite för sen för middagen; gjusepäronen hade just varit där med en firre. Så Jaak tog en liten sväng runt boet och systrarna Heli och Kaja (!) tittade långt efter honom.
Lite svalka
Oooh, tack för tips på sånt som man ska titta på! Imorrn hinner vi med både Risinge gamla kyrka och Capellagården i Vickleby innan vi beger oss mot norr för att se på en farlig massa ting som Pip-Petter tipsar oss om.
Dock finns ett orosmoment: passagerarsisdans fönster skallrar som sutte det liksom inte fast. Som en lös tand. (Och så lyser motorfelslampan, men det har den gjort sedan i januari utan att någon har lyckats hitta felet. Lite som knävlarna, faktiskt.)
J:A:G:museum
Sebybadet
Gårdby lanthandel
Tre trevliga platser på Öland med kultur, bad och fika.
En skadereglerare från något försäkringsbolag ringde igår kväll och hade flugit över området. Husen (vår stuga + kusinernas + de andra kusinernas) står kvar. Men bränderna är inte släckta, så vi törs inte riktigt dra efter andan ännu.
Hurra!! Brid.
Men så skönt, Brid.
Mera glädje Brid! (försiktig, änsålänge)
Nu är Jaak hemma i tid och äter tillsammans med Kaja medan Heli är ute och flyger.
http://tv.eenet.ee/kalakotkas2.html
Testar knepet med urvriden våt handduk om halsen. Det fungerar över förväntan. Klänningen blir blöt på kragen, men den är nog redan blöt på andra ställen av andra skäl.
Gjusungarna. Alla återsamlade .
Under em bara XH kvar i boet, och fick antagligen själv äta sig mätt på levererad fisk.
I morse vaknade både Artonåringen och jag med galopperande Ölands-förkylning med såväl snor som hosta och nysningar. Trots detta och drygt 30-gradig värme lyckades vi klättra både upp och ned i Långe Jan och sedan besöka en loppis, men sedan tog kraften tvärslut.
Ingen vidare turistdag, inte!
Härligt Brid, hoppfullt!
Värdelöst Artonåringen, vidrigt i värmen.
Vi har kört till Grövelsjön helt utan vilse. (Utom förstås på ett ställe när vi tänkte ta en liten väg vid sidan av den något större, och strax fann oss på den större i alla fall.) Men när vi åker härifrån kanske vi ser till att inte hitta hem riktigt på en gång.
Vi passerade Särna, man måste ju det, och där var det ståhej må jag säga. Röda bilar och flopprande helikoptrar överallt.
“FLopprande helikoptrar” gav mig morgonens största leende. Perfekt!
Det brinner fortfarande nån mil bort, så vi jublar inte än. Men just nu försöker vi koncentrera oss på att passa föräldrarnas hus och trädgård.
Imorgon ska vi försöka hitta till och i Ludvika.
Hej Lotten!
Här en länk om macken vid Dämbols vägskäl.
https://www.sofielundarna.se/foretaget/historia/macken-vid-sofielunds-historia/
”Vart dä rätt dä här?” som mannen sa.
Tack, Börje!
BÖRJE! Nu har du en fan club här i kommentatorsbåset! Jag lägger ut länken i själva inlägget också!
Tack!
Börje; Välkommen till kommetatorsbåset.