Hoppa till innehåll

Dum dag!

Fredagen den 16 mars var en ”sån där dag” när nästan allt blev fel. Förmodligen kortades mitt liv med flera minuter pga. hjärtklappning och bekymran.

Det började i ottan, när jag skulle ta bilen till radion för att prata om dialekter – men blott förardörren gick att öppna. Det berodde inte på is eller kyla eller okunskap om dörrhandtag, utan på något elektriskt mankemang. Att inte kunna öppna alla dörrar kan man ju leva med, men vår bil hade under den förhållandevis kalla natten (– 16 °C) bott under ett framrutetäcke som gnistrar och glimmar som stjärnorna på himlen. Och som kläms fast i de båda framdörrarna för att skydda framrutan från isbildning.

Tidsbristen (och väldigt mycket oskrapad is på alla andra rutor) tvang mig till slut att helt enkelt riva sönder täcket för att sedan köra iväg på två hjul i kurvorna.

Det sönderslitna biltäcket och den jättelåsta bildörren. (Låter som en kioskvältare.)

– Pling-plong, pling-plong, pling-plong sa det i min mobil på väg till Sveriges Radios redaktion.

”Jag såg dig när du var arg på din bil!” skrev en kompis som tydligen hade kört förbi huset när jag kämpade med dörrarna.”

”Tips: Nya vindruteskydd finns billigt på Biltema!” 😉 skrev en annan kompis som nog hade kört förbi mig precis i slitögonblicket.

”Gud vad du såg arg ut nyss” skrev en tredje bekant som hade sett mig slänga biltäcket i buskarna vid huset.

Mina egna tankar gick mer åt det här hållet:

”Hm. Skriver de sms medan de kör bil?”

Radioprat om det där “jo” som man uppåt landet säger på inandning. Det stavas på dessa två sätt.

Efter radiosnacket, var det dags att handla mat. Jag fyllde tre medhavda tygkassar på Lidl, och fick sedan se en av dem spricka med ett ritsch! så att ägg, apelsiner och konservburkar rullade omkring på parkeringsplatsen. (Faktakontroll: äggen rullade verkligen inte. De gick sönder inne i sin fina kartong.)

Och så till dagens stora begivenhet.

Vad kan ha hänt här, eftersom gräsklipparen och fotbollar samt diverse annat plötsligt är ute på snömattan?

– Mamma! Det sprutar ut vatten i förrådet under huset! vrålade plötsligt den annars så kolugne Tjugoåringen när jag precis hade satt mig ner med en het potta te.

Jag sprang ut, såg vattenkaskaden och förstod att han inte skojade, sprang ner i källaren och vred av huvudkranen, sprang till huvudsäkringen och knäppte av all ström, sprang ut igen och konstaterade att mina stövlar funkade bra.

Röret som leder till utomhuskranen hade lossnat från sitt ställe (utan att gå sönder, underligt nog) och sprutade vatten (sedan vem vet hur länge) fullständigt hysteriskt – som när man sätter en brandspruta på full sprutt. Jag ringde försäkringsbolag, letade pumpföretag, satte igång en jakt på uppdragsgivare som ju inte kunde ha möte med mig, berättade allt för Den djefla mannen som jobbar i Berlin, ställde in laxmiddagen (yay, pizza!) och såg till att dokumentera allt.

– Pumpa läns! sa jag till mina pumpare när de äntligen kom.

Pumpföretagets fantastiska pumpbil pumpade loss.

Under tiden som pumpen pumpade och vattennivån sjönk, pratade jag med pumppersonalen, som berättade att det hade varit en hektisk dag för att alla rör överallt hade sprungit läck. Pumpbilen hade åkt som en flipperkula mellan städerna i Sörmland och den enda förklaringen som stod till buds var:

– Det är fredag. Allt händer på fredagar.

En annan fredag hade de blivit hotade med pistol när de kom för att pumpa. En gång hade kunden legat död när de kom fram. En tredje gång hade kunden bara velat bjuda på kaffe; översvämningen var puts väck.

Många översvämningskunder är förresten  fullständigt övertygade om att det är pumpföretagen själva som orsakar alla översvämningar.

Nu har vi städat undan alla prylar, slängt allt som har förstörts (bl.a. 20 tillplattade flyttkartonger som inte har sett solen sedan 1998), lagt tre stycken skidor och sju stycken stavar i en hög ovanpå fem pulkor, flyttat på åtta sommarhjul och elva navkapslar samt placerat tre finfina hammare i den inte lika fuktiga källaren.

Dagen avslutades med att Elake Grannen (vem det nu är) berättade om sin upprördhet i ännu ett anonymt (hot)brev som låg i postlådan.

Ska jag erbjuda någon lite korrläsning?

Jag och barnen gick då ut och hällde tio kilo salt och grus på den 100 meter långa trottoaren som vi betalar kommunen dyra pengar för att röja.

Så himla halt var det faktiskt inte.

Nu till det allra mest spännande i översvämningens kråksång: bakom vedstapeln som syns i filmerna, finns ett tillslutet utrymme som inte går att nå, och som sägs innehålla blott lite luft och damm. Hålrummet (eller vad man ska kalla det) syns på planritningarna och vi har känt till det sedan 1999, men nu finns en stor risk att vi måste bryta upp väggen för att kolla om det har läckt in vatten där.

Jag är helt övertygad om att det rymmer en skattkista. Eller ett mausoleum. Eller champagneflaskor från 1932. Eller …?

Share
Publicerat iBloggen

76 kommentarer

  1. Örjan

    Oj värre än vår vattenskada. (Skadad trykckslang på/under diskbänken).
    Hoppas på snällt försäkringsbolag.

  2. Petra

    Det var inte en diskret vattenläcka. Kanske tur i sammanhanget.

    Angående att allt händer på fredagar kan jag bara instämma. För en vecka sedan blev jag hastigt inlagd på sjukhus och sen opererad för tarmvred.

    Dina vedermödor tycker jag dock är värre eftersom de både är fler och du fick lösa dem själv medan jag kunde överlåta allt slit åt kirurgerna.

    God bättring åt vattenledningarna.

  3. Hej och ujuj, Petra (sällankommentatös) – tarmvred har jag liksom bara sett på tv. På hästar. Har för mig att James Herriot kämpade med dem när han inte i stora svarta stövlar slet kalvar ur kossor.

    Berätta gärna mer; här är vi inte blödiga!

  4. Ökenråttan

    Milde tid! Allt på en gång. Men ni kan ju glädjas åt att ni måste göra er av med en massa lagrade gamla saker … Så kan ni börja lagra nya saker; omväxling förnöjer. Även här har det skvalat vatten. Nämligen på köksgolvet. Ajö diskmaskinen. Lång leveranstid för den nya så vi (jag) diskar för hand. Kan jag väl stå ut med, men vårt rätt så stora kök är märkvärdigt lite lämpat för handdisk. Dåligt med plats för att samla smutsigt porslin och dåligt med plats för att låta disken självtorka. Vi granskar noga allt porslin som vi använder. “Mitt kaffefat ser alldeles rent ut. Den här skålen låg det bara lite druvor i. Jag sköljer ur den bara. Använde du den här kniven? Den ser ren ut.” Och så vidare.

  5. Oj! Jobbigt! Men återigen besannas det gamla djungelordspråket att allt som inte dödar dig blir ett bra blogginlägg.

    Hur mår Skakis? Om han fortfarande kan skaka på huvudet betyder det att han mår finfint.

  6. Hyttis anser att det haltar betänkligt. Och jag har lovat att aldrig göra det igen. Men ändå:

    I Råttan stora kök med sin lilla, lilla bänk
    Finns en maskin som sprutar vatten
    Och ingenstans att ställa sin stora, stora disk
    Så Råttan, hon får diska hela natten.

    Hos Estrids Eftr finns säker nån mojäng
    En vagn med hjul för drycker friska
    Där kan man samla glas och silver och porslin
    I väntan på att man vill börja diska

    I Råttans stora kök finns säkert någon vrå
    Där vagnen med sitt porcelain kan dväljas
    I väntan på att nödtvång eller brist på rent bestick
    Får Råttan och Lille M att kväljas

    Då drar Råttan med Makens lilla hjälp
    Fram vagn med flaskor, glas och hjul
    Och gör så gott de kan att minska ner dess last
    Och lär att diska manuellt är riktigt kul!

  7. Eller så är det i det utrymmet som lösningen finns om varför ditt hus inte tuuuuuutar.

    Jag har bara en liten läcka. Nånstans. Det porlar i toaelementet. Så då fyllde jag på vatten i systemet och luftade elementet. Då blev det tyst. Ett tag. Sen luftade jag elementet. Och då blev det tyst. Ett tag. Osv.
    Eventuellt borde man åtgärda. Men inte när det är -20 ute.

    Kan dessutom skryta med att det i kommunen finns 142cm snö på en snömätningsstation. Så nu är frågan om det är snö till skolavslutningen, eller hur det går med den saken.

  8. Ninja i Klockrike

    Jag är mest förundrad över den där grannen.
    Tänk att det finns tockna såna däringa! Va?
    Som inte går på den halkfria vägen, sån trafik är det ju inte där, och som tror att polisen kommer att komma om elaka grannen ringer för att beivra den osandade trottoaren.
    Får ni böter tro, ordningsföreläggande eller konfiskerar de alla roligheter ni är i besittning utav, tills ni skottar och hackar och sandar?
    Tekannor och gitarrer, trillexempel.

    Å sen undertecknar elaka grannen med ‘ ej vh’.
    Helt förtjusande, helt enkelt.

  9. Ökenråttan

    Vilken förtjusande kökspoesi. Tack, SG. Den här bloggen har ju alltid varit en diktens hemvist; ni minns väl bloggmetern. Så fint av SG att följa traditionen.

  10. Jag försöker förgäves komma på båsmeterknepet. Det ska typ rimma på “jag (alternativt vi) minns”, men det här låter inte riktigt rätt:

    Båsmeter jag minns
    Kölsvin akvamarins
    Klädsimsstrategins
    Chagrin Tsunamins

    Plus nåt om grann-antipatins…

    Hjälp!

  11. Tack, ÖR!
    Det är lite ensligt här uppe på Parnassen. Jag och Alfred saknar sällskap. Ranelid knuffade vi utför branten med gemensamma krafter. Hakke skulle vi gärna se. Det var länge sedan

    Annar kommer jag och Alfred bra överens och har ungefär samma stilideal. En annan sak som vi har gemensamt är att vi ännu inte fått våra väförtjänta Nobelpris. Men där finns en liten skillnad; Alfred hoppas ännu medan jag aldrig ens funderat över slika värdsliga utmärkelser.
    Det är väl kommunen som ska sanda? Det står det iaf i våra lokala nyheter:
    https://www.aftonbladet.se/lokala-nyheter/XweVBg@ablokal

  12. Agneta uti Lund

    Anna-Lisa Frykman hette författaren till “Kungens lilla piga” som Skogsgurra så skickligt travesterade. Hon var kompositör, sängtextförfattare och lärarinna i Stockholm där hon såväl föddes 1889 som dog 1960.

  13. Agneta uti Lund

    sångtextförfattare förstås!

  14. Ökenråttan

    Ah, Anna-Lisa skrev porr … Freudian slip of the computer där, Agneta? Äh, ja skoja bara.
    Karin: Jag hade på mej båsmetertröjan häromdan: Huckleberry jag Finns, ein Berliner ich bins; versmått jag alexandrinsk; Oscar jag Levertins. Med flera!

  15. Magganini

    Om jag inte hade vansläktats så väldigt så hade jag skrivit nåt Jätteroligt om sängtexter här!
    Men den här finns ju: https://www.youtube.com/watch?v=TElE6-clmVs

    Det är ju förresten rent svårt att skriva om dylika texter eftersom stavningsfuriren gör allt för att stoppa en.

  16. Agneta uti Lund

    Ökenråttan – det är inte utan att jag önskar att redigeringsfunktionen åter fungerar. I sig har jag inte rovat den på ett tag – så kanske är den åter i funktion. Hur förhåller det sig därmed, Lotten?

  17. Agneta uti Lund

    rovat = provat! Ska prova funktionen nu …

  18. Agneta uti Lund

    Nej,det gick inte.

  19. Agneta uti Lund

    Magganini, jag har inte någon stavningsfunktion inkopplad – så felen blir tämligen frekventa. Har försökt lära mig att inte skicka i väg innan genomläsning, men glömmer det oftast.

  20. Kommunen sandar trottoarerna där vi bor –Enskede-Skarpnäck– i Stockholm, men bara på den ena sidan gatan. Fastigheter vid gatan ansvarar ägaren för. Detta har lett till att det är hart när livsfarligt att gå till vårt Apotek, eftersom den fastighetsägaren tycks tycka att vare sig snöröjning eller halkbekämpning behövs. Nästa fastighet inrymmer Konsum, vars trottoar underhålls föredömligt.

  21. Magganini

    Agneta uL, furiren uppträder endast när jag skriver i telefonen, men där är hen vansinnigt nitisk. (“uL” här skulle ominst skrivas “usla” tex, och det hade ju varit tråkigt.)

  22. Ninja i Klockrike

    Det s kiljer från kommun till kommun hur det är med fastighetsägarens ansvar för trottoarvinterunderhållet.
    Eskilstuna kommun lägger ut det på fastighetsägaren, Huddinge kommun gör det inte.
    Å andra sidan har en stor del av Huddinges villaområden inga trottoarer alls, så frågan är aningen akademisk.
    Man är däremot strängt tillhållen att inte skotta ut sin uppfartssnö ut på gatan.
    Snöhög jag försvinns.

  23. Agneta uti Lund

    Magganini, även jag har furir i telefonen – men telefonen använder jag ytterst sällan i internetsammanhang.

  24. HK

    På min gata säger snöskottarentreprenören till mej att skotta ut uppfartßnön (Så det blev nu! Ein deutscher Furir?) så att han kan skrapa bort den med den andra. Kanske en liten kompensation för snövallen som han lägger upp varje gång han kör förbi.
    Nu sk*t*t jag i’t för jag är på La Gomera!

  25. Dina

    “Ej vh” är ju lite sött på nåt vis. Betyder väl att han-hon-den-det ändå hälsar. Lite hyffs sådär.

  26. Dina

    Agneta uL – Redigeringen fungerade bra för mig alldeles nyss. (Har inte gjort det på lääänge.)

  27. Dina

    Men inte nu! Konstigt…

  28. Dina
    Du har kanske redigerat upp den tillmätta kvoten?
    Det kanske blir nytändning (jämför Brattsystemet) i månadsskiftet?

  29. Oj, poesi, bloggmeter och redigering samt snöskottning på min ära!

    Jag ska få redigeringsfunktionen att funka för alla alltid och hela tiden, inte bara så och då och för vissa. Hela bloggutseendet ska gå tillbaka till nåt enklare och renare, men serni … min bloggtomte måste bytas ut, och det låter sig inte enkelt göras.

    För övrigt har jag och de tre hemmavarande barnen idag varit hantverkare non stop. Sågar, hyvlar, filar, borrar och jag vet inte allt har yrt genom luften. Varannan timme gick vi dessutom som goda medborgare ut och hackade bort halk på trottoaren. Tror ni att vi får nån tacklapp i brevlådan nu?

  30. Skrev du inte att ni pyntar för att kommun vårdar trottoaren? Då är det väl Gatukontoret som er Arga Granne ejengkligen borde hänvända sig till.

  31. Ökenråttan

    En vecka kvar till dess den nya diskmaskinen kommer. Vi vägrar att diska mer än en gång om dan. Nöden är uppfinningarnas moder. Utrymmesbristen har drivit fram lösningar. Så här: sånt som ska diskas lagrar vi i diskmaskinen. När det är diskat och klart ställer vi det på tork i diskmaskinen, med öppen lucka.

  32. Ninja i Klockrike

    Döden är uppstigningarnas moder.

  33. Jag känner/kände några “riktiga” uppfinnare. Inga Jockar. Vad jag lärt av deras liv är att det nog är skoj och slitsamt att vara uppfinnare. Men det ger sällan några pengar. Dem tar affärsmännen, advokaterna och skattmasen hand om. En kort sammanfattning av mina observationer är:

    Uppfinningarna är nödens moder.

  34. Magganini

    Eller mödrar?

  35. Magganini

    Nödarnas?

  36. Nördarna är nödens mödrar?

  37. Christer, the Long Distance PT

    Så här är reglerna i Uppsala (lades upp av “vän av ordning” i vår lokala FB-grupp):
    “Husägaren har ansvar för snöröjningen och halkbekämpningen av gångbanorna utmed småhusens tomtgränser.
    Husägaren ansvarar för att ta bort snövallar som plogas upp framför privata infarter.
    Om gångbanan utanför din fastighet är hal eller snötäckt ska du se till att den sandas eller skottas.
    Om det inte finns någon gångbana ska ett utrymme motsvarande en gångbana skottas och/eller sandas för att gångtrafikanter ska kunna ta sig fram.
    Om det finns risk för fallande is eller snö ska du spärra av trottoarerna, sätta upp varningsskylt om snöras och sedan röja undan snön och isen.”

  38. Magganini

    SÅ är det nog!

    …Men varför då?

  39. Magganini

    (Mitt 9:20-svar är på Skogsgurras inlägg och inte Christers, om nån nu missuppfattar det…)

    Den där hotgrannen kan skickas hem till mig så ska hen allt få se på is. Och här råder inte minsta tvivel om vem som är ansvarig.

  40. Ökenråttan

    Men har inte Lottens en busshållplats precis vid sin tomt? Det skulle antyda att kommunen har ansvar för att hålla halkfritt på den trottoaren. Verkar knappast rimligt att det skulle åligga husägaren att sköta den sortens underhåll. Men reglerna är olika i olika socknar; det kommunala självstyret, quoi!

  41. Är det tillåtet att byta ämne? OK, tack.

    Jag startar en rundtur i Europa imorgon. Första stopp är Lidköping, där jag ironiskt nog ska besöka ett bränneri med tekniska problem. Sedan blir det Aalborg (ironin stänker) av samma anledning. Sedan följer möten och seminarier i Hamburg, Amsterdam, Bryssel, Paris, Frankfurt, Schmalkalden, Bremen och sedan tillbaka så att vi kan hänga med på Buggliga Stövlar (Annika) i Askersund den 7 april.

    Hyttis hänger inte med – för mycket jobb och för lite skoj motiverar hon det med. Lite sent påtänkt att transportera saker neråt. Men om någon behöver transportera saker eller folk tillbaka så finns det plats i den numera något rymligare och inte fullt så krigsskadade hantverkarbilen. Kan nog till och med gå att få med en olivpress på hemvägen. Ev. önskemål i den vägen kan uttalas på denna blogg.

  42. Ninja i Klockrike

    ÖR: Hörntomt.
    Präxist som jag, dåra.

  43. Ökenråttan

    SG: Köp chokelad hos Venus, då, där i Askersund. Till Hyttis.

  44. Jga önskar så innerligt att jag hade något som behöver transporteras nånstans! Jag kan inte ens komma på om jag själv behöver transporteras. Näe, jag ska vara där jag är. Gruff!

  45. Ninja i Klockrike

    Mitt tungsinne, om bilen orkar.

  46. Ökenråttan

    Men Ninja … Du ska få skott av Skotte, nästa vecka ska allt ske. Då blir du väl gladare?
    Bli glad, det är snart vår! Mars är den ljusaste månaden. (Innan löven kommer och skymmer.) Det är väl glädjande?
    Skriv!

  47. Ska bli! ÖR.
    Men hon kommer ju också att vara där. Och dessutom ropade hon alldeles nyss, och förtjust, att hon skulle få afrodisiakachoklad. Innan jag såg tipset. Hur ska jag nu göra? Du ställer till det mer än du anar.

  48. Det är så här års som solen börjar nå så högt att den tär på isarna i stället för att reflekteras. Något exakt datum har jag inte kunnat utröna, men det märks på våra trottoarer och gångbanor hemmavid. Fler och fler torra ytor för varje dag som går.
    Min dagliga promenad på samma sträcka är tre minuter kortare än för en vecka sen eftersom jag slipper agera pingvin på de jobbiga ställena, som blir allt färre.

  49. Agneta uti Lund

    En stor, något skrabbig, gammal skånsk allmogekista ska transporteras från Tervuren utanför Bryssel till någonstans i Sverige – dvs. när nuvarande ägares tillfrågade bröder och kusiner och mostrar etc. har kommit fram till hos vem den ska hamna.

    På tal om ljus i mars, så skiner solen just nu från blåaste himmel över Lund som för ovanlighetens skull har snö som bidrar till ljuset. I går var det halv snöstorm.

  50. …detta trots tvåsiffriga minusgrader på nätterna. Ge dig, Kung Bore.

  51. Ä dä nå i’a? Aul?
    Den ska nog få plass!

  52. Åh, najs! Vill ni ha kontakt med varandra, Skogsgurra uti Europa och Agneta uti Lund?

  53. Ja, vill veta adress och tfn till avs. och mott.

  54. Ökenråttan

    Ajaj, SG. Jag skulle ha skrivit inom parentes så att hon inte såg det.

  55. Agneta uti Lund

    Tack för transporterbjudandet, Skogsgurra. Men jag har nu haft kontakt med sonen i Bryssel och transportproblemet med kistan hade redan blivit löst i dag vid middagstid!

  56. Då får det bli den gamla olivpressen istället.
    Nån som har oliver?

  57. Agneta uti Lund

    Oliver har jag inte, men jag har en systerdotter boendes på en Masseria i en olivlund i Apulien!

  58. Idag har vi haft fem plusgrader!
    Snön skvalar!
    Men ännu är mycket kvar och hörde jag rätt på vädret så ska det komma en ny decimeter. Vojne så ledsen min man kommer att bli.

    Jag behöver inget transporterat.

    Och kommunen har kapat vallen mellan cykelbanan och vägen så att man tydligt kan se ev biltrafik.

  59. Ninja i Klockrike

    I Kulturnytt nyssens hörde jag ett ord som försvunnit om sistone; samkväm.
    När var ni på samkväm sist?
    Vad är ett samkväm?
    Ejenklien.

  60. Och Däär blev maken deppig!
    Illmycket snö vräker ner.

  61. Härifrånrapport: det snöar inte, det töar inte och ingen har trillat omkull eller polisanmält oss eller ens lagt nya lappar i brevlådan.

    Tänk om Yoko Ono istället för YES (ni vet, den där gången) hade skrivit schvuu. Tänk om John Lennon då inte hade fallit handlöst för henne. Tänk om …

  62. HK

    Glädjen eder med mej idag!
    Jag har ju antytt att jag nyssens blivit sydd i Uddevalla och armhålan samt att jag just nu är på La Gomera.

    I morse till frukosten ringde en sköterska och berättade att de INTE hade hittat några elaka metastaser i körtlarna de skar ut. Och vädret är varmt och maten och vinet utmärkt.

    På onsdag börjar bobilen Bodil (bilden) och jag hemresan, jag lovar att ta med rikligt med vår.

    Glädjen eder med mej alltid!

  63. Bra där HK!

    Klappa maken, Cecilia N, så kanske han blir lite gladare.

    Ursäkta min frånvaro på sistone, men det har varit födelsedagsfirande och lite mycke att göra. Eller heter det litet mycket? Känns fel att sätta T på bara det ena ordet.

  64. Ninja i Klockrike

    Så skönt, HK. Kan man gratulera till att celler uppför sig?
    Då gör jag det.

    Här snöar det, stora flingor, s.k. lappvantar.
    Värre är att det blåser. Det hindrar dock inte Kolakaramellen som insisterar på att sitta på bordet ute på altanen och spana ut över nejden.
    Övriga invånare i huset protesterar vilt mot den öppna dörren.

  65. Agneta uti Lund

    Lite mycke är lite lite! Litet mycket kör jag nog mestadels med på gammalt sätt. Tror jag.

  66. Agneta uti Lund

    Men en i SAOL från 2015 ger

    lite hellre än litet adverb • lite för ung
    lite hellre än litet pronomen • äta lite mat

    Mycket heter det och inte mycke.

  67. Vi var på Teneriffa i höstas, en färjetur från La Gomera, men var helt enkelt för skruttiga bägge två för att kunna ta den utflykten. Och i dag högg det till värre i vänsterhöftens muskelfäste. Få se om det blir någon tvåkilometersprommis i morgon, som alla andra dagar.

    En får hoppas.

  68. Ökenråttan

    Grattis, HK!

  69. Grattis till de ordentliga körtlarna, HK. Gläd er alltid! Det är bibliskt.

    Maken glädjer sig med insatskaminen där han får elda och slipper se ut på dagens andra skur med virvlande lappvantar. Den första gav inte mycket mer än 1cm, så vi får hoppas på att det är standard.

    Vi gläder oss också åt att den borttappade bilnyckeln bara blir ca hälften så jättedyr med försäkringsbolagets hjälp.
    Nu gäller det bara att jag fortsätter hålla ordning på min …

  70. Och mitt i all glädje så hoppas jag att LarsW:s höft ordnar till sig också.

  71. Oj, hejsan, här har jag inte riktigt hängt med: Cecilia N har tappat bort en bilnyckel – och det har ju även min djefla man. Minns ni?

  72. Ninja i Klockrike

    Jodå, jag funderade på den när jag körde till Huppsala härförleden till poetryslameventet.

  73. Tack, C.

  74. Det var förbannat bra nyheter, HK! Vi har varit lite bekymrade.

    Om du styr Bodil norrut så kan du ju knappast undvika att passera Paris? Låt oss ses där och fira den positiva utvecklingen. Sista veckan i Mars. Annars kanske Amsterdam passar? Det blir om några dagar. Och däremellan nånstans på sträckan. Det måste göras!

  75. HK

    Planerna, SG, för hemresan och huruvida jag passerar Paris till höger eller vänster (troligen inte tvärsigenom) är ännu luddiga. Jag återkommer om detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.