Hoppa till innehåll

Månad: december 2017

Hej Nostradamus! Vad händer 2018?

Jag ruskar nu lite på huvudet, som är en kristallkula (underlig bild), och ser vad som trillar ur fingrarna. Det enda jag egentligen vet om 2018 är att

  • vi alla fyller år
  • det är val i Sverige
  • knäna knastrar på vissa
  • några sitter fast på tåg då och då
  • champagne är inte jättegott utomhus i kyla när året är nyfött.
Så här står vivarje år med champagnen utanför huset i korsningen vid tolvslaget. De som inte dricker blä-champagne, spelar gitarr och dansar.

Men vad säger den förnicklade Nostradamus om 2018 då?  Hallå, Nostradamus, hör du mig? Vad händer 2018? (Linjen är lite skrapig eftersom han dog redan 1566.)

– Bonjour! Tredje världskriget startar nog, men kanske har det redan hållit på sedan 1999 för det beror på hur man räknar och hur man definierar krig och [gäsp] förresten kommer alla människor år 2018 att kunna tala med djuren.  Och varandra!
– Vad intressant! Pratar vi esperanto, menar du?
– Eh, va? Fast nu vet jag inte. Sa du 2018? Hm. Kan du inte fråga om 1992 istället?
– Näe.
– Putain tout.

Det gick ju sådär. Men detta kan jag i alla fall lova om mitt eget 2018:

  1. Jag kommer inte att ta motorcykelkörkort eller klättra upp på Mount Everest.
  2. Jag kommer att äta havregrynsgröt till frukost.
  3. Jag kommer aldrig att acceptera knävärken.
  4. Jag kommer att laga spagetti med köttfärssås ca 45 gånger.

Nu måste jag leta upp lösögonfransarna, den allra glittrigaste klänningen och de definitivt högsta klackarna så att jag vet vad jag inte alls vill ha på mig. Sedan tar jag på mig plommonstopet med blomgirlang, en klänning av märket C’Fait Pour Vous och gympadojor.

Och så dricker jag champagne till maten och te till tolvslaget. Yes.

Share
22 kommentarer

DRT i Lilla julkalendern 2017

För ickejulkalendrare: det här inlägget kommer att verka helt obegripligt. Hoppa ner till ett gammalt inlägg från november eller 2011 eller nåt sånt! Eller … klicka på länkarna och förundras!

Den Röda Tråden har egentligen inte alls versaler på varje ord. Förutom ibland. Och just nu och här! DRT is in da house!

Den stackars röda tråden har genom åren behandlats styvmoderligt av mig. Ett år fick jag krysta fram en röd tråd eftersom jag inte kom på att jag skulle ha en förrän efter en veckas julkalendrande. Och ibland blir det så bra så och jag får in 13–15 förslag på lösningar. I år tänkte jag vara lite extra tydlig med ledtrådarna eftersom det ju bara var tolv luckor. Samtidigt försökte jag sprida ut lite vinkar både i gåtorna, i faciten och i mina kommentarer.

Men i år har inte ens hakke skickat in en snygg utredning! (Det har han alltid gjort tidigare. Mitt jobb blev ju av hans ansträngningar förr om åren snorenkelt eftersom jag då bara kopierade hans utredning och lade på några egna kommentarer.) Uhuuu!

Here we go! DRT 2017 var inte en red-green röra, men väl äppelträdsgren.

Några av de tydligare ledtrådarna var:

Stefan Zweig gren på tyska
Johan Henric Kellgren gren
Nancy Mitford släktträd
Sue Townsend Adrian Moles lärare heter
Mrs. Appleyard
Isaac Newton THE äppelträd
Lisa Tetzner Apples Lisa-dator
Graham Greene green (hihihihiiii)
Caitlin Moran Caitlin-äpple (Gala)
Eyvind Johnson Sankt Olof-äpple 
Flannery O’Connor Bodde i N.Y. (The Big Apple)
Max Planck plank (fniss, fniss)
Anna Maria Lenngren gren

När det gäller DRT är det bara tokgoogling som gäller. Man kan hitta många fler äppelsorter gömda och lite cider och en och annan äppelvinäger på gårdar som heter som huvudpersoner i böcker (vilket man kanske inte vet, men om man googlar en HB i kombination med äpple dyker de upp) och rent av äppelcitat.

Eyvind Johnson i Romanen om Olof:

”Det är inget hårt land. Säj dej: det är inte hårt. Det blir hårt först när man snålt sätter sej ner och klagar över att det inte växer apelsiner här, inte ens äpplen.”

Flannery O’Connor i A Good Man is Hard to Find:

”Later he saw Jesus move from tree to tree in the back of his mind, a wild ragged figure motioning him to turn around and come off into the dark where he might be walking on the water and not know it and then suddenly know it and drown.”

Nu är det definitivt slut för i år! Ni som inte har fått era vinsttröjor (plus alla som fick er tröja av vinnaren Örjan): mejla mig storlek och adress! (Idag skickar jag till Pysseliten, LottenPotten, Goblin-Charlott, Godiva, Ingela och Brid.)

Ni som vill köpa en tröja för 100 kr kan göra det också – jag har även tröjor från forna tider som kan packas ner och skeppas iväg!

Avslutningsvis lämnar jag ordet till Tomas Tranströmer, vars dikt också hade kunnat vara DRT:

Människofåglar.
Äppelträden blommade.
Den stora gåtan.

 

Share
40 kommentarer

Nyordslistan (inte SAOL) 2017

Som traditionen bjuder, går jag (som det heter) all in när det gäller nyordslistan. Nyss pratade jag i radio om den och upprepade med emfas och en dåres envishet:

Nyordslistan är inte inte inte Svenska Akademiens ordlista. Nyordslistan borde byta namn till något krångligare:

 

Här kommer nu alla 38 med

  • citattecken runt det som är direkt citerat ur Språkrådets definition
  • asterisk (*) framför ord som jag tror kommer att överleva i åtminstonde fem år
  • diverse kommentarer från mig.

*alternativa fakta, politiker som försöker slingra sig genom att ljuga. Som dök upp första gången här:

blockkedja, ”digitalt nätverk av information och transaktioner” (eng. blockchain, som jag inte känner mig det minsta bekant med).

blorange, ”hårfärg som är blandning av blont och orange”. (Denna färg enbart ska finnas på hår. Om man tänker sig en ljusbeige soffa, så kan den alltså inte vara blorange.)

bonus malus (lat. bonus (bra) och malus (dålig), lägre skatt för miljövänliga fordon och straffavgift för Bergmans gamla avgaspruttande veteraner.

*cringe, pinsam. (Utropet CRINGE! betyder alltså amennäguuuuu så pinsamt.)

*dabba, att sänka huvudet mot ena armvecket och samtidigt höja andra armen (särskilt i fotograferingssituationer).
OBS: Det där dabba har inget med ”klantat sig” att göra, som har ett helt annat ursprung (troligen från det dialektala dabb, dabbe ’som betydde klump & dum­bom år 1864).

Gärna utan tennisracket.

direktare, ”begravning utan ceremoni”.

doxa (eng. dox eller docs, alltså documents), publicera känslig information om någon.

*döstäda, rensa bland sina gamla prylar så att efterlevande inte ska behöva göra det. (Men vi anser alla att ordet har funnits sedan 1900 kallt.)

I will never. Mina fina telefoner!

expresskidnappning, (sp. secuestro exprés), kidnapparen kontrollerar koder och tömmer konton och släpper sedan offret.

*fejkade nyheter, osanna nyheter som sprids som vore de sanningar.

Inget nytt. Frederick Burr Opper ritade detta 1894.

fidget spinner, ”leksak som man snurrar mellan fingrarna”. (Jag har aldrig ens hållit i en sådan, men i kommentatorsbåset kommer en skarp protest: ”Det är ett koncentrationshjälpmedel för barn och ungdomar som har NPF, då särskilt adhd. Motorisk verksamhet hjälper personen att koncentrera sig så hen kan lyssna på nån som talar och förklarar.”) Klicka på bilden här:

framtidsfullmakt, gäller när ”fullmaktsgivaren inte kan ta hand om sina personliga eller ekonomiska affärer”. (Jag undrar vem som kommer att avgöra att/när jag inte längre är vid mina sinnens fulla bruk.)

funktionsrätt, ”rätt till självbestämmande och delaktighet för personer med funktionsnedsättning”.

*grit, uthållighet och hängivenhet i strävan mot långsiktiga mål. På olika sätt:

Kommentatorsbåset protesterar: ”Får spader av bilder med kugghjul som uppenbart inte fungerar!”

halalturism, ”turism på anläggningar som följer specifika kriterier för att passa vissa muslimska traditioner”.

hyberavdrag, ”lägre skatt för hyr-, begagnat-, och reparationstjänster”.

inrymning, ”instängning eller inlåsning av människor som skydd mot ett yttre hot”.

killgissa, ”påstå något som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om, men egentligen bara gissar”. (Jfr mansplaining & manspreading, för man får tydligen sätta den maskulina stämpeln på allt som är negativt.)

klickfarm (engelskans click farm)”personer som får betalt för att systematiskt klicka på annonser på nätet för att generera intäkter till uppdragsgivaren”.

* knäprotest, manifestation där deltagarna ställer sig på knä i protest. (Ha! Sååååå nära knäprotes!)

Helt fel bild.

kombucha, ”dryck som framställs genom fermentering av te”. (Men det måste ju vara intressantare vad den smakar? Särskilt eftersom det tydligen är vinäger! Och i kommentatorsbåset skrever man: ”Det är gott, nyttigt, roligt. I mitt kök står en 8-litersflaska med tappkran, där teet jäser och har sig.”)

kompetensutvisning, utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. (Jag tycker minsann att alla utvisningar utan urskillning ska kallas ”utvisning”.)

*#metoo, ”hashtagg och benämning för en rörelse som går ut på att motverka sexuella trakasserier och övergrepp genom att många delar med sig av sina erfarenheter av detta”.

omakase (japanskans omakase – ’jag överlåter beslutet åt dig’), när restaurangkocken får komponera din mat efter eget huvud.

pansexuell, ”relatera erotiskt och romantiskt till människor […] oberoende av deras kön”.

plogga, jogga samtidigt som man plockar skräp, ofta i grupp. (Pick’n run på engelska!)

poddtaxi, ”litet eldrivet fordon som används som taxi”. (Eller som vi säger i framtiden: ”taxi”.)

rostfaktisk postfaktisk, ”tidsanda där man inte längre baserar argument och beslut på fakta”.

rekoring, ”grupp där konsumenter köper lokalt producerade varor direkt från producenter utan mellanhänder”.

renovräkning, ”vräkning av hyresgäster som inte har råd att betala den höjda hyran efter en renovering”.

sekundärkränkt, när man blir kränkt å någon annans vägnar.

serieotrohet, ”att se ett avsnitt av en tv-serie utan att ens partner, som följer samma serie, får vara med”. (FÅR vara med? Det måste väl handla om att de inte är med, bara?)

skogsbad, ”terapiform som går ut på att vistas i skogen som en metod för att minska stress”. Eller som vi säger i framtiden: ”Jag går på en promenad!”

* snubbelsten, minnesgatsten för någon som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933–45. Översättningslån av tyskans Stolperstein. (Love it! Jag gick på en gata i Berlin och så snubblade jag och tänkte vaaaa, och så tittade jag ner och kollade mina skosnören – och såg flera stenar med namn på.)

Vackert! (Påminner om den lite gladare stenen ”Intighet” i Lund.)

spetspatient, patient som känner sin sjukdom och som därför själv får ta vissa beslut om behandlingen. (”Knäoperation!” röt jag, och fick en.)

veganisera, att göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt är djurisk.

* viralgranska, källkritiskt granska uppgifter som sprids snabbt på nätet. (Men hallå, var är etymologin? Man måste faktisk tala om varifrån ordet kommer!) NE-paus medan jag tillsätter en utredning!

etymologi, subst. ~n äv. ~en, ~er 
ORDLED: etymo-log-in
• läran om härledning av ord och deras betydelse
BET.NYANS: om enskilt ords ursprung och betydelseutveckling~n för ordet “bodega” visar att det har samma ursprung som “apotek”
KONSTR.: ~ (till ngt)
HIST.: sedan ca 1675; till grek. etymos ‘verklig, sann; säker’ och logos ‘(en) lära’

Jag kontaktar nu min kompis Petra, vars son heter Jack och ju var THE viralgranskare en gång i tiden. Han befinner sig i N.Y., men är som tur är jetlaggad och därför vaken. Nå? Vem myntade uttrycket ”viralgranska”? Jack svarar:

”Det är påhittat av min kollega Linnea Jonjons i samband med att vi lanserade Viralgranskaren 2014.”

Linnéa Jonjons, Jack Werner och Åsa Larsson.

Sådärja. Rätt ska vara rätt.


Kommentar från båset:

Jag tror Språkrådet också går all in för att lägga in några knäppa ord på listan, så att folk börjar diskutera, eller till och med gräla om

  1. ifall de alls är nya
  2. om det verkligen heter så
  3. om de har någon funktion alls och såklart
  4. om de kommer att överleva mer än tre månader.

Jag har förvisso försänkingar, kontakter och kolleger i Språkrådsenvirongerna som jag skulle kunna fråga … men de hade nog inte svarat helt ärligt. (But I’m on it!)


 

Uppdatering … eftersom jag sluddrade med tangenterna och lät ”rostfaktisk” stå kvar i flera timmar här, är jag skyldig läsekretsen en definition till just detta ord:

rostfaktisk adj.~t 
ORDLED: rost-fakt-isk
• som verkligen bara existerar försvagat och missfärgat: inspektion av den rostfaktiska hyn; rostfaktiska frisyrer döljes lämpligen av vårhatt
BET.NYANS: spec. om ngt som verkligen gäller trots yttre tecken på motsatsende rostfaktiska benkläderna höll väl trots att de var 100 år gamla
HIST.: sedan 2017; av lågty. roste och ty. faktisch 

Såja.

Share
34 kommentarer

Facit till lucka 11 heter lucka 22 (Lilla Julkalendern 2017)

Tänk er ett paraply. Och att paraplyet är slitet och gammalt och har tappat allt tyg. Tänk er nu detta paraply har hamnat i en stor centrifug. Och nu bänglar ni ut det ur centrifugen och tänker ”julgran i en tyllkjol”.

spretigt var båsets ledtrådar idag. Men om ni tittar lite extra på vissa av kommentarerna, kommer ni att se att särkilt fyra komponenter upprepas: bokstaven h, konstanter, plankor och max:

Hannoia (h annoia, h-annoia):

Spänningen är olidlig och konstant. Vi måste anta att bakom den här luckan finns ett medvetet och intelligent sinne.

Pysseliten:

Jag ser hen planka.

Karin:

Dagens bräda, minsann, och en rejäl en! Nästan så man undrar om det inte skulle funka bättre med en planka.

Ökenråttan var först inte riktigt säker:

På bilden har vi en bock. Sågbock, då? Eller gymnastikredskap! Och figuren där har nyss utfört en trippel med skruv, eller dylikt.

Men samma Ökenråtta visste besked en liten stund senare:

Nu ser jag vad det är! Haha, pinnarna.

Pelotard:

Men för höge farao, Pelotard, ännu en lucka som handlar om din fil. kand. och så ser du inte ledtrådarna direkt. Korkad till max.

LarsW:

Jag föredrar Max framför Donken.

Ingela:

Planka ser jag ju, men HB måste väl vara Ernst som ska bygga ett köksbord av murkna brädor med kraftigt överdrivna dimensioner.

Och var man ännu inte säker på svaret, så kom Skogsgurra med en plankdefinition:

”Orättmätigt bereda sig tillträde till avgiftsbelagt publikt evenemang.”

Och nu till lösningen! En vetenskaplig gigant …

Lägg gärna märke till barnbilden ovanför böckerna. Jag återkommer till den.

Max Planck (1858–1947) hette faktiskt inte Max från början utan Karl Ernst Ludwig Marx Planck, vilket har förvirrat kalenderbitarna genom åren. Kanske var det bara en felskrivning i kyrkböckerna, men från 1868 skrev Planck själv sitt namn som vi är vana vid nu.

Se en sådan mogen handstil han hade vid tio års ålder …
Max Planck, 16 år.

Den unge Max var multibegåvad och skulle faktiskt ha satsat på musiken om han inte hade snubblat över en fysiklärare – Philipp von Jolly (tihi) – som påpekade att det där med fysik var minsann inte nåt att ha i framtiden. Allt var liksom redan hittat eller uppfunnet eller formulerat, sa han:

”Inom fysiken är nästan allt redan upptäckt, det enda som faktiskt återstår är att räta ut några  enstaka frågetecken här och där.”

Men Planck lyssnade inte på det örat. Parallellt med sånglektioner och operakomponerande samt piano-, orgel- och cellospel excellerade han i fysikstudier och påbörjade sina universitetsstudier redan som 16-åring. I Tyskland var det då helt normalt att man bytte universitet då och då och pluggade än här, än där, så Planck hamnade när han var 19 år på ett universitet med idel kända vetenskapsmän i lärarstaben. Dock lät han precis lika surt kritisk som jag, när han i breven hem berättade om sina föreläsare:

Hermann von Helmholtz är alltid oförberedd, räknar fel hela tiden, pratar långsamt och tråkar ut oss alla. Gustav Kirchhoff förbereder sina föreläsningar minutiöst, men är fnösketorr och talar hela tiden med monoton röst.”

Max Planck, 20 år.

Max Planck slutade att gå på lektionerna och pluggade istället termodynamik på egen hand – och kvitterade ut sin universitetsexamen när han var blott 20 år. Sedan följde slag i slag en fullständigt sanslöst fantastisk karriär där Planck formulerade den teoretiska grunden för det som kom att kallas ”Plancks strålningslag”. In på scenen alltså: kvantmekaniken! 

När Einsteins artikel om relativitetsteorin publicerades, var Max på hugget och hängde på resonemanget, blev alldeles till sig, kontaktade Einstein – och fick en vän för livet. Kanske sporrade de varandra till sina stordåd? (Analytiker skulle, om de lyssnade på mig mer, kunna jämföra denna relation med t.ex. Lennon & McCartney eller Hasse & Tage.)

– Om Nernst håller upp ett finger, såja, och Einstein ser lite roat begrundande ut och du, Planck, du sneglar mot din högra sida på ett pillemariskt sätt och Millikan slutar skratta och Laue slutligen ber en bön…? Såja, nu tar jag bilden!

När Hitler kom till makten, var Planck en av de mer aktiva i kampen mot galenskaperna. Han hjälpte judiska vetenskapsmän så mycket han kunde och skrev månget brev till nazister i maktposition, där han bad om förståelse och undantag. Nazisterna själva litade inte alls på honom och tillsatte prompt en utredning. Enheten för forskning kollade upp Plancks förfäder – och konstaterade nöjt att de hade haft rätt: att han var till en sextondel judisk. Hilfe!

(Här hoppar jag nu över alla Max Plancks konstanter och professurer, lärjungar, medaljer, Nobelpris och asteroiden. Sammanfattning: det är väldigt imponerande.)

Solvay-konferensen 1927. På bilden ses 1 kvinna och 28 män, där 17 var eller skulle bli Nobelpristagare.

Om ni är intresserade av bilden ovan:

  1. Auguste PiccardÉmile HenriotPaul EhrenfestEdouard HerzenThéophile de DonderErwin SchrödingerJules-Émile VerschaffeltWolfgang PauliWerner HeisenbergR.H. FowlerLéon Brillouin.
  2. Peter DebyeMartin KnudsenWilliam Lawrence BraggHans KramersPaul DiracArthur ComptonLouis de BroglieMax BornNiels Bohr.
  3. Irving LangmuirMax PlanckMarie Skłodowska-CurieHendrik LorentzAlbert EinsteinPaul LangevinCharles Eugene GuyeCharles Thomson Rees WilsonOwen Willans Richardson.

Men nu till privatlivet.

Planck fick 1888–92 fyra barn med sin första fru Marie Merck. Om de hade gift sig i Sverige 2017, hade barnen säkerligen hetat Planck-Merck i efternamn.

Barnen var i kronologisk ordning Karl, tvillingarna Emma och Grete samt lille Erwin. Max och Marie var lyckliga, livet lekte, barnen växte och de vetenskapliga upptäckterna kom slag i slag. År 1901 togs den här rufsiga bilden på Planck som jag inte har lyckats hitta en förklaring till, men den brukar dyka upp i meme-sammanhang med rubriken “före och efter”. Fast före och efter vad?  Mustaschen spretar, håret står på ända, han ler som Mona Lisa och tittar i november. Varför?

Så långt gick i alla fall det mesta som på räls. Men sedan …

  • Marie dog av tuberkulos 1909.
  • Planck fick ytterligare en son med sin nya fru Marga 1911 – Hermann, som enligt källorna inte var ”psykiskt stark”.
  • Sonen Erwin var försvunnen – tillfångatagen – i Frankrike ungefär 1914–17.
  • Sonen Karl dog i slaget vid Verdun 1916.
  • Dottern Grete dog i barnsäng 1917.
  • Dottern Emma gifte sig med Gretes änkeman, och dog sedan i barnsäng även hon 1919.
  • Sonen Erwin (som ju till slut släpptes i Frankrike) deltog i periferin i planeringen av 20-juli-attentatet mot Hitler och hängdes därför 1945.

Efter Erwin Plancks avrättning, skrev Max Planck i ett brev (tack och lov för dessa tiders intensiva brevskrivande) till en forskarkollega:

”Jag kämpar dagligen för att finna styrka att acceptera detta öde. Vid varje gryning kommer sorgen över mig igen som ett nytt slag, den förlamar mig och grumlar mina annars så klara tankegångar, och det kommer att ta lång tid tills jag återfår min mentala balans. Detta eftersom Erwin var en så värdefull del av mitt liv. Han var mitt solsken, min stolthet, mitt hopp. Det som gick förlorat med honom, kan inte i ord beskrivas.”

Två år senare dog Planck, fortfarande oerhört bedrövad. Hans hustru Marga följde ytterligare ett år senare (1948) och sedan dog även den psykiskt svage sonen Hermann 1954.

Om det finns något att glädjas åt i denna sorgerliga soppa, är det att de två barnbarnen som föddes 1917 respektive 1919 överlevde, och att fick sina döda mödrars namn: Grete och Emma.

Här kommer några till engelska översatta Planck-citat som ni kan skriva ut och rama in och sätta upp på toa:

”Anybody who has been seriously engaged in scientific work of any kind realizes that over the entrance to the gates of the temple of science are written the words: Ye must have faith. It is a quality which the scientist cannot dispense with.”

”A new scientific truth does not triumph by convincing its opponents and making them see the light, but rather because its opponents eventually die, and a new generation grows up that is familiar with it.” (Förkortat: Truth never triumphs—its opponents just die out.)

”In the last analysis, we ourselves are part of nature and therefore part of the mystery that we are trying to solve.”

De dämpade Marga och Max strax efter krigsslutet.

Minns ni fotot på väggen i den första bilden längst upp i facit? Här är den igen.

Karl, Emma och Grete runt 1896. Men varför är Erwin (f. 1892) inte med på bilden? (Jag har tyvärr inte svar på denna gåta.)

Vinstchans! Hopp i hatten! Jag rör om och drar två på en gång! Karin! Ingela! Tjoho! Kom ihåg att mejla adress och storlek! Skål!

Psssssssst. Jag kommer att ha massa inte särskilt jättestora tröjor över när vi är färdiga på julafton eftersom jag räknade helt fel när jag beställde dem. Vad tycker ni att jag gör med dem?


Bonus ur kommentatorsbåset: embryo rimmar!

det här kan jag embryo maka på dej från datoreländet

men jag sittrer ju här

maka på dej sa jag eller vill du inte några praket

men jag skriker en liten dikct

det ger jag den i: fly mej några tangenter så jag kan svara på gråtan

men farran

undan det är dan före dan före dan före dropparedan

men farran

det är bråttom: vi måste till stormarknaden julmarknaden okcså köpa en klapp till julgrannen

men jag tänkcte rimma / det tar bara en timma

nä nu skriver jag svaret: jhldhjdlöodilm jjkllkövretkll

men farran: det där betyder ju ingenting

inte för dej kanske men för mej betyder det allt det säjer jag nu

yo

Share
45 kommentarer

Facit till lucka 5 heter lucka 10 (Lilla Julkalendern 2017)

I lucka 5 gömde sig en av världens mest kända män. Han är så känd att alla någon gång har hört talas om honom, liksom Marilyn Monroe-känd. (Känner nu att min första association till en världskändis är lite väl mossig.)

Men visste ni att vår gamle kändis hade ett äkta, riktigt långt hårsvall – som blev grått redan när han var i 30-årsåldern och som efter en noggrann undersökning 1979 visade sig innehålla absurda halter bly?

Här har vi några ledtrådslämnare!

Pelotard:

Nä, det här går inte. Jag känner mig alldeles trög idag. Och det lär jag fortsätta vara, om ingen ger mig en knuff. Och om någon skulle ge mig en knuff, så knuffar jag ändå bara tillbaka.

Nina:

Idag ser det ljusare ut.

Flygbengan:

Närmare Da Vinci-koden än så här kommer vi nog aldrig mer i Julkalendern. Jag har sett HBs vagga och försökt se hens grav.

Dieva:

Jamen, allt faller ned. Även polletten. Det fattade ju HB också om hen nu inte råkar vara Schubert.

Ökenråttan:

Om man står på axlarna på nån som är lång så ser man lite längre, eller hur?

Isaac Newton (1642/43–1727) var inte (som man är nuförtiden) fokuserad på ett yrkesområde och kanske en liten hobby som att bygga modellflygplan i källaren på lördagskvällar. Nej, han var ett totalgeni som intresserade sig för fysik, astronomi, matematik, filosofi, teologi och (harrrkl) alkemi. 

Vin, kvinnor och sång var inget för denne allvarsman.

Nu var han ju inte ensam om galenskapsförsöken att skapa guld (en formulering som jag kommer att få äta upp den dagen någon verkligen lyckas) – det finns en lång, lång lista på liknande forskningslycksökare. Där står att finna bl.a. Elizabeth I och drottning Kristina, Faust, Tycho Brahe, Roger Bacon, Albertus Magnus, August Strindberg, Carl Jung … 

Några av ledtrådarna inne i lucktexten var massa, acceleration, lagar, flux-, guld, fall, äpplen och gravitation. Pesten 1665 fick vara med för att den verkligen påverkade Newton; hans skola stängdes under två år på grund av den grasserande böldpesten och då blev han helt enkelt tvungen att istället för att plugga ta jobb på posten och pack… Neeej, feeel, han blev inte alls tvungen att jobba: han ville – och fick – istället sitta hemma hos sin mormor och läsa och forska på egen hand.

Ett litet känt citat som inte alls stod att finna i luckan, var detta:

”If I have seen further it is by standing on ye sholders of Giants.”

Det betyder enligt de flesta att Newton insåg att hans framgångar och fantastiska forskning och underbara upptäckter berodde på det jobb som tidigare forskare hade gjort. (Och ye uttalas [the].)

Med detta citat i bakhuvudet kan ni raskt associera till

Men nu har det visat sig att det kanske inte alls var ett tack till föregångarna och inte alls speglade en eventuell ödmjukhet. Det kanske var så att det bara handlade om ironi, satir och elakhet eftersom den som fick emotta dessa ord var en kortväxt krympling till forskare (med väldigt dålig hälsa) som hette Robert Hooke

Denne och Isaac Newton var inblandade i ilskna fajter (som pågick i decennier) om vem som först kom på uppfinningarna och idéerna. Kanske ville Newton med citatet bara klämma åt Hooke  och så anspela på hans inte alls (varken bokstavligt eller bildningsmässigt) stora person.

Om man ska sammanfatta Newtons liv, blir det inte en kort historia ens i punktform eftersom han

  • föddes 13 veckor för tidigt och ändå överlevde
  • har en något flytande födelsedag (december 1642 eller januari 1643) beroende på vilken kalender man använder
  • var faderlös eftersom Isaac d.ä. dog redan när hans hustru var i fjärde månaden
  • fick flytta hem till sina morföräldrar när hans mamma gifte om sig
  • fick flytta hem till mamman igen när fosterfadern hade dött
  • tydligen hade en mamma vars män dog frekvent
  • uppfann fluxionsmetoden som inspirerade Doc i Tillbaka till framtiden
  • byggde världens första spegelteleskop
  • gav ut den revolutionerande  Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica (förkortad titel: ”Principia”) 
  • formulerade sina tankar om gravitation när han inte begrep hur det kom sig att äpplen och månen väl lyder under samma tyngdlag men rör sig så olika (men Hooke sa att det minsann var han som kom på detta)
  • gick in i väggen och blev deprimerad och sökte tröst i ett helt normalt jobb på det engelska myntverket, där han utarbetade ett nytt monetärt system som gjorde stor succé
  • forskade fram det faktum att jorden naturligtvis kommer att gå under, men inte före år 2060
  • utförde hemska försök på sig själv, som att sticka en syl i sitt ena öga
  • inte var någon vidare politiker trots envisa försök i branschen
  • tyvärr fick se två års arbete brinna upp när ett stearinljus välte rakt på alla papper och anteckningar
  • stammade.

Det var Voltaire som av Isaac Newtons brorson fick höra om hur vårt geni löste gravitationens gåta när ett äpple föll från ett träd. Så långt är historien bekräftad, men den där delen om att äpplet landade i huvudet på Newton är förmodligen en skröna. (Vilket passar mig utmärkt: skrönor är ju som historier betraktade intressantare och roligare än den verkliga, kanske bistra sanningen.)

Nu ska vi dra en vinnare! Tröjorna är tyvärr fortfarande osynliga (tusan vad jag verkar ha otur med tröjtryckerierna: detta är mitt femte sedan jag började 2005 och alla lovar de runt och håller tunt). Jag rör om och draaar en LarsW – och så en liten bonus till Agneta uti Lund, som aldrig ger sig och googlar frenetiskt och famlar sig fram till gåtans lösning hela dagarna! I Newtonluckan kom Skogsgurra dessutom med väldigt fin tröst till henne:

– Men du famlar väldigt bra, AuL.

En ny lucka kommer på måndag den 11 december!

Share
40 kommentarer

Facit till lucka 2 heter lucka 4 (Lilla Julkalendern 2017)

I den tredje luckan fanns den andra gåtan, och den skapade problem emedan några gissare inte såg skogen för bara trän. ”Stolpiga rim” och ”haltande meter” och den där jädra amerikanske tokstollen som ämne – vem kan hålla fokus då?

Inte PK, som verkar tänka på … Povel Ramel?

”Jag blir sugen på semla så här i tider av blåa berg och gröna dalar.”

Och heller inte Ingela, som inte går tillräckligt långt bak i tiden:

Eller är det hen som alla älskat och hyllat i fyrtio år, som jag inte stått ut med, men föll pladask för i fjol eller två år sen? Samma fenomen som med öl förresten, som jag inte kunde med alls förrän efter femtio.

 

Eller jo, Lille Maken hade full koll:

”Tillåt mig att särskilt berömma rimflätningen;  ingen ny skapelse utan en gammal klassisk form.”

Likaså Ökenråttan:

Det här var ju lätt. Jag kan!! (Säjer hon, dumskallen, som förväxlade Zlatan med Zweig. Eller tvärtom.)

Och Niklas! (Väl?)

”Ja, ja, det är han den där som gjorde sådana där i parti och minut och sedan så gjorde han några till. Men det var väldigt pra partier och minuter för det mesta. Och så dödde han.”

För dödde, det gjorde han ju, hemlisbloggarn. Se här vad han skrev om sig själv (i tredje person) – rader som skulle läsas först när han väl var död:

”Han var en liten man i vår litterära värld, hans talanger voro små. Han hade kanhända icke vad man kallar snille, de flesta av hans skrifter hade föga vidd och vikt. Men han ägde en egenskap, kanske i högre grad än sina medbröder: det var ett nit, en värma för den svenska vitterhetens förkovran och heder. Den följde honom genom ett plågsamt liv och var hans sista passion i den stund han skrev dessa rader.”

Han var så klen, stackarn, och dog av lungsot och snuva gjorde han innan han hade riktigt hade rimmat färdigt:

Johan Henric Kellgren (1751–95).

Förutom att jag vill resa i tiden till Woodstock 1969, nyårsafton 1900 och den där dagen 1999 när jag borde ha köpt Google-aktier, så vill jag även resa till slutet av 1700-talet och frottera mig med den tidens skalder och Gustav III. Ack.

Kellgren fick som 23-åring en docentur i latinsk vitterhet, vilket låter mycket mer förtjusande än det egentligen är eftersom det handlade om helt normal skönlitteratur eller poem på latin.

Åren gick och han fokuserade mer och mer på svenskan och skrev och rimmade och skrev ännu mer rim och fick precis som Stefan Zweig skriva text till operor, och han var så innerligt populär och älskad att det verkar konstigt att han mitt i all kreativitet och allt rimmande samt dessutom klurande på meter hann bli ovän med både Bellman och Thomas Thorild.

Bellmanstjafset handlade mest om att Kellgren tyckte att Bellman väl kunde hålla sig nykter lite då och då, medan grälet med Thorild (som pågick i flera år) handlade om den orimmade versens berättigande. Ett av debattinläggen från Kellgren hette Nytt försök till orimmad vers.

(Det är faktiskt oerhört roligt.)

Kellgren grundade tillsammans med Carl Peter Lenngren Stockholms-Posten (som dock körde mellanslag på modärnt vis, se nedan), som gick i graven 1833 fö alla ba läste nyheterna på fejjan istället, men som fortfarande går att läsa via KB.

När Kellgren inte var för sjuk, textfäktades med andra litterära giganter, gav ut tidningar och skrev operalibretton, jobbade han för Gustav III på ett så förtjänstfullt sätt att han invaldes i den numera kanske inte så himla fint klingande Svenska Akademien (stackars lilla varumärke till att ha svårt att hålla näsan över vattenytan nu). I sitt inträdestal 1786 beskrev han Sverige så här (och nu kommer ett långt citat som ni kan skumma – eller faktiskt läsa):

”Den stolte utlänningen, som länge ansett vår Nord för barbariets fristad, som helt nyligen börjat tro, att en stråle av ljus även en dag kunde tränga till oss, ska snart med förundran lära känna ett folk, värdigt att tävla i smak och snille med det nyare Aten. Han ska lockas till vårt land, undervisas i vårt språk, livligt intagas av dess manliga skönhet, ledas till kärlek för Nationen genom kärleken för dess tungomål, till vördnad för dess makt genom vördnaden för dess kunskaper, och antingen för alltid fästa sitt hem i ett land, som till naturens förmåner, konsternas höjd, snillets ljus och sammanlevnadens nöjen inte efterger något, men i mildheten av sitt regeringssätt överträffar alla andra; eller ock, återkommen till sina landsmän, skingra deras åldriga fördom mot allt avlägset, och ge dem hädanefter ett lika grundat som fördelaktigt begrepp om Svenska klimatet, Svenska Folkets lynne, och Svenska Snillets skicklighet så till alla vackra som allvarsamma yrken.”

Jag tror mig ana att han när han beskriver att Sverige äger en viss ”manlig skönhet” tänker att det är lite kärvt och kargt här, och överallt är det liksom fullt med stickigt skäggstubb som gör pussarna bitterljuva.

När Kellgren hade varit död i 200 år, publicerade SvD under flera dagar hyllningar till honom. Här är Kajenns.

Ni ser ”salig Dumbom” där i tidningsklippet ovan – någon som drar de mest häpnadsväckande slutsatser av givna fakta. Ett exempel som brukar citeras är:

”Det är konstigt att det så ofta rinner stora floder genom stora städer.”

Och det var just detta verk som jag gjorde om och just dessa femverser (som inte kommer efter varandra i verkligheten):

Hela alltet finns häääär.

Efter den sorgerliga döden, begravdes Kellgren på S:t Jacobs kyrkogård i Stockholm, men nån gång under de gångna århundradena slarvades graven bort.

(Ja, ni tar er precis som jag åt hjärtat nu.)

På kyrkväggen finns ett epitafium av röd porfyr inmurat till tröst. ”Det visar platsen för […] Johan Henrik Kellgrens numera osynliga grav” är den enda information jag får. Göra gravar osynliga och ha sig, va ä de för skick?

Dock bodde J.H. Kellgren 1789–94 tvärs över gatan från kyrkogården – i ett hus som fortfarande finns kvar. Dit kan vi gå.

Avslutningsvis några ord från Kellgren:

”Man äger ej snille för det man är galen.”

Just precis så.

Banne mig har han inte ett litet leende i mungipan där!

Plommonstopet är fullt av både nytillkomna och gamlingar och oj, där fick jag visst ta bort några som inte riktigt hann in i kommentatorsbåset. Jag drar och drar – och måste verkligen se till att jag får iväg t-shirtbeställningen – och däääär kom minsann Cruella flygande!

Lucka 5 som är den tredje gåtan, kommer om ett dygn!

Share
41 kommentarer