Hoppa till innehåll

Polen-rapport 1: tågbiljettsdamen

Łódź är nog den stad i världen som har störst andel bokstäver med diakritiska tecken (75 %). Råå ligger inte långt efter, förstås (66 %).

Dessutom uttalas det inte som vi svenskar gärna tror [lådds] utan – och nu måste ni alla fokusera ordentligt och ljuda – som ett yxhugg i en stubbe: w-o-dsch. Eller som vi fonetiktokar vill ha det: [ˈwutɕ].

Här är vi sedan igår, den djefla mannen och jag. Han ska föreläsa om informationsteknik för en brokig samling internationella forskare och studenter medan jag ska gå på filmfestival. Och halta omkring på stan och oooooa över

  • enorma, fantastiska, konstnärliga graffittifyllda husväggar
  • sekelskifteshus som är ihopklistrade med brutalsovjetiska betongschabrak
  • sopskyffeltanter som väntar på att en cigarettfimp ska falla till marken
  • glittriga kläder
  • vattenrör och elledningar utanpå husen
  • proppfulla tåg.

Igår när vi åkte från Warszawa (som förr faktiskt stavades Varsjava på svenska!) klev vi med två nyköpta muggar te på tåget, förvissade om att vi i lugn och ro skulle sitta och se det oerhört gråa landskapet passera. Sitta? Lugn och ro? Ehum.

Na zdrowie! (Skål!)

Att köpa tågbiljetten var en snabb tidsresa till Östtyskland eftersom det fanns fyra luckor med fyra oerhört otrevliga damer som alla skällde på de kunder som behagade komma fram och köpa biljetter. Om de hade kunder, vill säga …

Lucka 1: 18 personer i kö – internationella biljetter
Lucka 2: 13 personer i kö – nationella biljetter
Lucka 3: ingen kö – specialbiljetter för komplicerade resor
Lucka 4: ingen kö – specialbiljetter för komplicerade resor
Ingen ville köpa komplicerade resor av denna dam.
Vår dam i luckan hade en helt modern pekskärm som hon pekade och klickade på, men sedan skrevs en papperslapp ut som hon blev tvungen att fixa oerhört mycket med. Vissa ord markerades med överstrykningspenna, andra ringades in, en stor stämpel stämplades mitt på biljetten och på baksidan skrev hon något okänt och för oss oläsbart. Denna procedur upprepades för alla resenärer och alla biljetter.
Det gröna är extra viktigt: 2 personer, kl 15:21, ingen bokad sittplats.

Men när vår biljett kom fram ur skrivaren blev hon dessutom tvungen att slå upp något i en handskriven anteckningsbok för att priset skulle bli rätt.

”Två personer … 90 minuters resa … drygt 100 kr.”

Vi frågade en polack som tog hand om oss igår om detta underliga biljetteri, och han förklarade att ”det ska vara så”. Att de är vana vid att det är så det är. Och att den där streckkoden på biljetten är det enda nya nu när datorerna används: alla biljetter har tydligen sett ut så här sedan tidernas begynnelse. Fast allt skrevs för hand förr.

Kolla vad enkelt det är med polska egentligen! ”Nastpna stacja” betyder ju “nästa station”!
Man blir ju alldeles lycklig.
Share
Publicerat iBloggen

21 kommentarer

  1. Marianne

    Polen är kul! För en massa år sedan i Krakow skulle jag och reskompisen besöka ett och annat museum. Denna ädla avsikt möttes med stor skepsis av damerna i kassorna. “Va? In här och titta på grejer? I våra utställningsmontrar? Nu? Genom att köpa biljetter? EXAKT HUR har ni kommit fram till det?” sade de inte, men dessa frågor låg i luften, det syntes på dem. Vi blev insläppta och iakttagna av vakterna med samma skepsis. Så var det på minst ett halvdussin ställen. Mycket märkligt.

  2. Ninja i Klockrike

    Sådär var det att köpa billett på den gamla goda SL-tiden också.

    När man skulle stämpla snett på remsan för at markera hundbiljett, och det skulle man göra innan man stämplade husses/mattes biljett. För annars gick det inte att göra zontillägg när ekipaget skulle tillbaka över en zongräns.
    Stämplade man matten först och hunden sen så blev det FEL i systemet och ett jädra strul.
    Otrevliga var vi också.
    På pin kiv.

  3. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    Vad heter en sån där fnutt mitt på l-et, och hur skriver man ett sånt L på datorn?

  4. CtLDPT, jag hittade denna hära https://sv.wikipedia.org/wiki/%C5%81 – det heter tydligen “stunget L” men jag vetetusan hur man gör för att skriva det på datorn. I Windows kan man öppna teckenhanteraren och hitta varenda krumelur som finns men det är ju lite bökigt.

  5. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    Tack, hannoia! Jag såg just i en tabell att det stugna L:et bara finns i Unicode, inte ANSI, vilket gör det rätt krångligt att få till

  6. Bra svarat, Hannoia! (Och bra frågat, Christer, the Long Distance Personal Trainer – det där kunde jag ju ha berättat om uppe vid ytan, ute i inlägget.)

    Och nu en fråga till Christer, the Long Distance Personal Trainer: hur stretchar jag bäst insida lår?

  7. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    Det finns olika varianter för att strecha insida lår, till exempel grodpositionen.
    Här finns ett helt gäng med både strech- och styrkeövningar. Den som hon kallar prayer squat tycker jag är rätt skön för ljumskarna.
    Men sen beror det förstås på hur pass ont man har. Skala uppåt eller nedåt.
    Prova gärna att gå nästan till ytterläget i en strechövning, och så gungar du där lite grann. Sedan hittar du någon övning där muskeln får jobba och bli lite varm. Sist kör du strechen igen, men håller stilla i ytterläget 20–30 s. Upprepa gärna

  8. Små grodorna, små grodorna …

    Tack!

  9. Va? Är det så varmt där nere att du låter oss ta del av Pollenrapporten?

  10. Caroline Borsch

    Ah! Ljuva Polen! Det står att ni inte är garanterade sittplats, och det verkade ju rent omöjligt om ni nu hade velat välja till det 😉 Jag har lagt till polskt tangentbord i telefonen för alla de där krokiga bokstäverna vi har ;D

  11. CLDP: Jag har skitont på utsidan i bägge ljumskarna så fort jag tar mer än några steg. Efter bara ett par hundra meter måste jag sitta, vila och samla krafter för nästa så smått stapplande gåendeetapp. Förra året fick jag ett ganska tufft schema av en sjukgymnast. Ett halvår senare hade det inte haft någon som helst effekt, så jag lade av utan att ha blivit vare sig bättre eller sämre av det.

    Rundresor och Cityweekender finns inte längre på kartan. I stället gräver vi ner oss på ett ställe, som nu på Teneriffa i tre veckor. En granne med liknande problem får en spruta av en chiropraktor med jämna mellanrum. Kan det vara något?

  12. Hej Coroline Borsch! (Basketspelare i mitt lag, serni.) Det är verkligen ljuvligt här!

    Innan jag nu gör bort mig och rapporterar nåt dumt, måste jag fråga er alla om ni vet vad det är i små, igenbommade, hemska ruckel till hus som det finns små blinkande neonskyltar på. Är det minibordeller?

  13. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    Det beror ju lite på vad som är i sprutan, LarsW (majlis).
    Men allvarligt talat är det förmodligen kortisoninjektioner som din granne får. Jag har fått det ett par gånger. Ena gången rakt i änkestötsnerven, vilket gjorde så ont att jag nästan svimmade. Sen hade jag ont som fan i ett par veckor. Ingen höjdare. Märkligt nog vågade jag sedan få en spruta i princip rakt in i ryggraden. Den gjorde varken till eller från. Men jag känner folk som säger sig ha sina kortisoninjektioner att tacka för att de kan gå öht, så det är nog rätt individuellt (plus att man får väga det mot vilka alternativ man eventuellt har). Man ska dock vara lite försiktig, eftersom kortisonet kan försvaga muskelfästena, vilket ju inte är vad man vill.
    Du bör nog göra ett nytt försök med en ny fysioterapeut eller liknande. Se om de kan hitta någon bra kombination av träning och behandling. Mer än så kan jag nog inte säga, mer än att alla muskler i princip mår bra av att användas.

  14. Båthuspernilla

    Kortisoninjektioner kan få förödande konsekvenser. För exmaken ledde injektion i en inflammerad tumsena till att senan två dar senare gick av. Transplantation av egen sena från insidan av handleden och förstärkning med titanfjäder fäst upppåt armbågen och 3mån i gips blev behandlingen. Konsekvensen blev bland annat förlorad känsel i tumme och två fingrar i handen.

    Jag hade samma grundtillstånd, men hamnade på en annan klinik, efter en 15 min operation och två v med linda var jag återställd.

  15. Även jag har fått massa kortison – i knät förstås. Och alla gångerna sa läkarna “det här borde jag egentligen inte göra”.

    Vad svarade jag då? Jo:

    – Det kan inte bli värre än det är.

    Det var väl dumt av mig.

    Och hur är det i Polen idag, undrar ni förstås? Det är
    • grått och färgglatt
    • surt och glatt
    • snabbt och långsamt
    • rivningsfult och nybyggtsnyggt.

    Allt på en gång i ytterligheternas namn. Underbart!

  16. Tack för info och varningar om kortison, men jag tar nog risken trots att det gäller just muskelfästen. Det blir nämligen inte bättre för min del. I våras var vi på samma ställe för tredje året på raken och jag kunde konstatera att våra promenader blivit allt kortare. Nu är vi på samma ställe för andra gången på 1½ år och det är samma här. De gamla promenadmålen finns inte längre inom räckhåll.

    Av någon anledning kan jag vara någorlunda mjuk i påkarna på kvällen, men oftast så vaknar jag stelbent med världens träningsvärk och stapplar till muggen på morgonen. Ett mysterium.

    Nåväl: Sådana här kan man ju alltid hyra på många semestermål, och här i Los Christianos är de legio. Finns även i tvåsitsutförande.

    Tack för ordet, och åter till Polen med en anekdot från 70-talet när några kamrater till mig bilade längs kusten i en öppen amerikanare som inte hade fått plats i många vardagsrum. När de tankade på en bemannad mack och pumpen vare sig stannade eller det svämmade över efter några minuter, så lade sig killen ner och kikade under bilen för att se om det inte läckte. Det gjorde det inte.

  17. HK

    Även om du inte kan vandra på grannön La Gomera LarsW kan du ju åka på en utflykt dit. Bussarna kör runt på de slingriga vägarna och du får såväl tempererad regnskog sk. laurisilva som häftiga utsikter över raviner och vulkanrester. Trånga gator i små samhällen och god mat blir det säkert också. Jag har inte själv åkt någon sån tur men jag har varit på ön flera gånger, senast förra veckan, och jag har sett bussarna. Passerar du lilla byn Arure kan du titta efter min bobil Bodil som står parkerad där tills vidare.

  18. Tack, men vi funtade på det. Att kliva på och av olika fordon är kämpigt nog för oss bägge, så vi avstod. Det hade förtagit upplevelsen, tyvärr. Men vi ser färjorna från balkongen och jag nöjer med mig med det råa dieselljudet, lukten därav och det snygga sjömanskapet vid till- och utläggningar.

  19. Groomen var i Polen med gosskören för åtskilliga år sedan, när grabben var gosse. Intressant upplevelse på många sätt tydligen. Inte minst intressant var gossarnas min när de åt hamburgare på M*cD*n*lds och upptäckte att det låg mjölksyrade grönsaker på burgarna.

  20. Och hej och hå vad jag snabbt längtade till strandpromenaden i Los Christianos. Jag var där för fem år sen vid den här tiden med en kompis som behövde sån där skoter.
    Vi bodde vid nån “Storgatan” ovanför krönet, inte långt från sjukhuset. Det var kul med lite tempo och gatuliv som omväxling. Hemmagatans dygnstrafik klarades av på nån halvtimme.

    Tråkigt bara att jag fick bronkit och hostade hela nätterna.

  21. Man ser vanliga rullstolar också. Många körs av svenskar som är på Vintersol härstädes och rehab-tränar. Det verkar gå hyfsat för de flesta, men ingen slår den instruktör som nästan kan bränna gummi med sin. Tjejen är fantastisk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.