Hoppa till innehåll

Dag: 8 november, 2017

Den springande punkten

Å nu blir det språkpolisnörderi!

Den springande punkten – som faktiskt hoppar.

Den springande punkten är skiljetecknet som far omkring så fort det vankas repliker och parenteser samt ett och annat kolon. Reglerna är egentligen glasklara, men kräver så många förklarande och pedagogiska ord att jag inleder med några exempel istället.

  • Jag hade ont i halsen. (Dessutom i näsan.)
  • Jag hade ont i örat (och dessutom i foten).
  • ”Jag har ont!” utbrast hon.
  • ”Jag har ont”, tjatade hon.
  • Han sa: ”Det har jag med. Grinolle.”
  • Han sa att han också hade ont, och lade (lakoniskt) till ett stilla ”grinolle”, som fick henne att gå i taket.

Man kan se det här med placeringen av punkten lite som landsgränser och enklaver samt Östtyskland.

Se så tokigt det var när Västberlin var en enklav i Östtyskland.
  1. Ett vanligt land är en mening som inleds med stor bokstav och avslutas med punkt.
  2. En enklav är ett litet tillägg som stoppas in mitt i meningen men som har skyddande parenteser. Om man tar bort parenteserna, funkar det vanliga landet ändå utan problem.
  3. Östtyskland är ett vanligt land som dock behöver extra murar i form av parenteser för att riktigt fungera som Östtyskland ju gjorde. Om man tar bort Östtysklands murar (parenteser), kan budskapet läcka in över andra gränser och det blir jättestökigt i texten.

Om detta tankesätt ska fungera, måste jag ju påpeka att världen mår bättre utan en massa Östtyskland överallt.

Östtyska polisonglandslaget i fotboll under VM 1974.

Så här, va:

Ett vanligt land:
Hon skulle bara gå ner till frysen i källaren igår.

Ett vanligt land med en enklav:
Hon skulle bara gå ner i källaren (och hacka loss lite köttfärs ur frysen) igår.

Ett vanligt land med en enklav och dessutom Östtyskland:
Hon skulle bara gå ner i källaren (och hacka loss lite köttfärs ur frysen) igår. (Till yttermera visso har vi inte sett henne sedan dess; hon hittade aldrig upp igen.)

Såg ni punkten där i sista exemplet? Mhmm. Och aha, här kommer min hjärna.Skiljetecken i repliker är lika lätta att placera – alltså när man vet var de ska vara och vet att frågetecken och utropstecken trumfar över kommatecken precis som att fyrtal är mer värt än triss i kortspel.

Utropstecknet eliminerar kommatecknet:
”Du har ju frack!” utbrast hon.

Frågetecknet eliminerar kommatecknet:
”Skulle vi inte på bal idag?” svarade han.

Kommatecknet ska vara med i brist på utrop och fråga – och känns nästan som en liten paus:
”Nej, idag är det kräftskiva”, suckade hon.

Lite enklare blir det faktiskt att tänka om jag tar bort citattecknen i replikerna och stoppar in ett pratminus istället:
– Du har ju frack! utbrast hon.
– Skulle vi inte på bal idag? svarade han.
– Nej, idag är det kräftskiva, suckade hon.

Den springande punkten kan alltså även vara ett försvinnande litet komma som påverkas och hoppar in och ut av plötsligt uppdykande parenteser, citatteckenskrångel eller stökiga utrop och frågor.

(Som bonus kommer här ett litet informativt Östtyskland eftersom ”den springande punkten” faktiskt är ett felöversatt uttryck från just tyskan, där det heter der springende Punkt, som betyder ’den hoppande punkten’.)

Ojojojojojoj, vilken snygg dansk bok!


Det här är braskande reklam för ”Den fascinerande fotbollsregeln och andra språkfenomen” som finns att köpa bl.a. på

Vojne, vojne, vojne. Eller ett marknadsföringstrick.

Share
34 kommentarer