Jag har tidigare mumlat lite om hur jag försöker vara estet och förstå mig på vilka budskap man sänder med olika logotyper, typsnitt, färger och allmän hokus pokus. Man kan helt klart säga att jag fuskar mig fram i designbranschen eftersom jag sällan vet vad jag pratar om. Jag känner bara efter, och vips har jag en åsikt. Den häver jag förstås ur mig med en dåres självsäkerhet, och då kan det låta så här (där jag inleder replikföringen):
1.
– Vilken cool logga! Dom har haft den sedan 60-talet!
– Helt fel proportioner och färger. Bedrövlig, skulle jag säga. Klumpig.
– Fast jag gillar den.
– Okej. Men du har fel, sorry.
2.
– Kolla vilket fult bokomslag! Hahahahaaaa!
– Synnerligen effektivt tror jag. Syns där den står. Säljer sig själv.
– Men vem köper en bok för att den syns?
– Eh. Alla?
– Köper inte ”alla” på nätet numera?
– Nej.
Jag ska strax berätta vilket det enligt mig allra snyggaste bokomslaget är (skrolla inte!), men först ska ni få se några loggor.
Och så några olika bokomslag; den här om krimskrams hade jag plockat upp omedelbart om jag hade stått vid en bokhylla. Och så kommer besserwissern och sabbar min glädje igen:
– Ooooooh, prylar och grejer och 40–50-talsstuk! Nostalgi och ljuvligheter!
– Ingen köper böcker med nostalgi. Förskräckliga färger – väldigt rörigt och svårläst.
– Släng dig i väggen. Den där ska jag ha.
Däremot hade jag inte alls över huvudtaget blivit nyfiken på Harry Potter beroende på hur han (eller omslaget) såg ut anno dazumal:
Och nu till det allra snyggaste – ett bokomslag som faktiskt inte har sålt en enda bok …
Det är inte ett riktigt bokomslag, utan bara ett konstprojekt: Aled Lewis har gjort det, men det har tyvärr inte prytt Fitzgeralds bok. Än. Fast enligt mig är det fullständigt perfekt. Här är förresten en variant på den:
Och nu är jag nyfiken: länka och släng in bilder i kommentatorsbåset! Kom med åsikter och synpunkter! Vilket företag hade tjänat på att byta logga? Vem har den perfekta loggan? (Förutom Chicago Bulls.) Och alla ni besserwissrar som vet vad ni talar om: TALA!
Gamla PK-banksloggan, den var ruskigt snygg.
Liksom Ericsson-loggan, tre snedställda streck som både såg ut som ett stiliserat E OCH en gammaldags telefonsladd.
Båda gjordes av Bo Berndal, en typograf och formgivare som gjorde mycket men inte syntes så värst utåt.
Haqn gjorde dessutom den digitala varianten av det fina gamla typsnittet SL-grotesk
Alltså den här, Ninja? (Som jag har för mig att folk fnös åt och sa ”pffft, tre korvar”.)
Jomen, prexist den.
Tuppen:)
De tre korvarna ansågs av oss som följde utvecklingen nära mera vara inspirerade av lindningarna i en reläspole. Och att vinkeln blev det den blev beror på att det skulle stämma med takvinkeln på nya Ericssonkontoret vid Telefonplan.
Paraphernalia har ett rörigt omslag. Men ganska säljande, skulle jag tro. Där finns ett antal ganska grova fel. Och ett antal mindre grova. Det vittnar om brist på respekt för ämnet och läsaren. Därmed anser jag att det är fult.
Den gamla poporkestern ABBA, med det första B spegelvänt. Och den gamla SAAB-loggan med ett flygplan.
Den här loggan fanns bland annat i rattcentrum på gamla Saabar. Snygg och stilren och en koppling till företagets ursprung.
En förarmiljö i min smak. Ur ett estetiskt perspektiv.
Olle Eksells Ögonkakaoögon
Och föregångaren till Eksell-ögonen.
Och det där Great Gatsby-bokomslaget av Aled Lewis är verkligen snyggt! DET skulle jag vilja ha en affisch med!
Gjorde han loggan för Örebro Pappersbruk också? Den är jag inte så nöjd med.
Nu måste jag få berätta om min kusin, som formgivit ”Årets bok” i någon antikkategori (samlarbok!), hon är fantastiskt duktig på att göra grafiska mönster och helt klart också snygga böcker!
(länk till lite jobbig sida, men på den syns i alla fall bokomslaget!)
Eftersom jag är gift med ett bokomslag (ja, ungefär då) som vunnit Svensk Bokkonst 2002 (tror jag det var) måste ju det vara det snyggaste! Eller hur?
Det här var intressant! Jag visste inte vad Ericsson-loggan skulle symbolisera och inte heller har jag sett att det var ett flygplan under SAAB.
Mera!
Jag kan inte minnas att några av spolarna som Salig Maken gjorde hade snedställda spolvarv, men jag kan ha fel.
Däremot vet jag att det var gamla tiders telefonsladdar som var inspirationen, enär typografen så själv mig förtalte.
Sanna I (en annan Sanna än den vanliga Sanna) som här ovan visade upp en konstig grip med basketboll och kallar den för ”tuppen”, visar alltså upp ena halvan av Eskilstuna Baskets logga. (Den andra halvan är tyvärr inte mycket bättre.)
Något mindre läslockande än omslaget på Strömstedtboken är svårt att finna, jag skulle inte ens vända på den för att läsa baksidestexten.
Ni vet det inte nu, men allt ni skriver här och alla bilder ni lägger upp, hjälper mig jättemycket med en sak.
(Rapport kommer senare.)
Jag gillar många bokomslag, det här tex.
Tändsticksaskarna Solstickan och Ögonkakao är ju bilder man minns från barndomen.
Den här har varit med länge. För mig andas den Kraft och Dieselångor. Varför Scania som företag valde Skånes namn och vapen till sin profil, vet jag inte, men Gripen har man ju hört talas om.
Och den här klassikern:
Får man säga något man inte tycker om också? Circle K. Den ser ut som fult 50-tal och så är den på engelska. På pin kiv säger jag vad jag ser, jag kallar jag dem K:t i ring. (uttala gärna högt).
Cirkle K:s logga sades attrahera kvinnor. Som man kan jag inte kommentera detta, men en av det senaste årets sämsta torde vara den Hillary stred till val under. Pilen går till höger –Republikanerna, bara det. I övrigt verkar den vara ihopsatt på rutat papper av någon trött grundskoleelev som bara väntar på att det ska ringa ut.
Ajfan .png funkade inte. Gör om den till Jpeg:
Den som har ett Tardis-skafferi kan väl aldrig ha fel i estetiska spörsmål?
Förresten så gillar jag den här (fast jag inte är särskilt förtjust i blått, och inte fattar vad den har med företaget att göra egentligen):
Och den här, men det är bara för att den påminner mej så starkt om en annan tid, när allt var rätt så enkelt. Det var nog också det första som barnen lärde sej att ”läsa”.
Scania heter så för att det var ett företag som tillverkade motorfordon i skåne. Någonstans på vägen gick dom ihop med Vagnaktiebolaget i södertälje, Vabis, och bildade Scania-Vabis. Med tiden försvann Vabis ur namnet och det blev bara Scania kvar. Under några årtionden hette dom Saab-Scania. Företaget, inte fordonen.
Ingela, helt rätt om Tardisskafferier.
Vilket är viktigast, loggan eller företaget/produkten? Jag brukar förresten köpa vin efter etikett, men fick höra att de ofta designas för att tilltala män. Kanske därför jag ofta fastnar för eco-viner.
Oj, cencurerad öletikett!
Vin med överdekorerade etiketter och/eller överdesignade flaskor köper jag aldrig! Helt säker på att det handlar om nåt slags kompenserande för innehållet.
Jo, förresten, första gången jag köpte gäddvinet så köpte jag efter etiketten. Men jag hade inte gjort det om gäddan varit manipulerad så att den blivit en Disneygädda eller gullig på annat vis. En gädda ska inte vara vacker, den ska vara gädda.
Gott vin, ekologiskt dessutom.
Tack, PK. Orkade inte grotta. Men stilig är loggan. Annars är jag väl först här med dessa misslyckanden och snedträffar som många nog känner till:
https://digitalsynopsis.com/design/top-25-funniest-logo-design-fails-ever/
Lotten, visst hade vi den här frågan uppe i en julkalender? Hemlisbloggaren var Scott Fitzgerald. Jag minns att omslaget på råttboets utgåva av ”The Great Gatsby” var det fulaste. Fler fula bokomslag figurerade men jag minns inte vilka.
Den här är rätt snygg också, tycker jag. Det är broderns företagslogga, designad av vår kusin Nils. Jag har kusiner på både mors- och farssidan som försörjer sej på konst och formgivning, själv blev jag tyvärr utan såna talanger.
Ökenråttan, jag minns också att vi skrattade åt Gatsby-omslag en hel natt förra eller förrförra julen. (I kväll vill stavningsviruset inte kännas vid ordet förrförra, det föredrar förföra. Och det kan ju vara trevligt men kanske inte just nu.)
Loggor, disajn, saker … tja, jag kan väl också lägga in nåt som jag tycker är snyggt. Jättesnyggt!
Ja just det, Ingela, den gamla Konsumsymbolen evigheten. Helt avskaffad nu när allt heter Coop? Väldigt synd för visst var den både snygg och omisskännlig.
Genialisk, skulle jag vilja kalla den. Koopraåttan, alltså.
Den öletiketten är inte syndig, den är töntig, ålderstigen och förlegad. Bra gjort av Systemet att inte ta in den.
Cikel K känns som gammalt Konsumkaffe, jag fortsätter att säga Bensinbolaget Stanniol, som vi alltid gjort i familjen.
När evighetssymbolen blev KF:s logga på sextiotalet, visste minsann kompisarna besked. Den avbildade helt enkelt de lata kassörskorna, som satt med armarna i kors, hela dagarna.
NUUU fattar jag varför jag tänker på 70-talskaffe när jag ser Circle K! Tack!
De har lyckats kopiera det mesta; färgerna, typsnittet hela konkarongen.
Måste bekänna vilket missförstånd som mitt huvud hade åstadkommit när det gäller bensinmackarna: Första gången jag såg en cirkel K-mack så blev jag helt bestört. För det var den gamla Statoil-macken på Carlshem i Umeå. I alla fall så hade jag för mej att det varit en Statoil. När jag var inne där så frågade jag kassamänniskan om jag mindes helt fel. Det gjorde jag inte. Nu snurrade det lite i huvet på mej, för grejen var den att jag hade fått för mej att det var OK som bytt till Circle K… Det hade irriterat mej mycket, att gamla Oljekonsumenternas förbund (som redan tjorvat till det med Kuwait (Q8) skulle fjanta till det så där. Logiktanke: O+K=en cirkel och ett K. Men fel hade jag, så det skrällde om det.
Här är en logga som känns hyfsat väl igen.
Att se den nästan 10 meter hög vore väl coolt, in och crowdfunda, vetja!
http://www.crowdfunder.co.uk/bowie
Jag gjorde ett bildsök på ”most beautiful logos in world”. Det var tämligen givande, och Äpplet (inte pingisspelaren om någon nu trodde det) kom förstås högt. Annars var nog den här kossan bland de bättre.
Ingela
Jag hade tät kontakt med KF industrier när lemniskatan upphöjdes till Konsums symbol. Designern sades ha gjort några besök i Konsums butiker för att hitta något som var karakteristiskt. Vad han såg var ett antal människor som stod och oratade med armarna i kors över bröstet. Länge, i evighet. Och så var den symbolen född. Eller pånyttfödd.
Kusin Nils verkar ha fått gåvan. Och att det handlar om dental verksamhet kan det inte vara någon tvekan om. Vad jag funderar över är om det är medvetet som hålen i molaren flyttas upp och blivit huvuden. Eller om de var huvuden, och endast huvuden, hela tiden?
Ninja. Det ögat ser och symbolen för vad ögat ser är inte alltid samma sak. En typisk symbolisk reläspole visas i bild.
Men varför heter det *ögonkakao*?
Och har ni sett att saabrattens nav och ekrar också ser ut som ett flygplan!
Tack, SG, jag liksom överlät de där symbolerna till Salig Maken. Tittade inte så noga. Medn visst ser det också ut som Ericssonloggan.
Se med Edra egna ögon till att ni får Mazettis ögon…. förkortades i folkmun till ögonkakao.
Det skulle ju kunna vara så här:
När Leif Ericsson navigerade åt helvete fel och hamnade nere hos Aztekerna tyckte han att tjejerna var alldeles otroligt granna. Han förstod så småningom (eller trodde sig förstå) att det var blicken som var så speciell. Och eftersom det dracks eller åts många olika kakaoprodukter drog han slutsatsen att det var kakaon som gjorde något med ögonen. Ungefär som ett antal andra växtalkaloider också gör.
Ericsson, som dittills hade haft föga framgång med sina näverlurar, bronstrumpeter och kohorn i kommunikationssammanhang, insåg att det skulle vara en bra idé att ta med sig lite kakao hem och starta en paralell verksamhet till telekommunikation. Han försökte få med sig någon av de granna töserna i båten men de var tveksamma till att resa över havet i så oborstat sällskap, så det blev inget av med den saken.
Men Ericsson var inte den som var den. Hans polare Orm från Listerlandet hade berättat att det fanns minst lika granna jänter söderöver och så kom det sig att Leffe med polare hamnade i Italien och fick med sig ett drivande fruntimmer som hette Mitzi Mazetti (förnamnet är lite osäkert och någon skriftlig dokumentation har man inte hittat i arkiven.
Mitzi, om vi kallar henne så, drog igång en omfattande handel med kakao och kakaoprodukter och Ericsson fick på det viset finanserna säkrade för vidare utveckling av affärerna. Ja, så gick det till. Det är inte många som känner till den här historien så jag ville gärna berätta den i enkla ord.
Och självklart kom ett par ögon att bli företagets kännemärke. Det var ju de som var orsaken till det hele.
Tack Nina
Nu lägger jag igen mina blå, så jag orkar se mer av El Hierro i morgon.
Ninja! vill inte stavningsdiktatorn vara med på.
Fast nu (efter SGs historia) kommer jag väl att ligga vaken och fundera på om inte hon i ostdisken här i Ville Valverde och hennes ögon kan ha nåt med kakaohistorien att göra. I alla fall nån urmoder till henne här på ön.
SG: Tur att konsumåttan blev till när den blev till. Numera ser man sällan folk som står och pratar länge i affären. Här i byn var det Vivo som var den sortens butik längst hit i tiden, antagligen beroende på att den låg närmast de två stora äldreboendena. Den konkade också först av butikerna, ICA och Coop har vi kvar.
Och nog är det en molar Nisse har ritat så snyggt. De där huvudena/pärlorna vet jag faktiskt inte hur dom tänkte, för broder S var nog med vid själva påhittandet. Ska fråga.
Och här ligger jag och fnissar åt Skogsgurras fomuleringsmeningar.
”… föga framgång med sina näverlurar, bronstrumpeter och kohorn i kommunikationssammanhang …”
Tihi, toho!
Finfin Bowiekonst in vardande, Mikaels!
Alltid kan vara en ganska kort tid, Statoil lanserades i Sverige i mitten av 80-talet när dom tog över Essos mackar.
Som barn gillade jag Gulf och BPs loggor bäst.
Om man pratar loggor och basketlag så gillar jag faktiskt Malbas. Fem M (för antalet spelare på planen) som bildar en stjärna och samtidigt blir nätet i en basketkorg. Ren och snygg också.
PK, brukar du åka till BP-altaret på Ringvägen när du är i Stockholm?
Och är det inte lite synd att OKQ8 inte rationaleserade sin logga till ett kärnfullt QK?
mikaels 22 februari, 2017 den 22:34
Som husbehovsloggadesigner har jag en bättre variant av blixt. Eftersom vi jobbar väldigt mycket med elektriska lagerskador blev det en blixt på ett kullager. EDM betyder electric discharge machining så för den invigde är sammanhanget klart. Men för en som inte vet kan det vara svårare.
Mössa (åter)fås efter beskrivning.
Vad gäller bensinbolag tycker jag att Koppartrans logga var outstanding. Varumärket såldes och finns nu på olika kläder.
Dom kunde nog ha gjort det, Niklas. Men hur skulle QK ha uttalats? Och hur mycket stål pallar samhället idag?
De kunde ha tagit Koppartrans logga. Där finns både O och K. Och hade djurets bakben fått hänga utanför O så hade man fått med Q också.
Hm. Lite vid sidan av, men inte helt och hållet. Så här: ortnamn kan ju ibland upplevas ungefär som varumärken, rentav starka sådana. Men tänk vad många ställen som heter samma det finns. Och stundom blir man överraskad, såsom jag blev nyss.
Jag satt och tittade på Eniros kartor för att ta reda på exakt var de ska spränga berg (de bygger om riksvägen härutanför — ujujuj vad di bygger!) och upptäckte till min stora häpnad att jag bara har en eller två kilometer till Ångermanland. Det har ingen talat om för mig!
Ångermanland är en kohage på södra sidan Skyllbergsvallen, såvitt jag kan se. Bäver är landskapsdjur … jovars, det rinner en liten å där och bäver finns i grannskapet, det vet jag. Och styvmorsviol är landskapsblomma, inga problem. Och — oj då, kära nån vad många landskapssymboler det finns! Känner ni till alla era? Nu måste jag titta lite närmare inte bara på Ångermanland utan Närke.
Adjö.
(Löja. Zink. Rosmossa. Det här är ju alldeles galet, vem kommer ihåg att ens landskapssten är Dolomitmarmor och landskapsstjärnan heter Nunki?))
Det finns många saker att tänka på när det ska disajnas bokomslag. Nu när många köper böcker på nätet är det bra med att omslag som inte är för grilligt eller mesigt i färg. Jag vet att en av Förare Winblads böcker fick ett omslag av någon annan än den som gjort layouten. Läggutaren ville ha nåt lite diskret men boken fick en bild i gult med bl.a. en röd paprika, om jag inte minns fel. Allt syns tydligt på nätet. Ett omslag med en fesig intarsiadetalj och ett svartvitt porträtt av upphovsmannen ser däremot ut som havregrynsgröt på boksajterna.
Så då är väl det hiskeliga omslaget på Strömstedt-boken rätt effektivt.
Intressant, ÖR — man (eller i varje fall jag) tänker inte särskilt ofta på hur viktigt det är (eller inte är, vem kan vara heeeelt säker?) att en vara ser snygg ut eller åtminstone syns i tumnagelformat ånnlajn, till och med i ’fånarna. Tänk, detta kan rentav påverka sådant som kläder och därmed mode. (Jag hörde någonting i det ämnet på radio för inte så värst länge sedan; det sades att t.ex. vissa mönster inte kan tryckas på tyger mer, för de blir inte snygga på foton på Instagram.)
**faller ner i tankegrop**
Ibland blir det lite… konstigt. Den här vann en loggatävling för Katolska kyrkans ungdomskommission 1973.
Den här har dock, mig veterligt, inte vunnit någon loggatävling.
Ursäkta att jag skrattar hejdlöst och alldeles felaktigt. Den katolska är ju mest tragisk. Grandiosa misslyckanden.
Men Karin, är dom på riktigt? Jag tror inte mina ögon. Sanslöst.
Södermanland har vit näckros, fiskgjuse, braxen, svart trumpetsvamp, granatgnejs, vågig praktmossa, kobolt och åkeröäpple.
I dag fyller Sveriges arvprinsessa fem och som hertiginna av Östergötland fick hon ett berlockarmband av länsstyrelsen i Östergötland när hon fyllde ett, som fylls på med nya berlocker varje födelsedag. Berlockerna föreställer då Östergötlands landskapssymboler. Riktigt kul idé.
De är på riktigt, Ör, och vad man kallar Memes på nätet. Skapade av folk som kanske inte har full koll: Jag dristar mig till att reprisera en länk från den 19:42 i går:
https://digitalsynopsis.com/design/top-25-funniest-logo-design-fails-ever/
Ninja: Milde tid, säj inte att berlockarmbanden är tillbaka!
Jodå, men det här var riktigt snygg, ser inte ut som de vi hade.
Arvprinsessa? Det låter som någon av damerna Stenbäck eller Axelsson-Johnsson.
Oavsett detta. Hur gammal kan hon räkna med att bli innan man måste fylla på med disneyfigurer i stället för sörmländska symboler?
SG: Arvprinsessa är äldsta dottern till en kronprinsessa eller kronprins. Du vet väl att nuvarande kungens far var arvprins, son till kronprinsen Gustaf Adolf, senare kung G VI A. Kolla med Maggan Ribbstol så får du höra.
QK! Hahahahaaa!
Nu har jag korrat en bok om mat, så nu måste jag äta. Igen. Återkommer med knäckebröd i mungiporna.
Åtta symboler ska det bli. Sen är nog armbandet för litet
Så här ser armbandet ut;
http://www.lansstyrelsen.se/Ostergotland/Sv/nyheter/2013/Pages/ostergotland-uppvaktar-sin-hertiginna-pa-fodelsedagen.aspx?keyword=Estelle
Krask, knak, mums. Chiliost. Te.
Karin! Dina logga-exempel är utsökt roliga! (Jag vet att de finns i massa samlingar ”på Google” som man numera säger, men jag gillar alla som hamnar häääär.)
… kungens far var arvprins, ÄLDSTE son till …
Esprit d’ escalier är my middle name.
Trångt i trappan idag. ”..fylla på med disneyfigurer i stället för öschötska symboler..” ska det förstås(?) vara. Eller?
Guschelov för det da!
Hoppsan! Jag känner armbandets upphovskvinna.
Då kan du vidarebefordra mina komplimanger till kocken, Niklas. Det är ett mycket fint armband.
– VEM HAR LAGT KNÄCKEBRÖD I MIN SÄNG?
Björnlock.
Det är säkert också hon.
Eller vahettere Guldiver.
Heja Annika! (Jag måste sova för att och på grund av samt anledningar, så nu lämnar jag er åt ert öde, där jag ligger i knastrig säng.)
Sov gott, och vakna vansinnigt – eh – knaprigt!
(Vad var det för en Lindemannare? Han bodde i en stugby, och det var så trångt så han måste sova med huvudet i ugnen. Tomtebrölet tror jag stugbyn hette. Och den … ursäkta.)
Ja, och så måste han smörja in ungarna och frun med konsistensfett för att de skulle kunna ta sig runt i stugan. Ingången var nämligen genom skorstenen eftersom den låg i mitten av fyra andra stugor.
Samt innehåller det klassiska meningsutbytet mellan Lindemann och den frusna grannfrun, med extra filt i bilen;
-Kan vi inte låtsas att vi är gifta? säger då Lindemann.
-Jooo, det kan vi väl….
-Då kan du hämta filten själv!
Fullänk, men döm inte efter det!
https://open.spotify.com/track/224IyGjIWQsNWrc36LOl3A
Mannen från Hökarängen
suckade dystert och sa:
Min fru äter skorpor i sängen.
Annars är allting bra.
(Alf Henrikson)
Javisst, Ninja, konsistensfettet! Hm … var det inte också någonting i samband med insmörjningen som ledde till iakttagelsen att frun var väldigt rynkig ty ”hon blev skrämd av en valnöt när hon var liten”?
Annars är dagens spaning att de säljer smärre underverk på en mataffär här i närheten. Det står i annonsen: ”nyfångad torskrygg”. Oh vad jag fantiserar om fritt simmande ryggar! Undrar om resten av firrarna är hemma och sover under tiden.
Min tanke blir alltid ’något gammal torskrygg’.
Jag trodde att det hette existensfett. Under en period av mitt liv. Det kändes alldeles logiskt.
Existensfett är mer, vad man är insmord i på insidan. Om man så säger.
Det snyggaste omslaget på en svenskspråkig bok!
http://img.tradera.net/images/590/242987590_b68dbb3b-17e2-4738-a7ad-7791c6c1c9be.jpg
Finns det ett SNYGGASTE? Det är väl något som finns i betraktarens öga, och sinne?
Själv tycker jag att eviga Moby Dick fick en väldigt suggestiv och fin dekor av Ove Birgersson. Men boken är ännu inte läst i sin helhet. Arbetet påbörjades 1956. På våren. Kanske dags att ta ett tag igen?
Det är nog få som köper en bok med anledning av omslaget. Det är innehållet som gäller. Den här, t.ex, är en av de bättre trots att omslaget verkar hämtat från Shutterstock eller några andra SF-illustratörer. Det som drog var förstås ledtexten i överkant. Här är bilden utfyllnad och den har inte ett dugg med handlingen att göra.
Trean i en av fem behöver ejengkligen ingen reklam, men något kände väl sig förlaget väl skyldigt att klistra dit.
Skoggurra: DDM talar sådär och utelämnar alltid ”jag tycker att”. Inte för att han glömmer det eller för att det är självklart att det bara är hans åsikt, utan för att han är benhårt säker på att det han säger är oomkullrunkeliga fakta.
Finns det i hans värld alltså en snyggare, svenskspråkig bok? Nope. Om han kan överbevisas och fås att ändra åsikt? Javisst!
Lotten, du behöver inte förklara DDMs uttalande, alla som vill förstår att vad han menar.
En bok som hade den här bilden på omslaget skulle jag omedelbart köpa!
https://www.flickr.com/photos/citybanan/32231711490/in/album-72157676079793454/lightbox/
PK
Jag syftade mer på båstemat ”Världens snyggaste bokomslag!” än på ett enskilt uttalande.
Ninja, är det en bok om kraftig inkontinens?
SG, jag kommenterade Lotten inlägg och inte ditt.
Och jag kommenterade ditt.
PK, innehållet är ointressant, det är bilden som är fantastisk.
Är det nån bok så är det boken om vedermödorna med att bygga Citybanan, och de som slet rätt hårt med att göra det.
(Det är alltså Salig Maken på bilden).
Oj. Är det månne dags för ett nytt inlägg?
(Jag ska bara.)
Ninja, en vettigt skriven bok om bygget av Citybanan vore intressant att läsa.
Jag väljer böcker efter omslag, hajp, intressant författare, intressant titel, ämne, tema … Ja, nästan på vilken grund som helst. Jag har några med snygg rygg också. Läser jag massor? Nej.
Jo, förresten, men inte böckerna jag köper.
Just nu ”Hjärnstark” lånad på elib. Läs den!
En filosofisk fråga att begrubbla, så länge.
(Bara för att jag överraskat skrattade till när jag fick se den — jag har aldrig tänkt så men det kan man ju självklart göra!)
Men har en hot dog alltid bröd?
Ooooh, det här kan jag ju! *springer iväg till en bok*