Hoppa till innehåll

Sladderi, sladdera

Jag vet ju att jag bland läsarna har elkunniga sladdfantaster. Och jag vill så gärna tjoa:

– VARFÖR KAN INTE NÅN BESTÄMMA ATT ALLA SKA HA SAMMA SLAGS KONTAKTER?

Men så kan jag ju inte skrika.

  1. Vem är nån?
  2. Vilken kontakt är bäst?
  3. Kan inte alla bara stanna hemma och sluta resa till andra kontinenter?

Det finns säkert massa fakta (som jag borde kunna googla fram själv) som ni vill dela med er av, eller hur?

Den här värlskartan (med avhuggna kanter) hittade jag hos World Standards, där den är lite piffigare och kan förstoras. Länder med samma färg har alltså samma slags vägguttag; jag utropar oss i det mörkblåa laget till vinnare.

Konkret: de andra ländernas kontakter och uttag … är de lika bra som våra? Lika praktiska?

Svensk, jordad.
Svensk, ojordad.
En sån här har Danmark och Grönland. 🙂
USA:s gubbe är upprörd över nåt, tror jag. 😮

Danmarks söta gubbe i uttaget funkar faktiskt med svenska kontakter, men ”is unsafe”. Jag vet inte riktigt om det innebär att de svenska kontakterna i danska uttag kan explodera eller om det bara är en liten luringvarning eftersom de flesta av oss har vederbörlig respekt för elektricitet. Men det vet jag i alla fall om USA-kontakten att en av dem ägde jag 1982, när min locktång i Dallas sa pfffft och sprutade gnistor rakt på mina basketskor.

Kinas kontaktgubbe ser ju ut som om Jackie Chan i kombination med Skriet.
Jackie Chan.
Edward Munchs förtvivlan.

På World Standards kan ni se alla knasiga kontakter och uttag och även där konstatera att ”vi” borde vara diktatorer över elektricitetsbestämmelserna världen över.

Märk väl nu att jag alls inte förespråkar att allt ska standardiseras – bara de förnipplade eluttagen, tack. Och kanske även korrtecken. Samt världens alla tv-apparaters fjärrkontroller.

Share
Publicerat iBloggen

76 kommentarer

  1. Ninja i Klockrike

    Förnipplade äro eluttagen inte. Det vet jag bestämt ety min make började sin bana som elektriker.

    Bättre vore ändå att alla hade samma volt inuti eluttagen. Eller så.

  2. PK

    Den danska ger inte skyddsjord med jordade svenska kontakter. Där av “un safe”.

  3. Dieva

    Kan bara hålla med!

    Av någon outgrundlig anledning så är det också den kontaktadapter som man behöver för tillfället som saknas i kitet. Och har man en multiadapter så är den på rymmen.

    Det är nästan som våra kökssaxar. Huset har fem (5) stycken och man får vara glad om man kan uppbåda en i köket när man behöver.

    Noterar att det är ordning på etiketterna nedan nu. Ska strax prova redigeringslänken.

  4. Dieva

    Test failed …

  5. När någon ger sig till att lösa såna här problem går det ofta på det sätt som illustrerades fint i serien XKCD.

    – Välkommen till årets möte med standardkommittén.
    – Vi har nu åtta olika och inkompatibla standarder.
    – Vi ska nu ta fram en gemensam standard som kan ersätta dessa.
    Ett år senare …
    – Vi har nu nio olika och inkompatibla standarder.

  6. Dieva: Det är mitt fel att det blir fel! Jag måste fixa, men har prioriterat fel!

  7. Maj Korner

    ISO hjälper föga. Se bara på datumformatet som enligt ISO 8601 ska vara som vi skriver det vår del av det mörkblå laget, yyyy-mm-dd, men inte är det många andra länder som använder det? Väldans jobbigt på jobbet så här i början på året, Januari, februari eller mars? Första, andra eller tredje?

  8. PK

    Standarder är bra, alla borde ha en egen.

  9. Sanna

    I Kina fanns det på många ställen uttag som var kompatibla med svenska ojordade kontakter. Så vi kunde ladda mobilen utan adapter. Uttagen hade liksom både två runda hål och de tre kinesiska platta hålen.

  10. Tänk, alla älskar standard! Så länge det är den standard de själva redan följer. Minsann.

    Jag har ett vagt minne av att utnyttja engelskt trehålsuttag genom att sätta en — blyertspenna vill jag ha det till, något ickemetalliskt, kan det ha varit så? — i det tredje hålet. Fusket fungerade, men vad-det-nu-var-för-mojäng blev oroande varm så vi gjorde inte om det.

  11. Micke

    Den brittiska standarden har en rad fördelar. Jag ska nämna några.
    – Kontaktpinnarna är platta och rektangulära, vilket ger en stor kontaktyta och goda hållkrafter.
    – Kontakten har inbyggd säkring. Utmärkt!
    – Uttagen var redan från början (1947) petsäkrade.
    – Man får något ordentligt att ta i när man drar i kontakten.

  12. I december drog jag ut en kontakt till en adventssjärna ur en grendosa. Det slog blixtar och halva lägenheten blev strömlös. Alla (vipp)säkringar var intakta. En sakkunnig granne hittade en huvudsäkring (i porslin) i källaren som hade reagerat snabbare och tagit sig av daga för vår skull.

    Dosan mindes jag från min barndom, och sladden köpte jag när jag skaffade eget hem för fyrtio år sen. Tog ett föga tårfyllt farväl av dem bägge –samt ett par åldriga kontaktdon till– och köpte nytt.

  13. Aha! Här kommer Micke med perfekt nördinfo! Så den brittiska är en allvalig konkurrent till “vår”?

    Hmmmm.

  14. Från Grönköpings horisont meddelas:

    Utriket har redan sedan Erik den Läspe och Haltes tid visat ovilja att tillmötesgå de krav på god samarbetsvilja som ett modernt samliv kräver av alla. Så har, till exempel, sådana i övrigt välvilligt ställda länder som Kanarieöarna, Siam och Brittiska öarna ännu inte förstått att vi grönköpingsbor inte rimligen skall förväntas medföra specialsladdar som passar deras åldriga och tekniskt undermåliga elektriska uttag – även kända som vägguttag, ehuru de alls inte alltid är placerade å vägg utan fastmer i änden av så kallade skarvsladdar och liknande oålitliga attiraljer.

    Herr Viking Helmersson har därför i samarbete med herr C. A. Östberg tillskrivit de olika länder där grönköpingsbor sporadiskt (under semesterperioden) tillbringar sin tid och framfört följande förslag:

    1. Inrätta våningsplan med vägguttag enligt olika länders standard. Utöver fördelen att medhavda våffeljärn och kaffekokare då fungerar tillfredsställande (å svenskt vis) så vinner man fördelen att så gott som garanterat få svenska grannar å våningsplanet – kanske en herr apotekare Clossemeyer, en herr doktor Tertius Salvén eller en frkn Agneta Palmodin (27)?

    2. Olika volttal, den så kallade spänningen, ska förstås också vara korrekt så att medhavda våffeljärn och kaffekokare garanteras fungera utan att man ska behöva ta med sig en tung transformator på flygresan, något som ofta leder till fullständigt ohemula kostnader för övervikt.

    3. All inclusive ska verkligen vara all inclusive.

    I skrivelsen åpekas givetvis att de tillskrivna länderna böra ta propåerna å största allvar. Framför allt som Grönköping redan gjort sitt å internationaliseringsgebisset (här torde herrarna åsyfta Transpirantos makalösa segertåg över världen).

  15. Det finns ytterligare några pluspunkter i 13-A kontakten, “the Claw”, som Micke berömde alldeles nyss.

    Den främsta är att man alltid vet var man har nollan och fasen. Det är lite hur som helst med den saken i “vår” jordade kontakt (som, om rätt ska vara rätt, är en tysk konstruktion – därav benämningen schuko, dvs Schutzkontakt).

    Ytterligare en fördel är att så gott som alla uttag har en inbyggd brytare så man slipper leta längs sladd eller på lampa efter den. Det förbilligar enkla apparater, som lampor och annat lättgods i elbranschen.

    En oväntad nackdel med the Claw var att alla anslutna apparater fick samma fasläge. De tidiga TV-apparaterna var så kallade “allströmsapparater” och drog bara ström varannan halvperiod. Detta gjorde att många distributionstransformatorer blev likströmsmagnetiserade och överhettades.

  16. Orangeluvan

    I have standards, and if you don’t like them, well, I have other standards.

  17. Mången ljudpersonal vet att om man helt enkelt vänder på 230-voltskontakten så försvinner brummet i utrustningen. Hemligt knep: Är det jordade grejor, klipper man jorden om brummet kvarstår. Hjälper nästan alltid.

  18. LW, jag hoppas att den där metoden inte praktiseras.

  19. Svaret är alltså hemligt, SG. Har man fem minuter till sändning och ska packa ihop grejorna en halvtimme senare medan studion (jag, på min tid) gnäller, så har jag redan sagt för mycket. Eftersom det var hannens jord som *eventuellt kanske möjligen* knipsades, så var det lätt fixat av förstående servicpersonal efteråt. Utifallattom i ett tänkt scenario, dårå.

  20. Den där kartan visar en effekt av kolonialtiden som jag inte tänkt på tidigare. Utöver knäppa gränser, opraktisk arkitektur, få flygförbindelser mellan gannländer (men desto fler via London, Paris och Bryssel), oförmånliga handelsavtal mm, måste man alltså ta med sig adaptrar mellan grannländer som Kongo och Tanzania. Men italienarna kan utan vidare ta med sig sina våffeljärn till Libyen.

  21. OK, LW. Skulle nog kunna tänka mig nåt liknande. Men måste tänka på min behörighet. ESV tillåter inte att man går förbi en överträdelse utan att gripa in. Men eftersom svaret är hemligt så har jag inga synpunkter.

  22. SG: Det handlar inte om en driftmiljö med höga effekter, precis. Kanske ett par hundra watt under högst ett par timmar i stöten(!) vid insatser över tid. Ingen av mina gamla arbetskamrater som har fallit ifrån har dessutom gjort det i tjänsten. Nästan alla efter pension, vad jag –pensionär– kan minnas. Ett par under fritidsaktiviteter.

    Och hur ser ett skyddsombud om en jord är knipsad utan att öppna kontakten?

  23. Jag är ju inget skyddsombud. Med såna har jag haft en hel del fajter. Men eftersom skyddsjorden är just ett skydd mot farlig spänning så händer det olyckor när den avlägsnas. Och Elsäkerhetsverket är inte att leka med i såna fall. Men nu har det ju aldrig hänt IRL, så jag sover lugnt.

    Att PE är avlägsnad kan man ofta känna, det “durrar” när man lägger yttersidan av fingret mot den ojordade apparaten. Annars räcker det med en enkel mätning, man behöver inte skruva isär något.

    Usch och fy! Jag hade tänkt att det kunde räcka med ett självbelåtet grönköpingsperspektiv på detta. Och så är jag plötsligt värsta nörden. Schäkta.

  24. Groomen har lagom plockat isär en timer som gick som den behagade och pusslat ihop den igen. Nu kanske den går bättre.

  25. Den 14:25 ovan nämnde jag att jag skrotade åldriga kontaktdon, av blixtrande säkerhetsskäl. Två av dem var tjugoåriga timers. Vem litar på att sådana gör jobbet på ett säkert sätt hur länge som helst med tanke på snurr, surr och on-off?

  26. Karins kolonialtidsspaning med våffejärnstvist är ju som ett helt eget äventyr!

    Jag är inte blå i rutan för att jag har sprungit ifrån 1) datorn 2) inloggningsuppgifterna 3) mitt eget förstånd.

    Det ordnar sig säkert imorrn, men just nu känner jag mig enögd, halt (fast det är jag ju) och bakbunden.

  27. Ska vi skicka hjälp?
    Hallå Bäppen, Supen (ja, alltså, vad kallar man Superman när han nu inte riktigt kan heta Stålis längre?), Tomen, Spajdy

  28. LupusLupus99

    Lotten, det var väl onödigt? Sätter du dig ner och vilat en stund, kanske datorn, inloggningsuppgifterna och förståndet hinner ikapp? 😉

  29. OT. Och en akut fråga till Lotten, CtLDPT eller någon annan träningskunnig:
    Jag har fått ont i ena hälsenan. Förmodligen beror det på ett par nya skor som har tryckt lite olyckligt på en punkt vid hälsenans fäste. Det jag undrar är om det är “farligt” att träna trots smärtorna eller om jag ska undvika det. Jag har en squashtid idag men vill verkligen inte smälla hälsenan.
    Tacksam för svar!
    Undrande 58 höstar

  30. Just squash (och badminton) är ju mindre lämpliga för just ömmande hälsenor.

    Men ack så väl jag förstår dig, Niklas. Har du sagt så här till dig själv:

    – Det går nog över när jag har värmt upp.

    Jag skulle ta en voltaren och åka och lira arslet av min motståndare. (Men jag har alltså fel.)

  31. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    Jag har haft kontakt med Niklas på Messenger om hälsenor, där jag rekommenderade kinesiotejp och excentriska tåhävningar. Antiinflammatoriskt medel internt eller externt är bra. Jag är också tveksam till squash, tyvärr. Vid skador är det nog bäst att prata med en fysioterapeut/sjukgymnast.
    Hustrun drog nästan av hälsenan, det hängde bokstavligt talat på en skör tråd. Det tog jättelång tid att läka, så på ett sätt hade det nästan varit bättre att dra av den helt och operera.
    Och så kom jag på att Lotten hade efterfrågat mer knäövningar! Jag antar att du har kollat knäkontrollövningarna från Basketförbundet? De är riktigt bra, och lite roligare än att ”bara” köra squats. Men återigen, rådfråga en fysio, jag vill inte rekommendera nåt som förvärrar skador.

  32. LupusLupus99

    Niklas, det är nog bäst att vi amputerar hela benet på en gång. 😉

  33. Om Fia klarade en förfrysning av foten så ska nog Niklas klara lite skoskav utan att behöva kapa benet. Men tror att det är klokt att undvika aubergine och Vasalopp.

  34. Tack för alla tips! Jag ställde in squashen idag och på något konstigt sätt verkar min anmälan till Vasaloppet kommit bort i hanteringen.
    Jag satsar på tåhävningar så länge och ser hur det utvecklar sig.
    Jag har dåligt med antiinflamatoriska medikamenter hemma förutom de sprutor jag tar för min ledsjukdom. Men de går mer på immunförsvaret så det är nog tveksamt om de hjälper i hälen. Det får bli en liten Iprensläkting så länge.

  35. Tita! Jag har också en boll efter mitt namn! Men hur gör jag för att få den svart?

  36. Ökenråttan

    Karin: Italienarna hade ju Libyen i många år, så därför … Det var rätt bra, för då grävdes många romarlämningar ut, något som libyerna knappast haft något intresse av.

  37. Anders Holt

    Visst är det spännande?
    Självklart ska dansk standard avvika från Shucko (alltså i princip europeisk) – det är ju “et lille land” och därmed vääääldigt speciellt. Nu får vi titta på San Marino, Liechtenstein, Luxsembourg, Andorra…
    Nåja, inte bara “unsafe” på grund av saknat jordförbindning utan också för att stiften är spänningsförande och berörbara innan kontakten har trycks in hela vägen. Det är dom nämligen inte i Schucko-standarden, se.
    Nörd#2. Schäckta mej åsse.

  38. Nörd #1 här igen. I går den 14:25 lade jag ut ett bete om vippsäkringar vs porslinsdito, där en porslinssäkring –tyvärr i källaren– reagerade medan vippan i lägenheten stod och sov, tittade på Tuben eller vad den nu gjorde. Är det så att man numera har återinfört porslinet?

  39. Är det OK att vara nörd!? Då får jag väl kalla mig nörd #1,5 dårå, nurå.

    Vipporna har olika karakteristik. En del löser snabbt, andra halvsnabbt och vissa ganska långsamt. Om du då har en snabb säkring (utan snigel) så löser säkringen ofta snabbare än vippan slår ner.

  40. Nästa nörd som säger förlåt åker in i skamvrån!

    Det är med andra ord jättejättejätteokej att nörda loss.

    Men lite OT också: Niklasses hälsena måste vi ha koll på. Du gör väl tåhävningarna korrekt?

  41. Nörd, var det dårå Fru Båsmor: En Viss Finlandsfärja har en av SR:s personal uppsatt GP-antenn i skogen av alla andra på ett av de övre däcken. Orsaken är att man tröttnade på att klättra och skruva mellan alla sändningar. Lika bra att låta den sitta uppe till nästa gång.

    Givetvis har det inte varit många Finlandsbåtssändningar sen dess. (Skype i all ära, men det håller ännu inte för sändning. Knappt ens för inspelningar med tanke på svarstider och ryckighet).

  42. Ökenråttan

    SG 15.27: Du skrev “vipporna”, men som sann julkalenderbitare läste jag “vitsipporna”. December är slut och med den blåsippesäsongen, då är det vitsipporna som kommer. Verkade helt logiskt.

  43. Jag trodde själv att jag skrivit Vitsippor och tänkte att va fan, som bussföraren. “Vipporna” heter egentligen inte alls så. Man bör kalla dem Automatsäkringar med momentan och termisk överströmsutlösning. Det kanske inte är lika lätt att associera med sipporna i parken. Blå eller vita eller mosiga.

  44. Automatsäkringar med momentan och termisk överströmsutlösning.

    Det där ska jag säga på jobbet imorrn, när jag ska träffa en trevlig vaktmästare. Kanske vill han då byta de 24 trasiga lysrören i ena baskethallen?

  45. Ammotö. Ja, det gick fint att akronymisera. Även om akronymen ser ut att betyda något i stil med nyblivna mödrar som har varit stelfrusna men inte längre är det.

    Nä, jag har inte mycket att säga.

  46. Jag ska skriva om nåt annat imorrn, Annika – så att du har mer att säga! Några önskemål?

  47. När jag slarvade bort min dator igår och var tvungen att vara utan den och bara hålla på att internetfäppla med mobilen och hålla ständig koll på glasögonen eller ett förstoringsglas, ja då hann jag med en himla massa. Dammsugning, tvättning, rensning och skottning samt urtorkning av plaskblöta bilar (insidan alltså).

    (Med andra ord har jag med mig datorn hem idag.)

  48. Ha, det är knappast bloggens fel att jag inte har något intressant att sladdra fram!

    Förslag? Det vet jante … gnuer? Bara för att de heter så roligt? Och varför tycker man att gnu är svårt att säga när inte gnejs, gnida, gnugga, gnaga, gnälla etc. är det? (Eller tycker man inte det? Inbillar jag mig bara?)

    Stavningsgalningen tycker inte om gnuer, den föredrar Gun. Så kan det gå!

    (Nej nu prokrastinerar jag igen. Hurra!)

  49. Det känns lite som att gnun egentligen bara är bra i Wordfeud.

  50. No gnus are good news. Tror jag man påstod i en film med bröderna Marx.

  51. Alfabetets användning har gnun full koll på.

    Gnun. Gnun. Gnun. Oj vad mycket roligare gnun är i bestämd form än obestämd!

    Den gnubblanden gnun gned sig mot en gnödlampa och gnölade gnada gnuppletter.

    Nä-ä …

  52. På ett USamerikanskt ställe jag ibland läser brukar folk som vill nämna vapenlagsändringar försöka undvika troll genom att skriva “gnu control”. Även så kan gnun komma till användning.

  53. Det här båset är perfekt: jag har lärt mig massa om danska och engelska sladdar och nu vet jag att gnu control inte lokar troll.

  54. Nu har jag en fråga som känns djupt filosofisk.

    Om man stavar fel samtidigt som man skojstavar fel, är då felstavningen en egentlig felstavning eller enbart en illusorisk sådan? Ett bländverk, en skugga såsom i en spegel?

    Jag vånne jag ville jag hade skrivit “gnupletter” med ett p, men det gjorde jag bevisligen inte.

  55. Själv skrev jag ju helt ofrivilligt “lokar” här ovan, vilket inte var ett dugg skoj. Och nu vet jag inte om jag ska redigera eller ej …

    Ah. Ej blev det. Nu måste jag ju sova!

  56. Gnutt!
    Jag menar g’natt!

  57. LupusLupus99

    2017-01-12T09:59:26+01:00

  58. Jag tror att kommentarer är synliga så fort man skickar dem, utan att vänta fem minuter. Hur det blir med femminutersfristen när redigeringen bör funka kanske är kanske en annan historia.

  59. Annika: “Gnatt, gnutt!” är en helt normal godnatthälsning från min sida. Familjen har dock inte tagit upp vanan.

  60. Kommentaren syns genast — det märker man när man får svar på någonting innan de där fem minuterna har gått.

    Och redigeringen fungerar faktiskt nu, det är bara det att den gömmer sig bakom en snedträff, så att säga.

    Gör så här:

    1. Skriv kommentar
    2. Klicka på skicka
    3. Bli irriterad på någonting du har skrivit, klicka på redigera
    4. Hamna på en blank sida med en liten nolla uppe i vänstra hörnet
    5. Backa till föregående sida! Det här är viktigt, det funkar bara om man går bakåt.
    6. Nu finns med ens en ruta att redigera kommentaren i. Gör ändringar. Klicka i lilla rutan “spara” under skrivrutan.
    7. Se i realtid hur kommentaren ändras, och nu ser ut som du vill att den ska se ut. Förundras.

  61. Vad fint, Brid!

    (Först ville jag skriva “Bra, Brid” men det ingav mig en konstig känsla av att det egentligen borde stå “Brad, Brid” så jag tordes inte.)

  62. Dina

    Var tvungen att kolla vad gnu heter på engelska. Gnu!
    Tack, SG, nu skall jag adoptera ditt Marx-citat.

    (Men att ni alla, nåja några, orkar vara vakna så sent.)

  63. Bra där, Annika. Men hur ser det ut för den som läst in kommentaren före redigering. Måste h*n läsa om sidan för att se ändringen?

  64. Knepet funkade inte i min W10/Chrome med Adblock och lite annat integritetsskydd aktiverat.

  65. Christer, the Long Distance Personal Trainer

    Gnuer heter även wildebeests på engelska. Ett mycket stiligt namn!

  66. Anders Holt

    Jo men f’rresten, det ÄR ju standadiserat det här med uttag och stickproppar! Worldwide till och med!
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/IEC_60309
    Det är ju bara dom häringa små fjuttiga don för under 16 ampere som håller sig med nationella standarder.
    Tänkte inte på det.

    //Nörd#2

  67. Maj Korner

    När jag var liten kunde jag vilken färg som som var vilken ampere på den där lilla runda pluppen på säkringarna som ramlade loss när proppen gick. Röd var 10A, blå 20 osv. Det kan jag inte längre.

    //Kundeblivitennörd #1

  68. Dä va huggarn!
    Grön för 6 A för att komplettera. Ovanligt med 20 A på den tiden. Jordbruk?

  69. Maj Korner

    SG: Vi bodde i stan och det var min pappa som lärde mig, han var inte ens elektriker. Men så lärde han mig att känna igen Fångarnas kör ur Nebukadnessar, rosen Peace, hur man styrker plank, att göra sälgpipor och mycket annat också. Så jag ska väl inte vara förvånad.

  70. Magnus A.

    The Gnu Song med Flanders & Swann.

    Producerad av George Martin (det var bl.a. sånt han gjorde innan).

  71. Där var den gnu — ju! The gnu song!

  72. Det är inte lätt att vara Gnu alla gånger. Det här är från BBC-dokumentären The Crossing, en av de mest skakande filmer jag sett. Hela filmen inkluderar även zebror och gaseller vid samma flodövergång.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.