Hoppa till innehåll

Dag: 29 januari, 2017

Den där gympalärarn …

På kvällarna kör vi vid matbordet en lek som kallas ”associationer”, som bara avbryts av traditionerna

  • nån håller tal
  • leken ”jag är den enda som”
  • mamma spiller igen.
Kvällsmat.

I associationsleken kommer vi förr eller senare till Döden via Max von Sydow, men ikväll fastnade vi på gympalärarna och kom helt enkelt inte vidare.

Jag har absolut inget minne av gympalärarna i ettan till och med sexan. Jag minns den där klasskompisen som alltid blev vald sist och killen som en gång kräktes i den hoprullade mattan (där jag brukade gömma mig), men annars ingenting. I högstadiet hade vi en högst normal en, som hette Rigmor, och som lät mig ha gympa med killarna.

(Nu skulle man kunna tro att jag är uppvuxen på stenåldern när flickor och pojkar ju inte fick umgås innan de gifte sig, men så var icke fallet. I 1970-talets progressiva Luleå där allt var jämlikt och fint, delades vi upp utifrån kön och endast vid sällsynta undantag frångicks reglerna. Förmodligen grät jag en skvätt och påstod att jag vägrade eller nåt sånt.)

Gammaldags gympa.

Men sedan kom gymnasiet. I ettan på Hermelinsskolan hade vi en mystisk karl som kontrollerade oss så att vi verkligen duschade och inte bara låtsades. Jag minns att jag en gång skojade och klev bredbent ur duschen och vrålade till honom ”är jag tillräckligt ren nu, tycker du?”, vilket verkligen bara var på skoj och alls inte en uttänkt provokation eller protest.

Och så till det starkaste minnet: gympatanten i rosa joggingoverall som bara pekade på en elev och sa:

– Handboll idag. Du leder.
– Basket idag. Du leder.
– Jazzdans idag. Du leder.
– Cirkelgymnastik idag. Du leder.

Rosa gympatanten. (Fast hon var jättegammal Säkert 45.)

Vid de sällsynta fall när hon faktiskt råkade peka på handbollsspelaren när det skulle spelas handboll, blev det förstås lite roligare än när pingisspelaren skulle leda fotbollslektionen.

Men, som ni förstår; det här var bedrövliga lektioner. Det allra roligaste var när vi lyckades bryta upp det skåp som alla misstänkte skapade den vidrigaste odör som någonsin spridits över Tibblehallens korridorer. Där inne såg det ut som om någon för sex månader sedan hade smetat in en gympapåse och ett par skor i … leverpastej?

Så här, fast utan mjukost och på kläder istället.

Kulturodlingar i gympaskåp har våra barn inte alls fått vara med om. (Väldigt få av deras klasskompisar duschar.) Däremot hade Sjuttonåringen en intressant idrottslärare i nian:

– Han körde bara fotboll, spökboll och handboll i åtta månader. Sedan kom skolledningen på att han inte gjorde som han skulle och kickade honom. Hans ersättare fick under fyra veckor köra enbart dans, hälsa, orientering och aerobics för att kursplanen skulle hinnas med.
– Men … Hur kör man ”hälsa”?
– Vet inte riktigt, men förmodligen fick vi lära oss att äta enligt tallriksmodellen.

En annan dag ska jag berätta om mina träslöjdslärare, som hette i tur och ordning Sune, Sune och Sune. Ingen av dem hade tio fingrar.

Share
66 kommentarer