Mina irrvägar genom sajbern (jag odlar just nu min prokrastineringsådra) förde mig rakt i gapet på en brittisk sida som handlade om dagens datum. Det hände sig nämligen år 1814, att ett gigantiskt ölfat på The Horse Shoe Brewery exploderade och nästan 600 000 liter öl (porter) rann ut på Londons gator och ner i slumkvarteren.
Klockan var halv sex på eftermiddagen den 17 oktober. Männen var fortfarande ute och jobbade, medan kvinnorna i dessa fattiga kvarter var hemma med barnen. Fem av kvinnorna och tre barn som sveptes med av öltsunamin dog. (”Öltsunami” är inte ett av mig påhittat ord, men det beskriver tydligen jättevågen väl.) De åtta olyckliga var:
- Hannah Banfield, 4 år
- Eleanor Cooper, 14 år (servitris på pub)
- Elizabeth Smith, 27 år (murarfru)
- Mary Mulvey, 30 år
- Thomas Murry, 3 år (Mary Mulveys son)
- Sarah Bates, 3 år
- Ann Saville, 60 år (förberedande sin sons begravning)
- Catharine Butler, 65 år (änka)
Ölvågen var så brutal (fatet fyllde tre våningsplan i bryggeriet) att den drog med sig människor som befann sig en trappa upp i vissa hus.
En enda ögonvittnesskildring finns kvar (i min översättning):
”Plötsligt bars jag framåt av en oerhört stark, snabb våg som nästan tog andan ur mig. Det vrålande dånet påminde om ljudet som uppstår vid husrivning och en kvävande rök letade sig in i mina öron och näsborrar. Jag lyckades rädda mig med hjälp av hårt kämpande Londonbor, som även förklarade vad det var för katastrof som hade drabbat mig. I ett bryggeri på Banbury Street i Saint Giles hade ett gigantiskt ölfat (som rymde fyra eller fem tusen tunnor starköl [strong beer]) plötsligt gått sönder och den utforsande ölen sopade undan allt i sin väg. Hela hus översvämmades, några människor dog och från alla gränder hördes de skadades suckar och stön.”
De två hus som flankerade bryggeriet, jämnades med marken och i flera veckor sanerades området från öl. Bryggeriet klarade sig underligt nog alldeles utmärkt och fortsatte att producera öl i drygt 100 år till. Det kan förstås ha hjälpt att olyckan ansågs vara just en olycka (eller som de sa dåförtiden: ”Det var Gud!”) och att staten gav återbäring på skattepengar som redan var inbetalda för den sedermera spillda ölen.
Ryktet om vad som hände i ölexplosionens kölvatten är, om man jämför med tidningsartiklarna från 1814, alldeles förfärligt överdrivet – men ganska roligt. Allt detta är alltså felaktigt:
- Män sägs ha blivit köksintresserade i jakten på verktyg att skopa upp öl med.
- Några sägs ha druckit sig berusade genom att dricka ur sina egna skor.
- En man påstods ha dött av alkoholförgiftning efter att ha druckit upp allt som sipprade in i hans källare.
- Patienter på sjukhusen sades rymma ut på gatorna när de ölstinkande, skadade människorna dök upp där – de fick för sig att gratis öl delades ut till alla i London.
- Jättemånga människor påstods ha trampats ihjäl när ölen höll på att torka bort och alla fortfarande var törstiga.
Fel, fel, fel.
Kanske ska man ta det lite försiktigt i London just detta datum, eftersom staden den 17 oktober år 1091 drabbades av en kraftig tornado. Den dåvarande London Bridge av trä went falling down, kyrkor rasade samman och 600 hus bara försvann. Och två (2!) människor dog.
Heter det då öldeläggelse?
Självklart gör det det, Annika, tack för den!
Men, så dumt. Och ansvarslöst. Så stora fat kan man väl inte ha haft? Tänkte man inte alls på riskerna? Så gör man väl inte idag?
Så kan man tänka. Men i Thuir finns ett tämligen stort fat, nästan dubbelt så stort. Bilden tagen 2012. Och har fatet inte exploderat så lever det än. Mannen som lever farligt är M. Holim, direktör för etablissemanget Byrrh i just Thuir.
Min första tanke var att de måtte varit jädra törstiga på den tiden.
Hmmm… Jag tror bestämt ölen rinner ur fatet. Hade det inte varit bättre ätt ställa det på golvet?
När slumkvarteren blev skumma!
Var det inte Fjolner han hette som drunknade i ölkaret?
När slumkvarteren blev skummiga!
När slumkvarteren blev ölersköljda.
I dessa skumma kvarter bodde många malta kisar som inte humlade om sin törst. Dom satt där i sina kolsyrekällare och när alevågen klappade på portern så nådde drickandet till en ny pivo men dom önskade sig tillslut lite fler ölternativ.
Bryggeriassistenten som drunknade i ölkaret.
När arbetskamraterna meddelade nyänkan undrade hon om han hade haft det svårt. ”Ja, han var upp och pinkade fyra gånger innan han dog – så ganska svårt hade han nog”
Fast nog är öl som ämnesnamn fortfarande neutrum i svenskan.
Här kommer jag och dänger både SAOL och SO i bordet!
”Ölet” är fortfarande vanligast, men ”ölen” är på stark frammarsch och godkänt enligt de normerande instanserna. (Förvånar mig själv genom att inte ha en stark åsikt i frågan. Ölen är med andra ord lika god som ölet i min mun. Mysko, va?)
Lotten och Magnus A., hur brukar de titta på er när ni på en bar eller en restaurang beställer ett öl?
Niklas, det beror sig väl på, det där?
Om jag är snål och bara köper öl till mig, och inte dig, så beställer jag en öl.
Men vill jag ha ett förslag på något gott öl från bartendern och då kan jag be om ett öl. och sen specificera hurdant öl jag vill ha.
Visst är det så Ninja.
Om jag vill vara generös och bjuda dig på en öl beställer jag två öl. Majlis.
Och här sitter jag med en jättemajlis. Hade jag haft öl i munnen hade jag läckt.
För ett ölgonblick tänkte jag vara lite öllvarlig och fundera över att SG:s bild (böld?) ligger på sniskan nu, just såsom Niklasses badanka gjorde en annan dag. Hm, är det bilder (bölder?) upplagda från tölefoner som lägger sig ner när de hamnar på datorskärm (undrar en som inte har någon smartfån att prova med)?
ÅJ! Nu kom jag ihåg att vi alla har glömt att fråga om det blev något bad med ankan! Va? Ankan för fankan!
Helt rättänkt, Annika: även när jag lägger ut mobilbilder i bloggen, hamnar de på fel håll om jag inte rätar upp dem först. Fast det är väl lite charmigt?
(Tssst, det är inte alls charmigt egentligen. Men jag skriver så för att jag inte kan räta upp dem i efterskott. Jag kan ta bort bilder, men inte vrida dem, och det är ju inte samma sak, liksom.)
OBS: inte alla mobilbilder hamnar fel.
Mobölböld. (ursäkta)
Det gör ju inte så förfärligt mycket, tycker jag. Man kan ju lägga huvudet på sned.
Fast kommentarer om liggande saker kan antagligen förvirra tittare som ser stående. (Å gud så den meningen ser ut, då …)
Fatbilden är tagen med en Fuji Finepix, dvs en vanlig kamera.
Om man klickar på bilden och sedan kopierar resultatet så kan man ta in den i Photoshop eller paintnet och förstora den. Då ser man att fatet rymmer 1 000 200 liter. Rejält badkar.
Annan bild på dito fat.
http://tinyurl.com/zeum99l
Häftigt att du hittade ”vårt” fat. Största ekfatet i världen. Det sa inte direktören något om. Bara att det var stort.
Annika har böljat prata ölspråket.
Hur man devalverar Nobelpriset i litteratur; man ger det till nån som inte ids svara utan bara nonchar det.
Jag kan frångå kravet på glädjeyttring, eller devalvera det till känsloyttring öht. Kanske bara yttring, i fall Bobba Gnet får det igen.
Nytänk! tänkte Akademien. Nyaretänk! tänkte Bobba Gnet.
Om inte nån rktig tung författare får det nästa år så kan de slita dela it det alls.
Ursäkta att jag blev lite ÖT (Öl Topic).
Tillbaka till bärsen; föllow that beer.
SG: mer om företaget, produkten och anläggningen.
Själv aldrig tidigare hört talas om denna variant av starkvin, än mindre smakat det. Gjorde du eller Hyttis det vid ert besök.
http://www.caves-byrrh.fr/uk/
Förr eller senare lär det väl komma en kommentar från BD, eller hans läger. Just nu tycker jag att det bara ser ut som en brist på respekt.
Take It or Abstain, Bobbybubben. Andra har gjort det före dig och då kommer du i samma liga som Sartre. Inget dåligt sällskap att söka sig till.
Nobölpriset har devölverats!
Öl hit och öl dit. Pommac ska det vara!
Förövrigt ska man akta sig för att beställa öl på krogen/restauranger
i Tyskland, i alla fall om ni gör beställningen på tyska.
ja vi skulle ju kunna byta ut man mot ni eller ni mot man.
Jag önskar sååååå att jag hade råkat skriva öldeläggelse inne i inlägget, Annika!
Jag – som tycker mycket om öl fastän jag är en smula överkänslig mot beska – har inte druckit öl sedan den 10 juli, slog det mig plötsligt.
Hur är det med den nyktra DDM? Har han provat några
av de alkoholfria öl som finns i systembolagets sortiment?
10 jöli, men ar du väl?
Nöktra DDM är så ointresserad av alkoholfri öl att man skulle kunna tro att han inte alls är nökterist.
Ja, jöli vareju.
Knöckebrö sitter jag här i sängen och äter. Jag ska hitta på något att säga i raddjon imorrn, och då måste jag äta i sängen.
Hm … sängord? Sov- och sängord? Måtte finnas en massa jättemånga sov- och sängord.
Knäckebrö i sängen leder ofta till knäckebröl.
Medan skorpor leder till en stilla suck:
”Mannen från Hökarängen
suckade stilla och sa:
Min fru äter skorpor i sängen.
Annars är allting bra.”
(Alf Henrikson, förstås)
Bra idé, Karin!
Var är alla Alf Henriksonar idag, tror ni? Vart tog de vägen, alla rimmare i nästa generation?
Vi har ju Hakke.
De gav upp i djupste förtvivlan när L*ss* B*rgh*gen blev kallad poet.
Du kan ju alltid prata om en jähätte allvarlig sjukdom som
heter substantivsjukan. I annat fall kan du ju prata om
etymologi
Jaa. Vi har ju hakke. Och Ninja. Och några till. Ah! De bor ju i båset!
(Radiopratet blir hux flux om svordomar. Jag ska svära på spanska!)
Öl och poesi. Nej, jag för min del ägnar mej åt allvarliga saker. Jag har börjat träna inför årets Julkalender. Snart är vi där! Jag tittar på gamla Kalendrar, så där som man läste gamla tentor. Jag studerar uppbyggnad och struktur, hur namn och siffor används, med mera dylikt. Jag har bestämt mej för att läsa luckorna högt; jag tror att det ska ge en nyttig dimension till tänkandet. Få se: Nu tror jag att jag ska ta en titt på 2012 års upplaga. Sen går jag på Skansen.
Finns det nån älgtjur på Skansen nuförtiden? Det fanns det för trettio – fyrtio år sedan. Tror inte att den hette Samuel. Men är inte säker.
Ölgtjur?
Ja, Samuöl.
Aha, inte Samuale.
Noo, PK, Samuale is a mooose.
Att ett objekt som reflekterar majoriteten av den kortvågiga
elektromagnetiska strålning som infaller på dess ytstruktur,
co ipse utgöres av grundämnet Au, är en konklusion
behäftad med intolerabla felmarginaler.
Ja, allt är inte guld som glimmar.
– Priskommittén består av en bunt baktunga boksnobbar som för länge sedan lämnat scenen och nu sitter som asgamar i frack invid litteraturens slagfält och lystet blickar mot slamsorna av det som en gång var en gärning i mänsklighetens tjänst, i dag förvandlad till ren kommers. Jag varken kan eller vill associeras med den typen av avfallshantering, säger Dylan väsande men behärskat i inspelningen utan att titta upp från sina anteckningar en enda gång.
– För övrigt anser jag Nobel inte vara mer än en förmögen dynamitard. Varje år väljs det ut en särskilt människofientlig bok till hans minne, som ofelbart orsakar livsleda och apati hos sina läsare. Nobel gick de kopplade hundarnas ärenden, medan jag alltid varit en fri rebell. Det är en ocean emellan oss!
Så vare klart, och Akademien sitter med röven i brevlådan. Så va’re med nytänket. Fnihiss.
Jaja, det är fejk, men ändå! Lika roligt för det.
Öllt är inte göld som gölimmar.
Var Samuöl stor och stark?
Ja, han var (och är kanske fortfarande) ett grant och resligt handjur. Stark är han också. Det har Herr Bataljonsveterinären upplevt på ett påtagligt sätt. Herr Vaktmästare Verner Kolting säger sig ta hantjuren på största allvar och Fröken Konferensvärdinnan Agneta Palmodin (27) ryser vällustigt vid tanken på en konfrontation.
Bra att du är på hugget Gurra.
Det finns fler här.
Vi kan ta denna:
”Den vokala manifestationen av emotionell satisfaktion bör
senareläggas till en tidpunkt hinsides det att forcerandet av en till
ytan relativt begränsad naturlig akvedukt till fullo genomförts.”
Det handlar om att man inte ska vara så glad när man ligger på platt sängnattkärl. Eller nåt.
Ingen har nämnt Bob Dölan och Nobölpriset, eller har jag läst slarvigt?
Fler ölhistorier på lager?
Jag vann en gång en bok genom att helt enkelt kopiera och klistra in ett problem i Google, hitta sjuttfjö(l)rton andra som lagt ut det tidigare –det handlade om siffror– och vara först med svaret.
Rule 35 och Godwins lag lär väl kompletteras med LarsW:s lag: You Are Not The First. Det är alltid någon som var före dig. Google will hunt You down.
Njae Gurra, det betyder att ”man ska inte ropa hej förrän
man kommit över ån”.
”Till ytan relativt begränsad” antyder en bäck. Inte en å. Och när man ligger på bäcken (platt nattkärl) har man inte kommit över den. Jag tillät mig att vara lika kryptisk som frågeställaren.
Jag satt här och skreeek JAG KAN, JAG KAN, JAG FÖRSTÅR efter Skogsgurras kommentar, men den &%€#$∞∞$£@ WordPress låter mig inte logga in och huuuuuur ska ni veta att det verkligen är jag som kommenterar om jag inte är inloggad och blå?
Nu är det nån som låtsas vara Lotten igen!
Men det går vi inte på!
Inte för en sekund!
Groomen hälsar från Lasse O’Månsson:
”Man ska inte ropa hej, utan säga goddag, om man inte är närmare bekant med Sven-Erik Bäck.”
Helt riktigt – the bodyölsenordssnatchers är all over the place. Man kan bara lita på mig när jag är blå! Som NU!
Nåja, skillnaden mellan en å och en bäck är ibland hårfin.
Jag tror till exempel att Tandlaån inte är så värst bred.
Det har både Groomen och Lasse O’Månsson helt rätt i.
Det kan nog vara vanskligtatt definiera skillnaden mellan en bäck och en å, men när man står vid vattendraget i fråga så vet man vanligtvis.
Var det inte Blandaren som hade den här: ”Jag är kompis med Bertil Boo, jag kallar honom Bertil Bosse.”?
Något liknande hände ju i Uppsala år 1936:
https://lotten.se/2011/11/pa-klosettpalatset-i-uppsala.html
LupusLupus99: Den är väl så bred som en tandlatråd, ungefär.
Är det ingen som döper sina barn till Ölgot längre?
Eller Ölga?
Ölbin
Ölvira
Ingalöll
Ölsten
Emölie
Fingale
Och allihop bor på ett befjädrat stop, en s.k. Öland.
Samuöl Adams är ett amerikansk öl (oxymoron?), till skillnad från Adam’s Ale som bara är vanligt vatten
@Ninja:
Du glömde Öljan
Tomas, jag kom sent på kvällen till hotellet i Boston och hörde ljud från baren. Trött som jag var slog jag mig ner vid disken och bad om en öl. Jag orkade inte fundera över vad jag ville ha och bad om en lokal sort.
Då fick jag en Samuel Adams, som jag tycker riktigt bra om. Lite förvånad sa jag att det var ett lokalt öl jag bett om. ”Sure, Sir!”