Häromdagen serverade jag här förslag på vad man skulle kunna göra nu i februari när tiden går långsamt och allt från väderlek till humörhöjarsysselsättningar är bedrövliga.
– Vi har inte ens ett OS eller ett simpelt VM att roa oss med! kände jag.
Och fick mothugg. Tydligen är november the cruellest month of all. Nåväl. Jag föreslog i god tro ett av N.Y. Times mest populära recept – citronpasta.
Snabbt klev Jonas Blind Höna in i kommentatorsbåset och recenserade rätten:
”Smaken var lite för endimensionell: bara citron, som tog överhanden över eventuell chili och parmesan. Två minuters koktid på citronerna är inte heller riktigt tillräckligt för att få bort det bittra ur skalet …”
– Well, ptja, han kan ju ha fel …? tänkte jag.
Förmodligen tänkte kommentatoren Niklas som jag, för han satte omedelbart igång att göra denna rätt. Och recenserade även han:
”Prövade förra båsets pastarätt idag. Kan nog fungera som jordförsurningsmedel. Ätbart var det inte i alla fall. Den i all hast tillagade valnötspeston blev delikat.”
– Oj, kärajestanes!
Tänkte jag och googlade fram idel lovord för rätten och betygsstjärnorna for som kanonkulor omkring på alla sajter … tills jag hittade ett inlägg av en kvinna som gav all den mödosamt tillagade maten till sina hönor eftersom rätten tydligen är oätbar.
Så nu vet ni det: ät något gott istället – inte den femstjärniga citronpastan med recept i N.Y. Times!
Förresten var det ju länge sedan ni sa åt mig vilken mat jag borde laga … Gå crazy in the kommentatorsbås!
God mat?
Fina Lotten. Det finns citronpasta och så finns det citronpasta. Denna är beprövad av oss otaliga gånger och nästan femstjärnig. Ska inte misslyckas, riesling till:
https://www.coop.se/Recept–mat/Recept/v/vaarig-citronpasta-med-sparris/
Ah! Rosman! En annan citronpasta – och med vintips till! Yes!
Korr. det blev en repris i inledningen.
Tack, Pysseliten: det är en bugg. När jag flyttar en bild, dubbleras texten alldeles ovanför … Nu fixat!
Hi there,
I’m that woman who fed the atrocious NYT lemon pasta to her chickens! Thanks for linking to my site.
Happy cooking,
Jennifer@KitchenSerf
Hi there, Jennifer! I hope you understood the content (via Google translate)!
Själv är jag förtjust i fisk. Jag klarar inte att äta spagetti längre. Det bekar ihop sig i magen på något konstigt vis och jag blir illamående och kallsvettig. Annan pasta funkar av någon konstig anledning.
Hittade detta recept på torkskrygg med vitlöksost på nätet. För 4 personer.
1 mak balsamvinäger
2 msk olivolja
250 g romantikatomater på kvist
1 st gul squash
1 krm Svart peppar
8 st pärltomater
100 g Borsinost
1 krm salt
4 bitar fryst torkskrygg
Tina fisken och lägg i en ugnsfast form. Salta och fördela osten på fisken. Skiva pärltomater, lägg på osten och peppra. Skär squashen i mindre bitar och lägg runt fisken tillsammans med tomterna på kvist. Häll olja och balsamvinäger på grönsakerna. Tillaga i ugn, 175 grader, under 20 minuter.
Receptet är anpassat för både GI- och 5:2-dieter. 338 kcal för en portion.
Här är ett annat citronrecept om man vill tillbringa en dag i köket. Jag föll för den lockande beskrivningen av Lisa Förare Winbladh (”…ett av mina bästa recept på väldigt länge”) och den något bryska uppmaningen: ”Laga dem eller ångra dig resten av livet!”
Visserligen tog jag fel på kryddmängderna och använde ungefär en deciliter kryddblandning i stället för den nätta lilla kryddmåttsblandningen. Men det handlar om goda kryddor, så det gjorde inget. Det blev gott. En sällanrätt, dock för min del, eftersom den tar lite tid att åstadkomma:
http://taffel.se/recept/rostade-druvor-med-baharat-och-citronsot
PS. Baharat är en kryddblandning ungefär som Garam masala och kan innehålla lite av varje. Om man tar vanliga pepparkakskryddor och rostad spiskummin brukar det bli bra. Och citronsot är absolut det nya svarta!
Mat. Hm. Det ska jag fundera på.
Och vad roligt att Jennifer kom in och hälsade!
Levergryta. Psykologiserad lax. Rotmos mefd fläsklägg. Dillkött. Biff Wellington.
Lägg till njurstuvning, kålpudding, hackkorv och kalops så reder vi oss några dagar.
Idag är det alla hjärtans tvättdag så då hämtar vi pizza. Standardsorterna är en med salami och lök till groomen och en vegetarisk utan lök till mig.
Isterband med gräddstuvad potatis, toppat med persilja är livet på en pinne och givetvis får det inte förekomma hemma. Lika lite som fiskrätter. 1-1, kan man säga.
Lökpaj med lite rökt skinka bredvid blir det här ikväll. Ett säkert kort!
Hur kunde jag glömma isterband? Det skulle ju ha kommit först i listan.
Kålpudding idag.
Jag har ätit hemmapizza.
Okej. Nerifrån och upp:
* En skiva Skogaholms
* Flora med Smör
* En skiva Serranoskinka
* 2-3 skivor Kvibille Cheddar (Sex månader räcker. Resten är marknadsföring).
Ett utsökt och lite multikulturellt aftonmål.
Chili con carne. Med nachos, isbergssallad, majs och avokado som tillbehör. Att hitta balansen mellan tomater och vinäger i chillin är avgörande!
Du går från klarhet till klarhet, LarsW.
Vi bor granne med Bredsjö (frisiska får och häftig ost). Det tråkiga är bara att Staffare har fått för sig att osten ska lagras mer än åtta månader. I stället för den fina korsningen mellan roquefort och gorgonzola, som den är efter åtta månader lagrar han en del av dem i två år. Det resulterar i en brun, slemmig, besk och stinkande ost som inte gör någon människa glad. Och knappast någon annan varelse heller. Den blir dessutom jäkligt dyr.
Det är ett av mina problem. Det var ett tag sedan jag försökte påverka honom. Hubben och jag försökte med gemensamma krafter året innan Hubben dog. Men det halp föga.
Förslag på maträtter:
1. köttfärsgratäng med potatismos
2. Lasagne
3. Tacos
4. Stekt strömming med potatismos
5. kycklinggryta
Recept? Nä det ingår inte i servicen. 😉
Oj, vad jag trots alla era tips bara hann svänga ihop varma mackor nu ikväll! (Basketen tog alla minuter och bara åt upp dem!)
Allt detta är gott så jag listar efter tillagningstid, dårå:
1) Blodpudding
2) Claudins låda, som fått oförtjänt få stjärnor, gott rakt av!
3) Raggmunk och fläsk
4) Skaldjurspaj, med massor av vitlök, dill och grädde.
5) pulled pork med bönpasta (vitabönor, charlottenlök, philadelphiaost …)
Dagobert Krikelin blir nog besviken på min från hans horisont sett magra macka, men jag tror nog allt att han inte heller uppskattar leverpudding eller vad det nu var frågan om tidigare här.
Pulled vadsomhelst smakar räv, eller iaf honung. Sånt blir allt billigare och mer svårfunnet på vår ICA. Också en indikation.
Rostade rotsaker (sprinklade med havssalt och olja) med kycklingdelar (penslade med olja, soja salt, peppar och örtkryddor eller annan favoritsmaksättning)/köttfärslimpa. Blir färdigt i ugnen på ca 25 min i 225 grader på samma plåt, samtidigt, om man inte gör limpan för tjock.
Och så en god sås till det, t ex den här:
2 dl grädde
2 dl vatten
1-1,5 msk kalvfond
1 msk hackad rosmarin
2 tsk senap
redning, t ex 2 msk mjöl
salt, peppar
Man ska tydligen pensla kycklingdelar med mjölk innan de åker in i ugnen, för då blir de snygga.
Då gillar jag tipset om att klämma in smör under kycklingdelarnas skinn mer, för då blir de goda.
Jaha, om det blev varma mackor så ska det vara recept som går fort. Pastasåser som man hinner göra färdiga på tiden från det man sätter på pastavattnet till det pastan är färdig. Här kommer två.
”Limekyckling” kallar jag den ena och den har jag uppfunnit alldeles själv (men liknande har säkerligen andra skapat då och då, för den är så himla enkel och självklar). Ingredienserna är:
Några bitar kyckling (typ frysta — men vid lagningstillfället tinade, såklart — bröstfileer eller lår)
Lite smör eller olja till stekning
Grädde
1 limefrukt
saltåpeppar
Tvätta limefrukten och zesta av skalet med zestjärn, och dela frukten.
Strimla kycklingköttet och stek i stekpanna, det blir färdigt på några minuter. Salta och peppra före eller under stekningen, vilket som nu är envars vana för sådant.
Häll på grädde, strö över limezest, krama över limejuice.
Puttra ihop i ett par minuter.
Klart.
(Mängdangivelser tillhandahålles icke då de givetvis avgörs av tilltänka ätande, men jag antar att om man är fler än fyra-fem behövs två eller tre lime …)
Den andra stod i Aftonbladet för åratal sedan, och är en stapelvara här som varieras lite efter vad jag råkar ha hemma, men nu skriver jag av originalreceptet. ”Pasta med senapslax” för fyra personer.
400 g. fryst eller färsk laxfilé
4 msk hackad dill
4 msk hackad gräslök
2,5 dl grädde (matlagningsgrädde står i receptet men det använder ju just jag aldrig)
3 msk osötad senap
1/2 citron
saltåpeppar
(Sätt igång pastakoket först)
Skär laxen i 3 cm stora kuber, salta och peppra.
(Hacka dill och gräslök om det inte redan är gjort)
Värm och blanda grädde och senap i en vid kastrull eller stekpanna. Lägg i laxbitarna och sjud dem på rätt låg värme tills de är genomvarma, det tar bara några minuter (och syns på färgen; vänd minst en gång).
Rör ner dill och gräslök, pressa över lite citron.
Klart.
Ja, som sagt, de här rätterna tar inte längre tid än varma mackor, inte om man inberäknar ugnsuppvärmning och iordninggörning av mackorna också.
Heh.
Efter allt matnyttigt kan man göra kräm på björnbär till efterrätt. Det gjorde jag i kväll. Av någon anledning tog jag ett litet plasttråg med just björnbär i går då jag handlade. Gillar björnbär – de såg stora och fina ut. Hade tänkt äta dem direkt. Smakade på ett – d e t v a r s u r t ! Då kokte jag kräm av det hela. Det blev gott tillsammans med mjölk. Räcker till en gång till. Läste sedan på det lilla plasttrågets etikett att björnbären var från Mexico och paketerade i Belgien för ICA:s räkning. Björnbär ska egentligen plockas för hand och ätas direkt och jag har faktiskt ett litet ställe fem minuters promenad hemifrån här på Sankt Hans backar. Så till hösten …
Bästa tipset för en snabb tomatsås till pizzan, är att ta den överblivna tacosåsen. Pulled-vad-som-helst, köper man inte på ica, man pullar själv!
Vi kan behöva shapa upp civilistens lättsinniga användning av kommandoordet ”mittåt”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Musikmarsch
Jaja, civilisterna jag, men för/av/i (jag är sämst på prepositioner!) bloggb(l)åsorkerstern används det ju korrekt!
Oj vad mycket jag aldrig har vetat om musikmarsch! Tack, SG.
Men? SG, civilistens användning stämmer väldigt bra med de ordböcker jag har tillgång till. Deras definitioner kan sammanfattas: ”Militär term. Kommandoord när man vill återkalla felaktig order.”
Kan skapa förvirring i sådana där musikmarscherande sammanhang.
Aaaah … sssschhhhh … andäktig tystnad … kommer SG att kliva in i båset strax och … ssschhhhh … skriva MITTÅT?
…
…
…
Både NE.se och min Svensk Ordbok 3 anger följande:
mittå´t interj.
ORDLED: mitt–åt
• (militär signal för) rättning av det sagda: en pluton … ~, ett kompani avdelas för brandbekämpningen
BET.NYANS: förr äv. (kommandoord för) rättning mot mitten
HIST.: sedan 1932; till mitt och åt.
Notabelt är dels att de har i det närmaste identiska definitioner, inklusive exemplet och dels att bägge skriver förr om rättning mot mitten. Mittenrättningen verkar dock finnas kvar i musikmarschsammanhang.
Observera att jag inte kommenterade användningen. Vad jag kommenterade var den lättsinniga användningen. Vad tror ni musikfanjunkare och tamburmajorer tycker om att deras noggrant definierade yrkestermer används lika slarvigt som de/dem/dom samt – sätt er – var och vart?
Visserligen bor jag inte på Östermalm, men det är ändå mening i vad jag säger. Dessutom är vi supportrar av Beridna Högvakten. Sådant förpliktigar.
Båset avhandlar bland annat mat. Jag läste precis:
Låt oss hurra och surra: hej, kummin och pickardång!
Jag har smäktat, ja, så länge, jag vill skalkas en gång.
Se, hvad lustiga publikaner! Gif starköl och malvasir!
Jag vill dricka för min törst, se’n vill jag dricka på pläsir.
Må tärningar trilla som ärter i min sal
och månen stå stilla i Ajalons dal.
Hvad bjuder, hvad sjuder du i grytan, min träl?
Sa’ du kabeljo, usling? Jag vill slå dig ihjäl.
Gack ut i min kryddgård, tag mejram och spenat
och betänk dig att reda en ädlare mat.
Ty möraste höna och läckraste gris
skola vara min sköna och dagliga spis.
Är det någon av er som på rak arm vet vad detta är, eller varur?
Karlfeldt! Bara pga. ”kabeljo”!
Jag hittade citatet i ett lärt protokoll från Erik Axel Karlfeldt-sällskapets årsmöte 2011, så det är väl han då. Scrolla en bit förbi hälften.
Bra, Lotten! Ur Fridolins lustgård (1901)
Sigfrid Sievert tror jag. Mest på grund av att kabeljuice brukade serveras som välkomstdrink på kabelverkets fester.
Lotten – tar du detta också?
Hvad är det för slag? En menniska eller en fisk? Död eller lefvande? En fisk: han luktar som en fisk; ja, minsann luktar han icke som en fisk, och gammal fisk till! En sorts kabeljo, och den icke af aldra färskaste sorten.
Shakespeare. Googla.
Uttrycket kärajestanes är verkligen inte vanligt. Med min nuvarande sökmotor fick jag bara fyra träffar. En av dem var detta bås.
Träffen före verkar vara från 2009 eller 2010. Och trots detta lågintensiva bruk är innebörden av ordet alldeles glasklar. Sådant är intressant.
Jo, jag borde jobba. Och jag är i tidsnöd. Men saken är den att jag gått runt den heta gröten så länge nu att den blivit alldeles kall och oaptitlig. Jag tror till och med att jag blivit lite rädd för den. Och då är det bra att kunna skylla uteblivet resultat på Lotten.
Via Google finnar man det mesta, Lars. Men du kunde ju ha väntat lite med att meddela ditt fynd.
Just det: tänk som under Julkalendern när Agneta serverar gåtor, LarsW. (Men nej, den tog jag inte, Agneta!)
Men oooooh vilken intressant stavning, Agneta!
… och den icke af aldra färskaste sorten
Nu måste jag utreda om ”allra” som så många stavar med d (ävenså jag när fingret det slinter) faktiskt har varit rättstavat med d en gång i tiden!
Det var ur Stormen i översättning av Hagberg.
Angående kärajestanes, så får man många fler fynd om det inte är sammanskrivet: På Google ger ”kära jestanes” 189 träffar och ”kära jistanes” ger 240.
Ja! Till 1874 års utgåva av SAOL var ”aldra” en godkänd, alternativ stavning till allra! Heureka!
Men dessutom återkom ”aldra” på ett gästspel i upplagan från 1923! Yes!
SAOB hjälper till:
Anm. d i aldra är ett förmedlingsljud, som i den ä. fsv. regelbundet inträdde mellan ll o. r o. som i den yngre fsv. liksom sedermera i nysv. kunde dels bibehållas, dels saknas. allera (samt allara, såvida icke tryckfel här föreligger) återgifver möjl. ett (tillfälligt) känslosamt utdraget uttal l. är kanske att tillskrifva inflytande från ALLER-. I formen alla (alle) ingår den för adj. sannnolikt sekundära gen.-pl.-ändelsen -a(e) för -ra)
Lustigt med gästspelet så sent som 1923. Troligen levde det kvar dialektalt eller hos äldre personer. Var du född 1850 var du ju 1923 yngre än jag är nu.
Sorry. Jag uppfattade det som en fråga, inte som en gåta. Annars har jag vunnit frågetävlingar typ ”frakta över tre djur som äter upp varandra i olika kombinationer ett och ett över en flod utan att de gör just detta” genom att googla. På sistone har jag vunnit både ära och böcker genom att bildsöka på både obskyra bilmodeller och stridsflygplan i särskilda utföranden. Det gäller att vara snabb. Fler och fler lär sig detta.
I Googles Tidsålder lär väl dessa typer av tävlingar dö ut. Det finns alltid någon som har gjort det tidigare.
Frågan/gåtan var riktad till Lotten. Såg du inte det?
En gång hade jag turen att se en bildfråga på ett antal F-18 i princip samma minut den lades ut. Det tog sekunder att hitta originalet och jag svarade minuten efter med förband och exakt version av planet. (En hint om ”fusket” var att planens förbandsbeteckningar inte syntes på bilden, men detta verkade ingen ha tänkt på).
Moderatorn uttryckte sin djupa beundran. Jag drog lite fåfängt på svaret, men efter ett tag hänvisade jag till bildsöket. Efter detta har jag noterat dels att många lärde sig av detta, och dels att det inte kommer så många gåtor därifrån längre. Bara önskemål om kommentarer.
[Nej, AuL. Jag missade det]
Min bästis sa ’aldra’ när vi var små! Nära småländska gränsen och hennes föräldrar var nästan en hel generation äldre än mina.