Hoppa till innehåll

Hej hybris!

Oftast trampar vi väl bara på i ullstrumporna, gäspar, gör vad vi ska och tänker inte mer på det.

Men ibland är det svårare. Vi drabbas av ruelse och ånger, blir ledsna och förlorar fotfäste och självförtroende och tänker att

  • det var bättre förr
  • vi inte vill vara vuxna
  • det snart kommer att framkomma att vi är en bluff
  • världens undergång är nära förestående.

Då behövs det bara lite beröm, så känns det bättre. (Jag pratar förstås om mig själv även om jag av någon underlig anledning har valt att skriva ”vi”.)

keep-calm-and-deploy-hybrisMen så kommer vi till de underbara tillfällena – de är väl oftast snabbt övergående episoder – när allt bara funkar. Jag gjorde 28 poäng i en match och fick pris som matchens lirare och speakern kallade mig ”turneringens pärla”. Mina tankar gick, där jag stod med en medalj och ett brett leende, sålunda:

– Japp. Jag är bra. Fan vad jag är bra. Det underliga är att jag ju inte bara är bra på att spela basket. Jag är ju så jävla smart också. Och snygg! Och snäll! JAG ÄR BÄST!

Där är jag just nu. JAG ÄR BÄST! Så här var det.

Jag spelar fortfarande Wordfeud, vilket tydligen är helt ute. De flesta av mina motståndare är 1) båskommentatorer 2) släkt. Mot Niklas får man imaginära pluspoäng av ekivoka ord, mot Hasse får man lägga ändelser blott om man ändrar ordets betydelse (annars måste man göra 25 armhävningar), mot Dieva prioriteras vackra och långa ord och mot pappa måste man anstränga sig rejält för att inte förlora.

Och mot hakke måste man muta Dr Feud på något sätt, vilket hakke har lyckats med eftersom jag alltid får de hopplösa Z, F och B i sista bytet och alltid sitter fast med sju konsonanter eller sju vokaler. Detta innebär att jag bara förlorar mot honom hela tiden. Jag är Zlatan; han är tyska landslaget. Ibland kommer jag på slutet som bragden i Berlin och stänker in några mål så att vi spelar oavgjort. Nyss såg det ut så här:

wf
Här har hakke lagt F och S och bara fått 20 poäng, men han leder ju ändå. Jag har nyss fått Z och skulle med hjälp av min tomma bricka kunna lägga ZON eller FEZ … men vaaaar?
wf2
Oooooh, yay, jag kan få hela 14 poäng för lite MAT och AG. Förbaskat. Måste prova nåt annat.
wf3
Nämen så finfint. Jag lägger lite nonchalant METAZON och ATAXI över två tripplar och med alla sju bokstäverna och får lite lagom jackpot: 213 poäng.

Så nu förstår ni?

– Fan vad jag är bra. Det underliga är att jag ju inte bara är bra på att vinna mot hakke i Wordfeud. Jag är ju så jävla bollsäker också. Och snygg! Och snäll! JAG ÄR FAN BÄST!

Jahaja. Nu håller min djefla man en föreläsning för barnen om ordet ”odräglig” i kombination med ”hybris”.

Share
Publicerat iBloggen

32 kommentarer

  1. Jag har spelat ett (1) parti Wf mot Lotten. Efter sin andra rullning bad hon om ursäkt, så helt odräglig är hon inte.

  2. Jag är så lycklig att jag fick vara med och spela en biroll i denna fantastiska match. Maken till avslutning har väl aldrig skådats. Lotten är helt enkelt världsabäst!!

  3. Bosse

    Jag blev lite nyfiken på hur många poäng jag som mest fått på ett ord och enligt WF;s statistik var det föga imponerande 180 för SYJUNTAS. Jag vet att jag haft betydligt högre poäng men eftersom jag oftast spelar på random spelplan så räknas tydligen inte detta. Får ta och kolla upp lite. 🙁

    Men jag skulle nog uppleva en viss abstinens om Wordfeud, Quizkampen eller Quiz Battle 2 togs ifrån mig.

  4. Zozzo

    Jag har aldrig spelat wordfeud. Men Alfapet, periodvis halva nätter med vänner. De har dock ännu inte förlåtit mig för att jag en gång fick massor med poäng för ordet STORKRIG, men eftersom det just den söndagen stod på Expressens löpsedel ansågs ordet trots allt godkänt. Normalt sett godkänner vi aldrig “nya” sammansatta ord (hittepå enbart för spelbrädet) eller avslutnings-S till genitivform av redan lagt ord, eller egennamn eller förkortningar (utom tv). Men storkrig slank igenom.
    Liksom HÄXKNYTE vid ett annat parti. X eller om det var Y på högpoängruta, och så dubbel ordpoäng, det blev massor av poäng, ointagligt! Godkändes antagligen för att klockan nog passerat småtimmarna och vinet var slut; något får man offra för att äntligen få gå och lägga sig.
    Dessa partier spelades för åtminstone 20, möjligen 30 år sedan. Ettdera av orden dyker fortfarande alltid upp om det spelas, eller bara pratas om Alfapet. Långsinthet?

  5. Hybris var det: Där jag är nu sitter man inte på balkongen längre tid än det tar att röka en cigarrett, fem minuter i solgass och tjugoåtta grader plus. Sen måste man in i svalkan igen.

    Hihi.

  6. Zozo, det där låter nästan som det legendariska parti där min pappa punkterade spelet genom att lägga EXKALIFKUK (i det partiet hade vi godkänt sammansatta ord).

    Men Lotten då, jag blir ju alldeles generad. Tänk om någon läser det här!

  7. Bara för att återkomma till Zlatan (men grattis förresten) så är det du gör här samma trick som världsmästare använder! Dom intalar sig att dom är bäst, gör segergester och boostar sig med BARA positiva tankar. Kolla Zlatan när han missar en straff. Stenansiktet har fått ett namn. Inte tänker han “fan vad dålig jag är”, nej han tänker troligare något i stil med “nu vet jag var jag ska sätta den nästa gång”.
    Just igår (faktiskt) var jag på ett motivationsföredrag om precis det här och föreläsaren (Gunnar Söderström) citerade bibeln vad gäller detta: “”Be, och ni skall få” (Matteusevangeliet 7:7-8).
    Men egentligen är det bara hjärnan som är jädrigt finurlig! Och smart.

  8. Just det, när straffen sitter gör Zlatan sina segergester, boostar sig och njuter av segern – dom känslorna samlar han på.

  9. Örjan

    Aldrig spelat Wordfeud, men glad över tidigare vinnartröja där mina initialer (ÖH) finns med.

  10. LarsW

    Det finns massor av möjligeter att fuska eller “få hjälp” i Wf. Inte för att jag tror att någon i detta sällskap ägnar sig åt sådant.
    Jag tänker snarare på han som skulle fuska i Windowspatiensen om det vore möjligt. Vid ett tillfälle snöt hans son telefonen och meddelade hela kontaktlistan att farsan fuskade i Wf.
    Så kan det gå.

  11. Jag, smartfånlösa mänska, har aldrig spelat Wordfeud. Tur det, för jag misstänker att jag skulle kunna bli fullständigt uppslukad!

    Klart man ska känna att man är bäst när man råkar vara bäst, det får man ha i minnet och ta fram och titta på när man känner sig mindre bra.

    Glad jag hybrist!

  12. Oh, Annika … du hade varit lysande på Wordfeud. (Och fullständigt uppslukad.)

  13. Hm. Eftermidnattstrams. (Jag trodde att jag skulle titta på en grej på jotjob men den är inte uppe än, så jag får väl leka i stället.)

    Jag tänkte mig alltså att “hybrist” är en som idkar hybris. Men plötsligt kom jag på en alternativbetydelse: Ett karaktärsfel som är så storslaget att man kan vara stolt över det.

    Och den vind som smeker min kind är förstås en hybris.

  14. … och där satt jag och skrev i vad jag trodde var ensamhet, but nooo — Lotten har känt på vibrationerna i etern att jag är igång. Eller vad det är.

  15. Och jag är fortfarande här och känner vibbarna. (Jag letar efter världens bästa onlinekurs i spanska. Och hittar massor, men letar vidare istället för att börja lära mig.)

  16. HK

    Hola. Me llamo Håkan.
    Onlinekurs i spanska låter intressant. Jag åker den 15:e, men man kan väl studera där, online …

  17. Hybris? Får man känna det? Är det det som avses? I den egentliga betydelsen? Det som också kallas megalomani?

    Eller är det känslan att ha flyt och att behärska något mycket väl? Kanske till och med känna att man tillhör toppskiktet inom en viss disciplin?

    I så fall är jag bekant med den där känslan. Inte för att det sker särskilt ofta. Men de senaste åren har det inträffat några gånger och det är en mycket trevlig upplevelse. Om Zlatan känner lika dant så hoppas jag att han inte fortsätter att vara så framgångsrik som han är för tillfället. Upplevelsen avtar nämligen när man blir van. Och efter en tid blir man sur och ledsen när den inte infinner sig. Lagom är nästan alltid bäst.

  18. Beror det inte på vem man frågar? Omgivningen ser hybris, men känslan är nog den senare (att man behärskar något mycket väl.) Och jag tror att boost-dosen kan behöva öka för att man ska få behålla den känslan. Men det vet jag inget om, bara gissar.

  19. Det slog mig just att om vi grottar ner oss tillräckligt mycket i vad vi egentligen menar med “hybris”, så träder vi in i den här bloggpostens metazon.

    **blir jätteglad över sin smarthet, drabbas möjligen av en gnutta hybris …**

  20. Zozzo

    Onlinespråkkurs: jag studerar (nåja) italienska med appen Duolingo. Går sådär. Något lustiga övningsmeningar ibland, typ “han är pojken som äger hästar”, “hunden dricker inte mjölk”, “väskan är brun på,tåget”. Ingen grammatik, tanken är att man småningom ska fatta när ett verb böjs si eller så beroende på person, hur adjektiv ska sluta, när artikel används och inte. Jag blir nog inte särskilt slängd i språket, men en trevlig sysselsättning i tvreklampauserna är det. Allt latin jag en gång kämpade med att lära är bortglömt, men ibland glimtar det fram i nån fras, eller ord.

  21. Bra tips! Då ska jag testa Duolingo när min min Iphone kommer tillbaka från Nederländerna!

    (Är den bra lär väl Wordfeud bli lidande …)

  22. Ökenråttan

    Zozzo: Jag har försökt lära mej arabiska med lärare som använde en liknande pedagogik. Jag kan säja att det var rätt så up-hill work. Jag frågade hela tiden: “Vilket genus har det ordet?” för att se strukturen och så där, och läraren tittade på mej som om jag kom från planeten mars. Eller var lite pervers …

  23. Vi har börjat frekventera Spanien efter det att vi bägge är pensionerade. Ingen av oss har för den skull det minsta intresse av att lära sig spanska. Vi bidrar tvärtom till att de internationliserar sig genom att begripa engelska bättre. Ett måste i dagens globala samhälle.

    En reseledare häromåret berättade att ungdomarna här, trots skyhög arbetslöshet, har svårt att få jobb utomlands just för att de är uppväxta med att spanska är det enda språk som behövs. Att ingen vill anställa folk som inget förstår även om de kan jobbet, kan man ju förstå.

  24. Jag brukar sällan känna mig bäst. Men understundom känner jag att jag duger. Alltför ofta lider jag dock av den exakta motsatsen till hybris.

  25. “Det är något konstigt med mig – jag kan nästan allting” sa Lotta.

  26. Oh, jag kan inte grekiska — särskilt inte antik grekiska — så ordet hybris som sådant förmår jag till min sorg inte vända ut-och-in på.

    Men om hybris är övermod (och det är det) så är antihybris* underfeghet. Hm. Alltför liten feghet låter det i sin tur som, men jag förstår variabeln som leder oss till: ett under av feghet. Men nä-ä, Brid, så intressant och kul som du är här behöver du i så fall genast sluta med den känslan.

    * Det kan ju inte på allvar heta antihybris, för “anti-” är väl latin tror jag … hu då … vad heter då “icke-” på grekiska (inte a-, för det är väl också latin och betyder någonting annat, dvs. inte mot- [antiseptisk] utan utan- [aseptisk]…) aaaaarggghh … Nu drabbas jag av lingvistisk labyrintism, börjar grubbla över var jag har vissa böcker, försvinner upp i mitt eget fundament och hörs kanske aldrig mera av. Oj. Hjälp!

  27. Vilken fin påminnelse, Barbro A!

  28. Örjan

    Håller med Brid. 20.08.

  29. Ataxi det skall jag komma ihåg nästa gång jag spelar wf. Spanska är ett språk jag pluggade i 2 år. Kan ont ett smack här hemma men efter några dagar i Spanien så flyter det på som om jag var 2-3 år och nyss lärt mig prata fullständiga grammatiskt vidriga menignar. Så om de bara låtsas att jag är kring 1 meter hög istället för 1,7 så fattar de hyfsat var jag menar. 5 veckors vandring genom Spanien gav mig även en snabbkurs i galiciska sista veckan. On-siteträning är det bästa.

  30. Fullständigt vidriga grammatiska meningar pratar de flesta. Och gör sig förstådda. Och då pratar jag inte om oss svenskar när vi kommer till främmande språkområden utan om de som bor där och pratar språket dagligen.

    Sänk kraven så blir allt mycket enklare och roligare. OBS – gäller inte kommunikation på svenska. Vi är ju bäst i alla avseenden och ett slappt språk får vi inte tillåta oss. Eller hur?

    Ni kommer väl ihåg att tyskarna för några år sedan var på vippen att slopa genus och alla böjningar? Revoltörerna tar det lite lugnt just nu. Men tanken ligger och pyr. Och i Sydfrankrike är grammatik inte favoritämnet hos allmogen. Men några av mina vänner finns där och mera avslappat än med dem är det svårt att umgås.

  31. Stefan

    Vilka ekivoka ord använder du i wordfeud? Kuken?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.