Hoppa till innehåll

Dag: 22 december, 2015

Julkalendern den 22 december 2015

Nä, nu går jag på semester.

Eller så gör jag inte det, utan bara öppnar för en gästhemlisbloggarskribent. Det har jag haft förut, och faktum är de behövs ibland. Man blir som gästhemlisbloggarskribent inte kontaktad eller headhuntad utan man bara skriver till mig och frågar om man får … Jag har tackat nej några gånger och ja några gånger – särskilt när min egen tid inte räcker till och jag måste fraternisera med storheter på releasepartyn å vara lite viktig å så.

Plommonstopet drog i facit tre lappar med namn: Maggan, Dina och Niklas den numera inte tröjlöse!

Innan vi nu rusar åstad in i en av Ökenråttan tillverkad lucka, måste vi avsluta gårdagens sonetterande med sådan – inklusive bonusrad.

Vi debatterar döden
och livet – hur vi fått en
livslott, och hur lotten
ju ger oss skilda öden.

Ibland så når vi botten,
ibland så skingras nöden
av fiskarna och bröden.
Vårt liv ligger i potten.

Vi svamlar i debatten
om ditten och om datten,
och vi blir opportuna,

I mörka vinternatten
vill alla va’ i hatten
och blidka Fru Fortuna.

Hon bor i Eskilstuna.

/hakke


Ökenråttans gästlucka: lucka 22

– Va ere, va ere? Va, va, vadå? Va gör ni? Men hallå, va ere, va ere fråga om. Va? Va?
– Tjafsa inte. Jobba på bara.
– Vadå, vadå, va ska vi göra?
– Det vanliga, förstås. Jobba på. Vi måste vara redo. Så inte fienden kommer och flinar åt oss. Men va gör du nu, grabben?
– Jag tänker göra ett takfönster, liksom.
– Takfönster! Såna har vi väl aldrig brytt oss om. Det kommer inte att hålla, förresten.
– Joorå. Var inte en sån surkart!

Krasch, bang, klirr, kras.

– Va vare som hände här?
– De va mitt takfönster, morsan. Det höll inte, precis som du sa.
– Tur att du inte blev skadad. Du kunde ha fått fula ärr, särskilt av den där järnkanten. Men nu kommer alla här att bli verkligen arga på dej. Det är nog bäst att du drar, min son.
– Okej, morsan. Jag sticker. Så jag slipper dina jeremiader också..
– Va va de där? Va sa du?
– Ingenting, morsan. Jag sticker nu, med den bäste av mina fränder, han med dåliga hyn.
– Ja, han är ju munter och trygg, hög svansföring. Vill han gå med då, tror du?
– Eru dum, va? Klart han vill. Han ba, sjunger en sång, va och knallar med.
– Ja gå då! Det finns väl ingen annan lösning. Mina tankar är med er båda.

lucka22_

 

Share
185 kommentarer