Hoppa till innehåll

Det kom ett brev: kepsen fastnade!

kepsnyJag har med min trasiga hälkudde, mitt felopererade knä och min numera skadade ryggmuskel fladdrat omkring i trädgården ovanligt mycket denna höst. Förmodligen beror det varken på plötsligt uppblossande trädgårdsintresse eller längtan till naturen, utan bara på att hösten har varit så ljuvligt mild att jag ibland har sagt ”gå ut i det vackra vädret, Lotten!” till mig själv.

Men idag kom ett anonymt brev i vår postlåda. Det var skrivet med en snirklig, gammaldags handstil:

Hej hela familjen!

Det börjar bli besvärligt att ta sig fram utanför Er knut. Såg idag en äldre man med rullator, som fastnade med sin keps i en uthängande gren. Han hade svårt att ta upp den bland de våta löven. Ännu värre blir det, då snön kommer.

Det är faktiskt tomtägarens skyldighet att hålla häckar och grenar invid tomtgränsen. Ni är unga och raska allihopa, så ägna några timmar tillsammans och kolla längs HELA häcken, att inget sticker ut. Hoppas det blir bra.

Med vänliga hälsningar från en annan rullatorbunden. Lycka till!

lantmannenekpsNämen.

Jag och min djefla man sprang ut till vår hundrameterstrottoar och tittade. Och tittade. Och undrade. Och försökte fastna i grenarna. Jag kunde gå i zick-zack och leka väderkvarn utan att fastna ett endaste dugg. Vi tog fram sekatör och häcksax klippte lite här och där ungefär som frisören gör när frisyren egentligen är färdig. Sedan sprang jag och försökte fastna igen:


IMG_0527Naturligtvis lyckades jag klippa mig i fingret med sekatören eftersom jag är så … yvig. Nu sitter jag på tåget mot Stockholm för att gå på baluns och tamesjutton om jag inte helt glömde att ta på mig ett snyggare plåster som matchar min outfit. Om jag hade tagit på mig en käck, skotskrutig kepa hade den nog distraherat alla blickar som nu kommer att riktas mot fingret.

skotskkeps

Slutkläm:
Men vad ÄR det med den anonyma, äldre generationen?

 

Share
Publicerat iBloggen

85 kommentarer

  1. Örjan

    Nya plåster kan du köp i Coop-butiken vid centralstation (?).
    I övrigt kan du ju hålla utkik efter rollatorförsedda motionärer på Bynäsvägen. Speciellt en, antagligen lång, herre med keps och börja prata med honom.
    Undrar varför han över huvud taget väljer att gå närma häcken på en tillräckligt bred trottoar. Hade han vid tillfälle möte med ett barnvagnsekipage, och tvingades väja?
    Sherlock Holmes återkommer även i detta inlägg.

  2. Jag har en extra bred rullator och tar en helsickes stor plats, inte bara mentalt. Ska jag komma och provgå?

    Kanske den rullatorförsedda brevskrivaren såg någon som gick inuti er häck? Har ni fått en finne därstädes?

  3. Maj Korner

    En finne i häcken? Gudbevaremig!

    Skriv ett anonymt brev tillbaka och häng på postlådan. Be att den anonyme hänger kepsar på de farliga ställena som behöver ansas.

  4. PK

    Klart att dom kuvade gamlingarna vill vara annonyma, Lotten är ju synnerligen skräckinjagande med hets i blick och nudelsoppa på huvet.

  5. Just så, Maj K, eller snitslar (nej, inte schnitzlar … fast det skulle förstås uppskattas av traktens skator, kajor och förmodligen katter)!

    Jag har sett Lottens kvarnvingeviftslöpning flera gånger om, och har verkligen svårt att se var en keps kan fastna om inte kepsbäraren är bortåt tvååfemti. Huh.

    **börjar fundera på han norrmannen som spelade Ole Bramserud i Sällskapsresorna (vars namn jag nu i hastigheten har glömt), och i vilket sammanhang det kan ha varit som han gjorde dumroliga barnprogramsparodier … de innehöll ofta repliken “för då kan man klippe seg”. Mycket länge sedan, i alla fall. Åttitalet. Razzel?**

    Sekatör. Fungerar förstås bra även till fingrar, men det är ju inte helt nödvändigt.

  6. För övrigt blir jag alldeles knollrig av förtjusning över den där kepsannonsen. Modell “Oscar II”! Vad tittar pojken på, som väcker det där nästan alltför glada leendet och den bortitokbortvända blicken? En gräddtårta, ett par flickunnerböxer, en hel hög med fyrverkeripjäser … det kanske är något fel på mig, men det där ansiktsuttrycket är snudd på oroande.

  7. PK

    Jon Skolmen.

  8. Tack!

    (Att hitta något klipp som visar det jag tänker på är dock helt hopplöst … )

  9. Brevet var i alla fall trevligt skrivet. Men onödigt att vara anonym tycket jag. Här i Knivsta blir man gnälld på muntligen direkt. Idag senast när jag ringde med min ringklocka på cykeln. “Lite sent att ringa nu, va?!” Muttrar en sur mötande tant med hund. Jag hade cyklat bakom en liten flicka som nog inte vågade ringa med sin klocka och när hon skulle cykla om en gående ringde jag istället där bakom henne – i samma ögonblick mötte jag tanten. Helt ärligt förstår jag inte ens vad hon blev brydd över …

  10. Örjan

    Tänkbar lösning på Sherlock Holmes problemet.
    Mötte trehjulingscyklande barn. Vek in mot häcken, och kepsen fastnade!

  11. Om man binder fast sig vid rullatorn så blir man rullatorbunden, det är sant, men den blir fan så svårstyrd. Det är nog där problemet ligger.

  12. Ah, där har vi det, Ninja!

    Örjan: De trehjulingscyklande barnen får inte vara på trottarer, de måste hålla sig på gångvägar och instängda i trädgårdar numera.

    Och barn som går i nollan till tvåan i vår byskola får inte cykla till skolan för att det är så många bilar på vägarna. Att det de facto är samma barns föräldrar som sitter i bilarna och kör sina barn till skolan eftersom barnen inte får cykla, talar man inte om …

  13. Nu ska ni få veta vad jag nyss åt på sex olika skärgårdsbåtar i Nybroviken!

    1. Pulled butternutpumpa med rivet tunnbröd och gräddfil och rostade pumpafrön. (M/S Gustafsberg VII)
    2. Rotfruksstomp med strimlat fläsk, en örtsallad och senapsvinägrett. (M/S Östanå I)
    3. Assiette med svenska smaker. (M/S Waxholm III)
    4. Ingefärsgravad salmalax och wasabismetana på lingonkavring. (M/S Cinderella II)
    5. Fisk- och skaldjursgryta. (M/S Victoria)
    6. Knäckigt äpple med vaniljkräm. (S/S Stockholm)

    (Jag har normaliserat kockstavningen. Raaap.)

  14. Men jösses. Jag vet vad pulled pork är. Och jag har sett att folk börjar kasta fram recept på pulled kyckling och pulled kalv och pulled alltmöjligt ***jösses vad jag måste behärska mig för att inte tänka på något heeeeelt annat när det står pulled överallt …*** men pulled vegetabilie verkar ändå löjligt!

    Å andra sidan: Så roligt att kliva från båt till båt med ny mat på varje! Var det en specialare, eller är det något vi vanliga dödliga kan beställa?

    Och hur går det med andningen?

  15. Pulled pumpa låter onekligen som sönderkokt grönsak. Inte det minsta krispigt, eller halvrått. Så det är väl den nya trenden, kan man tro.

  16. Den pullade pumpan var alls inte god, kan jag meddela.

    Hela spektaklet var till för att göra reklam för sådana här ätamatochåkabåtutflykter. Bra present till skröpliga föräldrar, t.ex. Och då kan jag rekommendera nummer 2, för den maten var godast och båten var finast.

  17. Oh … nu läser jag Lottens M/S Östanå I-länk och faller i djupt grubbel.

    “[…] med matsal och damsalong på övre däck” står det. Vad är en damsalong? En felstavning (av danssalong), eller en pudrigt rosa boudoir dit inga karlslokar hade tillträde?

  18. Damsalonger har jag för mig förekom lite varstans på den tiden (1800-tal?) [källa saknas] och de behövde inte vara pudrigt rosa, men de var nog rökfria och lite lugna och så.
    Butternutpumpa gillar jag, men den gör sig bättre som tillbehör än som huvudrollsinnehavare.

  19. Ökenråttan

    Vi röstar på tvåan, Östanå.

  20. Ökenråttan

    Fast assiett(e) stavas väl fortfarande med två s, både på sv. och fr.

    Damsalong finns på Östanå.

  21. Jaså, jaha, det har Annika redan utrett.

  22. Ökenråttan

    Men blev jag inte blå nu igen!!!

  23. Assietten har fått sitt borttappade s, tack för korrning! (Den var f.ö. fyrkantig och ungefär 4 x 6 cm.)

    Nu ska jag leta efter damsalongerna! (Jag vet med bestämdhet att det inte serverades whisky där, utan sherry.)

  24. Åh Östanå! Fin båt. Många minnen! Jag jobbade där en sommar som turistguide. Det var halvdagsturer i skärgården och var tänkt som en naturupplevelse. En och annan amerikansk turist undrade vad som var poängen med turen. “There’s nothing to see! Just a lot of islands.”

    En av de sista dagarna på säsongen skadade skepparn sig i tummen och jag plockade fram ett plåster åt honom ur min välutrustade handväska. Då kom hans fru (som skötte Waxholmsbåtbiffarna) utrusande på däck och skrek att jag skulle ge fan i hennes karl. Jag var väl bara drygt tjugo år då, men jag är än idag glad (och lite förvånad) att jag lyckades behålla min häpna reaktion för mig själv: Är du inte KLOK, människa? Skulle jag… Han är ju en gammal gubbe!

  25. Men för henne var han fortfarande den unga och attraktiva yngling hon bar i sitt minne. Så är det (lyckligtvis) för oss med uddasiffra i folkbokföringsnumret.

    Damsalong – det har för mig alltid varit detsamma som ett ställe dit tanter gick för att få sina frisyrer förstörda. Ibland till och med försedda med hårnät. Min barndoms värsta trauma.

  26. Ökenråttan

    Kära bås! Slit er från det maritima och hjälp oss i råttboet. Nu är det dags före Lille M:s märkvärdiga (Ni hör mitt tonfall, va?) herrmiddag och jag tar som vanligt i från fötterna och nu ska det bli en förrättssoppa där det ingår “50 tallbarr”. Jag har hittat en tall med tillräckligt lågt sittande grenar, så själva plockandet är inget problem. Men – hur räknar man? Det jag betraktar som “ett tallbarr” ser ut som en liten pincett. Består den kanske av två tallbarr?

  27. Brid

    Jag anser att tallbarr (nej, stavningskontrollen, inte rallarrosor) är dubbla och att du alltså ska ta femtio pincetter.
    Men varför?

  28. Bra att vi får en saklig och faktabaserad diskussion kring detta alltför länge och alltför grundligt försummade problemkomplex.

    “Barren förekommer parvis” står det i ett välrenommerat uppslagsverk. Det tyder, enligt min mening, på att varje “pincett” består av två barr och att Brids uppfattning kan leda till en kraftig överdosering av tallbarr, något som kan leda till tallyho och andra bullersamma yttringar.

    Min uppfattning är alltså att du ska använda 25 “pincetter”. Om du till äventyrs har plockat för mycket tallbarr kan de sparas till nästa märkvärdiga herrmiddag genom att läggas i smält smör som får stelna och sedan placera gojjan i en liten plastpåse som läggs i frysen. Smöret förhindrar oxidation och tar även upp en del av aromen så vid användning bör man undvika att separera barr från smör. Lägg hela gojjaklunsen i soppan så blir det hela mycket vackert och aromatiskt.

  29. Åh, nästan som en koan: Hur många är ett tallbarr?

    Spontant skulle nog jag räkna en klyka som två, men å andra sidan …

    Jaha, såklart, en sån damsalong som di hade förr. Jag tar tillbaka undringen.

  30. … och där kom Skogsgurra in med sedvanligt upplysningsrikt och välskrivet inlägg, och visade att jag räknar rätt. (Ny koan: ett tallbarr är två.)

  31. Vad i hela fridens namn heter rätten med 50 tallbarr? Det kommer att se ut som när Pippi Långstump åt spiksoppa!

  32. Jag som brukar följa recept slaviskt och helst mäter allt på våg, syltade nyligen pumpa tillsammans med min far (han hackade och jag mätte upp). I receptet stod det: 1 msk hel sichuanpeppar eller 4 hela kryddnejlikor, varpå jag slängde ner en hel msk kryddnejlikor. Ja, det hela slutade med att det blev gott ändå. Ergo, en hög med tallbarr borde med min nyvunna kunskap också funka.
    Vad blir det till tallbarren i soppan? Det låter spännande med tallbarrssoppa, något jag nästan hör mormor säga på skoj. Kan det finnas ett norrländskt tallbarrssoppeskämt som jag har glömt?

  33. Här har vi haft gemesam lunch och bloggstund minsann. Men nu måste jag fortsätta sprida ut mina papper ett tag …

  34. Eller också bestämmer Ökenråttan att sanningen ligger någonstans däremellan och tar 37 pincetter.
    Eller 25 särskilt stora.
    Eller 50 särskilt små.
    Eller en tallekvist på måfå.

  35. Ursäkta, men jag får ganska underliga och lite transtankar när du nämner Pippi Långstump.

    Och, hur lång är en långstump? En stump är ju vanligen kort. Kan man tänka sig att en långstump då är av normallängd? Ungefär som tio tallbarr?

  36. Förbaskat: antingen är det min hjärna eller fingrarna eller faktiskt tangentbordet som inte lyder. Det saknas ju bokstävlar både här och där och hela tiden samt ideligen och jag brukar faktiskt inte läsa igenom det som jag har skrivit. Långstump! Ha!

    Men nu ska jag läsa jättenoooga.

  37. Ökenråttan

    Ja, jag följer my first mind och SG:s information och tar 25 pincetter; det ska även vara rosmarin med och redan dom är ju lite åt tallbarrhållet. Det ska bli “fasansoppa med tallbarr och vodka”. Och en hel vitlök, en massa jordärtskockor (bara att skala dom …) och grädde.

  38. En av mina gamla tipsböcker säger att skalet på jordärtskockor lätt kan krängas av om man förväller dem först. Jag har inte testat detta.

  39. PK

    Stump Lång och Stump Kort, som det hade hetat i armen.

  40. Örjan

    Brid: Egenodlare jordärtskockor. Stämmer att man kan förvälla dem max 60 sek för lättare skalning.
    Men än lättare för mig. Gräv upp. Spola bort jorden. Skrapa bort skalet med kaffe/tesked. Lätt när superfärska.

    Tallbarrssoppa. Aldrig hört talas om,och googlehittar inte något recept.
    Antager barren skall koka i saltvatten/ljus buljong under viss tid för senare avsilning och vidare tillagning (med mjölk och ägg?)
    Jag skulle ta den större mängden barr (pinnar) till avkokningen, men spara del av buljongen (och kanske reducera/koncentrera den) för att kunna använda som senare smaksättning/kryddning.

  41. Brukar inte muminmamman koka tallbarr (eller granbarr) inför idegåendet? Ska L.M. hibernera?

  42. HK

    För att ytterligare komplicera det hela vill jag tillägga att det finns tallarter med t.ex. tre eller fem barr i knippet. (Kanske andra antal också men det har jag inte sett.)

  43. Ökenråttan

    HK: På Jövvgån, som är min jaktmark, finns det nog mest vanliga bonntallar med pincettmodellen.

  44. HK

    fem och fem
    Ejenklien bara för att få till det med länkarna, hur många som sitter ihop ger jag inte ett barr.

  45. Örjan

    ÖR: Önskar att du presenterar grundreceptet på tallbarrssoppan.

  46. Muminfamiljens barr har jag alltid föreställt mig som naturella.

  47. Mumintrollen fyller magarna med granbarr inför vinterns ide.

    Damsalong fanns för att anständiga fruntimmer skulle kunna resa ensamma utan att bli antastade av sådana där med Stump-lång eller Stump-kort.
    Praktiskt och bra och herrarna kunde stanna hemma istället för att eskortera damerna.
    Motsvaras idag av skilda tider i badhusen.

  48. Ökenråttan

    Örjan: Recept på tallbarssoppa kommer när jag har hämtat mej från dagens strapatser.

  49. Maj Korner

    Snart är det december hörrni!

    Svårt att tro, jag gick utan strumpor i sandaler från vattengympan idag.

  50. Nu har jag ett enda ord i huvudet, mest för att det är så roligt: tallstrunt! Det finns många bilder också (fast några av bilderna där visar egentligen inte just tallstrunt, vilket är de nya små gröna årsskotten).

    Och oj vad man kan äta tall.

    Men ändå. Innerst inne är jag lite skeptisk. Tall doftar underbart, men inte precis salivframkallande. Blir det inte lite som att äta en badbomb?

  51. Ökenråttan

    Soppa på fasan med tallbarr och vodka
    1 plockad fasan à 6-7 hekto, delad på mitten (be affären göra det)
    1 liter vatten
    200 g schalottenlök
    1 msk smör
    2,5 dl grönsaksbuljong
    8 hg jordärtskockor
    1 vitlök
    3 dl vispgrädde
    50 st tallbarr
    2 msk rosmarin
    4-6 cl vodka
    salt, vitpeppar
    Skölj fågeln så att inget blod blir kvar. (Man kan bli vegetarian för mindre.)
    Lägg den i en kastrull och slå på 1 liter vatten. Sjud i 20 minuter, skumma.
    Medan fågeln sjuder:
    Skala jordärtskockorna och dela dom så alla bitar är någorlunda lika stora. Skala vitlöksklyftorna. Skala och hacka schalottenlöken och fräs lökbitarna i smör tills dom är genomskinliga. Häll på fågelskyn och grönsaksbuljongen och lägg i jordärtskockor och vitlöksklyftor. Koka i 20 minuter.
    Under tiden:
    Rensa fågeln och skär köttet i centimeterstora bitar. (Min fasan var ytterst samarbetsovillig. Och i köttet fanns små konstiga nystan av nåt som såg ut som en bit uppfluffat svart stoppgarn. Vad är det? Såg ut nästan som det där skägget på musslor …? Jag tog bort det. Återigen: Man kanske skulle konvertera till vegetarianism.)

    Mixa soppan i matberedare eller kör med massagestaven. Lägg i rosmarin och tallbarr och häll i grädden. Koka i 10 minuter och smaka av med salt och vitpeppar.
    Sila bort tallbarren står det i receptet men jag var listigare än så. Jag gjorde en bouquet aiguille de tall: Jag knöt ihop tallbarren med att sånt där krympt bomullssnöre som finns i varje välsorterat kök, med en ögla, så jag lätt kunde fiska upp hela lilla barrbunten.

    Lägg i fågelbitarna, tillsätt vodkan och låt soppan koka upp igen.

  52. Var stoppgarnet verkligen i köttet? Annars är det inte ovanligt att fågel man köper är lite dåligt avbefjädrad (jaja, plockad menar jag), så att fjäderrötter sitter kvar. Det ser ut ungefär som du beskriver. Och ja, det bör helst tas bort.

  53. Men lite intressant låter receptet. Jag undrar jag …

  54. Ökenråttan

    Barrbunt och barrstrunt. Ovanliga ord. I köttet var det, Annika. Fjäderrötter. Så bra; då hörde det liksom till, i alla fall.
    Man kan göra det hela på kyckling också.

  55. Gerbilen behagar skojsa till det lite och mixar med massagstaven. Det får mig att tänka på gjuten betong mera än på soppa.

    Hur som helst så har kvällen varit ganska dramatisk här ute i obygden. När Hyttis och jag skulle åka och hämta en glasskiva som vi ska lägga på medhavd kista från 1754 för att skapa ett trendigt soffbord råkade jag på grund av frost, dålig belysning samt optimistisk och ansvarslös framfart köra ner grannens staket.
    Grannen inte hemma och eftersom jag respekterar kraftiga individer som vet hur man bygger staket skrev jag ett bekännelsebrev där jag erkänner att det var jag som gjorde det. Det hade känts bättre om jag kunde ha skyllt på någon – Hyttis texempel. Men hon var onormalt illojal just ikväll och vägrade ställa upp så som en god hustru och livskamrat bör göra.

    När jag senare kikade ut mot grannens staket fick jag se att vi utöver olyckan med staketet även har blivit rejält hackade. Alla tre talgbollarna hade krympt ordentligt. Vi har satt upp dem för att kunna glädjas åt de små liven när de flaxar och stojar runt håvorna. OCH SÅ GÅR DE OCH HACKAR DEM NÄR VI INTE ÄR HEMMA!

  56. Ökenråttan

    Det är Lille M. som benämner mixerstaven på det viset. Han är så snuskig, så.
    Såna där fågelmatarstationer är mycket trevliga. Vi var på ett ganska stillastående party härförleden och hade där inte funnits ett fågelbord med vidhängande fåglar som vi kunde kommentera, då vete sjutton om inte alla gäster hade bara somnat in. Ståendes, med drinkglas i handen.

  57. Nu kommer här min tallbarrsobservation: Det är nämligen alltid tallbarrslukt på hotellschampoo/tvål! Och varför? Jo, det måste ju vara för att den ska kunna användas av både män och kvinnor. Och NU med Ökenrottans tallbarrssoppa kommer nästa insikt, den att schampoo/tvål alltid ska kunna förväxlas med sådant som går att äta. Det ska vara yoghurt, hallon, citron och en radda smaskiga kryddor för att tvålen ska gå hem. I do not get it!

  58. Korrekt spaning, Pysseliten!

    Och här kommer jag och är helt off topic, men det är bara för att jag tycker att det här är en fantastisk parallell till annan historieförfalskning: glutenfri konst.

  59. Men dom har gått hårt fram i tolkningen av gluten! Krattor och liar har rykt!
    Här är annan konst där en fotograf har återskapat kända (?) porträtt med barn med Downs syndrom.

  60. De glutenfria målningarna är ju jätteroliga (och verkligen stränga, ja). Och fotografierna fantastiskt fina.

    Nu undrar jag bara om jag borde skämmas. När vi var i varuhuset i Rönneshytta (jag har talat om det förr — det har nästan allt) för att köpa nya stövlar åt mig (dyra blev de, men bra också) tog min andra hälft i ett obevakat ögonblick och köpte bullar. Gula bullar i s-form. Lussekatter! Jag har ätit en lussekatt i dag, fast det bara är den tolfte november! Ur led är tiden, eller nåt.

  61. Well. Jag tänkte i ett svagt ögonblick nästan nyss dra ut ljusslingor i trädgården och plugga in elljusstakarna …

  62. Det kanske är mörkret.

  63. Jag drack glögg i helgen. Och semlor kan jag äta vilken dag som helst! Helst i november såklart.

  64. Munnen och Magen: Mmmmm, semlor!
    Hjärnan: Fy skäms!
    M&M: Mmmm *drägel* mmmmm …
    Hjärnan: Basta! Det blir snart mat. Och snart är det jul. Och nyår. Och sen blir det semlor!
    M&M: Semmmmmmmlor.
    H: *Suck*

  65. Eller jag menar, nej verkligen inte.

  66. Om jag kommer ihåg det, ska jag servera semlor till whiskyn den 1 december. Oj, det är en tisdag. Hm. Ett barn har namnsdag, två ska till tandläkaren.

    Hur ska detta gå? Sodom och Gomorra.

  67. Varuhuset i Rönneshytta! Ja, de har ALLT. Men en gång blev jag besviken. Jag behövde en handtachometer för att kontrollera varvtalet på några fläktar i Vielle Montagnes gruva i Zinkgruvan – gissa vad som bryts där?

    Min låg hemma på en hylla och det var lite långt att åka och hämta den. Då sa verkarn att jag nog kunde hitta en på Varuhuset i Rönneshytta. Jag var lite tveksam men han sa att där har dom ALLT! Han tog det som en personlig förolämpning när de inte hade handtachometrar.

    Här i Norra Länsdelen (Rönneshytta ligger i södra länsdelen) finns motsvarigheten till Varuhuset, men det heter Lådan. De har också ALLT. Utom handtachometrar.

  68. Hello, var är listan på varuhus som har allt? Jag vill ha två toasterbags.

  69. Jag har länkat förr men nu länkar jag igen: Varuhuset Rönneshytta. Om vi åker genom skogen har vi bara tre (tror jag, sisådär, ungefär) kilometer dit.

  70. Örjan

    ÖR: Mer annorlunda recept än jag förväntade mig.
    Bra idé att knyta ihop tallbarren med snöre. då kan man ju ev “överportionera”, men lätt ta ut knytet om/när det börjar smaka för mycket skog.
    Trevligt att även rosmarin var med i receptet. Ger ju även skogskänsla.

  71. Är toasterbags sådana där teflonpåsar som man kan rosta dubbelmackor i i brödrosten? Sådana köpte jag i Italien, om det finns att köpa här kan jag vara intresserad.

  72. Ökenråttan

    Örjan: Soppan blev sublim! Jag tog 25 pincetter.

  73. Rostpåsar har jag nog aldrig hört talas om. Men jag hittade just en s.k. hack, ett knep för att göra egna enkelt. Med bakplåtspapper.

    Om det är såna det är, alltså. Gör man så i stället för att använda sin smörgåsgrill, som ju ändå alltid står allra längst ner längst in längst bort i något skåp eftersom man använder den så sällan att man glömmer att man äger en? (Eller är det bara jag? Jaha …)

  74. Annika, du vet väl varför du ABSOLUT INTE ska köpa teflonpåsar? Och varför du ABSOLUT INTE ska använda teflonpanna!
    Av samma anledning är jag i och för sig övertygad om att ingen ska använda teflon i matlagning någonsin men vi som är lite större och inte kan flyga dör inte på en gång i alla fall.

  75. Ökenråttan

    Och Örjan: Det ska vara en svampolja att ringla på lite av, men den har jag inte gjort än. Soppan vinner på att lagas i förväg, men knappast oljan. Och så kommer det att serveras nåt fancy vin till detta. Är du intresserad så kan jag rapportera.

  76. Nu vet jag vad du menar Niklas. Det finns så mycket giftigt och farligt idag att det är lite svårt att hålla reda på allt.
    Visste ni tex att fleecetröjor släpper ifrån sig farliga partiklar som dom små sjöodjuren inte mår så bra av?
    Och dääär föll ögonlocken ner (vad mörkt det blev) (Hohooo!)
    Zzzzzzzzz.

  77. “Vid normal användning av teflonkärl behöver du troligen inte oroa dig.”
    Låter skitbra!

  78. Niklas samt Pysseliten, det vete sjutton om jag har hört. Huh. Fast jag använder ju aldrig teflonpanna eftersom jag ingen äger (och påsarnas existens kände jag inte ens till), så jag har väl inte uppmärksammat saken, helt enkelt.

  79. Undvik teflon bara (Och choklad och avocado men det visste du väl?) så ska nog Gandalf leva 30 år till. Jag har en vän som hade en Jako som dog i hans armar i ett kök med en överhettad teflonpanna.

  80. (Gandhi heter han, men han kunde ha hetat Gandalf också … särskilt Gandalf återkommen från döden när han är Den Vite.)

    Men jösses så sorgligt!

  81. Vaffan, får jag inte äta avokado nu heller?

  82. Är du en fågel i själva verket? Ahaaaa — Pippilotten.

  83. Åhå! Och hihihihi: Pippilotten! Nu är ju långstumpecirkeln sluten!

    Rotera!

  84. Örjan

    ÖR: Svampolja, låter spännande, har har jag aldrig provat att tillaga.. (Dålig svampsäsong i Eskilstuna-trakten detta år)
    Däremot gjorde jag för några säsonger sedan egen glutenfri svampsoja enl tips från Peter Jägrebro,
    http://taffel.se/blog/tankar-kring-ett-sojakok

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.