Hoppa till innehåll

Dag: 6 oktober, 2015

Filmrekommendation: ”Mannen som räddade världen” (2014)

petrov_filmEn knapp halvtimme in i filmen studsar jag till och tänker ungefär ”nä nu!” och börjar googla på vad tusan det är jag tittar på.

Detta eftersom jag inte läste på i förväg; jag bara klickade på en länk och satte mig att titta samtidigt som jag med halva hjärnan gjorde andra ting.

Det som fick mig att plötsligt reagera är att Ronald Reagan i filmen dyker upp i ett klipp från 1983. Han säger i ett tal ordagrant:

”I would rather see my little girls die now, still believing in God, than have them grow up under communism and one day die no longer believing in God.”

Vanudå? Nog för att Reagan var extrem i sitt agerande, men:

  1. Varför nämnde han bara sina döttrar och inte sina söner?
  2. Varför kallade han sina då faktiskt vuxna döttrar ”girls”?
ronaldreaganjanewyman_maureen_michael
Ronald Reagan promenerar i vardagsrummet med sina två äldsta barn och första fru Jane Wyman 1946.

Att han de facto önskade livet ur flickorna, tänkte jag mindre på just då. (Här kan man förstås istället fundera på ”varför i hela jädra friden hon har koll på Ronald Reagans barn?”, men då ska ni veta att jag istället för att lära mig världens flaggor eller Sveriges kungalängd minns in dylikt trams.)

reagan 1976
Patti, Nancy, Ronald, Michael, Maureen och Ron 1976.

Det visade sig att citatet kom från Reagans Evil Empire Speech och att det är lösryckt ur sammanhanget – han citerade en man som han hörde säga dessa ord. Hela denna passus i talet (min kursivering):

A number of years ago, I heard a young father, a very prominent young man in the entertainment world, addressing a tremendous gathering in California. It was during the time of the Cold War, and communism and our own way of life were very much on people’s minds. And he was speaking to that subject. And suddenly, though, I heard him saying, “I love my little girls more than anything — — “And I said to myself, “Oh, no, don’t. You can’t — don’t say that.”

But I had underestimated him. He went on: “I would rather see my little girls die now, still believing in God, than have them grow up under communism and one day die no longer believing in God.”

There were thousands of young people in that audience. They came to their feet with shouts of joy. They had instantly recognized the profound truth in what he had said, with regard to the physical and the soul and what was truly important.

Yes, let us pray for the salvation of all of those who live in that totalitarian darkness — pray they will discover the joy of knowing God. But until they do, let us be aware that while they preach the supremacy of the state, declare its omnipotence over individual man, and predict its eventual domination of all peoples on the Earth, they are the focus of evil in the modern world.

Galenskaper.

Hit kommen, satte jag mig att titta lite mer koncentrerat på The Man Who Saved the World eftersom jag inte gillade att regissören lät oss tro att det var Reagan som sa det där. Säga vad man vill om Reagan, men han ville inte ha ihjäl sina döttrar.

Filmen är en semi-dokumentär om den ryske officeren Stanislav Petrov, som faktiskt räddade världen från att gå under den 26 sep. 1983, när jag gick i trean på gymnasiet och spelade basket hela tiden när jag istället borde ha gjort läxorna. Och inte brydde jag mig om världsfreden det minsta lilla.

Snabbt glömde jag helt bort min upprördhet över citatet och försvann in i handlingen. Det är en fantastisk film och på ett intressant sätt låter regissören fiktion och verklighet flyta in och ut mellan fredsivrande floskler och rejäla brandtal. Jag ska inte avslöja ett enda dugg om handlingen utan bara nämna tre banaliteter som inte ska avskräcka er.

  • Kevin Costner har ingen aning om vad Москва́ är, men har i alla fall vett att skämmas lite över det.
  • Ashton Kutchner och Matt Damon blir starstruck.
  • Musiken är tidvis smörigare än i E.T.

Den danske regissören Peter Anthony (inte alls fotbollstränaren Peter Antoine, som jag omedelbart associerade till) är en konstnär och arkitekt som sadlade om och utbildade sig till filmregissör. Han arbetade långsamt och metodiskt med den ilskne, ofta berusade officeren som ju inte alls är skådespelare egentligen och som till en början vägrade att säga något vettigt när kameran var på.

petrov
Stanislav Petrov i slutet av 1960-talet respektive runt 2010.

Peter Anthony berättar (i min översättning):

”Jag sa: ’Stanislav, hur farligt var det egentligen?’  Han svarade: ’Det var fruktansvärt, oerhört farligt. Det förstörde mitt liv.’ Jag satte igång kameran, och vad tror du han gör då? Han vänder på en femöring och säger: ’Det var inte så farligt, faktiskt. Det handlade ju bara om fem minuter. Inga problem.’ Han var fortfarande rädd för repressalier.”

Såpass bra blev det ändå till slut att den skådespelare som spelar Stanislav Petrov som ung, torrt konstaterade:

– Stanislav Petrov är mycket bättre skådespelare än jag.

Ni kan se Mannen som räddade världen på SVTplay till den 4 november 2015 och det tycker jag att ni ska. Jag tycker även att alla skolungdomar kan se den och forska vidare. Jag tycker att alla politiker i världen ska se filmen. Jag tycker att vi gör den 26 september till internationella hjältedagen.

Och så tycker jag att krig är dumma, förstås.

Uppdatering
Å tusan. Den 26 september är redan International Day for the Total Elimination of Nuclear Weapons. Jamen dåså.

Spoilervarning: Titta bara på trailern här om ni inte har tid att se hela filmen.

Share
32 kommentarer