Hoppa till innehåll

Förbättringsförslag till passagerarfärjetrafiken

Om man bor i Helsingborg åker man snabbt och lätt till Helsingør för att fylla på ölförrådet då och då. Man kan också med fördel ”tura”, och då sitta och åka fram och tillbaka på båten nästan hur länge som helst och dricka upp ölen på plats.

beer
Öl.

Om man vill åka till t.ex. Åland, Finland, Ryssland eller Baltikum kan man också åka färja. Detta har jag gjort kanske 15 gånger i mitt liv, och det händer verkligen, verkligen inte något nytt på den fronten. Man dräller ombord på båten, lär sig på vilket plan restaurangerna är, försöker få plats i sin hytt, går och går och går tills man hittar överallt och sedan dricker man en öl. På kvällen kan man äta buffé och dricka mer öl och klämma på gosedjuren i tax-free-shopen, där det också finns mer öl. Sedan kan man roa sig medelst disco, karaoke och trubadurer eller vika ihop sig nere i hytten där det nog egentligen är meningen att man bara ska sova av sig ölen.

msvictoria
M/S Victoria, liten och smidig.

Kanske finns det modernare jättebåtar än dem som jag och Orangeluvan åkte till Estland med, men v… oj, nu ser jag att de ju inte är gamla! Vi tänkte liksom ”upphottade båtar från 1980-talet”, där vi tittade på trianglar och halvmånar, rökfärgat glas och pastellfärgade tavlor. Men … M/S Romantika är från 2002 och M/S Victoria från 2004!

msromantika
Inredning på M/S Romantika.

Hur som helst borde vi anlitas som analytiker av alla passagerarfärjebolag. Vi vet ju nämligen vad dagens kräsna, presumtiva båtresenärer vill ha! (De som redan gillar att dricka öl, skräna, sjunga och dansa är nog nöjda. Vi tänker på alla som inte är kunder idag.)

Önskelista!

  • Wi-fi som funkar. (Det finns förvisso internetvågor, men de är ganska trassliga och funkar bara tidvis.)
  • Tysta avdelningar med bekväma mysmöbler och en sjuhelvetes massa eluttag.
  • Fler eluttag i hytterna – och då gärna på åtkomliga ställen.
  • Sittplats i fönstren!
onlyone
Våra urladdade apparater på sängen och till vänster i bild det enda eluttaget just där.
eluttagorange
Orangeluvan kollapsar efter klättringen mot eluttaget.
eluttag
Lotten kravlar upp till eluttaget.
inwindow
Här har vi pallat upp oss med täcken och kuddar. (Rumpa, ben och fötter somnade därför snabbt.)
landgang
Det skulle också vara trevligt med mer ordning och reda och mindre panik vid landgång. Det blev stopp i trappor och hissar och alla stod på varandra och stämningen var … mindre trevlig.

Avslutningsvis en inredningsdetalj i en av barerna. Det är nästan så att man får Ernst-vibbar:

citrontak
De gröna citronerna som finner sig i att bli upphängda i taket på detta finurliga sätt, förtjänar verkligen vår respekt.

Share
Publicerat iBloggen

50 kommentarer

  1. HK

    Ett bokbytarcafé skulle väl vara trevligt; där trevliga samtal om böcker kunde föras i de trevliga sittgrupperna framför brasan under de kyligare månaderna eller med dörrar ut till lika trevliga läshörnorna på däck under sommaren.
    Och med bokhyllor förstås – där man byter sin medförda utlästa bok mot en ny i varfri takt.
    En liten enklare servering för kaffe och te, eller ett glas öl eller vin dårå för den som vill.
    Författarbesök, uppläsningar, poetryslam eller annan verksamhet som bjuder in till gemenskap passar också bra ibland om det inte blir störande för läsningen och samtalen.

  2. Se där! Så himla trevligt!

  3. Men… fyllan, ragget och röjet? Är det slut med det, då?

  4. Wi-fi på fartyg är inte helt lätt att installera på grund av allt stål i däck och skott. I passagerarutrymmena skulle det krävas mängder av routrar och kosta multum.

    Den färja vi tar emellanåt –Viking Cinderella– har fri och lite halvtaskig Wi-fi i några publika utrymmen och i de lyxigare boenderna på de översta däcken. Konferensgäster kan betala för en särskild och förmodligen bättre Wi-fi, men den har knappast täckning långt utanför de utrymmena.

  5. Skogsgurra (som inte dricker alkohol och är lyckligt gift sedan stenåldern) – inget kan nog få dig att sluta röja!

  6. Gröna citroner i taket. Hm. Om de är gröna borde de egentligen vara limefrukter*, fast det ser de ju inte ut som på formen. Limefrukter är runda. Dessa små reflektioner bibringas er av en som försöker låta bli att tänka varför i herrans namn, vad är det där?

    * Det går givetvis inte att böja “lime” i plural och limefrukt är det korrekta namnet, men så säger aldrig jag. “De har extrapris på lime, vi köper tre!” — och lite senare, hemma — “Hörru, var la du lajmarna?” Munnen bryr sig inte om stavning, den.

  7. HK

    Båten är stooor och det ena behöver väl inte utesluta det andra SG . Jämför med bokmässan i Göteborg; där finns såväl ragg som röj och en och annan rackabajsare!

  8. Jag har inte rest mycket med sådana där båtar. Men “fyllan, ragget och röjet” får mig tyvärr att minnas en gång i början av 80-talet när den andra hälften och jag fick för oss att åka Ålandsbåt, en sån där som bara lägger till i Mariehamn i några timmar och sedan går tillbaka igen. Det var ju så rasande billigt och fattiga studenter får ta vad de kan i utflyktsväg. Vi var alltså bara strax över tjugo och bland de få unga passagerarna, och vi drack oss inte fulla och röjde inte.

    Men det fanns en hel del mer eller mindre nyblivna pensionärer och … du min skapare! Vi trodde knappt våra ögon: drivor av folk i sjuttioårsåldern som var fullkomligt dretfulla, raglade omkring, hånglade med andra än sina lagvigda, spydde och slogs. Det var fortfarande slagsmål när båten lade till i Stockholm igen och alla skulle gå av. Jösses. Givetvis gällde detta inte alla — var man än är där det är mycket folk, så är många normala och har rimlig självkontroll — men den resan glömmer jag aldrig. Jag önskar att jag kunde.

  9. Ha! Förresten fick vi veta när vi kom hem igen att just den båten vi reste med var den som hade varit med om en famös köra-rakt-in-i-kajen-incident en kort tid innan … den var åtminstone lagad.

  10. Det låter som om man faktiskt minns sina färjeresor. Trots allt, liksom …

    Orangeluvan åkte med Estonia ett år innan hon sjönk, och minns det med fasa.

  11. Tiderna har nog förändrats. Min bild är att de absolut flesta är skötsamma, och ingen kategori är mindre skötsam än någon annan. Folk reser nog lika mycket för det “tullfria” (kvoteringen via biljetten är borta nu och tullen i Stockholm obemannad), som för underhållningen ombord.

    Eventuella oroligheter hålls efter av mycket effektiva –och artiga– väktare. Jag tipsade repan om ett uppblossande(!) bråk i en rökbur en gång, killen sade två meningar i komradion och lika många vakter var där och lugnade ner stämningen på någon minut.

  12. Bigge

    Min man skulle ha åkt med Estonia på det som blev den sista resan men det var dubbelbokat så de fick en resa en vecka senare.
    Den åkte de av naturliga skäl inte på.

  13. Cinderella har jag lagat för några år sedan, http://www.gke.org/pub/files/GKE%20Nyheter%20Oktober%202010.pdf Men det var ingen köra-in-i-kajen-skada. Hyttis var med på andra resan, den så kallade “garantituren” och om det blev något röj så handlade det mest om att röja iden magnifika skaldjursbuffén som chiefen bjöd på.

  14. I ärlighetens namn bör jag tillägga att taxfreen på Cinderella och säkert många andra “båtar” (Varför säger man “båt” om dessa inte så små fartyg, förresten?) inte säljer alkohol på fredags- och lördagskvällar. Det gör nog sitt till för ordningen ombord. Annars var vi på en stökig resa för ett par år sen:

    All Inclusive, visserligen reducerat till öl och en tämligen utspädd Gin Tonic i barerna, men särskilt hemfärden blev ganska så livlig. Känslan av en lördagkväll på 80-talet kom tillbaka en vardagseftermiddag på tiotalet. En karl föll handlöst i en trappa och räddades förmodligen från att slå sig fördärvad av att man är så mjuk i lederna när man är plakat. Aldrig mer All Inclusive på Cinderella.

    (Den som tror att jag är utflipprad på Cinderella ska veta att vi når dess terminal på tjugo minuter kommunalt och att deras kök är bättre än konkurrenten Birka längs samma kaj, Stadsgården).

  15. Ujujuj, Bigge! (Som f.ö. spelar i mitt basketlag.)

  16. Dagarna efter Estonia skulle vi ha haft en konferensresa på en annan “båt”, men alla utom jag och en till fick kalla futter. Jag till och med satte fram en skiftnyckel till det jämrans bogvisiret på skrivbordet, men det halp inte. Alla anförde olika förhinder utom en, som sade som det var –Estonia. Det hedrade honom.

    Rederiet tog inget för detta. De trodde väl att vi skulle komma tillbaka, men så skedde inte. Konferenserna framöver ägde rum på torra land.

  17. Psssst: Ni har väl tittat på lilla filmsnutten? Jag och Orangeluvan kan inte sluta trycka på play, så rolig tycker vi att den är.

  18. Mmm …

    My hart will go on (en gripande film om en hjorttjur vars hornkrona oväntat dimper i vattnet så alla hindarna utom en blir lite tveksamma)
    My fart will go on (den tragiska historien om en som åt alldeles, alldeles för mycket ärtsoppa)
    My cart will go on (snubbel på stormarknadsparkeringen ledde till våldsamma kundvagnskrascher)
    My part will go on (den engelskspråkiga, amerikaniserade versionen av Masken Max)
    My Bart will go on (Matt Groenings kampsång)

    … felåt, var var vi?

    Ja-a, Lotten, den är verkligen fin, och jag är så avis för jag har då aldrig ens sett en färjesvit mitt fram i båten. (I fören, heter det, förensten).

  19. Så många parenteser, så van att blabbra omkring med dem, och ändå missar jag en slut-dito. Jaha.

  20. My part will go on! En mask! Tihiii!

    Nu ska jag stoppa in din tappade parentes. Vill du ha den lite fet?

  21. Parenfet? Ja!

  22. (Jaaaaa! Så fin!)

  23. Nu blir jag nästan irriterad. Varför läser folk förbi det här med att passagerarfartygen på Östersjön i storleksklass 200 meter kallas “båtar”? Till och med SAOL säger att en båt är en mindre farkost.

    Själv hade jag i många år en IF på 7,87 meters längd som kallades “segelbåt”, liksom så många andra vinddrivna flytetyg i storleksklassen 20-minus meter. Då känns det lite märkligt att min “Haffsjungfrun” på 1,2 ton ordmässigt jämställs med exempelvis Silja Serenade på 3700 ton.

    Sjötermer och korsordsmakare (utom möjligen HCN) har jag gett upp på, men liite allmänbildning får man väl ändå kräva?

  24. LarsW, jag ser det som att det är skillnad på talspråk och seriöst språk, och såhär i lättsamma bloggposter och kommentarer till sådana håller vi oss med talspråk.

    Om jag skreve en tidningsartikel skulle jag nog inte kalla en stor passagerarfärja en “båt” utan … en “stor passagerarfärja”. Men i mitt vardagshuvud är den en båt i alla fall!

    I allmänt prat är allting som flyter båtar, från barkbåtar till gigantiska slagskepp till Queen Elizabeth II. Båtar är flytetyg och flytetyg är båtar, liksom, i vardagslag.

  25. Hoppas att du, till skillnad från SVT:s Aktuellt, inte använder ordet “krigsbåtar” i rapportering från en ubåtsjakt. Det var några år sen jag hörde det, men den reportern har jag aldrig mer betraktat som vare sig seriös eller kunnig.

  26. Där är jag helt på din sida!

  27. Då har vi alltså ett förbättringsförslag för båtarna som går i (eller heter det på) Östersjön. Lars W gör en lista över de ord man får använda, så att alla säger rätt.

    Listan ska finnas på rederiernas hemsidor och ska läras in av passagerarna. Vid ombordstigning/incheckning görs slumpvisa kontroller och de som använder fel ord avvisas.

    Listor ska finnas på alla språk som är vanliga runt Östersjön (jo, jag vet – det går färjor på andra ställen än den egentliga Östersjön, Ålands hav, Bottenviken, etcetera) plus stora språk som talas ute i världen.

    På tal om att använda termer korrekt så undrar jag vad som hände med den TJ-inspirerat namngivna båten (där är det väl OK med båt?). Enligt nätet betyder det att båten är vilse, förkommen, rotlös.

    “Men nu är du ju bara fånig” hör jag någon säga. “Det förstår man väl av sammanhanget att det betyder segelbåt!”

    Ja, just det, svarar jag då och ser finurlig ut.

  28. Åh, vilken söt film i slutet! Vad gäller Titanic har jag ju bara sett första halvan (disc 1) av filmen. Och sådan där stor färja har jag bara åkt några få gånger, om man räknar bort Trelleborg-Travemünde, Varberg-Grenå och Göteborg-Kiel, men det var också evigheter sedan!!
    Jag är ingen båt-människa kanske, men det verkar kul. Särskilt längst fram!

  29. Men jag har suttit på bogsprötet på SY Ellen, det har jag.

  30. Nu sneglar jag lite finurligt på Skogsgurra.

    Om jag nu ska vara helt och komplett seriös, så är det ju så att man inte alltid är så väldigt korrekt i ickekorrekta sammanhang. (Här är jag så frikostig och låter er definiera “korrekt” precis hur ni vill.)

    Provokation:
    Även på såna där stora båtar utan segel finns det snören.

    Nyttig länk för oss landkrabbor.

  31. Och jag som trodde att det här språkintresserade sällskapet var måna om ett korrekt användande av termer i olika sammanhang. Men sjötermer är tydligen undantagna.

  32. Men LarsW, du kan ju vara glad över att du har hittat något nytt att irritera dej på! Man får vara glad för det lilla, du vet.

    Jag gissar att du kallar alla spårfordon på järnvägen för tåg? Det gör inte vi som kan facktermerna.

  33. HK

    Men det är inte så lätt alla gånger LarsW.
    Nationalencyklopedin:
    båt, farkost för färd på vatten, framdriven med hjälp av paddlar, åror, segel eller motor och som uppfyller Arkimedes princip.
    fartyg (lågtyska fartüg, jämför tyska Fahrzeug), vattenburen farkost.

  34. Jag tittade i Svensk Ordbok, inte SAOL ser jag nu. Där anges en båt vara “en mindre farkost avsedd att drivas fram genom vatten…” och ett fartyg “större havsgående båt för transport av varor, passagerare m.m”.

    Detta överensstämmer med hur de flesta använder orden, men min fråga var alltså varför folk säger “Ålandsbåtar” om just dessa trots att de är ganska ansenliga farkoster. Är det annars någon som vet vad man säger om Fredrikshamnstrafikens farkoster i Göteborg?

  35. Orangeluvan

    Fartyg, definition
    Ett fartyg är en farkost som är avsedd att användas till sjöss och som har skrov och konstruktiv styrförmåga (till exempel ett roder). Sjölagen delar in fartygen i skepp och båtar.

    Fartyg som vars största längd är minst 12 meter och vars största bredd är minst 4 meter kallas skepp. Om fartyget är minst 12 meter långt och minst 4 meter brett är det ett skepp, annars är det en båt.

    Läs mer i Svensk författningssamling (SFS) (1994:1009, 2003:364) på Riksdagens webbplats (länk till höger på sidan).

  36. Orangeluvan

    Båset älskar faktapåpekanden. Särskilt om påpekaren lyckas vara rolig, underfundig och trevlig samtidigt. Vilket ju inte är särskilt förvånande, så fungerar ju vi människor.

  37. HK

    På Stena Lines hemsida används begreppen båt och färja och det speglar nog bra hur vi andra i väst också gör till vardags. Annars är det här en bra länk.

  38. Det här blir mer och mer intressant.
    HK september 5, 2015 kl. 10:09 “som uppfyller Arkimedes princip”

    Allt och alla uppfyller Arkimedes princip. Så det är en väldigt tveksam formulering som NE har.

    Hade man skrivit utnyttjar i stället så hade saken varit biff.

    När vi nu med intresse och intensitet diskuterar marina termer så undrar jag varför begreppet ubåt accepteras utan knot. Enligt mångstämmiga uppgifter är det ju ett fartyg (längre än 12 m, framdriven med paddlar, åror, segel eller motor – varför nämns inte propeller, jetaggregat eller skovelhjul – med skrov och styranordning) och borde i så fall kallas ufartyg, icke att förblanda med UFO, som ju sällan befinner sig i undervattensläge.

    Det kanske ändå vore bättre att acceptera det allmänna lite slarviga språkbruket? Och istället ägna oss åt riktiga oarter? Ja, ni vet; var/vart, de/dem, sexton tusen volt genom kroppen och många andra riktigt missförståndsskapande felaktigheter.

  39. “Ubåt”, kortform av “undervattensbåt” är ett kort och snärtigt ord förklarar nog den saken. På engelska har “submarine” blivit “sub” (och är orsaken till att mackorna i fråga kallas det de gör).

    I Stockholm pratar man inte om vare sig “Åbobåtar” eller “Helsingforsbåtar”. Där, liksom till Tallin, gäller “färjor”. En tanke: Ålandsturerna är ju 24 timmar eller kortare. Kan detta fått folk att mynta uttrycket Ålandsbåt?

  40. Och inte var det bättre förr. Gösta Knutsson, som var min barndoms lärdomsgigant, lät Pelle åka amerikabåt. Gripsholm eller Kungsholm.

  41. LarsW: “En färja är ett fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg över en å, en flod, en sjö eller ett hav. En färja transporterar både passagerare och fordon.”

    Lotten, låt oss hoppas att de 13 meter långa flytetygen varit smalare än 4 meter! Det är ett “och” i definitionen på fartyg.

  42. “Fartyg” är alltså en övergripande term på flytetyg större än tolv gånger fyra meter. Denna regel styr för övrigt hur de ska föra lanternorna. (Det här med 112,5 grader emanerar från den gamla termen “två streck akter om tvärs”).

    Sen finns det termer för vilket ändamål farkosterna är byggda eller används. “Färja” är en av dem, och borde logiskt sett även appliceras även på Ålandstrafiken. Andra termer är ro-ro, tanker, LNG-fartyg, isbrytare, örlogsfartyg (med ett gäng underkategorier) och några till som t.ex skolfartyg, bogserbåtar och räddningsfartyg.

    Logiken när det gäller detta –liksom om Amerikalinjens passagerarfartyg– handlar nog om att man vill dra ihop ord när det går och inget annat. “Båt” är då kort och bra.

    Så länge ingen börjar tala om hangar- eller slagbåtar är jag nöjd med att samma förvirring råder i denna sfär som i vårt språk i övrigt. Men SVT förlåter jag inte.

  43. OM man kallar en turkisk gendarm för hyena för att han sköter sitt jobb ska man nog inte kasta så förbannat mycket petrologiska enheter omkring sig utan vara rädd om den semistabila konstruktion av metall och silikat och inte hålla på och UPPMOSTRA båset hela tiden.
    Det blir så jävla trist läsning då.

  44. För alla som kan sin musikhistoria heter det undervattningsbåt. Av gul färgtyp.

  45. OK, Ninja. Jag gör en LL99. Tack för mig.

  46. Båt o’hoj!! Upp med hakan LarsW, undertoner i text är svårtydda och alla här är harmlösa trevliga prickar som gillar när diskussionens vågor går höga. Lite sargade har vi nog alla känt oss emellanåt – men tusen gånger oftare upplivade! Eller hur båset?!

  47. Ökenråttan

    Benämning av flytetyg? Där har jag varit med minsann. Jag översatte en text i ett sjörättsmål, från spanska till svenska. I källtexten användes fyra olika ord för flytetyget som det handlade om. Jag vidtog mått och steg för att konsekvent använda samma svenska ord varje gång ett visst spanskt båtord dök upp. Barco alltid = båt, nave alltid = fartyg osv. Sen tog uppdragsgivaren och ändrade alltihop till “fartyg” på alla ställena. Efter allt besvär jag hade haft. Usch, vad jag grät.

  48. Vad nu? “Jag gör en LL99.” Vet du något som vi inte vet, LarsW?

    Bäst att öppna ett nytt bås kl. 18:00.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.