Jag och Tolvåringen ska minsann göra det till en finfin tradition att dagarna före skolstart gå på museer; det var så få besökare där idag att vi ett tag trodde att vi var de enda överlevande. Men hur bra är det egentligen, Tekniska museet i Stockholm?
Vart vi än i museet vände oss, såg det ut så här.
Och CO2 ska ju inte skrivas så här:
Jag kan ju skriva rätt till och med i en sketen liten blogg som den här, och med tanke på att Tekniska museet kan trolla med laser och bildspel och stoltsera med alla upptänkliga datorspel, så skulle man ju kunna tänka sig att en liten indexerad tvåa inte är så svår?
Men nu till pudelns kärna: det är ett fantastiskt museum! ÄNDÅ!
Ni som är som jag minns säkert Herkules Jonssons storverk, där man i avsnitt 5 och 6 utreder mysteriet med den försvunna skolmåltiden. Om inte: spola fram till …
Men vilket teknikmuseum med självaktning har inte i sin utställning …
De är bara i storlek 39 (att han inte trillade omkull då, han var i alla fall 175 cm lång) med broderade guldpaljetter och han bar dem i ”Easter Parade” (1948). Bättre bild från Tekniska museets sajt nu:
Jag vill på intet vis förstöra detta otroligt fina utställningsföremål, men faktakontrolltanten i mig har inte hittat dessa skor på några bilder från ”Easter Parade”. Kan ni hitta bevis? (Gamla filmprylar från och med 40-talet är deponerade på Tekniska museet och skorna sägs vara en gåva från filmbolaget Metro Goldwyn Mayer till Svenska filmsamfundet.)
Hur som helst: vi rekommenderar Tekniska museet varmt, särskilt utställningen Digital revolution – som dock bara pågår till 30 september 2015!
Allså va, jag har bara sett Fred dansa i svarta skor! Men nu måste jag kolla filmen igen, va bra!
Nu var det länge sen jag var på plats, men finns det inte en massa radio där också? Vill t.ex minnas att ett kontrollbord RB12 som en gång tjänade i nuvarande Ekostudion skall finnas intakt och funktionsdugligt i en hörna.
Och en tv-studio! Allt finns!
Jag har hört att mobiltelefonsamlingen på Tekniska museet är nåt i hästväg, men den måste vi har missat på något sätt.
Ninja: Du tar väl en bild och rapporterar om du ser skorna?
Oj, Tekniska museet har jag nog inte varit på sedan **räkna räkna** början av nittiotalet. Inte klokt vad tiden går!
Hm … vilken lång överlappning det måste ha varit mellan tetrorna som verkligen var tetraformade, och tetra brik! För där är ju tetror lassade och kånkade av Tage Danielsson 1969, fast brik uppfanns 1963 (och jag som är född -60 kommer mycket väl ihåg tiden före brik-arna).
(Det där var ett konstigt stycke redan att skriva med alla ”tetra” och ”brik”; jag hoppas det åtminstone fungerar att läsa …)
En annan var där under skolresan 1957. Pretetratid.
Med David Attenboroughs röst:
”Det var under pretetratiden som de flesta skolungdomar som mest frekvent åkte till Stockholm för att besöka museer istället för den kanske mer naturliga livsmiljön på Gröna Lund.”
Åh men alla ni som inte har varit där i modern tid, då missade ni ”Robotics”, den stora robotutställningen (2003–2007)! Som yours truly var med och producerade.
Men den där texten läses väl ändå av Hans Villius?
Nej den ska läsas av farbror Sven. Hurtigt med en klädnypa på näsan.
Själv skulle jag föredra han, Fürsten. Eller möjligen Tage Erlander, eller vaffo inte den myndige Gunnar Sträng.
Jag har varit Fürstens vårdbiträde en gång i tiden! Och Gunnel Wållgrens!
(Fast det kanske är hemligstämplat fortfarande. Sssssccchhhh.)
För egen del spelade jag in Knut Ståhlbergs sista insats i radio, med Lotta Bromé. Det var ingen givande session. Utan att behöva gå in på detaljer kan jag berätta att vjun hade fått avbrytas om den hade gått direkt, och att Lotta gjorde ett jähättehättejobb med redigeringen (hennes adelsmärke, ni som trodde något annat) inför sändning.
LarsW: Intressant att du skriver internslang aka yrkesord . ”Vjun” isf för intervjun.
Antager du har många andra exempel på sådant.
Några fler exempel du kan dela med dig av?
”vju” är ett trebokstavsord som, så vitt jag vet, spritt sig från Radiosporten till många andra redaktioner i den interna kommunikationen av den enkla orsaken att det är begripligt och omöjligt att missförstå och blott tre bokstäver långt som det är. Den perfekta hopdragningen?
Ordet uppstod i SR:s interna system när folk hade bråttom, snacka kan man ju, men skriveriet låg ofta någon minut eller två efter. Vad mig anbelangar dök det upp i slutet av 90-talet.
Det finns annars massor av interna termer, i min gamla sväng som i alla andras.
Titta vad min serbiske vän Vladimir Arsenijević har på sig! (Han var min värd när jag var på kulturutbyte i Belgrad.)
http://rs.n1info.com/a85611/Vesti/Arsenijevic-Opozicija-neslavno-prodala-sebe.html
Min ”hem-knapp” på paddan håller på att packa ihop, därför har jag lagt en ”toch-hem-knapp” på skärmen att ha i reserv. Reservknapp!
*touch*
Va?! Exporterar ni också? Coolt!
När kommer Lotten och Olles Podcast?
Annars har väl SG miljoners ziljoners fler yrkesord från sin sväng än jag har att komma med från min. Dessutom obegripligare.
Äre inte ,er typ skämt? Motsåndarna till strömmen ber ”ooohm”!
Hur många tyskar går det åt för att skruva i en glödlampa?
Alla Julkalendervänner bör slänga en flukt på den djefla mannens länk …
Kan man tjäna pengar på podcasteriet? I så fall kommer första avsnittet ”inom kort”.
Internationell tisha, så fint!
Och så lite OT, men feruketansevärt lustigt: en liten bildsvit från ett bibelmuseum i Ohio, där figurerna består av mer eller mindre usla vaxdockor som antingen kasserats eller kommer från olika nerlagda vaxmuseer, och som föreställer kändisar. Prins Philip är en ängel och Tom Cruise är Jesus, till exempel. Oooooh!
HERREGUD Annika! Det var det bästa på länge. Och värsta. Och jag vet inte vad!
Jag dör och vrålar och skrattar. Annika, nu kommer jag att drömma mardrömmar! ”John Travolta” stirrar på mina fötter! ”Liz Taylor” är nästan glosögd!
(I like to spread the pain, I do …)
Jag delar det gärna vidare, Annika! På typ Facebook. Och eftersom jag alltid vill säga var jag har fått saker från får jag väl skriva ”via Lottens Annika”, om du inte har nån annan signatur du föredrar.
Anna, det passar mig utmärkt!
Nu förstår jag.
Julkalendertröjan!
En (av flertalet) årsvarianter jag ej lyckats vinna.
Okej, betänketiden är slut. Här kommer svaret:
En – för att dom är noggranna och tråkiga.
Häpp!
Äntligen har vetenskapsmännen kunnat rekonstruera hur det gick till när dinosaurierna dog ut 🙂
Eller så gick det till så här.
Tack för dinosaurierna!
I dag skrattar jag åt ett egentligen enkelt citat (funnet i en recension av en bok som jag tror att jag behöver skaffa mig).
In the 1760s Miss Lucy, a panther at the Tower of London menagerie, was an attraction partly because she had “recently torn the arm off a woman in a terrible manner”.
(”in a terrible manner” — ja, finns det något annat sätt att slita armen av någon på?)
Värdelöst vetande: Den 18 januari 1943 förbjöds färdigskivat bröd i USA. Krigsansträngningen krävde vassa knivar och metall.
I Sverige kom Skogaholmslimpan –nu skivad– tillbaka i butikerna tidigare i år.
Skogaholmslimpan har väl aldrig varit borta, i alla fall inte från min affär och skivad har den varit de sista femton åren. Ungefär.
OM Miss Lucy varit en brittisk panther med good manners så hade hon naturligtvis slitat av armen in a delicate way. Of course.
Den var borta i åratal. Vi bor i en 55+ förening. När S-limpan kom tillbaka på hyllorna var det många tanter som inte berättade det för sina gubbar med tanke på deras vikt och limpmackalust. Själv kom jag inte undan.
En limpmacka med Herrgårdsost och Kalles Guld är en sann njutning.
Nu har jag en undran. De där intressanta människorna (vilka de nu är) som hittar på de intressanta (om ”intressanta” är rätt beskrivning) produktnamnen åt Ikea … händer det att de spionerar på den hära bloggen?
För en tid sedan observerade Lotten att ”sorgerlig” låter sorgligare än ”sorglig”. I dag kom den nya katalogen från nämnda företag i brevlådan, och jag bläddrade förstrött i början på den. Det kommer en ny ”kollektion” med möbler i ”mjuk, naturlig kork och andra taktila material” **gör paus för att försöka sluta fnittra åt samt dekonstruera formuleringarna **. Kollektionen heter **fanfar** Sinnerlig.
Sinnerlig!
(Where are my manners?)
Bra, Ninja! Jag hade några tankar åt det hållet men mer än vaga blev de inte.
Nu blev jag hungerlig på ännu en limpmacka SKOGAHOLM.
Nä nu jävlar! (Apropå sinnerlig!)
Jag har ju jobbat på Skogaholms och har en hel del att berätta om just Skogaholmslimpan. (Som jag inte äter sedan 1983.)
Sinnerlig. Så fint. Naturligt. Äkta. Inget fusk, ingen plast. Bara intressant. Ingen hård, onaturlig kork. Taktila material. Inget skav, inget obekvämt. Mjukt, naturligt, taktilt. Redligt, infantilt, sinnerligt. Sannerligt. Inte virtuellt, fysiskt, kontaktskapande. Bambu. Naturlig bambu. Sjögräs. Äkta, havsvuxet, taktilt och icke-virtuellt sjögräs. Direkt från havet. En egen kelpskog på hallgolvet. Med slät, taktil, naturlig yta.
En yta som på ett mjukt och naturligt sätt tar emot tillbringaren i naturligt, mjukt, äkta, ickevirtuellt stengods. En matta vars naturliga, mjuka, taktila, sinnerliga yta inte behöver förstärkas av den mjuka, äkta, naturliga, ickevirtuella, fysiska känslan i kuddfodral av naturlig, mjuk, sinnerlig, taktil, fysisk bomull och infantilt lin.
Från den mjuka, naturliga taktila ytan på korkbordet reser sig varje snubblande barn utan krossade, naturliga, fysiska tinningar och bordets ickevirtuella hörn petar inte ut barnets infantilt seende, naturliga ögon.
Naturmaterial, taktila naturmaterial, sinnerliga naturmaterial, fysiska naturmaterial som varsamt skördats en liten bit här och en liten bit där på ett sinnligt, naturligt sätt som fördjupar vår längtan bort från det hårda, kantiga syntetiska, virtuella liv och invagar oss i infantil tro på lackat stål, krossat glas och ottos spik.
Vad är väl en limpmacka mot dom FYND som jag nyligen gjort under en köpräd långt bort från huvudstaden, nämligen då i de trakter där man verkligen kan hitta nåt köpvärt. Hör här:
Det där var ingen cliff hanger utan en säkerhetsåtgärd. Mina texter försvinner ju ibland och då är det praktiskt om bara kortare skriverier går i putten. Alltså: Första stopp var Säterdalen, den natursköna. Naturen gav vi 17 i; det var stor loppis när vi dök upp där.
Jag fyndade (och då menar jag Fyndade) följande:
Tagit del, men inte förstått, Ninja.
Limpmackornas Limpmacka är annars just en Skogaholm även om skivorna kunde vara lite grövre, kanske beroende på kristiden i USA 1943.
Ha ha, jag överlistade the mountain lion!
Fyndade alltså: Ett pussel. På asken står det ”Puzzzle (läggspel) Intressant tidsfördriv” En handskriven etikett i botten på asken meddelar att motivet är ”Vinterstuga av Carl Larsson, cirka 200 bitar, bildyta 24 x 35 cm”. Med darrig stil har någon skrivit till ”1 bit fattas”. Jag räknade och det var 204 bitar.
Ninja sitter med Ikeakatalogen i sin hand. LarsW. (Jag ska försöka att läsa lite i den och rapportera i ett nytt inlägg före midnatt!)
Då får du jobba på det, LarsW.
Ja, eller om man läser Annikas inlägg ovanför så ser man att det var dt som gav mig inspiration till en prosabetraktelse.
Ni vet ju hur svårt det är att få tag på såna där gamla handsågade puzzel så jag anade att priset kanske kunde vara en aning eleverat. 5 kronor! Va säjs?
Nästa fynd var en handvävd, skimrande linnehandduk i litet gåsögemönster. 10 kronor. Därefter en spillkum, sån där lite grov fransk modell ni vet, med brett ljusbrunt bräm på utsidan. Den här hade allltså en hällpip och rymde vidpass 1/4 liter; perfekt att vispa ihop en mindre mängd kall sås i. Kostade också 10 kr.
Sist en lite tavla föreställande en flugsvamp. 5 kr. Bra att ha för ögonen så jag minns hur denna giftiga rackare ser ut.
Och detta var inte allt!
Jag behöver tolkhjälp innan det här båset tvärdör, Ninja. Inte heller har vi fått årets IKEA-katalog.
Då är man ute ur leken, men Lottens observationer om Limpmackornas Limpmacka tar jag gärna del av.
Nåväl! Säterdalen är inte det enda fyndstället. På ett loppis i Mora stod en liten äggkopp, sån där på fot, med turkos rand runt kanten och lite turkos fladder på själva koppen. Priset? 2 kronor. Jajamen. Den ska jag nu ha i stället för en dum italiensk äggkopp som är så stor att vanliga hederliga svenska ägg halkar ner till hakan i den.
Ojojojoj Ökenråttan, undrar om jag gjort mig av med alla handsågade pussel som fanns på landet?
Det ska jag kolla nästa gång jag åker ut.
I så fall är de dina.
Det var sådana där i guldkartong, utan bild, med bara namnet på en etikett på ena kortsidan.
Geirangerfjord har jag nog lagt sjutusen gånger, men Flickor på brygga lyckades vi aldrig med.
Den italienska koppen är väl gjord för ankägg?
Jag är allt en riktig shopaholic, jag.
Minst sagt. Som du shoppat loss och höjt BNP idag. Spenderbyxor, minsann!
Ninja, säg inte så där!!!
Ett puzzle, ett puzzle, mitt kungadöme för ett puzzle, liksom.
Och du Ninja. Mitt puzzle här är i en blå ask, men vi mobbar inte guldaskar, tro inte det! Och inte nobbar vi dom heller.
Då ska jag titta när jag kommer ut nästa gång.
Puzz, puzz, Ninja!
Höjer man verkligen BNP om man handlar på loppis?
Ja, lägger man ner 52 kronor måste det väl märkas, hehe.