Hoppa till innehåll

När man säger fel …

Jag blir sällan generad numera. När man har gjort bort sig på alla kända och okända sätt, är det bara att skratta åt alla dumheter man hasplar ur sig … för det är ju urhasplandet jag sysslar med när det gäller bortgörandeavdelningen.

När jag nu kommunicerar mest på engelska, finns det ju ännu fler felsägningar att tillgå. Här kommer ett exempel:

annskitchen
Jag stod i det här trevliga köket (min kusins) och pratade med …
david
… den här ytterst distingerade mannen (se pil) från Oxford.

Han heter David [dejvid] och vi träffades redan 1976, när vi (tillsammans med två av mina kusiner) i London såg på Bugsy Malone. Ingen av oss minns något annat än Jodie Foster från denna kväll.

Han var gammal då (säkert över 30 år) och inte särskilt intressant för den lilla Lotten. Nu stod vi där i köket och pratade om lingvistik och var så vuxna och väluppfostrade. Jag drog fram min allra mest brittiska satsmelodi och försökte förtränga mitt år i USA (golly, gosh, o’ brother, ya’ll) och hänga på tag questions när jag fick en chans. Så kom kusin Ann och bad mig öppna en svåröppnad burk med kronärtskockor eftersom jag har synnerligen starka nypor.

Men jag misslyckades kapitalt och skyllde på blöta händer och oljig burk och what not. Jag vände mig mot David och skulle säga ”visa nu hur manlig du är genom att öppna burken som jag – det spröda kvinnoblomstret – inte mäktar med”. Men vad jag sa var:

– David, show me your manhood and …

Någonstans där hörde jag att det lät lite fel. Jag bläddrade snabbt i min ordlista inne i huvudet och såg plötsligt detta i språkcentrums vindlingar:genistals

David tittade på mig, sänkte blicken och sa lugnt:

– Oh, I’d rather not.

Share
Publicerat iBloggen

49 kommentarer

  1. Ja, men han tog det ju bra, David. Så brittiskt! En svensk (fördomarna vet ingen hejd) hade genast gjort sig lustig över felsägningen.
    Igår hjälpte jag min stökiga hjärna genom att med dymon printa ut remsor med namn till alla mina laddare! Jag är så stolt över mej själv. Nu gäller det bara att ha dom på ETT ställe och att ladda sina pryttlar regelbundet …

  2. Oh, the British gentleman, such a saviour!

  3. Jag tror att du misstolkade Dejvid, Lotten.

    Han kände nog att han skulle misslyckas med burklocket när nu den där atletiska vikingakvinnan inte hade lyckats. Och då kanske han avstod just av den anledningen.

    För denna tolkning talar att de av dig anförda alternativa betydelserna av manhood först som sista förslag föreslår något som möjligen, i en del alldeles för diskreta kretsar, som jag inte tror att du umgås i, skulle kunna tolkas som opassande.

  4. Örjan

    Min far förtalte från språkkurs i Torquay för decennier sedan.
    (Innebar familjeboende med halvpension.)
    Kurskollega hade berättat att han var less på frasen “No thank You I am full” vid ombjudning av middagsmaten. Trodde sig ha hittat en synonym till “full” så han sa.
    “No thank You I am pregnant”

  5. Jag gjorde ungefär samma sak fast tvärt om för något tiotal år sedan då jag var med på en marknad i London. Small talk med engelsmän är ju väldigt trevligt men ibland vet man ju inte riktigt vad allting betyder egentligen. På den marknaden hade jag både smycken och objekt och kunde alltså inte referera till grejorna som “jewellery” utan sammanfattade dem som “my things”. De väluppfostrade engelsmännen sa ingenting och jag såg aldrig att någon fick ett fnissanfall men efter någon dag på marknaden upplyste min granne mig om vad jag egentligen sa.

  6. **Fnitter, fnitter. Försöker sluta. Det går inte. Fnitter, fnitter.**

    Jag har en alldeles äkta (alltså inte ett allmänt skämt, vilket det finns gott om vid den här vilsekomningen) som personen som sa fel själv berättade om. Så:

    Ett par vi kände hade (då) en rätt bra restaurang, och när de var ute och reste talade de gärna med andra i branschen. De befann sig någonstans i England, och hon i paret skulle säga om en person att han var en väldigt duktig kock. Hennes hjärna snubblade, glömde “chef” och “cook” och ut kom “He’s a very good cock.”

  7. Agneta uti Lund

    Min far som tonåring på café vid tysklandsbesök på tjugotalet:
    »Eine Tasse Kaffee und zwei große Bullen, bitte.«

  8. Haha, en språkanekdot och ett bevingat familjeuttryck är födda!

  9. “Es ist Unser in der Luft. Bald kommt die Löwen und Bären.” är en klassiker jag till en början inte fattade det roliga med. Så gick jag ur gymnasiet med en etta i Tyska också.

  10. “kommen” skulle det ha varit – ettan kanske hade vist berättigande?

    Själv var jag som osäker engelsktalande (detta var på femtiotalet då man inte lärde sig någon engelska förrän i fjortonårsåldern) på landpermis och besökte ett fik i Prestons ruskiga hamnkvarter. När kaffet var slut ville jag gärna ha påfyllning och hemma i Dalarna (mycket nära gränsen till Norrland) brukade vi säga “en te”, som i Pistvakt.

    Så jag sa förstås “One too” till den unga servitrisen. “One two?” undrade hon. Yes, sa jag, One Two!

    Three? försökte hon. Vi skildes utan att förståelse eller sympati hade uppstått.

  11. Ökenråttan

    I arbetslivet hade jag under en period förmånen att i min närhet ha en äldre dam av den gamla skolan. Hon var alltid ytterst elegant och väldigt rolig. Jag minns nu ett par av hennes historier.
    Hon hade i sin ungdom bott hos en tysk familj i Tyskland för att putsa upp språket. Men hon blev förtvivlad över att alla pratade så snabbt och så otydligt. Hon satt på sitt rum och funderade noga ut hur hon skulle formulera en vädjan om att familjen måtte tala tydligare och inte så fort. Skred så nedför trappan, vände sej till den församlade tyska familjen och sa nervöst ”Bitte sprechen sie schneller und nicht so deutlich”. Familjen stirrade och fattade ingenting: ”Vill hon att vi ska prata snabbare och sluddra?”
    Nästa utspelar sej på Högsta domstolen. Damen var en ytterst kompetent sekreterare och en vinterkväll arbetade hon över sent och det var väldigt stressigt. Då tittade hennes uppdragsgivare in till henne, klädd i ytterkläder, pälsmössa och stor halsduk, för att ge en sista instruktion innan han gick hem. Vår dam tittade upp och sa lite onådigt ”Ja, vad gäller det?” Så insåg hon vem karln var och sa urskuldande ”Åh, förlåt, jag kände inte igen justitierådet med kläderna på”. ¬–- ”Och sen” sa hon när hon berättade episoden ”teg jag och rodnade så mycket jag orkade. Vad jag än hade sagt skulle bara ha gjort saken värre.” Antagligen.

  12. Det där med kläderna på har jag också gjort; En tjej på jobbet som alltid gick i kjol dök en gång upp iförd byxor, och jag fällde repliken “Jag kände inte igen dig med byxorna på”

    Tyska språket är annars inte min grej. (Vid några tillfällen har jag varit på den gigantiska datamässan CeBit och konstaterat att här-eller-här finns lösningen på några av våra problem, men inte fått någon respons på annat än tyska. Tack&Hej)

    Okej: Jag förstod inte AiLunds fars fadäs. Går det att få en förklaring som passerar både spam- och porrfiltrern?

  13. LarsW: “En kopp kaffe och två stora tjurar, tack.” tycker GoooogleÖversätt att det betyder. Tyvärr är inte min tyska tillräckligt bra för att förstå eventuella dubbelmeningar eller snuskigheter.

    Det finns en fin historia om skådespelaren Arne Källerud (Någon som minns honom?) som på besök i England alltid fick heta Mr Kallerud. Till slut tröttnade han och svarade tämligen högljutt: My name is not Kallerud, it is Källerud with two pr*cks!

  14. Brid

    I vår familj berättas om en bekant som på resa i USAmerika saknade majs på salladsbordet och frågade betjäningen: “Don’t you have mice?”
    Vilket de emfatiskt inte hade.
    OT: Här (hos mor och far) pågår källarstädning (ja, städning är lite mycket sagt, snarare framdragning av saker och förfrågan om vi vill ha dem, eller om det går att skänka bort dem, och sen undansättande av resten igen). Senaste fyndet är ett par kilo prydligt sorterade mynt, från de flesta av Europas länder samt Kina, Japan, Hongkong, Thailand och Egypten, mestadels 50- och 60-tal. Kan någon tänkas ha intresse för sånt, och hur får man i så fall reda på vem?

  15. Ökenråttan

    Du får hitta en numismatiker, Brid. Jag minns när jag hade en sån till bordet på en middag. “Jag är numismatiker,” berättade han, som konversationsöppnare. “Smittar det?” frågade jag. Genant.

  16. Agneta uti Lund

    Någon övrig dubbelmening finns nog inte i pappas fadäs. På tal om tyska så var även mamma upphov till minst två fadäser i detta språk. På femtiotalet hade vi på sommarlandet besök av ett tyskt par, goda vänner till familjen. Tante Lisbet (som vi sa utan att vi var släkt) befann sig på ovanvåningen och min mamma som undrade när hon skulle komma ned ropade: »Wann kommst Du nieder, Lisbet?« »Hoffentlich nie mehr« ropade Tante Lisbet tillbaka och mamma såg ut som ett enda stort frågetecken. Under samma besök frågade mamma någon av de tyska gästerna i samband med kaffedrickning: »Darf ich Deinem Kopf nochmal einschlagen?« Mammas tyskkunskaper var egentligen affärstyska och minst sagt ringrostiga.

    Liten översättning kommer lite senare.

    Det här tyska paret hade en son som såväl jag som ett par av mina syskon kom att ha skolungdomsutbyte med sommartid. Joggeles första besök hos oss gjorde han en sommarmånad som trettonårig och på egen hand utan något skolungdomsutbyte. Strax han hade blivit hämtad vid tåget och skjutsad till oss på landet så serverades middagsmål. Till efterrätt fick vi pannkakstårta gjord med blåbärssylt mellan pannkakorna och vispgrädde överst. Som gäst bjöds Joggele att ta först av efterrätten och såväl jag som mina syskon blev helt förstummade då han tog översta pannkakan med all vispgrädden på. Vi sa inget vid bordet, men senare har han fått äta upp den där pannkakstårtan många gånger. Det här tilldrog sig 1956 men vi har fortfarande mycket god kontakt med varandra. Vi syskon kallar honom för vår tyske bror och han oss för sina syskon.

  17. Brid

    Jamen var hittar man en numismatiker då? Entomologer och ortnamnsexperter vet jag var jag ska leta efter, men inte såna.

  18. Agneta uti Lund

    Du kan ju också söka på “myntsamlare” och kolla in vad mynt från olika tider och länder kan vara värda.

  19. Mynt är värda mer än valutan när de är orörda i originalskick, eller när de som många svenska mynt fram till 1972 har en en silverhalt som gör dem värda mer än metallen de är stansade i. Inte annars.

    Annars vill jag minnas att Röda Korset tar emot gamla mynt, iaf på våra flygplatser.

  20. Nedkomst råkade ju även jungfru Maria ut för i all sin oskuld…

  21. Min ex-svägerska från Stockholm började plugga (i Linköping) och två killar från Dalarna var nyfikna på henne. Hon berättade att hon var upptagen, alltså tillsammans med min bror. Men dom ville veta mer: “Bor ni i lag å?” Vilket hon tolkade helfel och svarade: “Nej, vi bor i lägenhet!”

  22. Agneta uti Lund

    Och det firar vi varje år! Lite lustigt för övrigt, precis när jag hade avslutat mitt inlägg 17.50 fick jag mejl från Joggele som avslutades med:
    »En trevlig vecka och fortsatt skön sommar –
    önskar Hansjörg med en stor KRAM«

    Hansjörg är ju hans riktiga namn: Joggele är en smeknamnsform av Jörg på på sydtyska dialekten Schwäbisch. Sm synes behärskar han svenska, vilket han lärde sig hos oss de där somrarna på femtiotalet. Jag och mina syskon lärde oss nog mer Schwäbisch än högtyska under våra utbytesmånader.

  23. Ja, min pappa har ju ett tyskt namn vart smeknamn är ett flicknamn på svenska (Gerd). När han kom till Sverige för att bo inkvarterad i familj fick det bli ommöblering i det svenska hemmet. Flickan visade sig ju nämligen vara en pojke när han kom och kunde inte dela rum med dottern som tänkt …

  24. Båthuspernilla

    “Excuse me for raping at the table” är väl en svengelsk klassiker. Liksom när dörrvakten på krogen ber en engelsktalande, presumtiv gäst att visa benet.

    Annars har väl mer än en svensk på besök i Tyskland beställt ett glas olja. *stor majlis*

  25. Hello there. Idag har jag nästan pratat svenska non stop, så nu har jag tappat bort engelskan och glömde att säga sorry, excuse me, pardon och please flera gånger.

    Min konversation med David sprider sig som en löpeld. Alla skrattar sig halvt fördärvade. Mhpff.

  26. Klart att jag minns Arne Källerud! Han hade under minst två decennier en underlig mustasch innan han skaffade sig en buskig. Och så trodde jag att han var gift med Sif Ruud. (Han var egentligen gift med Siv Källerud.)

  27. Magnus A.

    Tysk dubbelmening: Bulle betyder allt ungefär ‘snut’ också, men det skall man inte säga, då blir kriminalaren förolämpad, ty det är mycket oförskämt.
    Det har ytterligare någon betydelse också.

  28. Det där att beställa ett glas öl i Tyskland har säkert hänt några gånger. Men att det skulle bli verklighet av detta med att få tre Dry Martinis när man beställer en, det trodde jag inte skulle kunna hända. Men så hände det: “Drei? wirklich?” frågade barkillen i den forna DDR, numera europeiska, staden Gottholf-mir-etwas. Ja, tyckte jag. Och undrade varför han frågade.

    Och så fick jag tre glas vermouth – den söta, vita varianten. Skrivet och talat – det är skillnad.

  29. Agneta uti Lund

    Det tredje ‘Bulle’ är nog detsamma som en bulla från påven. Bannbulle t.ex. Men snutbetydelsen kunde jag inte.

  30. och

    Tror han tyckte det var jättekul. Min bästa väninna och jag, både väldigt språkligt högbrynta, var i London en gång och skulle fråga efter en plats som något nämnt lite sluddrigt. Vi närmade oss en gentleman, han lyssnade artigt och försökte verkligen förstå, och så sa han (ungefär i Davids ton, gissar jag) – Oh, you mean HAYMARKET…

    Vi hade sagt HAJMAKITT. Himla obildat uttal, alltså.

    DettA VAR 1968 och vi var VÄLDIGT HÖGBRYNTA…

  31. I Washington DC blev jag en gång tillfrågad på en mycket bred dialekt om jag visste vägen till VANGAG-utställningen. Uppfylld som jag var av besöket på National Air and Space Museum och Vanguardraketen där, berättade jag hur man tog sig dit.

    Sedan grep min sambo in och berättade var den pågående Van Gogh-utställningen ägde rum.

  32. VANGAG! Ha!!!

    Oh, tack, allihop för de underbara (och nya!) språkförbistringsexemplen!

    (Vart man än ska, letar man internet. När man väl hittar internet måste man logga in med all info man har inklusive skonummer och framtidsutsikter. Annars är allt bra!)

  33. Idag läste jag en text som jag måste vidarebefordra. Så här:

    Since the early ninety thirties the delicious xx yy has been the Skipper’s steady companion on the long journeys on the seven seas.
    Every time the ship is in a friendly port the Skipper makes sure to pile up with enough zz yy so the crew can make the next journey without worrying about running out of their favourite companion.

    Sommartävling: Vad står xx, yy och zz för?

    Pris: en förpackning med 16 stycken zz yy.

    Svar till denna blogg.

  34. Lakritspipor? Pris i så fall ske Google, som jag har vunnit mer än en gåta och bildtävling om genom åren.

  35. Oh, så spännande med en gåta! Ber om ursäkt för att jag lade ut ett nytt inlägg innan lösningen var kommen!

  36. Så snopet!

    Visst är det Skipper’s Liquorice Pipes – finns i kassan på alla vuxendagis.

    Grattis till LarsW! Hur löste du uppgiften? Visste du redan? Eller googlade du?

  37. Hittade, om inte en felsägning, så i alla fall en underbar liten språklig skönhetsfläck i beskrivning av kungaparets besök i Estland 1992, skriven av en estlandssvensk;
    “Så steg de iland, kungen i amiralsuniform och drottningen
    i sin skönhet.”

    Jag tycker den är helt fantastisk.

  38. Tack, Ninja. Det kan ju inte bara vara jag som tänker “paradisdräkt” vid läsningen av det där.

    Vad heter det nu **tänka tänka** ja, zeugma. “Han tog sin hatt, och adjö.”

  39. Jag hymlar inte: Google Is Da Shit. Jag har vunnit mer än en bok och har ett antal creds i min samling bara på att Googla problemet rakt ut. Den bästa är där jag mer eller mindre geniförklarades av Ny Teknik, och fick en bok av dem. De trodde förstås att jag var vetenskapsjournalisten med samma namn och på samma företag som mitt, eftersom vi då hade samma efterled i mailadressen.

    Lakritspiporna må vara Hur Goda Som Helst, men jag har valt bort allt vad socker heter ur mitt liv, så gå ut i parken och bjud ungarna på dem utan att verka slemmig och hälsa från mig.

  40. Njae, så goda är dom inte. Men lite roliga. Jag försökte googla själv. Men svaret fanns inte på de första tio träffarna. Så då tyckte jag att det var svårt. Vi får ge dom till korna som betar här utanför. Några parker med barn i har vi inte i närområdet

  41. Det gäller att Googla på rätt ord…

  42. Tihi … ”bjud ungarna på dem utan att verka slemmig” … Hihi!

  43. Nu har jag fnissat mycket! Särskilt åt Skogsgurras One too och Ökenråttans bacillskräck. Men ochs anekdot om Haymarket fick mig att minnas när jag var själv i Göteborg första gången, som sextonåring, och skulle fråga om vägen till min pojkväns adress, och fick två göteborgare att explodera av skratt för att jag frågade efter Revbensplatsen.

  44. Maj Korner

    Jag bara måste berätta om en fd kollega som var gift med en engelsman och var i UK på besök. Hon fick en svampinfektion i underlivet och ringde läkaren och sa att hon hade “mushrooms in my vagina”. Samma dam försökte också översätta ett svenskt ordspråk när hon tilltalade en man som för tillfället befanns sig med enbart kvinnor att han var “like a cock in a hen yard”

  45. Hahahaaaa, Maj Korner, nu kommer alla spamrobotar att få glädjespatt! Cock och vagina i en och samma kommentar – de kommer att äta upp lotten.se som en kalv på gr … nä, det var då verkligen ingen bra jämförelse. Men ni förstår.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.