Hoppa till innehåll

27 sökresultat för ””

Detta förändrade mitt liv

Dead-Duck
En död and som has gone to meet its maker och en nöjd ornitolog.

Pffffft! Den där rubriken är en luring. Jag har ingen händelse som sådär konkret, pang bom förändrade mitt liv. De fem barnen dök ju inte upp utan förberedelser och långt, hårt arbete, även om de sannerligen förändrade mitt liv. Den första basketboll jag mötte var jättetrist och intetsägande – inte förrän kanske tre år senare blev jag en fanatisk bolltoka. Men förändrade det mitt liv? Näh.

Tyvärr har jag inte något livsomvälvande möte att berätta om. Allt har liksom bara skett ungefär som jag har tänkt att det skulle ske. Men jag kan ju hitta på en anekdot bara för att? ”När jag var high school-student i Dallas, bodde en av mina kompisar i en familj där pappan var modefotograf, och vips blev jag fotomodell och jobbade överallt i hela världen i 25 år.” Inte trovärdigt? Jaså, nähej.

Men då tar vi en berättelse från verkliga livet? Måhända detta inte faller alla på läppen, men jag var i alla fall mycket road under detta ovanliga TED-talk med ornitologen Kees Moeliker.

När ni har sett färdigt kan ni fortsätta att roa er genom att läsa om Ig-nobelpriset, som påminner lite om Darwin Awards …

Share
50 kommentarer

Selfäjarna

Jag har ett litet hål i min allmänbildning. I detta hål saknas all information om Povel Ramels ”Selfäjarna”. Det handlar om 6 minuter och 20 sekunder som (sägs det) är hur roliga som helst. Redan för snart ett år sedan blev jag varse detta hål, men inte förrän nu tar jag tag i saken.

povelframsida

Den här LP:n kunde ju ha varit snyggare.
povelbaksida
Aha, den designades 1979.

Och här står jag moloken och utan tillgång till Povel Ramels samlade verk! Fast … jag har ju själva ljudet – tack Magnus A.!

I tur och ordning nu. ”Selfäjarna” är ett spår på LP-skivan Ragabangzingbom, där Povel Ramel, Nisse Blücker och Casper Hjukström har skapat språkliga mästerverk genom att bara blanda bokstävlarna lite rörligare än vanligt. (Men från början var det bara ett radioprogram som sändes den 24 januari 1951 kl. 21:25–22:00 och som sparades ”på lackskiva och överfördes till magnetband”.)

Här är vad jag har lyckats skrapa fram, och det måste jag nog säga: det är ännu roligare i skrift eftersom det mesta är svårt att tyda på ljudspåret.

  • sårklappa med framlikadeller (klarsoppa med lammfrikadeller)
  • pattsoppa med könkakor (köttsoppa med pannkakor)
  • patronklimmon
  • nykräkta koftor med dicke myll
  • tokladskjorta med gräspad vidde
  • fansaksgröt
  • barberad flamcembert
  • När man sitter med avecen lägger man på Månsongsschaneten av Hedwig van Båtluven.
  • Gillar man inte klassiskt kan man ta Bruvestaforsens as med Kallarbo Julle.

Så här presenterades programmet i Röster i Radio 1951:

Föreningen För Flugighetens Främjande presenterar Ragabangzingbom.
En kusimalisk stödiorarning kroven och skimponerad av Remel Pavol.
Vedmerkande: Brotta Birg, Sasanna Rumel, Birbro Rallhemsdotter-Vrak, Ravel Pomel, Ljurtin Mang, Fellar Gunnenius, Wid Bengtner fledmera samt Killan ”Jong” Ahansson och hans ratmiska ryvarbönd.
För rigén svarar Reland Oiworth.

Och tjolahopp, vad man omedelbart måste associera till Robban Broberg:

Såja. Hålet är halvfullt och fnissen käckt på svaj.

Share
59 kommentarer

En smått rörig dag

Denna onsdags att-göra-lista!

  1. Styrketräna.
  2. Redigera en trist folder.
  3. Hämta Femtonåringen på skolan kl. 12:00, köpa skor, köpa bh, sy och fixa balklänningen så att allt sitter på plats.
  4. Åka till Stockholm för mingelvingel på Språktidningen.
  5. Åka hem och hjälpa till med ditten datten.

Redan här kan man se att det finns en himla massa fallgropar på vägen: man kan ju göra illa sig på gymmet, råka somna under redigeringen, köpa fel skor och sticka sig i fingret under syendet och så kan man missa alla upptänkliga tåg och gå till fel mingel.

Styrketräningen försvann redan på planeringsstadiet – jag satt i telefonmöte istället. Vilket inte på långa vägar är lika ansträngande som att lyfta 90 kilo i bänkpress.

Arnold_bankpress
Hela läsekretsen drar efter andan. Lyfter männschan 90 kilo i bänkpress? Är det ens möjligt för en halvtrasig, gammal basketspelare? Neeeej. Men jag ville ha er uppmärksamhet. Såja, moving on.

Jag redigerade en inte alls trist folder, hämtade Femtonåringen (men kom 40 minuter för tidigt) hängde upp hennes cykel på bilen, körde till skoaffären, köpte skor (tygskor utan klack som inte behöver gås in), införskaffade bh:n som hela klänningen skulle hängas upp på, och åkte hem och sydde för allt vad tygen höll. Men vet ni vad som händer när man syr och har bråttom och sitter lite för mörkt och inte hittar tillräckligt starka syglasögon?

Man syr fel. Och tråden trasslar sig. Och går av. Och man sticker sig i fingret. Och man får ont i axlarna. Och svetten rinner längs ryggraden! OCH SNART GÅR TÅGET!

– Jag är inte riktigt färdig häääär och hääär och häääär syns ett stygn men bh:n syns bara här bak – men om du står mot en vägg hela kvällen kommer det inte att synas, okej?

Moabalen_2015
Mot balen!

Tjugoåringen körde mig till tåget (fortfarande med Femtonåringens cykel baktill)  så att jag hann – men väl påstigen märkte jag att jag hade glömt att byta kläder och ta med mig läsglasögon och ladda telefonen. Himla opraktiskt.

lampa_rolig
Mingelbild: Språktidningens fina kristallkrona.

På minglet låtsades jag som ingenting och tänkte att det fanns nog många andra svettiga skribenter där, varefter jag rusade vidare mot hemvändande tåg – som jag obegripligt nog hann med. Precis när jag hade visat upp min biljett i mobilen, dog den. (Mobilen. Biljetter har som vi alla vet evigt liv.)

Jag åkte därefter buss hem för att hinna hjälpa till med ditten datten – och sedan försvann den döda mobilen plötsligt. Det skedde någonstans i röran mellan

  1. bussavklivning
  2. hejande till diverse barn och gäster
  3. urplockning av mat från bilen
  4. tvätthängning
  5. temakeri
  6. omhändertagande av ett kräkande barn
  7. skoavtagning
  8. bananätning.

Allt detta skedde i den ordningen och under blott 15 minuter. Eftersom mobilen var helt urladdad, kunde vi varken ringa till den eller efterlysa den via hittaminiphone-hjälpen, som ju är så praktisk.

– Min djefla man! Töm bankkontot!
– Så gärna så. Vad ska jag köpa?
– HUR KAN JAG HA TAPPAT DEN?
– Du har inte tappat den. Den ligger här hemma nånstans. Numera är vi så rutinerade mobilägare att våra rutiner funkar. Du har helt enkelt bara lagt den på ett bra ställe.

Riiing … ring ring … ring ring … ringde det i hans öron. (Bluetooth-headset.)

Medan jag sprang upp och ner i trapporna och lyfte på ett och samma klädesplagg fem gånger och tittade bakom tvättmaskinen och i fickor som inte alls satt på kläder som jag hade använt just i dag, svarade Den djefla mannen i sin ringande telefon.

– Lotten, det är till dig!
– I din telefon? Borde det inte ringa i min telefon?
– Men din telefon är ju borta. Och död.
– Å fan. Hallå …?

Det visade sig vara busschauffören – jag hade tappat mobilen på bussen och han hade hittat den och under sin rast googlat mitt namn (som står på bankkorten) och därefter ringt till vårt fasta abonnemang, som numera går till Den djefla mannens mobil. Jag prisade både gudarna och busschauffören och upphittaren och tog en banan till. (Det tar faktiskt på krafterna att bli upprörd.) När bussen nästa gång kom till vår busshållplats, klev jag på, fick mobilen och klev av igen.

Denna onsdags att-göra-lista: FACIT!

  1. Redigera en rolig folder.
  2. Hämta Femtonåringen på skolan kl 12:40, köpa skor, köpa bh, hysterifixa klänningen.
  3. Åka till Sthlm, mingelvingla, putta omkull en professor och trampa på två snittar.
  4. Åka hem.
  5. Leta efter borttappad mobil.
  6. Pussa en busschaufför.
  7. Raggarduscha och ta på ny deo.
Share
65 kommentarer

Å nu blire politik & retorik!

Politik! Hurra, va? Det ääääär ju så roligt när alla slåss mot väderkvarnar och hötter med nävarna och kastar sand på varandra?

quixote_1_lg
Bildskapare är förmodligen Donn P. Crane.

Men nu ska vi bara göra ett försök till semantisk analys. Jag har fått hjälp av Tjugotreåringen i Lund, som så civilingenjör han än snart är, ändå sitter och drömmer om grammatiska termer och en framtid bland bokstäver. (Tror jag.)

Här har vi nu ett litet filmklipp. Det är knastertorrt och politiskt, men ett tidsdokument väl värt att titta på. Lägg bort alla era politiska preferenser och kisa i fjärran bortom åsikterna och lyssna på vad det är som sägs. Se det så här: en politiker – vi kan kalla honom Robban – frågar en annan politiker – vi kan kalla henne Åsna – hur ett problem ska lösas. Den förste hummar och stakar sig och den andra … säger många, många ord.

Tjugotreåringen har transkriberat framför allt Åsnas svar på utfrågningen. Han har tagit bort alla upprepningar, stamningar och överflödiga ord … men det är fortfarande ganska obegripligt. Läs – hoppa inte över utan försök ta in det som sägs.

Robban:
– När ni tänker regeringen leverera till exempel lagstiftningen kring deltagandet i terroristresor? Vad tänker regeringen göra så att åklagarkammarna har tillräckligt med personal för att kunna åtala de här personerna? Vad är regeringens strategi i de här frågorna?

Åsna:
– Tack så mycket fru talman. I en angelägen fråga som regeringen har tagit tag i allra från första början när vi också insåg att den befintliga strategin mot terrorism i Sverige över huvud taget i praktiken inte inkluderade hela det faktumet att vi har det som ledamoten uttrycker som terroristresor och att personer från Sverige åker ner, strider på terroristernas sida för att sedan återkomma med den oro som finns för vad det förändrat för de personerna. Jag tror man måste jobba på flera håll och det är det som också Anders Ygeman och Alice Bah Kuhnke från regeringen håller samman – både förebyggande arbete mot att personer i Sverige faktiskt åker ner. Att vi ska ha hela det svenska samhället en god sammanhållning i analysen över att det här är inte att bidra till fred eller stabilitet för någon att delta i terrorism i utlandet men också en viktig signal till att när man återvänder så har ska man ta ansvar för …

Tolkning:
Vi har uppmärksammat detta och ser det självfallet som ett problem. Vi anser dock att mest fokus ska läggas på förebyggande – något som Anders Ygeman och Alice Bah Kuhnke har arbetat med.

Ska vi ta en till? Okej:

Robban:
– Är det rimligt att återvändande terrorister och folkmördare ska få gå före i bostadskön? Är det rimligt att de inte åtalas? Är det rimligt att ni inte har lagt in lagstiftningen än?

Åsna:
– Tack fru talman. Jag förstår att man kan vara väldigt engagerad i de här frågorna, det är inte att uttala om det. Det här är en av vårt samhälles verklighetsbilder i dagsläget men att med den emfasen säga att det är uppenbart regeringen inte gör någonting när regeringen gör mer än vad som gjorde de tidigare åtta åren sammantaget för att konstatera att vi har både en situation med återvändare som där vi behöver gå in på individuell nivå för att säkerställa att detta inte är terroristhot men där vi också behöver ett större och mycket mer fokuserat förebyggande arbete som också bygger på att vi tar in den erfarenhet som andra länder – även grannländer – som faktiskt har kommit betydligt längre på vägen därför att Sverige inte under den tidigare regeringen tog tag i de här frågorna. Att påstå att regeringen inte har en aning om vilka resurser som finns på den internationella åklagarkammaren, det tycker jag faktiskt är ett ganska uppenbart dåligt argument. Det är självklart så att vi i regeringen har den kunskapen och det är självklart att de svenska principerna, att man ska åtala brottslingar även när de kommer tillbaka – särskilt när de kommer tillbaka …

Tolkning:
Självklart ska personer enligt svensk lagstiftning ställas inför rätta för brott de har begått. Anledningen till att detta tar tid är att problemet aldrig tidigare har funnits – den sittande regeringen har nu ansvaret att tackla en fråga som är mycket obekant i Sverige. Framöver kommer vi ha god kontakt med andra länder som har mer erfarenhet i dessa typer av frågor.

berglins
Berglins i SvD har förstått hur många av oss ser på politik …

Så. Jag vet att man inte talar som man skriver och att man heller inte bör tala som man skriver, men (och förlåt om jag nu skriver mina åsikter på era respektive näsor) – är inte detta alldeles förfärligt bedrövligt? Varför har vi ett språk? Är det för att kommunicera med eller för att sminka över något som kanske inte ens finns? (Oj. Nu blev även jag svårtolkad.) Eller är svenska helt enkelt ett så komplicerat språk att vi inte längre behärskar det?

berglins engelska
Berglins i SvD igen – om vi inte behärskar vårt modersmål kanske vi ska ta nåt annat språk som vi är lika dåliga på?

Ta nu fram alla era kunskaper vad gäller semantik, retorik och (okejrå) politik. Läs igen om det behövs. Eller så kollar ni här på några mer minnesvärda politikeryttranden (där jag inte anger källa för att ni inte ska färgas av era eventuella politiska preferenser):

”Rysk gas har två nackdelar. Den ena är att den är gas, och den andra är att den är rysk.” 

”Hälsa honom att den svenska utrikespolitiken inte är några pajaskonster. Det är inte hä, hä och häpp, häpp.”

”Någon jävla ordning ska det vara i ett parti.”

Hrm.


Uppdatering
Kommentatorskan Anta Snaque bidrar med exempel på roligare politikerspråk i ett gammalt tidningsurklipp – som inte alls kan jämföras med dravlet här ovan. Sådana här kontaminasammanblandningar är vi alla skyldiga till då och då. Enjoy!Politikerprat[2]

Share
104 kommentarer

Jag ska bara …

Måste bara avsluta EBA – Eskilstuna Basketball Association. Sedan ska jag bara ordna årets stora basketfest. Och redigera två konstiga böcker. Och ta hand om henne och honom och prata förstånd med den där konstiga typen och dessutom tänka på min framtid och kurera min axel och plåstra om knäna och fixa en lägenhet åt Tjugoåringarna och skapa världsfred samt laga köttfärssås till arton personer på onsdag. Och, gulp, köpa en bikini.

Och ni?

cathat

Share
45 kommentarer

Frågetecken? på fel ställe

Hej Lotten!

Jag har en liten fundering om frågetecken ska användas när personen dikterar så här:

”Patienten kommer på remiss från NN med frågeställningen astma.”

Där säger den som dikterar ofta ”frågetecken” efter sista ordet (i det här fallet astma) men ska man sätta ett sådant när det står ordet ”frågeställning”?

Det ordet indikerar ju att det är just en fråga.

Hälsningar

Biggan


 Den som dikterar ”frågetecken” efter en påståendesats är ju lite ute och reser. Frågetecken har man (som du ju vet) bara vid frågor …

Om jag vore du, skulle jag göra om språket till vettig svenska så att det ser ut så här ungefär:

”Patienten kommer på remiss från NN efter misstanke om astma.”

Lycka till med kampen mot frågetecken i krångelmeningar som inte är frågor!

/Lotten Bergman

Share
Lämna en kommentar

Språkblandning och en gammal förkortning

Hej!

Tack för en väldigt bra och rolig föreläsning i måndags på Världskulturmuseet! Jag och min kollega har genast en fråga till dig. 

• Hur skriver man drop-in mottagning? På detta sättet eller på annat sätt?

• Förkortar man utan anmärkning u a eller ua?

/M.H. 


När man blandar engelska och svenska, stoppar man nästan alltid in ett bindestreck när man byter språk. (Det finns förstås undantag.) Det som krånglar till det mest är att man på engelska särskriver så många uttryck, medan vi på svenska så ofta gör sammansättningar – trots att det ibland är engelska ord. Men jag har klara besked! Det heter

drop in-frisering
drop in-kaffe
drop in-mottagning

Så!

När det gäller förkortningen utan anmärkning, så kan man skriva på två sätt:

u.a. (med punkter)
u a (med mellanslag)

Meeeeeen – det är inte (längre) en av de mer etablerade förkortningarna, så man kan inte räkna med att alla förstår den. Tyvärr!

Lycka till!

/Lotten Bergman

Share
2 kommentarer

Foge-s och mystiska fotbollsregeln

Hej Lotten!

Varför har vi ett ”s” i fotbollsklubb när det inte finns i bollklubb?

/T.S., Luleå


Hej!

När det gäller din fråga om foge-s:et i ord, så finns det inget riktigt bra och konsekvent svar på när det finns och inte finns. Forskarna sliter sitt hår och försöker hitta ett mönster — men det handlar inte om stavelser, inte alltid om vokaler och inte om konsonanter och heller inte om huruvida det ena ordet är längre än det andra. (Du kan läsa mer i Språktidningen om du är intresserad.)

Fast juuuuuust när det gäller fotbollsklubb finns det en regel som handlar om att ordet har tre delar: fot + boll + klubb. Då måste man räkna ut om det är en bollklubb för fötter eller eller en klubb för fotbollar. (Tyvärr finns det undantag även från denna ”regel”. Sorry.) På Wikipedia finns en lite rörig artikel om detta.

En sak är i alla fall solklar och lite upprörande i just fotbollsämnet: Svenska Fotbollförbundet har fått fel för sig när det tror att det INTE ska vara ett foge-s i namnet. Och sedan dessutom smittat ner Svenska Handbollförbundet som gör lika fel. Ack!

sweden-association-old
Förvisso en gammal logga, men icke desto mindre fel. FEEEEL!

Lycka till med alla s!

/Lotten Bergman

Share
2 kommentarer

– Briiiifa mej!

Hej Lotten!
Dagens fråga är om det engelska ordet brief som i: ”Innan ambassadören skulle träffa inrikesministern bad hon sin sekreterare om en/ett brief innan mötet.” Alltså en kort sammanfattning om vad mötet ska handla om.

Används ordet brief svenskan – vad kan man annars lätt säga?

/A.


Jag har hört många säga ”kan du briefa mig” (uttalat briiifa), men aldrig brief som ett substantiv. De flesta säger nog på svenska ”sammanfatta”, ”berätta lite” eller bara rent ut:

– Vad handlar mötet om? Äre nån idé att jag kommer?

Jag hittade förresten nu när jag kollade runt lite en intressant lista från Språkförsvaret om anglicismer.

/Lotten

Share
3 kommentarer

Uskor är inte fotbeklädnader

Hej! Vi har en liten fråga – är det tillåtet att i en journal förkorta undersköterska och skriva USK/usk, likaså sjuksköterska och skriva SSK/ssk? Vi har en arbetskamrat som säger att det är strängeligen förbjudet. Frågan är väldigt angelägen då våra uskar får sig ett frispel snart.

Med vänliga hälsningar

/CM, Mölndal


Å hugaligen, uskar på krigsstigen! Så kan vi inte ha det!

Och tyvärr (vet inte vem jag gör besviken nu) är det inte så bra att skriva usk och ssk om man vill att alla ska förstå. Det är nämligen bara inom sjukvården som man känner till dessa förkortningar. Det är däremot inte ”strängeligen förbjudet” som i t.ex. att skriva ”dem” istället för ”de” eller så … [plats för smiley]

Mitt tips är att ni alla lär era datorer att när ni skriver usk, ska datorn förvandla det till undersköterska och likadant ssk till sjuksköterska. Då slipper ni slösa tangentnedslag – eller vad nu anledningen är att man vill förkorta. 

/Lotten Bergman

Share
Lämna en kommentar

Kan du inte hitta det du letar efter? Försök att förfina din sökning: