Ni kan förmodligen allt om högertrafikomläggningen redan. Ni vet att det var den 3 september 1967 och att dagen när det skedde kallades dagen H (jämför med den inte alls relaterade dagen D). Alla har vi (som är så gamla att vi bryr oss) sett bilderna på Kungsgatan i Stockholm, som togs ungefär 04:55 på morgonen.
Men vad jag inte har förstått förrän nu, är att övergången skedde under 10 minuter. Klockan 04:50 skulle alla stanna till. Klockan 04:55 skulle alla byta vägsida – även cyklister, mopedister och andra nyfikna som hade gett sig ut i svinottan.
Vidare kunde man utnyttja tiden 04:55–05:00 till att springa ut och ta bort maskeringtejpen på framlyktorna, om man hade någon sådan. För att:
”Alla bilar som inregistrerades eller typbesiktigades efter den 1 juli 1966 skulle vara försedda med högerasymmetriska strålkastare. Dessa måste dock vara försedda med en särskild maskeringstejp fram till dagen H.”
Och klockan 05:00 var det då fritt fram att köra på höger sida. Lååååångsamt och försiktigt. Och klokt. Det visade sig att det långsamma och försiktiga höll i sig i ett halvår och att mycket färre gångtrafikanter skadades efter omläggningen och att trafiken flöt ”lugnare och smidigare och att det var högertrafikens förtjänst” eftersom flera vägbyggen och motorvägsuppfräschningar hade blivit klara precis till den 3 september 1967. Och så hade ju alla bilar utrustats med backspeglar – i alla fall på höger sida.
En underlig sak var att tydligen all privat biltrafik var förbjuden hela natten när omläggningen skedde. Det var då ytterst konstigt att det ser ut som om det var fullt med privatbilar överallt i så fall. I Göteborg var trafiken tydligen alldeles livsfarlig, för där tog de i med råge: inga privatbilar på 24 timmar!
Efter omläggningen blev den här gula vägskylten obsolet. Den betydde ”hastighetsbegränsning upphör” men kallades i folkmun ”kines med sorgband” (kränkande idag?) och tillät alla att på landsvägar köra som på Autobahn. Praktiskt.
Före omläggningen hittade uppfinnaren Martin Qvistberg på en apparat som blinkade och tjöt om man som förare plötsligt bytte vägsida. Den hette Giro-H och monterades lätt på instrumentbrädan.
Det var en kvicksilverströmbrytare, ett relä, en tutare (eller bzzz:are) och en röd lampa slog till om föraren plötsligt svängde över till vänster sida av vägen. Man kunde också ställa in den så att den var olika känslig beroende på föraren.
Naturligtvis fanns det många som var helt och komplett emot högertrafikomläggningen eftersom
- det skulle vara helt omöjligt att organisera
- alla bilar med ratten på höger sida ju var helt fel
- man i länder med högertrafik krockade mycket mer
- våra hjärnor ju är inställda på vänstertrafik sedan cromagnon.
Och nu kan jag meddela jag idag har blivit varse att dessa envisa vänsterivrare finns kvar i samhället som helt vanliga medborgare. De kämpar för att det ska vara som det alltid har varit, vill inte vara med om förändringar och har en sak de gemensamt: de är skidåkare.
Det är petigt i spåren, för enkelspåren gäller regeln ”stig ur för den som är på väg nedför”.
I simbassängen skulle hårdare regler krävas, jag väntar ivrigt på dessa! Är det rundsimning eller avlysta banor som är bäst? Personligen vill jag ha hela bassängen för mej själv!
Notera vänstertrafik i Stockholms tunnelbana.
Påstås bero på dåvarande chefen för SL, Helge Berglund, som var avog till införandet av högertrafik .
Sannt eller ej?
Pysse: skapa regler, gå med dem till badhuset och fråga om de vill ha dem laminerade! (Jag har lamineringsmaskin.)
BANA 7 ENBART FÖR PYSSELITEN
Örjan, även vanliga järnvägen tillämpar vänstertrafik.
I en värld med en majoritet högerhänta är det rimligt med vänstertrafik eftersom man då enklare kan skaka hand, alternativt dra upp sitt svärd och börja fäkta. Detta tros vara anledningen till att fri trafik övergick till vänstertrafik i områden där det förr i tiden fanns tillräckligt mycket folk i rörelse, till exempel London och Paris.
Det som sedan hände var att franska revolutionen utbröt och republiken ersatte monarkin. ”Nu är allting annorlunda och nytt!” tänkte de ödmjuka fransmännen. ”För att understryka detta ska vi börja rida och köra vagn på höger sida!”. Ett i taget bytte man sida i de länder som ersatte monarkin med en republik. Så frågan som inställer sig är: varför passade vi inte på att avsätta kungen den 3 september 1967 kl 05.00?
Angående vänstertrafik på järnvägen:
”Fråga Lokföraren”.
Ny Teknik; Varför kör tågen vänstertrafik?
Tråd på Spårvagnssällskapets forum.
Jag var två och ett halvt år när omläggningen skedde, lagom gammal för att veta vilken bokstav som var min. När jag var ute och åkte bil med familjen den sommaren tittade jag på alla fina skyltar som påminde om den kommande omläggningen. Sedan vände jag mig om mot föräldrarna och frågade: ”Varför står det Håkan överallt?”.
Jag lär ha varit med ute och åkt bil första dan man fick. Men har inga minnen av detta, vilket är naturligt eftersom jag annars höll på att lära mig gå vid den tiden.
Tack! Jag ska ta med den nya regeln redan ikväll. Den här dagen ska bli ihågkommen som dagen för den stora bassängomläggningen. Till bana 7!
Jag var i lagom ålder för att samla klistermärken med det speciella H-märket och sätta på cykeln.
Jag hade börjat första klass och jestanes jemine så det drillades i skolan. Vi var ute och övade på gula vägmarkeringar-vänstertrafik och de nya, snyggare vita vägmarkeringarna för högertrafiken.
Hos min dagmamma som lyssnade på Melodiradion hördes Klas-Göran Hederström vråla ’Håll dig till höger, Svensson’ i ett.
Familjen hade ingen bil så den märkvärdigheten gick oss förbi.
Det var körförbud ett par dagar innan och någon dag efter, så att den viktiga trafiken hann vänja sig först.
Hörde fel, det var ju Telstars, men vad begär ni, jag fyllde inte sju förrän veckan efter!
Eftersom Ninja är i Den Bästa av Alla Åldrar (dvs. lika gammal som jag, fast tydligen några månader yngre, fast lika gammal, ju) behöver jag inte tillägga så mycket. Även jag började gå i, och därför till, skolan några veckor innan bytet skedde. (Jag hade några kilometer, men man fick inte cykla till skolan förrän … förrän … trean? Fyran? När man var tio? Hm …)
Bil hade vi däremot, men om den kommer jag inte ihåg något särskilt.
Jag är alldeles fascinerad av lyktglasklisterlapparna* som jag icke minns, inte ens kommer ihåg att jag har hört talas om förut. Alldeles logiska när jag läser varför de fanns (felställda halvljus är verkligen inte roliga), dock.
Och sväng-summern! Jag läste just i dag om en undersökning där man har konstaterat att en av fyra svenska bilförare inte blinkar när de svänger. Det är tydligen många som inte vet att det är lag på körriktningsvisning, och att man får böta 500:- för oblinkning om man blir påkommen! (Själv vill jag gärna sparka oblinkare i *rsl*t ibland, för det är verkligen störande att inte kunna veta vart bilar man väntar in tänker ta vägen, egentligen.)
* Vilken sammansättning jag just gjorde, en där jag faktiskt inte kan sätta in ett enda foge-s hur jag än anstränger mig. Ingenstans skulle ett s till se riktigt klokt ut.
Helt OT är min roligaste avhörda felsägning i dag. Det var nåt kulturprogram i radio, och en som skulle säga ”filosofer” sa ”filosover”. Så enkelt, så lätt gjort, så passande!
Svängsummern hade en sån diskret och subtil dessäng.
Om det nödvändigtvis ska pratas ålder i detta sammanhang så var jag gammal nog att ha hunnit med en massa resor per bil nere i Tyskland och Frankrike när det var dags att gå över till högertrafik. Stämningen inför omläggningen var ganska uppjagad i vissa fikahörnor och jag med, min rutin, hade problem att förstå varför. En mycket skärrad kvinnlig kollega hade till och med sett till att få träffa alla släktingar inför övergången – ”ifall…”
Jag försökte förklara att människan vänjer sig ganska snabbt och att vi med de restriktioner i hastighet som skulle råda ganska länge nog inte behövde vara så oroliga. Men, nej. Det skulle oroas och ojas och ackackackas. Jag tror att den där oron var välkommen som samtalsämne – det kunde vara ganska segt i fikahörnan i vanliga fall.
Båsmetertischan har anlänt! Åh, om ni bara kunde se hur fint den sitter på köksstolen, draperad över ryggstödet så att man lätt kan lära sig hela båsmetereposet utantill:
Deadlines jag hinns
Versmått jag alexandrins
Och mycket annat såväl perifer- som centrallyriskt.
Jag säger bara som i Kåldolmar och kalsipper: A masterpiece!
(Jo det är förfjolårets tischa – man ska ju inte förhasta sig. Ju. Och fjolårets anlände för läääänge sedan.)
Jag stod med H-märkta manschetter i en utpekad korsning och skulle be folk ”se vänster” (eller var det ”höger”)? Efter ett par timmar var jag tillräckligt utskrattad och gick istället hem och sparkade igång moppen, som var nytrimmad och väntade på Högertrafiken. 70 på plan väg var inte fy skam.
Fem år, men minns mycket väl alla H-skyltar och Svensson-låten.
Idag har jag fått en jättesnygg tröja! Tack! Nu gäller det bara att övertyga familjen om vad vi ska ha för fredagsmys.
Såja, då är dagens träning avklarad:
skidor 27 min
motionscykling 38 min
basket 63 min
Och inte en träningsvärkskänsla i sikte. Än.
Christer: Jag ska verkligen se matchen. Jag kommer aldrig att förlåta mig själv om jag missar den. (Eller … egentligen är det ju halvtidsunderhållningen jag längtar efter.)
LarsW: Vad, varför och hur – i vilket yrke får man gå ut och vifta med H-manschetter? (Jösses, när skrev jag senast ”manschett”? Det var alldeles svårt att sätta fingrarna på rätt plats.)
Annikas ”lyktglasklisterlappar” var ett utmärkt ord som inte behöver några foge-s, tycker jag. Heja det svenska språket som har så konstiga sammansättningar och underliga sch-ljud!
Som obetald ”frivillig” femtonåring, hur så? Manschetterna tror jag ligger i källaren än i denna dag.
Ja!
Och så har jag funderat en hel del på varför det bara inte går att foga ihop härligheten med ett s. Det måste rimligen bero på att det redan råkar finnas ett s där fogen sker (och dessutom före s-et, en lång vokal). Om man ville göra sig till kunde man kanske foga med vokal: lyktglaseklisterlapp. Fast det ser ju inte heller klokt ut. Ha!
Manschetter är ett härligt ord, som vi alltför sällan brukar. De finns i praktiken fortfarande på skjortor, men vi talar ju aldrig om dem (med det ordet, dårå) tycker jag!
**Faller i grubbel över den andra hälftens smokingskjorta, och hur ohyggligt svårt det är att stryka den riktigt slät — dels det krylligt veckade bröstpartiet och dels de ohyggligt långa manschetterna …**
Är det bara jag som kommer ihåg vägskyltsklisterlapparna som satt på alla skyltar på refugerna. Till högertrafiken skulle de ju peka på höger sida om refugen och då sattes nya skyltar upp med ett klistermärke med vänsterpekande pil över den högerpekande pilen. Konstigt nog har jag inget minne av att någon busade och drog av klistermärket för tidigt. Inte ens jag, men jag vara bara 11 år och hade inte blivit vanartig än.
Aha, jag förstår – frivillig femtonåring. Jag fick en vision av att du var en väldigt ung trafikpolis, LarsW.
Jag minns tyvärr inte ett jota av trafikomläggningen eftersom jag var 3,5 år (ett år äldre än hakke som minns hur mycket som helst). Jo, vi hade ett H på fönstret på vår bil (en blå bubbla). Det var fnasigt i kanterna.
Av alla skyltar och sånt minns jag bäst det lutande H-et … och där hittade jag en sida jag måste kolla vidare!
(Se där, ett högertrafikfrimärke!)
Se där då. ”Högertrafikfrimärke” går det tydligen inte heller att foga med s. Eller gör det: ”Högertrafiksfrimärke? Jo, kanske. Hmmmm.
Hoppsan. Varsågod, ett citattecken: ”.
Ta några till, när vi ändå håller på: ””””””””
(Nu börjar det se ut som langettstygn.)
Kolla här, foge-s-Annika: en gammal artikel i ämnet. (Trösterik: det går faktiskt inte att förstå sig på reglerna.)
GÅ OCH LÄGG DIG, LOTTEN!
(laminerad skylt)
Ack ja, Lotten, jag har läst den förut. Och för det mesta stämmer allting utmärkt väl, men sen går man plötsligt bara på instinkt. Och då blire … hoppsan studsan svejsan. Kakelugnskakelmakaregesäll.
**Jag laminerar, jag laminerar, och på skylten står fler namn än ett.**
Det funkade åt andra hållet också med lyktglasklisterlapparna. Vid gränsstationerna (detta var långt före EU och passkontroll, genomsökning av bagage etc var regel) kontrollerades att man hade varit duktig och placerat lappar på strålkastarna eftersom de annars skulle blända medtrafikanterna (egentligen borde jag skriva mottrafikanterna, men vill inte) i högertrafiken.
Foge-s, denna förtjusande anledning till förvirring. Själv skriver jag ibland lördagkväll, ibland lördagskväll (samt motsvarande för andra dagar och tider dårå) och Word gillar bara det ena, fast jag har glömt vilket. Bipaddans stavningskontroll lägger sig idag inte i saken.
Vad fint du parafraserar Strindberg (Ett drömspel), Annika!
Lars W:s manschetter har jag sett någonstans tänkte jag. Men var? I morse kom jag på det. På en bild från fototävlingen om samtiden, ordnad av Nordiska museet 1967. Många bilder av högertrafikomläggningen blev det. Några av dem finns i boken Folkbildningens 60-tal. Skyltar, manschetter och annat högertrafikrelaterat. Jag fotade av några av bilderna. Bildkvalitén är inte den bästa, men tillräckligt för lite nostalgikänsla.
Fina bilder Karin, men det mest fascinerande med bilderna är att det är en pappa med barnvagn, och ingen mamma i släptåg, det var inte så vanligt -67.
Ja, Ninja, jag funderade också på hur vanligt det kan ha varit då.
Nu hittade jag till och med den gamla pdf-filen på boken, men då upptäcker jag en pinsam kunskapslucka. Tänkte lägga ut avsnittet om högertrafikomläggningen men klarar inte att lägga in pdf:en i WordPress. Någon som vet hur man gör?
Men tågvänstertrafiken gäller inte på banan förbi Härnösand. Här är det högertrafik inne på stationen! (Ute på spåret är det enkelspår så där FÅR man inte möta nån! Om inte ”nån” står och väntar på en mötesplats dårå.)
Fast ibland är det vänstertrafik på Härnösands station. Jag har inte riktigt klurat ut varför, men det gäller natt-tåget söderut. (Titta! Inte binde-s utan binde-streck.)
Undrar hur Antikrundan hade värderat såna där trafikmanschetter.
Någon som gillar Schack?
Jag tror, Karin, att du måste ha en speciell pdf-plugin! (Ska kolla lite.)
Kolla här Lotten! Kanske något för dig i stafetten? 😉
Du får låna Kola, sen ser de andra bara era rumpor skymta i
snöröken. Min karamell springer hur fort som helst, hur länge som helst.
”Skymta era bara rumpor”, läste jag. Vad har Lotten ejengkligen gett sig in på?
Här, Karin!
https://wordpress.org/plugins/wp-pdf-templates/
(Sitter i Vi i femman-studion nuuu.)
Klicketiklicksäkra pennor (som i På spåret). Nix mobiler. Inget vatten heller, för då sörplar väl de ohyfsade glinen i sändning.
Kola går alltid med rumpan bar, men den är så rund och go så!
”Vägar skall byggas med för ögat behaglige kurvor” lär Karl XIII ha sagt. Och på hans tid tillämpades högertrafik. (I den mån det förelåg trafik som inkluderade möten, det är ju bara då höger/vänster behöver vara definierad passagesida.)
Detta hafver jag läst någonstans, oklart var. Men både formulering, kung och trafiksida kan vara fel.
Fast vad Karl XIII tyckte var det väl inte många som frågade efter. Han var ju för all del känd för sina många fruntimmershistorier, så det där med kurvor kanske han hade blick för, i alla fall.
Härligt Ninja, där fick du med lite Peter Himmelstrand. Ja jag håller med Jan Ajvide Lindqvist, det är alldeles för lite PH. Bjuser på en fullänk, eftersom jag fortfarande inte kan finlänka (förklara gärna) https://www.youtube.com/watch?v=x2WRQb7AJR8
Min kära mor kommenterade att det är ju alldeles logiskt att hålla till höger om ratten sitter till vänster, som de faktiskt gjorde när högertrafik infördes.
Kan man kalla det att vara trafik-ambidexter om man kan framföra fordon i både höger-och vänstertrafik medest manuell växellåda (automat är ju ingen sport). I så fall är jag en kandidat. Fast jag fick chansen att initialt köra med automat.
Inte sett till tischan men gissar att den kommer inom en vecka.
Peter Himmelstrand bodde i Stuvsta på Stambanevägen 34 (förstås), ett originellt hus med en originell trädgård.
Nuvarande ägarna har stajlat om kåken enligt tidens ideal, varföre den inte alls är originell längre.
Herr Himmelstrand själv kunde ses frekventera den lokala ica-butiken, oftast iförd en gråblå maouniform, med varierande grad av fotbeklädnad. En gång sågs han bland brödhyllorna beklädd i en röd sammetsmorgonrock.
Mer PH åt folket.
Näe, Mårran, nu äre nåt skumt med tischan: hur länge ska den vara på väg innan vi stryper något Postverk och far ut i otidigheter?
Idag skickades de enligt mina anteckningar tre sista vinnartischorna, vara Dina och Citronen var två mottagare. (Fast Citronen ska ha 2013 års tröja också, vilket jag i hastigheten förträngde.)
Men Mårran, din har varit på väg i flera veckor! Det är som en av er, som har väntat på belöningen (som jag verkligen har skickat, det finns t.o.m. bildbevis bredvid brevlådan) sedan 2012! Förbaskat!
LarsW! Du hade varit stolt över mig: jag stal på ett hotell som jag nyligen besökte fyra oklickbara pennor, som numera bor i en radiostudio i Sörmland.
You make me proud, Lotten. Annars har en Radiostation Nära Mig haft sina ViF-duvningar genom åren. När jag kom dit, ca 2005, tenderade fikaautomaten i repan att vara ”ur funktion” inför varje tävling eftersom den (gratis) annars helt enkelt hade tömts. Sen har det tydligen funnits ett och annat gäng genom åren som mer eller mindre har plundrat stället på kontorsmaterial med mera, så att några annars olåsta dörrar mystiskt tenderade att reglas ViF-kvällar.
Gullegull på på er, glin.
För dem som lärt sig busvissla på Scandic Grand Central och i och med det fått en skarp tillrättavisning samt diskuterat huruvida det heter marängsvajs eller marängsvisch med den totalt okunniga och, för att citera Pistvakt, osörvismajnd personalen kan jag meddela att De Bittres Gäng (Allan-å-Staffan, Janne och mejsjälv) nu firar LightLabs sista stapplande steg ner i glömskans svarta hål.
Var glada! uppmanar Karim Ner.
Firar ni där, SG!? Ska man gratulera att kampen är över eller beklaga att ”det roliga” är slut?
Tack Lotten – suverän pdf-uppladdningsinfoservice!
Lotten, var det rätt frankerat och så på Mårrans tshirtpaket?
Nej, vi har inte hunnit samlas än. Nyheten kom idag. Så det blir lite glad mailväxling.
Reserapport: 16-årsgränsen för gäster här är välgörande: Inga stojande glin här inte, även om en tjej synes lite väl ung. Ett par tre frigående ungdomar gör inte heller mycket väsen av sig. De unga män som säkert har trendiga decimeterlånga pannluggar hemmavid, har här kammat kotlettfrilla (förhoppningsvis inte m.hj.a basonfläsket i den överdådiga frukostmatsalen) för att inte tappa färgen i pannan.
Stället är alltså mycket lugnt, men mina hudläkare skulle gå i taket om de såg hur folk reserverade en solstol före frukost, och sen ligger och pressar inpå sena eftermiddagen. Själv klarar jag kanske en kvart i solen, som tar ordentligt även om det är kanske femton plus. Då med SPF 30. Är man belagd med en hudcancerdiagnos, så är man.
LarsW: Då är det gött att ha sin kalendertischa som skydd.
SG, vi fröjdas förstås, men skandal är det ändå att LightLab hängt med så länge. Att projektet alls startade. Må det vila i ofrid.
Första vinsttischan kom fram och sen gick jag och vann en till. Royal Mail brukar vara både pålitliga och kvicka. Jag försmäktar inte, utan kan stoltsera i mycket snygg tischa redan nu, kommer endast användas vid högtidliga tillfällen såsom bröllop, dop och liknande.
Nästan 4 var jag nog när det hände men kommer inte ihåg någonting.
Däremot skall jag försöka mig på vänsterkörning om ca 2 veckor. Behövs särskild försäkring för det?
Nej, inte i Storbritannien, vad jag vet! (Men det var ju en jättebra tanke: alla som kommer till ställen med bilkörning på ”fel sida” måste köpa extraförsäkring! Oj, vad folk skulle bli irriterade!)