Hoppa till innehåll

Årets pumpa

Fjortonåringen som vinner SM i matte och sitter och ritar hela dagarna och som klär sig i regnbågens alla färger med omaka skor samt alltid går omkring med ett litet gosedjur (en surikat) som maskot, ska fås att välja gymnasium nu i vår. Det är ett i nuläget fullständigt omöjligt projekt eftersom alla gymnasier som gör reklam för sig – om man ska lita på katalogerna som vi har fått – bara prioriterar

  • grupparbeten
  • gratis surfplatta (som kallas ”lärplatta”)
  • jämställdhet.

– Så om du fick önska dig ett gymnasium som passar dig, vad skulle det gymnasiet locka med?
– Det ska vara svårt. Jättesvåra uppgifter. Och konststudier. Jag borde förresten lära mig att tycka om grupparbeten.

Vi får väl se – om vi hittar matematikkonstgymnasiet med pumpainriktining så kommer ni att få veta det tids nog. Tills vidare redovisar vi väl årets konstverk?

Men först en rekapitulation:

pumpa_depp_2012
Captain Jack 2012.
pumpa_einstein_2013
Einstein 2013.

Och så då till årets projekt.

Skärmavbild 2014-11-02 kl. 18.10.50
Aha! Ett köksbord belamras!
pumpa2
Men pumpaverkstan fick flytta ner till källaren, när folk ville komma åt köksbordet till näringsintag.

Att fotografera årets pumpa var svårt – hur jag än gjorde blev det fel eftersom den är extremt mörkerberoende. Om jag fick till skärpan, försvann själva pumpan så att det bara såg ut som ett lysande ansikte som skulle kunna vara målat av svart och orange målarfärg på en bit kartong. Men okej, den ser ut ungefär så här och är vähäldigt tredimensionell:

pumpa_monalisa_2014
Mona Lisa lyser upp höstmörkret 2014.

Så. Nu går vi in i november med allt mörker som det innebär. Tidningarnas löpsedlar lovade idag –20 °C och vargavinter, vilket visade sig vara allra längst upp i norr och faktiskt inte alls särskilt underligt med tanke på årstiden. Här i mellansverige ska vi fortsätta med ”Är det minus fem, satan då måste jag skrapa bilen” tills vi får börja svära ”Det har snöat flera centimeter, när kommer våren?”.

Oj. Jag har visst inte bytt däck på bilarna. Förlåt, alla medtrafikanter!

Share
Publicerat iBloggen

98 kommentarer

  1. Så fin den blev! Mona-Lisa-pumpan. Jag såg ett Tv program som beskrev hemligheten med ljuset i Leonardos tavla av Mona Lisa, så att fjortonåringen valt att göra henne i pumpa kändes helt rätt! (Samma tänk: tunt med färg = duken lyser igenom = ljus.)

  2. Helt korrekt analys, Pysseliten!

  3. Sagt det förut, och säger det igen, matte-spets på Danderyds Gymnasium är en suverän utbildning. Kan varmt rekommenderas. Skolan är en bra skola i sig också, vilket är ett stort plus. Nackdelen är ju att det ligger i Stockholm, men det är många som löst det också.

  4. Pumpa-Lisa eller Mona-Pumpa? Fantastiskt, hur som helst (och jag förstår att det är svårt att få till ett foto).

    Lärplatta, minsann. Det var *fniss* väldigt *ä-hum* förhoppningsfullt uttryckt!

  5. Va!? Har hon? Vunnit SM i matematik?

    Där ser man vad man missar när man tar ett sabbatsår. Mycket grattis till Moa-Lisa.

    Jag undervisade några terminer på Rinmanskolan och tyckte nog att den verkade rätt schysst. Åtminstone på den tiden. Teknik kräver matte. Definitivt. Smart jänta, det där.

    Dessutom är teknik väldigt roligt. Säger en gubbjävel som borde ha dragit sig tillbaka för tio år sedan, men inte kan – för då dör han.

    Konstigt att en person som visar en så universellt god smak – matte och konst – (törs jag avslöja att jag utöver räknestickor också samlar utställningskataloger och annat konstrelaterat material?) tillika är så okufisk. Det är bara att tacksamt notera att det tydligen fortfarande går att utvecklas positivt i “det här landet”.

  6. Alltså, så imponerande! Gymnasiet blir nog bra oavsett, det viktigaste är att klara av det. Där är “inte flytta hemifrån” en rätt viktig parameter.

    Jag är lite offside emellanåt, så kanske är jag inte den enda som känner att det rycker lite i vänster stortå och att det bara måste påtalas: SNART ÄR DET KALENDERDAGS! (Väl?)

  7. Båthuspernilla

    På min tid var Danderyds Gymnasium inte kul, trots att man redan då hade mattespecialaren på det som då var naturvetenskaplig linje. Ytlighetens högborg skulle man kunna säga. Men det var 89-91, sen gick jag vidare mot Forsmarks skola och kombinationen gemenskap och svåra ämnen. Det var tider det.

    Mitt råd till den blivande gymmasisten är att komma ihåg stt gymnasievalet inte behöver vara livsavgörande. Högskola och/eller universitet har ju så mycket fantastiskt att erbjuda. 🙂

  8. Båthuspernilla

    Förresten är pumporna helt fantastiska.

  9. LupusLupus99

    14åringen fortsätter att leverera pumpakonstverk av högklass,
    gällande vinterdäck och skrapa rutor så är det ju inte alls
    -5 och nysnö utan varmt, grått och regnigt. Det var till och med
    åska här i trakten under natten.

    Att döma av väderprognosen så kör med sommardäck till och
    med tisdag. Sedan byt till vinterdäck till onsdag men byt tillbaka
    till sommardäck på söndag och ha dem på ett tag.

  10. Båthuspernilla har helt rätt i att gymnasiet inte är det livsavgörande val som det gärna framställs som. Det finns många sätt att ta sig fram här i livet.

    Idag är eleverna i Danderyds gymnasium till hälften från andra kommuner än Danderyd, så ytligheten har nog avtagit till en del.

    Hur mår Maj-Lis?

  11. Hahahaaaa, jag ska naturligtvis byta fram och tillbaka med sommar- och vinterdäck hela vintern! Vilka fantastiska hjulbytarmuskler jag kommer att få!

  12. Nu bor jag på ett hotell som du skulle ha gillat, Lotten (med undantag av antalet eluttag). På toan ligger stenmönstrade plastmattebitar lagda som ett klinkergolv, med 5 mm skarvar mellan varje ruta. För att få plats på muggen, måste man öppna duschdörrarna för knän och tår och får samtidigt fin utsikt (insikt!) över mögliga hörn. Sovrummet med tjock rödmönstrad heltäckningsmatta har massor av möbler att möblera med … Snart blir det frukost.

  13. Båthuspernilla

    @Ninja
    Och består ytligheten är det nog inte längre Henri Lloyd-jackor med manchesterkragar, timberlandkängor, marlborokepsar och fula små mopeder av märket vespa ciao som befäster tillhörigheten i innegänget. 😉

    Maj-Lis mår bra, växer så det knakar och visar upp nyförvärvade färdigheter mest varje dag. Dock har hon just nu en period då hon stökar och skriker på nätterna. I natt har hennes far först varit ute och rullat henne i vagn och sen kört Nyköping tor för att få henne att slockna. Jag, som ska vara på jobbet om en knapp timme, har sovit i korta intervall under deras frånvaro och kunde inte somna om alls när de kom hem kl halv fem … Någon som kan fly mig ett par tändstickor till ögonlocken? Dubbelhäftande tejp kan också vara av intresse.

  14. Vilken tur att du har en blogg, Pysseliten! Får vi se bilder?

  15. Med den inställningen tror jag att Fjortonåringen kommer att klara sig bra nästan oavsett vilken gymnasieskola det blir.
    Det värsta som kan hända den sortens är väl att det blir för lätt, för lite att göra. Men det verkar inte som om det är ett allmänt problem i dagens gymnasieskola (nu har jag rättat tre olika felskrivningar av det ordet).

  16. @ Båthuspernilla, vill du höra hur det blir sen, ellerhar du nog som det är?
    majlis

  17. Christer

    Ascool pumpa i år igen!

  18. Jymnasiumskola? Nej, bara två.
    Jymmnacieskola? Tre, visserligen, men svårt att tro.

    Snälla. Visa vilka!

  19. Visst är det! ( tur att jag har en möglig blogg alltså.)

  20. Båthuspernilla

    @Ninja
    Menar du att det kan bli värre? *stor maj-lis*

  21. Nej, Skogsgurra, ingenting så spännande tyvärr. Gymnasieksola, gymnasisekola och gymnasiekola tror jag det blev – det sista låter som en bra idé men de båda första är bara resultatet av min beklagliga tendens att slå ackord på tangentbordet.

  22. Örjan

    “Slå ackord på tangentbordet”- vilket fint uttryck för felskrivning.
    På gamla skrivmaskiner kunde det innebära att att typarmarna fastnade i varandra. http://sv.wikipedia.org/wiki/Typarm

  23. Eller “Fingertrubbel” som det också kan heta när man programmerar en funktion så att motorer sprängs eller pappersbruk brinner ner.

    Allt för att det inte ska låta så allvarligt. Det anses fortfarande vara mera förlåtligt med mekaniska misstag än feltänk.

  24. Kom just att tänka på det gamla uttrycket “slå en zwiebel” som typograferna (minnens I Linotype?) gjorde för att fylla ut en rad.
    Varför just “lök”? Och varför inte blanksteg?

  25. Jessica

    Så fort jag hör att skolor “prioriterar” grupparbeten så drabbas jag av kraftig frossa.
    Det låter ju bra och så, men den inre gruppdynamiken gör att det inte alltid är vidare mycket till något grupparbete. Snarare en satans övertro på eländet.

  26. Jessica

    Årets pumpa var väldigt tjusig 🙂

  27. Agneta uti Lund

    Instämmer – tjusig pumpa är det.

  28. Ne.se meddelar att Svibel är en sats trycktyper som kommit i oordning. Ordet Zwiebelfisch, som det kommer ifrån, har samma betydelse och syftar på att de oordnade trycktyperna har liknats vid ett fiskstim.

    Vad det är för fisk har jag inte kunnat utröna, men ett bildsök gav, förutom hur många krogar som helst, några ganska lustiga träffar.

  29. LupusLupus99

    Jessica, “grupparbeten” är mest ett sett för läraren att lämpa
    över inlärningsansvaret på eleverna så att läraren får tid
    att göra “annat”.

  30. Läste i SvD att branschfolket vill byta ut ordet “horunge” och har startat en sida där man kan lämna alternativa förslag. Bra på något vis.
    LL99, jag skullevilja ha godispåsarna med lila tryck på. Krusiduller eller vad det var. Dom var nog av ytterligare äldre modell och möjligen ännu mindre, men sååå prassliga och fina.

  31. Jag vet preciiiiis hur Pysselitens godispåsar såg ut! Mycket underligt — jag kan ju inte ha tänkt på den sorten sedan 1978 eller så … Här finns en annan påse, men inte den lila: http://tinyurl.com/m4esls5

    Ska vi snacka grupparbeten? Jag gillar dem icke. Inte alls. Inte ett dugg. Huga.

  32. Grupparbeten …

    Jovars, de hade nog sin plats ibland, särskilt i skapande ämnen*. Men jag minns dem mest som ett jähävla slihit, ty jag var den “duktiga” så jag gjorde allting i mina olika grupper under större delen av skolgången — alla ville vara i grupp med mig för då blev det berömt — för jag kunde inte låta bli att göra mitt bästa … blä. (Jag tog reda på fakta. Jag skrev. Jag presenterade. Jag pekade med hela handen ut vad andra skulle göra för att inte presentationen skulle bli uppenbart verket av en enda person.)

    Vadå, jag bitter? Nej, jag är faktiskt inte ett dugg bitter. Däremot är jag helt och hållet säker på att väldigt få av de grupparbeten jag var med om i skolan, lärde de andra ungarna/ungdomarna någonting om samarbete. De lärde sig för det mesta inte så särskilt mycket om ämnet som grupparbetet skulle handla om, ens.

    * Jag minns med förtjusning ett grupparbete i konst- och musikhistoria i ettan på gymnasiet, där vi var fyra som föreställde varsitt årtionde i populärmusiken: 50-, 60-, 70-, och 80-talet. Jag var 60-talet och föreställde totalhippie och spelade bl.a. Jefferson Arirplanes White Rabbit. En kompis var punkare i svart sopsäck och bilden av henne står som i eldkontur (eller vad det heter; eldskrift går ju’nte) i mitt inre!

  33. Apropå godispåsar vill jag stolt meddela att vi har uppfunnit en variant av Fia med Knuff!

    Man tar ett vanligt Fiabräde (möjligen laddar man ner ett ‘Mensch, ärgere Dich nicht’ från närmsta spelsite* till lärplattan) och man tar en påse Non Stop.

    Först bekänner man färg.

    När man gjort det plockar man åt sig alla pluppar i den färg man bekänner sig till. Det kan bli ganska orättvist redan här. Och så ska det vara.

    De färger som inte finns på spelplanen (på de nerladdade kan man ju välja färg, så där uppstår inte den situationen – om man inte kommit överens om att avstå från optionen Farbenwahl) lägger man i en särskild liten hög (det blir ju tyvärr mest brunt, svart och orange i den högen) som irriterade eller bara allmänt ledsna spelare får tröstäta av.

    Spelet följer de lokala regler som man lyckats ena sig om**. Frågor om passage av egen pjäs, att gå ut på sex, om man får backa ut ur korridoren och slå motspelare och huruvida man får slå om obegränsat antal gånger eller ej ska vara lösta innan spelet tar sin början.

    Den som slår högst börjar, precis som vanligt. Genom att antalet pluttar kan vara ganska stort – upp till aderton röda har förekommit – så är det klokt att begränsa antalet spelare till två, i yttersta nödfall tre.***

    Spelet tar sin början. Genom klok strategi kan den framgånsrika/e spelaren disponera sina pluttar så att de (alltid minst två pluttar i spel) befinner sig i slagläge och samtidigt har ryggen fri.

    Vid knuff visar sig den egentliga skillnaden mellan Fia Non Stop och Fia med knuff, åtminstone den enda som tydligt framgår av regelboken, nämligen att slagaren äter den slagna plutten i stället för att den återgår till sitt bo.

    Denna regeländring kan tyckas ringa, men har vittomfattande implikationer i och med att spelet efter en tids knuffande mer och mer liknar normalfia och, vilket är det verkligt intressanta, mot slutet glesar ur så till den grad att inget egentligt spel kan försiggå utan urartar till ett håglöst kastande med tärningen.

    Den internationella kommittén har uppmärksammat denna fas i spelet och arbetar på att finna en lösning som kan accepteras av de nationella förbunden.

    *http://www.kostenlosespiele-online.com/spiel/484/Mensch_argere_Dich_nicht.html
    ** Det kan inte nog poängteras att reglerna ska vara nerskrivna på ett ställe där de inte försvinner eller ändras. Vi har använt spritpenna och skrivit dem på kylskåpsdörren.
    *** Det är så klokt ordnat att det endast finns tre spelbara färger – blå pluttar saknas som bekant i Non Stop-påsen.

  34. Och det där stämmer ju inte på någon ledd!

    40-, 50-, 60- och 70-talet ska det givetvis stå!

    Jag gick första året på gymnasiet 1976-77, och vi skådade inte in i framtiden såvitt jag vet …

  35. Jag vill nu äta non-stop.

    Och så tänker jag på pepparkakshus, och det känns som en önskan i otid eller åtminstone förtid.

    Jag har inga, inga, inga non-stop.

    Oh, woe is me.

  36. Det verkar som jag är indragen i en Malström (Malstroem, se Poe) av aktualiteter. Den 14 oktober mailade jag följande
    UPPROP

    “Bröder och systrar under förnedringens ok!

    HUR LÄNGE SKA VI STILLATIGANDE LÅTA OSS SKYMFAS?!

    Är det inte dags att, i likhet med andra folkgrupper och minoriteter, återupprätta vår värdighet? Vårt anseende och vår självrespekt!

    I förra veckan blev jag, vid samtal med en HALLÄNNING(!) kallad “Rumpmas”. Hallänningen undrade dessutom om jag sammanbodde med en “Rumpkulla”! Det fick mig att tänka. Ska jag vid mogen ålder fortfarande tycka att jag hellre säger Dalarna än Avesta när någon frågar varifrån jag kommer. Svarar jag Avesta så är det mycket vanligt att min interlokutör på ett eller annat sätt gör sig lustig över begreppet “Rumpmas”. Jag har börjat kontra med att jag har låtit göra en plastikoperation och avlägsnat rumpan. Ibland hjälper det och ibland undervisas jag om ordets egentliga betydelse.

    Nej det är dags att sätta ner foten – eller, ännu bättre – båda fötterna och säga ifrån ordentligt. Låt oss bojkotta allt som har med “rump” att göra och istället införa den stolta benämningen BASMAS – det är ju ändå vi i de södra delarna av Dalarna som står för kulturen, de tekniska framstegen och väsentliga delar av basnäringarna. Om damerna inte vill använda den stolta benämningen BASMAS (vi har ju manliga sjuksystrar) så finns det alldeles utmärkta ordet BASKULLA.

    Som ni säkert förstår är detta upprop ett resultat av de alltmer onaturliga restriktioner i språket som gjort det hart när omöjligt att använda fullständigt oskyldiga och normala ord när man talar om korv med romskt ursprung eller om klanledare i Oceanien. För att inte tala om det senaste förbudet – att inte använda facktermen “horunge” om textrester som spiller över på nästa sida.

    Ett antal mottagare av detta upprop anser kanske inte att ni är berörda. Men, det ska jag säga er: ALLA ÄR BERÖRDA! OCH ALLA SKA PASSA SIG NOGA!! Så det så!!!

    Gunnar Skogsgurra Englund
    Stolt BASMAS i förskingringen (dvs Värmland)”

  37. Mitt i förtjusning och förvirring tänkte jag på basmati-ris, men det beror på att jag har en ockult konstruerad hjärna.

    Min mamma är dalkulla och min pappa västernärking (bägge hans föräldrar födda och uppväxta i Kilsbergen på hitsidan, även om pappa själv växte upp i Örebro), och jag kan opåkallat förete både dalmål och bred närkingska.

    Mitt eget talade mål är ett behärskat Viiiby (då jag växte upp i Vretstorp — och tro mig, ingen av er vet hur man uttalar det ortnamnet!). Men jag är lite halvkulla ändå. Inte rumpa, kanske … en armbåge?

  38. Jaaa, såna påsar var det man fick blandat smågodis utan lakrits för en krona i! Jag klippte ut mittbilden en gång och hade den som tavla i dockskåpet. Dock blektes den och blev prassligt skör och försvann senare.

  39. Kristina Bergman

    Kom ihåg att IB ger möjlighet till den mest utmanande och bästa utbildningen som jag hört talas om i Sverige i en massa ämnen (Svenska, Engelska, Matte, Fysik, Kemi, Ekonomi, Business and Management, Historia etc). Den har inte mycket estetiskt inbyggt i lektioner, men uppmuntrar (minst) 50 timmar Creativity under två år. Har man rätt sinnelag så går man igenom det stärkt som person och med en ovanlig massa bra kunskap som kan öppna dörrar till stora stora världen! Inte att underskattas. Jäkligt kul hade jag också.

  40. Agneta uti Lund

    Det blir inte lätt, Skogsgurra, att hålla sig till basen. Ditt upprop att införa bas i stället för det för dig förhatliga r – – – kan krångla till tillvaron. Viss risk finns att det hela kommer att kännas bashugget och även förvirrande. Ska man hädanefter slutrensa en flottled medelst basning?

    I morgon tänkte vi förtära basstek. Hur ska det uttalas så att aptiten inte sjunker? Vidare tänkte vi vid måltiden samtala om engelskt 1600-tal och vem förstår oss om vi då nämner basparlamentet?

    Kan vi bli förstådda framöver om vi säger att vi ska ta på oss långstbasor, blåsa i tbaset, fundera kring centba-seriferi-teorier eller undersöka flugtbasetväxter när vi besöker myrmarker i Nordamerika?

    Förslaget kobaserar språket!

  41. Oj, så långt tänkte jag inte!

    Väl genomarbetad kommentar, måste jag säga. Och oväntad.

  42. Till skillnad från SG har jag inga problem med rump-epitetet.
    /Stolt Rumpkulla

  43. I kväll är jag ett Agneta uti Lund-fan. Gå på i ullstbasorna, det där var helt lysande!

  44. LL99

    SG, basnissarna undrar voffå gör di på dette viset?

  45. Jamen, när alla andra minoriteter gnäller så kan väl jag också få gnälla?

    OK. Men jag har iaf fått en del positiv respons på uppropet. Och startat lite tänk.

  46. LL99

    SG, visst kör på.
    ——
    Dagens apptips är årets dagar.

  47. Underbart, Agneta! (Aktarej, Skogsgurra, nu är du fast i båset igen. Hur ska detta sluta?)

    Kristina Bergman (kusin till barnen här i huset) har ju tyvärr en anti-IB-kusin i Tjugoåringen, som inte alls hade roligt under gymnasiet. Men Fjortonåringen har ju en mer avslappnad stil … lite som kusinen här ovan. Jo, IB blir nog bra.

    Vet ni att Julkalendern firar tio år i år?

  48. Ja. Idag blev det en överdos. Ett allvarligt tecken som det gäller att vara observant på.

    Så det blir en kalender i år också? Vi pratade just om det. Och om hur i helskotta du orkar. Men det gör du ju tydligen. Och det är det många som är glada och tacksamma för. Även om det tar också på våra krafter.

  49. Åherreminjemine …

    Jag har lurkat (tjyvläst men inte gett mig tillkänna) på Julkalendern en december och varit med i leken i två. Tio är våldsamt imponerande, och å ena sidan vill jag säga “vila lite, det måste vara jähättejobbigt”, å andra vill jag utropa “Jaaaa, tjohooo, snaaaart!”

    Jag tror att Den Röda Tråden är en liten skär marsipangris, eller kanske en Batman-mustasch.

  50. Även jag sällar mig till AuL-beundrarnas skara och ligger dyrkande för hennes fötter. Basta!

    I år har jag ju en valp, så hur jag ska hinna med julkalendern, vet jag icke. Valpen fyllde fem månader i lördags och är den största femmånadersbebis jag mött. Samt mest försigkomna också för den delen. Glömde liksom bort hur stora greyhounds blir…..

  51. Agneta uti Lund

    När jag blir glad blir jag lätt lite frankofånig (som våra barn brukade säga): Je vous remercie avec tout mon cœur.

    Natthälsningar från mig uti Lund som fortfarande har meteorologisk sommar. Just nu kl. 01.20 är det hela 13 grader ute. Lite märkligt, men skönt är det!

  52. Örjan

    Niklas: Klart OT, men du som musiker.
    Kortfattat.
    Stackars kollegor som av någon anledning genomförde det!
    Trots munhettan!
    Tips. Sockerbit eller mogen banan kan ge efterhandslindring. Varning för sodavatten och öl.
    http://tinyurl.com/lz2utmx

  53. Men varför, varför, varför?
    Varför äta nåt som bara gör ont? Själv får jag ont i munnen när Herr Hemul varit för frikostig med svartpepparn..

  54. Här kan man läsa om och rösta på utbyte av ordet horunge.
    Vad gäller grupparbete är det jobbigt, många upplever nog att man drar en stor del av arbetet till stacken själv. Jag jobbar i grupparbete i princip hela dagarna, mest på egen hand, men om jag inte gör min del av jobbet haltar hela gruppens resultat. Därför tycker jag att det är viktigt att förstå varför man gör grupparbeten! Det är inte för att vi ska dela på uppgifterna exakt lika, utan för att alla ska ta ansvar för sin del! Den viktigaste lärdomen är kommunikation! Tyvärr verkar det inte fungera så i skolan alltid och det är synd. Om man har tränat på grupparbete går det lättare på ett sådant jobb som mitt.

  55. Samma fråga om att riskera livet genom att klättra upp på jähättehöga berg. Eller göra nåt så enkelt som att bada i en iiihiiisvak.

    Enkelt svar: Därför.

  56. Örjan, det intressantaste med filmen är egentligen att se musikerna spela färdigt trots att alla egentligen vill gå ut och skölja munnen (minst …). Så länge musiken pågår spelar man. Punkt. Oavsett ont i munnen, illamående eller diarréattacker. Sådant får man lösa sedan, när musiken är slut.
    Och det enkla svaret på varför är ungefär som SG:s: Man kan det .(Svarat av ett närstående barn på frågan “Varför gör du så där?).

    Och så måsta jag stämma in i hyllningskören för AuL! Strålande!
    Och pumpan är fantastisk!
    Och gymnasiet löser sig. Se bara till att få med dig så mycket behörighet som möjligt på vägen så ordnar det mesta sig senare i livet.

  57. Ja visst ja, sorgligt nog har orkestern, DR:s Underhållningsorkester som på senare år skördat stora framgångar med en inspelning av alla Mozarts symfonier, lagts ner. Av besparingsskäl. Elaka tungor säger att det beror på Melodifestivalspruttiluttet som sprängde alla tillgängliga budgetramar. Men vad är väl en orkester när man kan få se och höra mainstreamdynga i lyxpaljetter? Vaddå, jag bitter? Nejdå.

  58. HK

    OT. “Vad talar du för språk?” och “Vad valde du för glass?” Helt normala frågor på svenska, eller hur? Man kan ju säga “Vilka språk talar du” och “Vilken glass valde du?” också förstås, men …
    Vad har ordet *för* för betydelse eller funktion i frågorna? Man kan inte vara utan *för* där!
    Idag frågade några elever, som just börjat lära sig svenska detta och jag hade mycket svårt att hitta något begripligt svar. Kan någon i båset förklara?

  59. Ett begripligt svar är väl att “så uttrycker man sig på svenska”. Allting är inte alltid logiskt och förklarbart.

    Annars hade jag en rätt så gullig upplevelse på jobbet häromåret när jag en junidag ropades in i en redaktionslokal bemannad av ett antal till åren komna 20- utlandsfödda. De var brydda, säger brydda, av att vi i Sverige sjöng julsången “Små Grodorna” även till midsommar.

    -Danslek, svarade jag. De glodde tvivlande, men trodde mig till slut.

  60. PK, the lax terrapefft

    Nu väntar jag bara ivrigt på att Lotten ska skriva inläggen Årets Stumpa, Årets Strumpa, Årets Skumpa och Årets Rumpa.

  61. Haha, PK! Även på så långt avstånd tänker vi läskigt lika ibland! Imorse satt jag med “Årets Rumpa” i huvudet. Smått irriterande faktiskt. Bra att du vädrade ut den!

  62. Tack för de orden, PK och Pysse. Försöker man vara gentleman men kämpar mot Grisen i en, läser man som ni utan att ens (gris-) blinka.

  63. 1.
    Jag kan inte på rak arm svara HK (15:34) tillfredställande och det gör mig galen. Mina barn säger hela tiden ”för” som i “Vad för glass valde du?” och jag vet inte vad det äääär!

    2.
    Harrrkl och host, LL99: https://lotten.se/2011/01/nu-gor-jag-mig-val-ovan-med-alla.html (Apropå L*nn*rt G*ldbr*ndss*n och väck nu inte den björn som sover.)

  64. Agneta uti Lund

    Är inte “vad … för” någon typ av fogeord? Frågande pronomen, kanske.

  65. Med risk för att bli tjatig: ”så uttrycker man sig på svenska”. Så enkelt är det, kära språknördar.

  66. Örjan

    Niklas 12.14: “The show must go on”- en reflektion jag hade när jag postade chililänken med orkestern. Yrkesstolthet?

    Din kommentar gav mig ytterligare tanke.
    Musikerna så koncentrerade på sitt framträdande, att de under nödvändig tid kan förtränga värsta smärtkänslan?

  67. …jag kan tänka mig att detta “för” äskar på ett svar med motivering?

  68. Nej då Örjan, de förtränger nog inte smärtan, de spelar trots smärtan.

  69. Man kan behärska smärtupplevelser ganska bra i ganska många sammanhang.

    Om till exempel ett litet barn eller ett husdjur biter en tar man inte till minsta våld hur ont det än gör — man undgår till och med reflexen som annars inträder när det gör ont, att vifta/skaka/slå bort det ondgörande. Man biter — ha! — ihop och lirkar milt bort det bitande lilla pyret.

  70. Åsså tänker jag på det gamla skämtet: What are you for one? I don’t feel again you.

    Jag vet inte heller riktigt vad det är för ett för. Bara att det är nödvändigt för att få fungerande satser. (Jag läste lite i ordboka, men just den konstruktionen lyckades jag inte ens hitta — var inte det konstigt?)

  71. Men är det inte en dialektal grej, på samma sätt som upplänningar har lite svårt med possesiva pronomen (hans,hennes/sin)?

  72. Äsch, fast nu lät det ju som om jag menar att det skulle vara fel på något sätt, men det menade jag ju inte. Trötter i skalet är jag.

  73. Agneta uti Lund

    Inte vet jag om vi blir klokare av detta, men jag citerar ett stycke ur SAG (Bok 2 ORD) från kapitlet PRONOMEN under rubriken
    Syntaktisk funktion och distribution § 110—116

    En bit ner i § 111. Attributiv användning.
    Vad för (utan en/någon) används för att ange sort i första hand vid dividuativa eller plurala substantiv, men någon gång också framför individuativa substantiv i singularis:
    Vad för {Ø/en/någon} ljus färg ska huset ha?
    Vad för {Ø/ena/någon} byxor tycker du jag ska köpa?
    Vad för {Ø/en/någon} soffa sitter man bäst i?
    – – – –
    Vad kan när det ingår i dessa flerordspronomen ensamt stå som satsbas, medan resten av nominalfrasen eller prepositionsfrasen står på satsledets ordinarie plats i slutfältet eller som postponerat led där (Huvudsatser § 61):
    Vad ska du ha för någon färg?
    Vad fanns det för vittnen?
    Vad ärdetdär för ena vittnen?
    Vad ska du haför färg?
    Vad har ni köpt för sorts vin?

  74. AuL
    Jag känner mig nog inte klokare. Men lite mindre osäker. Någon har satt ord på detta och det är ju alltid hugnesamt. Men nu fick jag istället några termer att fundera över.

  75. Agneta uti Lund

    Lite rättat!

    Vad ska du ha för någon färg?
    Vad fanns det för vittnen?
    Vad är det där för ena böcker?
    Vad ska du ha för färg?
    Vad har ni köpt för sorts vin?

  76. Tack för Språket-länken Örjan – jag har nu lyssnat och blivit arg igen.
    Grrrrrrr.

    TNC listar och definierar massa fackuttryck som städteknikord (skillnad mellan smuts och skräp) och tunneldefinitioner där en bergsprängare ser tunnel som en sak medan ingenjörer ser tunnel som en liten annorlunda sak. Ett effektivt språk underlättar! Vet ni att snabel-a är ett TNC-ord som vi lärde oss istället för ”at”? Och plast istället för ”plastic”! Vad är det månne för skillnad på kompetens och kvalifikation? Fråga TNC!

    Grrrrrr. ”TNC ska ta betalt av sina kunder och intressenter och inte lita till anslag för att kunna fortsätta sin verksamhet,” säger Eva Lindström på Näringsdepartementet, och kan sedan inte definiera ordet anslag. Vad glada alla rika översättare ska bli av den nyheten.

  77. Agneta uti Lund

    Hela SAG är tämligen knepig att läsa och att hitta i.
    Men då och då går det upp en talgdank vid läsning av någon paragraf.

  78. Jag hörde Språket i eftermiddags, ja. Och när hon (Eva Lindström) sa att kunderna ska betala var det första jag tänkte “Vabaha? Översättare, författare och allmänna frilansskribenter, journalister och små tjänstepersoner på små kommuner, etc., ska betala för att få veta hur något ska heta? Det var det @#**&% jag hört sen … sen mor fick Nils.” (Ja, det sista uttrycket är ett jag ärvt av min mor, och som används för att beskriva en låååång tid.)

  79. Jamen, då ska ju Högsta Domstolen ta betalt av sina kunder också! Jättefint av Näringsdepartementet.

    Undrar just vilka kunder det är som betalar Näringsdepartementets verksamhet? För det kan väl inte vara så att dom får statliga pengar att driva verksamheten med?

  80. Förlåt, jag ville inte ta död på detta intressanta kommentatorsbås med språkspörsmål (HK) och dito förslag till lösningar (AuL) samt vettig kritik mot Näringsdepartementet.

    Oj, nu måste jag morra igen. Satans budget. Grrrrrr.

  81. Agneta uti Lund

    TNC har kunder som betalar för olika uppdrag och om jag fattade rätt fanns det nog även vissa uppdrag från myndigheter som de tog betalt för. Kruxet är väl att man tänker dra in anslagen utan att ha någon större uppfattning om vad TNC är och gör . De som har föreslagit det här indragningarna för TNC, Svenska Institutet, Medelhavsinstituten och allt stöd för svensk språkundervisning utomlands förefaller sakna insikt i vad de här olika verksamheterna uträttar och vad följderna av nerdragningarna blir. Förslagen och de som föreslagit dem framstår som synnerligen enfaldiga.

  82. HK

    Tack LarsW, AuL, Annika och Lotten för svaren.
    Visst, många gånger är det lättast och kanske också bäst, att bara lära sig att det är så man uttrycker sig.
    Määän … ibland är vare sig eleverna eller en själv nöjd med det. Varför är det tex omöjligt att utrsluta det där för:et?
    SAG om att det är ett frågande pronomen vad för (en) när det handlar om olika sorter, var nog ganska likt det jag försökte förklara med enklare ord. (Det stämmer SG att det leder till en hel del att fundera på.)
    Jag hittade också den här sidan, där vad för en används i exempel där det handlar om vad för en sorts …

  83. Alltså, det här att det ska tas betalt istället för att fås anslag, kallas inte det privatisering och var ett kännemärke för den förra regeringen?
    Som dock aldrig drev frågan så här förbannat långt?
    Gick inte nuvarande regering till val på att stoppa privatiseringen av det allmänna?
    Har jag missat nåt eller har det varit hungriga, små möss här i natt och förtärt mina iq-poäng?

  84. Jag tror det var SG som för något år sedan formulerade en briljant liten sats om hur det går när ekonomerna tillåts styra. Åt helvete liksom …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.