Visste ni att när man ska rengöra spelkort, bör man använda talk och trikloretylen, och alls inte aceton? Nej, inte jag heller. Men jag har hittat en bok som lär mig vanligt folkvett hela tiden.
Förr var det ordning och reda: sopgubbar var starka, sotare var smutsiga och riktigt stora bröst satt på ammor. Numera slänger vi nonchalant gamla läppstift istället för att med tvål och vatten rengöra hylsan och sedan använda den som behållare för nål och tråd. Numera vet vi inte vad vi ska göra med allt vårt kvillaja-avkok, dilutin, våra axelvaddar, oxalsyran och baskrarna. Väldigt bekymmersamt faktiskt.
Nyss lärde jag mig att man för att slippa smutsrand i badkaret kan hälla lite ammoniak i vattnet. Jamen då är det väl lika bra att kissa i badet? På samma sätt kan man få bort solkig smuts på krage och manschetter om man häller lite rödsprit på dem före blötläggningen. Och rött vin på vit duk tas ju förstås bäst bort med kokning i mjölk! Vi borde kanske bada i mjölk? Som vi kissar i för säkerhets skull efter att vi först druckit rödsprit?
Nä, förr var det ordning och reda: lärare var lärare och inte flyttgubbar eller sjuksköterskor eller kuratorer. Sommaren var lång och solig. Godis var inte syndigt och skoskav gick över. Apropå skor, så ska man visst klistra fast en bit sammet i bakkanten på dem om de glappar. Jättebra, men när såg ni senast en kvinna i för stora skor?
Numera har vi så konstiga problem. Vi kan inte hålla ordning på våra cd-skivor, vi kan inte låta bli att äta socker, vi kan inte hitta fjärrkontrollerna och vi begriper oss inte på motionscykelns alla finesser. De gamla problemen som att grytan blivit för salt (sätt i ett par extra potatisar), att baskern torkat och fått fel form (trä den över en tallrik) och att cigaretten trillar ur askfatet i bilen (sätt fast den med en klädnypa), ter sig enligt min åsikt som rejäla problem som faktiskt kräver sin lösning. Jag citerar nu ur ”Pysslingen i hemmet” (1954):
”Spara aldrig på gammal medicin. De flesta moderna mediciner har begränsad lagringstid, och man kan riskera att de har förändrat sig så att de får motsatt verkan.”
Aha! Man får ont i huvudet av det gamla huvudvärkspillret, man får förstås hosta av den dammiga flaskan med hostmedicin och de antika p-pillren gör alla plötsligt jättegravida!
Men nu till verkligheten igen. Om vi – i alla fall vi som inte var med förr – tänker på familjerna i dåtiden, ser vi framför oss söta småbarn med rosett eller ordentlig bena i håret, artiga skolpojkar i rutiga strumpor och rökande tonårstjejer med v-formade strutbröst, mammor i förkläde och pappor med pipa. Pang, krasch, bom, svängde allt till att familjerna ett par decennier senare hade småbarn med hövolmsfrisyr, skolpojkar i träskor, tonårstjejer utan bh, mammor i kortkort och pappor med skägg. Hushållstipsen handlade om hur man enklast byggde en stereobänk av spånskivor, att vin blir godare med en sockerbit i glaset samt att ostfondue mår bra av en skvätt sherry. Och naturligtvis att Riff, Shake och Jenka förr eller senare med hjälp av aceton måste tas bort ur håret.
Här ska jag nu be att få citera ur ”Pysslingen i hemmet” (år 2024, redaktör L. Bergman förstås).
”Om håret på benen inte växer som det skall, kan en skvätt Old Spice i knähöjd hjälpa.”
”Barn som inte tycker om pizza, kan lockas att äta densamma med en matsked kruskakli på toppen.”
”En stor byst kan fås mer diskret om en avklippt nylonstrumpa träs över torson.”
”Spara aldrig på överblivet godis. De flesta godissorter har begränsad lagringstid, och man kan riskera att de har förändrat sig så att de gör dig onödigt mager.”
Slut citat.
©Lotten Bergman 2004
”vi begriper oss inte på motionscykelns alla finesser”
Det är inte bara finesserna som är svåra att förstå sig på. Hela grejen är ganska knepig.
Tycker en som cyklat omkull med en motionscykel.
Min dagmammas omkring tvååriga dotter skar av sej ett finger i en motionscykel som hennes sexåriga syster cyklade på.
Senare började man göra motionscyklar utan ekrar i hjulen.
Borde nog vara utan hjul också. Och trampor 🙁
Jag har cyklat omkull med en vanlig cykel när jag skulle slå hastighetsrekord utan att hålla i styret när jag stod upp och det hela skedde på en grusväg med gropar.
Tänderna fick jag behålla och ärret sitter på undersidan av hakan. Ett på det hela taget riktigt lyckat rekordförsök.
Vi monterade hopprepet som tyglar över styret på våra stålspringare. Ett under att vi inte stöp, vingligt var det. (Hopp tillbaka till 2014)
Det här kåseriet får man kalenderklicka sig fram till. Gårdagens post ligger kvar som förstasida.
Japp, det är precis så det ska vara. För att krångla till det ytterligare kommer jag vad det lider även att datera detta till rätt datum: 2004-07-01. Då blir det nästan omöjligt att hitta! Moahahahaaa.
(”Kalenderklicka” var ett utmärkt ord.)
Kalenderklicka. Kalenderkicka. Kalenderflicka. Kalenderhicka. Kalendernicka. Kalenderpricka. (Och så vidare, det finns massor med ord som rimmar på klicka.)
Basker som torkat och fått fel form — jag vet verkligen inte varför jag finner detta problem så oerhört lustigt. Men jag ser framför mig förtvivlade herrar vilka allesammans ser ut som Fritjof Nilsson Piraten eller, ännu mer, prins Bertil (rulla ner lite för att se den söta bilden), och går om kring med sneda och vinda och alldeles buckliga baskrar, mest lika björnbär.
Jo, det är ett verkligt problem. Detta med basker som tappat formen. Men det går inte att korrigera med nån jävla tallrik. Det krävs ett kalibrerat verktyg, en så kallad ’spandeur basque plus en ångkälla med väl kontrollerat flöde.
En ’spandeur basque finns för övrigt på Galeries Lafayette där jag vanligen förser mig med denna praktiska och tåliga huvudbonad som inte bara skyddar mot sol, snö och annat oväder utan till och med kan användas att sila bensin med när den blivit uppblandad med vatten. Detta var vad fältmarskalk Montgomery gjorde när vattenblandad bensin hotade framryckningen på Omaha Beach.
Man kan nästan säga att de baskiska fårens förnämliga ull räddade Europa från tvånget att bära Lederhosen samt hålla ordning på fyra genus och sex kasus.
Jo, kort notering beträffande Piraten och baskrar. Det förekom att han under den varmare årstiden bytte till en crèmefärgad huvudbonad av baskertyp. Men det var inte en basker i egentlig mening utan Kongl. Danska Marinens Sommarkapell.
Ett sommarkapell på huvudet låter förstås som svår dagen efter kvällen före. Jag tänker på brunnsorkestrar i små paviljonger och det vill man ju inte ha i skallen, precis.
Paviljonger eller orkestrar?
Både och, Cecilia. Bägge två samtidigt, huvaligen!