– Nämen alltså sedan jag sorterade in allt i hängmappar har jag världens ordning på allt.
– Ja, jag med! Jag satte mig och mindmappade alla mina ordningsproblem och insåg att hängmappar ju är grejen.
– Mindmappar och hängmappar är alltså samma sak egentligen?
– Eller inte? Fast egentligen? Hrm.
Dialogen ovan inbegriper inte mig. Det är en ständigt pågående diskussion mellan min djefla man och alla hans vänner där de är rörande överens om att det inte finns någon som helst anledning att ha oordning på något eftersom man först får ordning på tankarna genom tankekartorna (mindmapparna) och sedan sorterar in allt från räkningar och fakturor till orienterings- och tankekartor i hängmappar.
Och de som inte redan är mappfrälsta måste sättas på rätt spår.
– Nej.
– Men Lotten.
– Nej. Jag vägrar.
– Ta nu pennan här och skriv det centrala ordet i mitten. Det som allt handlar om.
– VAD HANDLAR ALLT OM DÅ?
– Välj själv!
– Nej.
– Kolla, man kan göra digitala tankekartor ocks…
– Nej.
Om man vill bygga om i tvättstugan ska man skriva TVÄTTSTUGAN i en bubbla i mitten. För annars … kanske man glömmer vad man håller på att planera. Sedan ska man skriva HANTVERKARE? med frågetecken tills man har tänkt färdigt och kommit på att ja, det är hantverkare som ska göra’t och inte t.ex. LOTTEN. Då kan man stryka frågetecknet och skriva namn på några hantverkare i andra bubblor intill – PERSSON LINDSTRÖM UNO PAPPA – och om man då samtidigt råkar brainstorma fram TORKTUMLARE så kan man skriva det i en alldeles egen bubbla i ett annat hörn av papperet och då kommer man på att man ju i så fall måste överväga UTBLÅS eller INOMHUSVENTILATIONSUTLOPP (eller vad det heter) och då skriver man ju det i två bubblor och då är det nog bäst att kladda dit två frågetecken också eftersom beslut i frågan ju inte har fattats och sedan tar man detta papper och river sönder i tusen bitar. För nu har man fått nog, blivit frustrerad och drabbats och tvättstugeaversion fastän det på intet sätt är tvättstugans fel att tvättstugans ägarinna inte gillar tankekartor.
Om vi nu övergår till hängmapparna, så är det ordet i bubblan i mitten som motsvaras av etiketten som sitter på varje hängmapp. Eller så kan man ju skapa undergrupper och ha mappar i mappar …
– Det kan man inte alls! frustar min djefla man.
– Inte? Men varför inte? Om man kan ha bubblor i bubblor eller underbubblor och överbubblor och hängmappar funkar som hjärnstormsbubblor så kan man väl ha mappbubblor i hängsystemet? säger jag.
– Nej.
– Titta, du är ju lika envis som jag.
Bonusfilm:
Dessutom finns det ju en enormt stor risk med hängmappssystem: tjuvar och banditer som kommer i svarta overaller och ficklampa i munnen får det väldigt lätt att hitta precis rätt papper eftersom allt är så noggrant etiketterat. Det har han inte tänkt på, den djefla mannen! Och så kan det ju bli så här tokigt:
Så. Nu vet ni det. Sortera in allt ni har i bubblor och mappar medan jag lägger saker på hög och pyntar med gula notisar och skriver långa listor som jag sedan inte kan tyda. Men tvättstugan blir det – sanna mina ord – aldrig ordning på.
Hm … jag har nog mindmappat lite några gånger, för att kolla vad allt som ska med i vissa mycket långa skrivarbeten. Hm. Fast egentligen ligger det inte för mig.
Men det var ett mycket stiligt arkivskåp!
Och i en särskild kommentar för sig:
Lotten! Den hääär utrustningen måste du genast skaffa till din bil!
Annika, klicka på högerpilen på bilden på din länk …
[Hmm … kan man skriva det där lite effektivare:
Annika, klicka på( högerpilen, bilden, din länk). (Har jag läst för mycket matte?)]
Kaniner. Kaniner. (Jo, jag hade sett kaniner). Kaniner.
2 X kaniner = massor.
(Och har man två kaniner av samma kön byter den ena kön så att de kan bli flera. Jodå. När syster och jag var halvbarn — tio och tretton, tror jag — fick vi varsin kanin, garanterade honor båda två. Visst. Shuuuur. Oj vad många barn de fick.)
Slarvmaja!
2 X kanin skulle det ju ha stått! Men det är klart, till och med ordet förmerar sig och blir plural så fort man blinkar.
Den STORA fördelen med hängmappar är ju hanteringen! Snabbt i snabbt ur, inga hål krävs, små, små kvitton passar! Man kan till och med klämma ner lite smågrejor. Saker som hör ihop kan sorteras tillsammans.
Jag behöver bara få till samma system i mina elektroniska mappar … Bilder, sidlänkar, pdf-filer, kalenderinformation och gud vet allt. Där är det tyvärr en röra utan dess like! Än så länge datumsorterar jag och försöker dela året i kvartal- månader-veckor osv. Helt värdelöst i längden.
Mitt BÄSTA minnesstöd har jag fått tips om här. Det är ”DayOne” en elektronisk dagbok, som jag lägger en bild och en kort anteckning i så gott som varje dag. Bilderna hjälper mej sedan att hålla ordning på innehållet. En Toppengrej!
Oj, lite tyska versaler mitt i meningen. Ungdomarna i Tyskland har slutat med versaler och lär sina föräldrar dom nya stavningsreglerna efter senaste reformen. Om jag hängde mer rätt stavas Sloß, Sloss, numer. Kort vokal ger -ss och lång vokal -ß. (Stämmer det Brid?)
Men oskicket att skriva med gemener är bara lathet och samma sms-språk som vi har här!
Blott en dåre söker bringa ordning. Geniet överblickar kaoset.
[Fritt efter Max Bill, om jag sett rätt]
Oj vad intressant — måste läsa på om tyska språkets senaste stavningsreform. Och versaltapp. (Jag visste inte att de håller på att förlora substantivversalerna utan brukar tänka ”i Tyskland är det minsann ordning och reda på shifttangentens funktion”.)
Tsss, även i ett till synes kaos finns det ordning – för någon! Om någon skulle städa mitt röriga skrivbord – då skulle jag inte hitta något!
Förra helgen gjorde jag det stora misstaget att städa min garderob och samtidigt ändra lite i ordningen. Nu ligger pyamasarna där jag förr hade träningskläder och underkläderna där jag hade shorts, systemet är nu att man ska kunna ta kläder uppifrån och ner från vänster till höger, men det funkar inte för mej! Om alla tröjor finns i samma härad har jag ingen aning om i vilken korg exakt den tröja jag vill ha finns!
Precis så är det!
(Tilläggas ska att detta mitt lilla handikapp ställde till det i skolan: jag kom ju ingen vart när vi i gymnasiet sattes att göra tankekartor för att planera en kommande uppgift. Värst var det när vi skulle skriva uppsats och tankekartan till och med skulle lämnas in tillsammans med själva uppsatsen; jag fick inte ens ordning på’t trots att jag fuskade och gjorde tankekartan när uppsatsen var färdigskriven.)
Annikas tips om bilpynt är så fint, så fint! (Och kaniner kaniner kaniner.)
Nu ska även jag testa DayOne!
Mindre lyckade exempel: Flußschiffahrt → Flussschifffahrt, Mißstand → Missstand
Särskrivning görs om betoningen ligger på första ordhalvan: mit kommen, till skillnad från mitkommen, där ’kommen’ betonas.
Tyska stavningsreformen från 1996 enl. wikipedia.
Pile or file? Är du kanske en piler, Lotten? Det är ett snabbare system så länge det inte handlar om papper som många olika personer ska ha åtkomst till. Mindmappandet sker i skala 1:1 genom att alla papper utgör själva kartan: kalla och varma zoner på skrivbordet, där de kalla ligger i periferin, de varma, mer aktuella närmre till och de heta, alldeles akuta på tangentbordet eller skrivstolen. Nyare papper högt upp i högarna och äldre papper längre ner. När högarna blir för höga ramlar de och då plockar man igenom allt och slänger sånt som inte behövs längre, eller lägger i boxar om man absolut vill spara. Det är den ordning pilers har. Funkar finfint för dem (oss).
Piler! Coolt — att det finns ett namn på denna (o)ordning. För förutom min mobil och enstaka strumpor hittar jag hela tiden faktiskt allt jag vill hitta.
Mången organisationskonsult har fått böja sig för att det finns två sorters människor; att försöka göra en fungerande filer av en piler (eller tvärtom) är utsiktslöst. Så nu ägnar de sig åt att få pilare att känna sig nöjda med sitt system och filare att förstå att pilare också är goda medmänniskor. Det har förekommit en del tråkiga tråkningar, nämligen, där en del filare försökt att få file-systemet att framstå som något mer moraliskt högtstående.
Mindmapping förstår jag mej inte på. Men hängmappar! Där satsar jag för fullt. Jag har en mindre hängmappsanordning ovanpå en bokhylla där jag mappar in lite aktuella grejer. För arkivering har jag en större hängmappslåda på hjul som jag far omkring med i mitt arbetsrum. Denna hjulförsedda låda är av metall och hatas livligt av Lille M. Han är för det första ingen hängmappsmänniska. För det andra är det han som dammsuger i råttboet och då får han blåmärken av hängmappslådan, allt medan jag skriker ”Akta Stolen!”, alternativt ”Akta blomman!”. Min älsklingsstol står nämligen i närheten och jag vill inte att den ska få fula märken av den lite brutalistiska metallgrannen. Och ibland ställer jag en blomma ovanpå plåtlådan. – Nu ska jag damma så får Lille M dammsuga bort spåren efter påskfirandet.
Tänkte här leverera ett präktgt och förnuftigt resonemang om arkivskåp gentemot datorer men det blev så förståndigt att jag blev
trött på mig själv men det begriper väl varje insiktsfull människa att
det är bra att ha ett arkivskåp med mappar som BU till sakerna i datorn, bara man kommer ihåg att skriva ut de viktigaste dokumenten och lägga i därför avsedd mapp. Datorer stjäls, glöms, tappas bort, går sönder, blir dränkta i kaffe och USB-minnen kan gå liknande öden till mötes. Men arkivskåpen består.
Ett annat bra BU-medium är vanliga kontorspärmar men då måste man förmå sig till att skaffa en ny precis när man börjar på ett projekt eller då den gamla pärmen är full.
Släktforskare som kartlagt släkten under många år blev alldeles lyriska när de första släktforskarprogrammen för datorer kom och
jag vet sådana som stoppade in allt material från sina släktforskarpärmar i programmet och sedan slängde pärmarna. Nu skulle det vara slut med allt bläddrande hit och dit i materialet.
Oj oj, det fanns stora brister i de första släktforskarprogrammen och man föreställe sig den förtvivlan som infinner sig när den forskande inser att allt material är borta i datorn och pärmarna slängda på sophögen.
Vi kör med alla lagringssystem, utom just hängmappar för då måste man ha nån annan sorts möbler och det vill vi inte och förresten har vi inte plats. Jag är mycket för systemet med tidskriftssamlare och pärmar med tydliga etiketter på. Maken är mer för systemet där man (han) vet vilken som är vilken ändå. Med ett sjuttontal bokhyllor vars nedersta och ibland översta hylla oftast är fylld med pärmar och samlare (utom några som innehåller folianter) blir detta system en aning svårhanterligt, tycker jag.
(Har vi inte mer än sjutton bokhyllor? Måste gå och räkna.)
Arton, skivhyllorna med konstböckerna oräknade.
Stava på tyska kan jag däremot inte, var har du fått det ifrån, Pysse? Jag kan läsa tyska och översätta från tyska, och tala tyska någotsånär om jag har vistats i språket ett par dagar och/eller fått ett par glas vin, och skriva ytterst knackiga brev om ytterst vardagliga ting med stavningen hämtad ur mitt gamla lexikon, om jag är osäker, vilket jag är.
Jag har fått stort förtroende för dina tyskakunskaper någon gång! Kan inte precisera bättre än så, jag kanske har blivit utsatt för förvirring, förväxling eller förbistring.
Det borde man ju få skriva i sitt CV: ”Behärskar polska efter ett par glas vodka.”
Javisst! Det är för övrigt likadant med franska, fast jag stavar franska bättre, bland annat för att de inte har genomfört någon onödig stavningsreform på senare tid (eller någonsin, kanske).
I Frankrike kan det finnas rött och vitt vin att välja mellan, ibland. I Tyskland är det mest vitt, om man håller sig till det lokala, vilket man gör.
Precis Lotten, man dansar ju inte nykter?
Filer kontra piler.
Tack för att mitt system(?) också får ha ett namn.
Ett annat gammalt trätopar är att morgonpigga menar sig vara förmer de (oss) som hellre är uppe lite längre på kvällen.
Jag tänkte häromdagen på ordet ”sjusovare”. Det är ju ett förfärligt samhälle där man ska häcklas för att man går upp så tidigt som sju!
Se, nu kommer allt mer upp i ljuset … Lille M. anser sej helt klart (fast tyst) för mer än såna som (jag) sover ända till halv 8.
Etymologiskt påstående ang Sjusovare.
http://www.bokmania.net/2012/07/sjusovaren-pa-sjusovardagen.html
Sjusovare aka edible dormouse.
http://en.wikipedia.org/wiki/Edible_dormouse
Heston Blumenthal fångar och tillagar gnagarvarianten.
https://www.youtube.com/watch?v=7Fe5fhaNXng
Jag tänker mest på när Kråkan städar.
Jag älskar kråkans städmetod, eller framförallt motiveringen till den! ”Allt ligger överst!”
Jag kombinerar nog piler och filer. Morgonpigg ja, men ganska ofta är det också en last, man är kul ingen kul festprisse precis (även om jag försöker.) Säkert kommer nidorden från en avundsjuk, morgonpigg typ som hellre vill festa än ta hand om morgondisken.
Med papper är jag en höggradig piler*, men med böckers uppställande (i våra 29 bokhyllor!) är jag hyggligt systematisk.
Jag tror att vi som samlar alla papper i högar matar in ordningen i hjärnan utan att vi direkt reflekterar däröver. Kanske, kanske finns ett samband med lokalsinne och brist på sådant? Jag har ett suveränt lokalsinne i såväl skog som stad. Någon del av mig läser av omgivningen utan att jag egentligen märker det – och därmed drabbas jag aldrig av att gå fel eller vilse.
Jag har också ett rätt utpräglat skrivminne. En gång nedskrivet så sitter det i minnet. När barnen var små och det drällde av tider till BVC, tandläkare, kvartssamtal, olika aktiviteter etc. så räckte det med att jag antecknade tid, barn + vad – och jag behövde sedan aldrig titta efter vad som var i görningen. Det »föll fram« av sig själv.
*Mitt eget ordbruk för filer och piler är pärmmännniska kontra högmänniska. Dessutom är jag vansinnigt kvällspigg och sedan femtio år sammanboende med en morgonmänniska, som dock aldrig har haft invändningar mot min dygnsrytm. För övrigt var det mycket praktiskt med en förälder av var dygnssort för våra fyra barn som var små nästan samtidigt.
Efter ett par glas vin börjar jag prata franska.
Efter ett par glas vin börjar jag ju sluddra på svenska.
Efter ett par glas vin somnar jag och om man har tur pratar jag i sömnen.
Efter att ha fått en snaps börjar jag sjunga. Redan innan jag intar den.
Dessutom biter jag av, så jag hinner sjunga flera bitar innan snapsen är slut.
PYSSELITEN! Vår Tjugotvååring har hittat en app som spelar det man säger i sömnen! Sleep Talk Recorder! (Det är hysteriskt roligt. Om man säger nåt, vill säga.)
Och då kom jag att tänka på den rätt så gamla — i Internettid räknat, alltså — bloggen Sleep talkin’ man som jag hade oförskämt roligt åt för några år sedan. Den är fortfarande vid liv, märker jag. Hm, om jag skulle …
Prata-i sömnen appen. Kan den skilja på prat och snarkning, för val av rätt inspelningstillfälle.
Att bara lyssna på snarkning borde vara något i stil med Warholes Sleep.
http://en.wikipedia.org/wiki/Sleep_(film)
Åh, min elaka bröder måste ha suttit i timmar och väntat med sin lilla kassettbandspelare innan dom fick några obestämbara ljud på bandet. Jag hoppas att dom aldrig hittar den appen!
Jag vill mycket hellre kunna sjunga snapsvisor. Vi bjuder in svärfar när det ska sjungas, han är en rackare på det!
Annikas länk till den sömnpratande mannen var jättekil: ”The bagels have declared independence. The bakery is up in arms! There’s a giant flour cloud enveloping everything. Don’t trust the macaroons.”
Nej, Örjan, den skiljer inte på struntprat, djupt och filosofiskt tänkande eller snark. Däremot spelar den in duntäcksprassel förvånansvärt effektivt.
Lotten: Nästa generation av app?
Lotten: Duntäcksprassel? Höga decibeltal? Risk för sovskada?
AuL, intressant teori om piler/filer och dysdirexi. Tyvärr avviker jag kraftigt från ditt tänkta mönster. Mer utpräglad högperson är svårt att finna (http://www.karinenglund.com/2012/02/tank-innanfor-boxen/) och en mer hjälplöst lokalsinneshandikappad person likaså. Undantaget som bekräftar regeln, eller teorin?
Neeeejj!
Jag såg, Christer. Otrolig upphämtning – och så det klantskottet på slutet. Gah.
(Det var semi i herrarnas Liga och Christers Uppsala förlorade knappt mot Södertälje.)
Egentligen trodde jag inte själv på den lilla teorin, men kanske finns det annat som är gemensamt för endera piler- eller filerfolk.
Något helt, helt annat som jag har grunnat lite på:
Såväl jag som min man är RH-negativa och fick också fyra RH-negativa söner, vilket ju inte är så konstigt. Sedan har det visat sig att pojkarnas fruar/sambor också är RH-negativa. En av pojkarna har skiljt sig, men även hans nya sambo saknar RH-faktorn. I Sveriges befolkningen är det drygt femton procent som är just RH-negativa. Det jag grunnat på är om det rör sig om ren slump eller om det omedvetet finns någon »inre tentakel« som kan känna av sådant här.
Intressant AuL! Jag vete sjutton vad mina barn har för blodgrupp och Rh, men jag gissar att jag är AB+, eftersom jag har papper på att jag fått blod från både 0+ och AB+. Jag har ett vagt minne från högstadiet av en biologilab eller kemilab där vi tog reda på blodgrupper.
Intressant! Men … Jag är också Rh– och har varken f.d. pojkvänner, man eller barn med samma negativa krångelblod. (Man måste få en extra spruta varje gång man föder barn och sådär.)
Rh tack vare/pga en art apa.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blodgrupp
Och jag som hade tänkt få bjuda in dig till finalbasket, Lotten!
Nytt tillskott till gruppen skönhetstaxeringsord:
stickfastighet.
I vårt fall är det förmodligen ren slump att vi utgör en så stor negativ skara!
Stickfastighet? Ett ställe där det stickas? Eller något litet hus som sticks undan?
Bikupa!
Stickkastighet? – Verkligt ord ?
Något som finns som begrepp bland experterna i båset?
”Stickhastighet”
Föråt mig . Kom mig att associera till ”världens smalaste hus”
Där torde inte finnas plats för några väggfasta arkivskåp, ej heller för någon Lotten-källare.
http://www.gizmag.com/inside-the-worlds-narrowest-house/24717/pictures#1
(Från detta urval http://tinyurl.com/le8q55j)
Jag hade SÅ gärna kommit, Christer!
Och apropå det, så finns det förstås (jag ber om ursäkt) ett nytt bås nu.
Vad är stickfastighet? Något på en avstyckad tomt?
Jag gissar: stickfastighet är ett mått på hur hårt man stickar. Hur fasta maskorna blir. Ett stickrecept börjar alltid med att ta reda på hur många centimeter ett visst antal stickade maskor blir, det skiljer nämligen mellan olika stickare. Om man har lös/låg/slapp stickfastighet måste man sticka en mindre storlek än önskad för att det ska bli rött.
Men vad vet jag, det här båset dräller ju av stickproffs. Jag hittar bara på!
Åhå! Det måste det ju vara, Pysseliten! (Hihi. En fastighet. Hihi.)
Stickfasthet, är det rätta ordet. Och det förklaras så som Pysse nyss gjorde. Masktäthet är en synonym. Gauge heter det på engelska. (Stickning i Sverige sker mer och mer på engelska. Tack vare/På grund av ravelry.com .)
(Kikar in och tänker trams: masktätheten är bra ju större den är, för trädgårderare. Och ”trädgårderare” är en söt försvenskning av ”gardeners”, en utveckling av att folk lite lagom skämtsamt säger ”trädgårdera” för att ha en motsvarighet till det engelska verbet ”to garden”.)
Annika: ? ? ?
Använder stickningsintresserade termer som kan associera till trädgårdsskötsel?
Nej — men ju fler maskar man har i jorden desto bättre. Tätt med mask = toppen! (M.a.o. var det jag som tramsade till det, som sagt var.)