Jag hittade på runeberg.org (rekommenderas varmt) den här rubriken:
Och gissa nu vad det var som var så märkligt med dessa utlandsdödsfall. De märkligare dödsfallen beskrivs på detta vis:
Konstantin, exkonung av Grekland. F. 1868. Uppsteg på tronen 1913. Tvangs i juni 1917 att jämte sin äldste son, kronprins Georg, gå i landsflykt och överlåta kronan till den yngre sonen Alexander. Sedan denne dött 1920 kallades Konstantin efter folkomröstning att ånyo bestiga tronen, men redan efter två år tvingades han efter de grekiska nederlagen mot Turkiet att åter gå i landsflykt.
14/1. Alexandre Ribot, f.d. fransk konseljpresident. F. 1842. Var chef för tre olika ministärer under åren 1892–95. 1914 var han under tre dagar chef för sitt fjärde kabinett och 1917 för sitt femte. Under världskrigets första år var han finansminister i Vivianis kabinett.
14/1. Frederic Harrison, engelsk författare. F. 1831. Grundade 1880 det engelska positivistsamfundet och har i England utvecklat Gömtes filosofi i en rad arbeten. Kommenterade ännu under sina sista levnadsår händelserna i en serie essayer.
22/1. Max Nordan, tysk författare. F. 1849 i Budapest. Tog sedan mitten av 1890-talet verksam och ledande del i zioniströrelsen.
1/2. Ernst Troeltsch, geolog och filosof, f. 1865. Hans avhandlingar på den äldre protestantiska teologiens område betecknas som banbrytande. Den extremt radikala position, han intog, och den nyprotestantism, han företrädde, frånkändes av hans motståndare karaktären av kristen religion. Under de senare åren verkade han som professor i filosofi vid Berlins universitet.
10/2. Wilhelm von Röntgen, tysk fysiker. F. 1845. Upptäckare av X-strålarna (1895). Belönades vid första Nobelprisutdelningen 1901 med priset i fysik.
18/2. Rasjin, känd tjeckisk politiker. Finansminister. Genomförde deflationen i Tjeckoslovakiet 1922. Dog av skador efter ett attentat mot honom.
Nu har ni kliat er i huvudet, skakat på detsamma, frågat nära och kära om råd, läst alla texterna ovan tre gånger, googlat gubbarna, följt länken, kokat en kopp te, klämt en burk sardiner som sägs göra alla lite mer klartänkta och dessutom sovit lite grann.
Svaret är att de ju alls inte är märkliga. Och att hu, vad jag fick er att slösa bort tid på att fundera helt i onödan. Dödsfallen är värda att att läggas märke till ity de är remarkabla och anmärkningsvärda (nåja) – de drar helt enkelt till sig uppmärksamheten.
Denna betydelse av ”märklig” är sannerligen inte vanlig längre. Håller ni med mig om att det numera är blott betydelserna egendomlig, märkvärdig, besynnerlig, underlig och konstig som gäller? Och har ni möjligtvis fler ord av den här typen – sådana som man inte längre kan använda som man gjorde ”förr”? (Fri definition av ”förr” råder.)



Uppdatering med Svenska MAD:s upplaga med konstigabilar-tema eftersom kommentatösen Agneta uti Lund är gift med kreatören till bil(d)en. Och ser man på, 6:25 motsvarar i dagens penningvärde ungefär 23 kronor, vilket jag måste säga verkar överkomligt.
Åhå, aha. Märklig i bemärkelsen värd att lägga märke till. ”Harusett, hanedö”, alltså. (Såsom man själv reagerar ibland — häromveckan, Person A: Mickey Rooney har dött. Person B: Åh fan, lever han än.) Ja, det lär väl nästan vara ursprungsbetydelsen.
Hum, andra ord av den typen … De talade härom dagen på radio om uttrycket att ”frukta” Gud, och hur det inte egentligen är menat att betyda ”vara jähätterädd för” utan mer vörda och akta o dyl. Är det enda jag kommer att tänka på i hastigheten.
Och du store tid, var kom den bilen ifrån?
Precis: frukta är blott och enbart ”vara skraj för” i min hjärna.
Förbaskat att jag inte kan hitta någon källa som antyder när betydelseglidningen ägde rum.
Pling plong! Samtidigt! (Det här är märkligt, det är det.)
Här finns fler märkliga bilar!
(Märkligt, sa Bull.)
Åh vilka fordon! Jag vet knappt vilket jag helst skulle vilja ha.
VAD är märkvrdigare med framhjulen än bakhjulen? Båda hjulparen går ju att vrida oberoende av varandra, vilket torde underlätta fickparkering betydligt.
SAOB med tryckåret 1945 har den gamla bemärkelsen som förstaalternativ. Ne.se nämner den inte.
Läskigt betydde läskande. Jag minns att Mammas gamla faster Emmy sa en varm sommardag att det var så läskigt med kall saft.
Roligt, förstås.
Sovmorgon. Äh, jag vet inte, men jag har en känsla av att sovmorgon var till nio förr i världen. Nu sover man minst till lunch, annars är allt bara normalt.
Tony Irving spottade ur sig ett helt nytt ord i lördagens Let’s Dance när han kallade Steffo Törnqvist för en kvinnoförtjusare. Lite samma förvrängning som skönhetstaxering, som nyligen diskuterades här,
Mina söner tränade för Tony och han är MYCKET kreativ med det svenska språket.
Samt mycket trevlig.
Det tror jag på! Var det på Liljeholmen? Under några år passerade jag huset varje dag på väg till jobbet. (Nu åker jag pendeltåg.)
Ja, det var i Alemanas träningslokal en trappa upp i posthuset.
Själv var jag lokalansvarig ett år och städade och städade, herregud så jag städade det där jättegolvet.
Ninja: det märkliga är inte att framhjulen är oberoende av bakhjulen, utan att de tycks oberoende av varandra. På bilden pekar de ju båda inåt, en kraftig toe-in, det lär knappast hjälpa fickparkerandet 😉
Det var kul när Patrik Sjöberg bjöd upp Tony Irving och sen kallade honom lite stel.
Om läskigt. Sa man verkligen läskigt om svala drycker? Jag minns läskande. Och i den betydelsen lever väl ordet kvar oförändrat? Eller har det blivit överkört av läskigt?
Kan man om man inte alls följer Let’s Dance se klippet där Sjöberg säger att Irving är stel? (Jag är ju som bekant väldigt förtjust i Patrik Sjöberg.)
https://www.youtube.com/watch?v=QOvCGXOxoPg
https://www.youtube.com/watch?v=QOvCGXOxoPg
om det går bra med en fullänk.
Daaaamn, inte visste jag att Let’s Dance-klippen halkade från sändningen direkt ut på Youtube!
(Ni får snabbhetspriset båda två, LarsW och Ninja.)
Risken finns att de ryker. Jag vet inte hur griniga de är på TV4.
SG: Nej, läskigt var det äldre ordet. Lilla faster Emmy var MYCKET äldre än du, lille SG. Och läskande använder vi ju i dag.
Jag har också stött på ”läskigt” i betydelsen läskande i äldre litteratur, men kan för ögonblicket inte komma på var. Kanske i nån Sprakfåle-bok …
Det tycks blomma i Kungsträdgården.
Ytterligare en fullänk, men ack ett sådant ädelt innehåll.
http://www.oppetarkiv.se/video/1942155/trana-med-tv-sasong-1-avsnitt-2-av-8
Notera sådana underbara repliker som:
-… särskilt viktigt om matchen går i kall väderlek…. det är hockey det är fråga om.
-nu gör gruppen några uppmjukande övningar för att mjuka upp sig.
Man får sån lust att dra på sig en träningsoverall i äkta lycra, dra upp det vita blixtlåset tll hakan och känna den äkta rörelseglädje som endast Bengt Bedrup kunde förmedla.
Lotten, Lotten, knarrar dina hälsenor?
Och har du föttena pallella?
Varför har inte karlar bar överkropp när de tränar nufötin?
Och visst är det käckt med gymnastikdräkt på vuxna kvinnor?
”Köttfärsblommor” ger inte mindre än 44 svar på min sökning. (Resulteten varierar beroende på ens Google-beteende).
”Köttfärsblommorna” gav tre svar, varav ett till SG tidigare i dag och ett till Lotten i januari i år. (Pysse kl 21:11).
Köttfärsen blommar gav cirkus 647 tusen utan låsning. Med låsning (Exakt sökning innanför hartänder): Noll.
Kul, iaf, att det rör sig i Kungsan. Flora eller fauna.
{Ibland har man som panchis alldeles för mycket tid över}
Ooooh, låtom oss icke tala om hälsenor. Ortosen satt på i ett par dagar tills hälsenorna sa OIUUIIISCH (osäker på uttalet) och nu har jag tyvärr ont i båda två. Men särskilt den vänstra (onda knäets hälsena).
Bra mycket roligare var det att få se svenska hockeylandslagets Tumba, Rolle Stoltz, Lasse Björn m.fl. vifta på rumpan under uppvärmningen! (Ninjas länk kl. 14:25.)
Ägg i fyrkantboet!
När kom dom dit?
Det här är också en fin Tumbaklassiker:
https://www.youtube.com/watch?v=M-zVbHSE2_w
Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke skada vår nästa till hans liv eller vålla honom lidande, utan hjälpa och bistå honom i alla faror och levnadsbehov.
Frukta i betydelsen vörda sitter som berget efter de första skolårens kristendomsundervisning, som kanske var extra ihärdig i Jönköping i slutet av fyrtiotalet början femtiotalet. Alla förklaringarna till de tio budorden inleds med ”Vi skola frukta och älska Gud”. Från Luthers katekes kanske.
Ett ord med betydelseglidning eller i alla fall utökad betydelse är spendera. För mig handlar ordet enbart om att betala för något. Numera innebär nog den vanligaste användningen att tillbringa sin tid på/med något. Jag har inte vant mig fullt ut ännu.
Jag vägrar vänja mig vid spendera=tillbringa! Det går inte jag får håriga handflator och malaria så fort jag ser ordet felanvänt.
Tack och lov självdog uttrycket bekväm/obekväm i betydelsen säkert/olustig.
Ack om spendera gick samma dystra framtid till mötes, det skulle glädja mig ofantligt.
Det – och tjugohundrafjorton. Död åt dem!
SG, första ägget i fyrkantboet kom i … onsdags kanske det var, där har i alla fall ruvats i flera dagar.
Ett ord vars nya användning jag blir våldsamt nervös av är dofta. ”Nu doftar vi på chokladen” åsså vidare. Isch!
(Nervös i gammal hederlig bemärkelse: alla mina nerver ställer sig på ända!)
Jag undrar om inte Ökenråttans faster Emmy hade missuppfattat ordet läskig – eller så använde hon det på ett skämtsamt sätt.
I tider före faster Emmys livstid var det, precis som nu, läskande som gällde:
»Bästa hustru lilla , har du något läskande att gifva mig till att dricka?« skrev Sophie von Knorring 1841 i boken Skizzer.
Och såväl Almqvist, Strindberg, Bremer, Heidenstam, Lagerlöf och många, många fler använde just läskande om dryck.
Ingen av dem använde någon form av läskig (läskigt) i något sammanhang i alla de verk som finns hos Litteraturbanken.
Ur Filmernas Film: Är du på snurrhäcken nu igen.
Här en DN-text från 2005 av Catharina Grünbaum apropå ’spendera’ – det är nästan tio år sedan. Jag misstänker att vi får finna oss i förnyad ordanvändning därvidlag.
Jag känner mig helt bekväm med att spendera en tid utomlands i sommar, Ninja 😉
Får väl ta med en rakhyvel till händerna om det skulle bli så illa …
Gällande de lettiska fyrkantsbogjusarna, så ska tydligen honan ha fått namnet Lauma och hennes partner
Perkons/Perkūnas.
Det var min Mammas faster Emmy, inte min. Yttrandet fälldes alltså i en längst förliden tid. Det där litterära stället där man använde läskig som läskande gällde kall filbunke, vill jag minnas. Den läskade i sommarvärme; alltså var den läskig. Usch, nu måste jag forska och leta här. Var, var, var läste jag det?
Men jag tror inte att det var allmänt att kalla en svalkande dryck för läskig i stället för läskande. Kanske har din mammas fasters uttalande med ordet läskedryck att göra – ett ord som finns för kolsyrade drycker sedan 1893 och kanske använde man läskig i stället för läskande som ett skämtsamt uttryck. Men jag kan inte hitta något belägg för att det skulle ha varit vanligt eller allmänt. Man läskade dock törsten: ’läska strupen’ eller som hos Bellman ’läska min tunga’. Eller så handlar det kanske om ett dialektalt uttryck.
Agneta u L: Dialektalt uttryck; det kan jag tänka mej.
Har vi fått bukt med nyniandet (jag tycker att det verkar så!) så ska vi väl kunna reducera spenderandet till homeopatiska nivåer också. Det gäller att vara tydlig och säga ifrån. Jag gör det. Och jag kan vara riktigt ironisk, nästan otrevlig, när jag gör det.
Annika – jag får se upp bättre! Missade äggläggningen helt. Såg två ägg idag när mamma satt på bokanten och putsade sig.
Jag tror vi är chanslösa då det gäller spendera. Det har redan fått rejält fäste.
Spendera är som sagt godkänt i betydelsen ”tillbringa tid” sedan ungefär tio år. (Mina barn är stelbenta getter som rättar allt och alla i denna fråga – som vore de komna ur en språkpolis.)
Läskig som en helt okej dryck verkar man ha sagt före min tid. Jag har testat på två jämnåriga kompisar som började yra om Vira Blåtira, som ju är av en helt annan generation.
Ninja kl 14:40 – ditt ord ”pallalella” inspirerade så våldsamt att vi (jag och spanjoren här hemma) tillagade paella i timmarna tre.
Henrik Schyffert hånade ”spendera” för ett ganska stort antal år sedan när han var sommarpratare/rikstönt och berättade hur han och familjen antingen spenderade sin semester spelande brädspel på sin mosters balkong eller på bilsemester i södra Uppland.
Detta var så länge sedan att jag inte fattade att han skämtade. Schyffert ingick inte i min repertoar. Jag sprang upprörd omkring i huset och skrek åt alla att ”Lyssna på den där jävla idioten! Va fan håller han på med!?”
Till slut fattade jag i alla fall. Men jag var så upprörd och i en så god ilska att jag skrev ett brev till honom där jag som, inte bara rikstönt utan något vassare, skandinavientönt delade med mig av mina erfarenheter i samma bransch. Svaret kom omgående: ”Vill du ha jobb?”
Jag avböjde eftersom det inte kan vara nyttigt att ständigt vara så upprörd.
Bilen med framhjul pekandes i olika riktningar. Typ engelsk skådespelares ögon.
Påminner mig om ”omöjlig cykel” med bakvänd styrning.
https://www.youtube.com/watch?v=APl3pCBOuPk
Skulle troligtvis inte klara 5-metersfärd med den.
Jag går och snokar i hörnen — dvs kikar på vad SAOB har att säga. Under uppslagsordet Läska, allra längst ner, kommer man till:
– LÄSKIG , adj.
[utvecklat ur läska, v. 6]
(i slangartat spr.) prima, ”flott”, ”jäsig”; ofta ss. förstärkande adv. Skaffa dig en fin och läskig kvinna, som du kan lita på. ULLMAN FlickÄra 187 (1909). (Skolynglingen hördes) försäkra en kamrat att .. (teaterpjäsen) varit ”läskigt bra”. SvD(A) 1929, nr 311, s. 12. HELLSTRÖM Malmros 186 (1931).
Med vilket jag vill ha sagt att nu ska jag aldrig mer bli förorättad om någon säger att jag är läskig!
EN FIN OCH LÄSKIG KVINNA!
Det var bland det finaste jag har läst!
(Nu ska jag uppdatera med en bild som MAD-tecknaren Folke Hallin [AuL:s make] ritade 1979 eftersom det är ännu en konstig bil.)