Igår skulle jag bara skriva tre artiklar och hinna med ett par ärenden.
Det började med att jag hade fått en läkartid på vårdcentralen eftersom jag ville ha en remiss till en ortoped och sådana inte remissas till utan förkontroll på nyss nämnda vårdcentral.


Läkaren ojade och hummade, ställde motfrågor, suckade, skakade på huvudet, undrade hur det hela hade blivit som det hade blivit och sa apropå kortisonet att ”det ska inte vara mer där” samtidigt som han tog mig på stort allvar och slutligen sa:
– Vill du ha en akutremiss?
– Sure thing! sa jag.
– Bra. Här. Stackare. Men jag är ju tyvärr inte ortoped. Nu är det så här att jag trooor att du ska åka till akuten direkt.
– Ska jag? NU? Va?
– Ja, jag trooor att det är så de vill ha det.

Men jag gjorde det med ytterst dåligt samvete; jag är ju inte lika akutsjuk som trafikolycksoffer och hjärtattacker. Jag haltade blygt in på akuten … som var nästan tom på folk. Onsdagar vid elvasnåret är kanske tiden när man ska vricka fötter och drabbas av hjärnsvikt, för swoooooosch, så satt jag på en brits och blev undersökt av en äkta akutortoped.

Ortopeden fann mig och min historia synnerligen intressant, men kunde inte begripa varför jag har så ont. Men en remiss till stående röntgen fick jag i alla fall eftersom jag har så himla fina korsband. (Jag drar mina egna slutsatser, jag.)
Sedan skrev jag inte mina tre artiklar, vilket jag borde ha gjort. Däremot korrläste jag dagens Vi i femman-frågor, åt tre ägg, handlade croissanter, drack två liter te, tog emot en femte blombukett, förlorade tre spel i Wordfeud (Dr Feud saboterade med en konsonantattack), motionscyklade i 59 minuter, klev i en vattenpöl med nypåtagna finstrumpor och bloggade om mitt hår. Inte många kronor intjänade där, inte.

Sedan skrev jag inte de tre artiklarna igen, utan åkte till en basketmatch med Eskilstuna Baskets herrlag i div I – ett lag som ju spelar rooooolig basket.

Där skulle jag ha skrivit matchprotokoll, men speakern dök inte upp, så jag tog speakerpositionen, tidtagaren blev sekreterare, 24-sekunders-tidtagaren blev tidtagare och en ny 24-sekunderstidtagare hämtades ner från läktaren. (Ni som vet hur det är, anar inte hur smidiga vi var. Vi bara tjoff, ploff, häpp, plupp, flytt, såja.)
Och så åkte jag till min egen basketträning där jag med sekruttknäet sprang (på order av läkarna!) mellan anfall och försvar flera gånger – utan att ta i, stanna häftigt, hoppa, ta fart eller göra poäng.

Ojojoj vad jag inte har skrivit de där tre artiklarna.
Måla mig fascinerad. Det där låter som något som tar åtminstone tre dagar, så jag undrar inte över att du inte skrev artiklar också. När läkare säger åt en att åka till akuten åker man ju till akuten*, och nog är det så att aktumottagningar har något gemensamt med Stora Köpcentra — man ska bege sig dit tidigt på dagen mitt i veckan, för då är det som minst folk.
*Där skrev jag först akutan, och funderar över om det är akutens kvinnliga motsvarighet eller något som har med skutor och kajutor att göra. Något man har på båtar i alla fall. Eller sprutor.
(Eller med sprutor, kunde jag förstås ha skrivit om jag önskade bättre läsbarhet. När ska jag lära mig att inte skriva alla meningar i såna här kommentarer i oordning, och sedan glömma att snygga till innan jag klickar på skicka? **viskning: när jag inte längre har oordning i huvudet, så förmodligen aldrig**)
Nejnejnej, Annika, inte ändra. Rörigt och många parenteser: så ska det vara!
På Akuten (ska vara A) gör man som man blir tillsagd. Inget snack!
Så är jag uppfostrad. I övrigt gör jag som jag själv tycker. Men aldrig på Akuten.
”Ojojoj vad jag inte har skrivit de där tre artiklarna.”
Jag tror bestämt att din manager får komma och ta dig i örat lite. 😉
Förresten så kom jag just att tänka på en efterrätt vi fick på
dagis under mina dagisår under 80-talets första hälft.
Efterrätten bestod av smörgåsrån och skivad vaniljglass.
Man tar helt enkelt ett litet paket med blåvitts vaniljglass
(som väl inte finns längre?), öppnar paketet och skär glassen
i lagom tunna (5-10mm) skivor.
Sedan tar man skivorna och lägger mellan två stycken
smörgåsrån. Riktigt gott och väldigt enkelt att göra.
Det hände även ibland att smörgåsrånen byttes ut
mot blåbärspaj även om vi så klart inte åt det senare
med fingrarna. 😉
Det där sättet att äta glass var nästan det enda engelska barn kände till för i tiden. Fanns det engelskt inflytande i dagis?
Manaaaschern har inte tid med nåt annat än att jobba med att få Lille M. på benen igen. Han har gått ned 4 kilo på lika många dar och ser ut som en överkokt sparris i synen. Har ont lite här och där. I dag ska vi försöka komma ut på en liten liten promenad. – Ser ut som om jag kommer att klara mej, men jag ropar inte hej …
Det var värst vad det kräks här och där — vart än jag kommer möts jag av gråa blickar och insjunkna kinder. Jag måste ha den där trevliga genen som gör att vinterkräksjukan inte drabbar alls.
Peppar, peppar, pepparkorn.
Vinterkräk jag vomerins.
PK: Präcis så!
Skogsgurra, nej inga Engelska influenser vad jag kan komma ihåg.
Ni intervjuade de Lottens radiokollega Jonas Carnesten.
Han är visst ansvarig för rallysidan på Sr P4 Värmland.
Hilfe, hilfe, jag känner mej svajig. Vi promenerade till vår älsklingsbutik (2 kvarter) nämligen kontorsvaruaffären; dom har så mycket intressant tycker vi. Plötsligt blev jag yrslig och pep ”Jag vill gå hem”, så Lille M. ledde mej de två kvarteren tillbaka till hemmets dörr. Ajö så länge!
POLIS, POLIS POLIS!!!!
Eller båset går också bra.
Följande text kan hittas på Kulturnytts hemsida:
Carl von Linnés dotter och främsta lärjunge är huvudpersonerna i Christina Wahldéns kärleksroman om vetenskap, upptäcktsresande och ofullblommerade kvinnoliv.
Vad ÄR ’ofullblommerade kvinnoliv’?
Läst men inte förstått. Eller troligare skrivit, men inte förstått?
Jag, arma busschaufför, har nu ont i synnerven, stavningscentrum och korrekturtarmen.
Hjälp?
Ofullblommerat! Hahahahaaaa!
oförblommerat = osminkad, öppen, utan krusiduller, oförtäckt, rakt på sak, direkt
Psssst!
Idag är det semikolonets dag; Nordegren i P1 har den goda smaken att därför kalla in en expert kl 15.
Åhå!
Är det månne pudelfrisyren som är experten?
Skiljetecken jag semikononins?
(Lite krystat, jag vet; vad kan en semikoloni vara? Halvförtryckta områden?)
Visste inte att Kalles dotter också var hans främsta lärjunge. Blev praktfullt fel där. Förvirringen ökas* när hon omtalas som huvudpersonerna. Vad har dom för plantor på Kulturnytt?
*Eller också får man någon slags insikt om att det faktiskt handlar om två personer.
Jag skrev ett semokolon igår i båset. I rent inställsamssyfte.
Dottern ifråga kunde ha blivit en betydligt bättre vetenskapsman (vetenskapskvinna? vetenskapsperson?) än sin bror, om hon hade fått lov för pappa, mamma och tidsandan.
Jaha!?
Jag hade ingen aning om att det skulle ha gått nån slags fånigt statustänk i semikolonet. Det har alltid varit ett levande alternativ till övriga skiljetecken. Men om man lyssnar till Lotten på P1 så får man ändra uppfattning. Så fånigt det kan bli. Varför?
Korrekt. Jättefånigt. Inget att bry sig om.
(OBS: Det är semikolonsmotståndarna som påstår att det är status att använda semikolon. Semikolon-användarna har inte känt att det skulle kunna vara på det viset, utan har blivit pådyvlade stämpeln ”von oben” bara för att de behärskar konsten.)
Ölrapport: Warsteiners alkoholfria öl är godare än Matiestads dito. Kan även meddela att Hausmann’s på Frankfurt flughafen också erbjuder alkoholfri veteöl.
PK. Jag kunde inte boka om till tidigare flyg hem. Jo, förresten det går, men kostar 280€!
Men det var trivsamt att höra din välnudelerade stämma i Rikskanalen i alla fall. Beträffande semikolonet kan vi väl säga att ”folk pratar så mycket”?
Kan detta verkligen vara sant?
Ja, tyvärr. Hörde om eländet på P1 strax innan Lotten gjorde sitt bejublade framträdande.
Sorgligt, AuL! INGEN utlänning skulle vinna ett sådant fall i USA om de skulle få för sig att göra en stämning. Men sprida informationen är aldrig fel!
Pysse, du kanske får den summan när du sålt mej; har inte hört på ;-programmet; använder dom ändå. ;;;;;;;;;;;;;;
”Nästa objekt är en fullkornskrullig rebell och förtjusande treåring! Han lagar fantastisk pulled falukorv och sjunger i köket. Har vi ett utgångsbud”?
Detta kom via Google översätt, först från svenska till engelska; Sen via tyska tillbaka till svenska.
…?”
Felåt. Sista anhalten var förstås fransk. Via tyska.
VÄNTA! Du är ju inte till salu PK!! Det har vi inte tid med! Vi ska ju bli gamla och mögliga ihop.
Tyska till Franska … jag ser inget på telefonen. Berätta, vad händer? (Jag har alldeles för mycket väntetid!)
A Sälja böcker översatta med Google? Vansinnigt och hemskt.
B Heja alla semikolon; de förskönar sin omgivning.
Den som ser vad ”Mae Zionists jag freuddwyd” har varit på svenska efter ett antal Googleöversättningar, kommer jag att belöna; ’Den först öppnade öppnade rätta lösningen’, får i sitt namn en slant till Radiohjälpen.
Min gissning är: ”Jag tror jag drömmer”
Fel. Ingen ledtråd lämnas än så länge.
före google translate fanns Babelfish. Jag tycker inte att utvecklingen har gått framåt de senaste 14 åren.
Inledningen på Hemsöborna.
Google translate kan ju vara bra ibland om man vill veta på ett ungefär vad som står skrivit på ett språk man inte alls har en aning om.
AuL: Visst Den var ju rent komisk, ja. Men den andra, då?
Jag läste så snabbt att jag inte såg vad du skrev, LarsW.
Återkommer möjligen med svaret på det du frågade.
LarsW, kanske:
Dotter Sion, fröjda dig
Åtstramningsprogram, jo jag tackar.
Det är ju bra att man inte är överflödig ännu, säger jag som översättare.
Nope. Nu Farmen, sen om det behövs; En lettråd.
Nähä. Då väntar vi vähäl -som det heter här– ut Antikrundan, då.
Amerikanska vänner översatte en gång min blogg via nätet. Resultatet var fullständigt förödande – ingenting stämde, och dessutom blev det tvärtom! Jag nästan grät – vad skulle de tro om mig? Men de trodde mig på mitt ord och förblev vänner, tack och lov…
Jag har en liten grupp amerikanska vänner (sju stycken, utspridda över hela landet) som läser bloggen regelbundet och som säger att det oftast är helt okej och förståeligt, men att kommentatorerna ju verkar diskutera helt andra saker än det jag skriver om.
Jag svarade att Google Translate inte alls går att lita på.
”Mae Zionists jag freuddwyd” betyder
Jag har hört att Mae West inte var särskilt förtjust i freudianer.
Antikrundan från Sundsvall?
Visst är hon väl lite rund, programledaren. Så där stämmer det. Men när mer än halva programtiden går åt att prata om experternas ungdom och en ganska stor del används att prata om Staden som sådan. Då vet jag inte om jag vill vara med längre. Ett fåtal föremål från trakten avverkas ganska summariskt.
Om jag är på dåligt humör? Nej, det var jag inte. Men jag blev. Slutkollat för min del.
Ledtråd: IGDC. På världens –enligt många historiker– engklatse (Stockholmsstavat) chiffer. Ingen vidare akronym, må jag säga.
Asså: Lottens nonsensmening har inget med min ursprungssentens att göra; Mae West och Freudianer i all ära; Ni finns inte inom distansminuter, ens för en M30 i frisk bris. Dock något jag hoppas att alla Elvaåringar och uppåt känner igen den.
Sista meningen blev lite rörig. Dock hoppas jag att alla Elvaåringar och uppåt känner igen den.
Tänker högt … äh, ni hör ju inte det här, inte ens det stilla knattret (knäppandet) av tangenttryckningar. Jag tänker synligt. Hm.
Åtminstone ett ord i LarsW:s mening är walesiskt, det ser jag. Och om jag kollar just det i translateprogrammet, direkt till svenska, så blir det ”dröm”. En liten israelisk kaka, kanske? Kosherknaprig? Nä. Inatt jag drömde? Men hur kom då zionisterna in och vad har Mae med saken att göra? Bah.
Här skriver man en lettråd till, så svinner den; Nåväl, jag försöker igen:
MLK had Da Word.
Men titta, här är det ju igen! Ett litet tag trodde jag att jag på nåt konstigt vis krossade hela båset när jag skrev förut, för sen fanns det inte. (Så jag läste Carl-Herman Tillhagen en stund och lärde mig att man ska klippa naglarna på fredagar men absolut inte på söndagar, och att man å andra sidan absolut inte får kamma sig på fredagar. Visste ni detta?)
MLK, dååå förstår jag vilken dröm! Hur många språk hoppade du igenom egentligen?
Enpoängaren gick hem; Fyra eller fem 🙂
Och på så få hopp blev det sionister. Fascinerande!
Webbhotellet hade ett planerat avbrott som jag inte kände till, Annika!
Nu minns jag inte vilka exakt vilka språk jag hoppade mellan, men de var alla europeiska.
Lotten, det förklarar varför det var så skakigt att komma fram igår.
Och varför jag klickade och klickade och inte fick ut det nya inlägget. Men nu!
LarsW och Annika, kan ni vara lite lite tydligare?
Det ser ut som båsmeter, för övrigt. Drömmar jag sionins.
Min första körning handlade om inledningen till Hemsöborna. Den andra var Martin Luther Kings ’Jag har en dröm’.
Oj då.
Men så mystiskt! Mitt inlägg från igår har försvunnit. Det fanns där igår och nu när jag uppdaterade sidan är det puts väck!
”Planerat avbrott” Den som inte förvarnade kunderna har förmodligen ännu inte av med jobbet.