Hoppa till innehåll

Nyårsaftonsmaten 2013 – den allra godaste paellan?

Jag är inte en planerare. Inte heller mina syskon — vi tar dagen som den kommer, anar aldrig vad framtiden bär i sitt sköte och hoppas att tågen ska gå ungefär när vi vill åka. Resultatet blir att

  • jag, som aldrig kommer för sent, glömmer alla väskor, hattar, paket och påsar varhelst de kan glömmas eftersom jag måste skynda mig för att inte komma försent
  • Orangeluvan spontanhamnar överallt utan förvarning eller varsel och dyker upp som gumman i lådan (till min stora förtjusning) eftersom det gäller att passa på när initiativet dyker upp
  • Broder Jakob hejdar sig i steget och tänker ”äh, jag gör det en annan dag, det här kräver nog planering” och kommer sig nästan ingenstans eftersom han inte kan planera.

Men nu har jag kommit i planeringstagen och funderat fram att jag (eftersom Nittonåringens pojkvän är spanjor) ju måste laga spansk pyttipanna – paella – på nyårsafton. Paella brukar jag göra och jag är uppvuxen på 1970-talspaella – men jag är inte riktigt nöjd med hur den brukar bli numera.

Helst gör jag blandversionen som kan innehålla både kyckling och skaldjur och numera använder jag avioriris arborioris eftersom jag har läst att man ska det. (Men det brukar bli för kladdigt.) Ibland häller jag i tomatkross för att det står att man ska det och ibland gör jag det inte. Ibland tar jag för mycket saffran för att jag tror att det blir bättre då (vilket det inte blir) och alltid häller jag i försvarliga mängder vin.

Så nu undrar jag: har någon av er tillgång till det perfekta paellareceptet?

paella1

Share
Publicerat iBloggen

117 kommentarer

  1. PK

    Ett nytt bås?! Vi hade det ju så trevligt i det förra ju.

  2. Den du visar ser alldeles förträfflig ut. Mer än så förstår jag inte skulle behövas.

  3. Ursäkte en yngling som inte känner saffranssmak (genetisk åkomma) men har du inte konsulterat nittonåringspojkvännsmamman? Och Avioriris? Är inte det de där äckliga italienska myräggen?

  4. Paella ska väl göras på rundkornigt ris? (Skulle det stått på slutet.)

  5. PK

    Saffran är en styggelse som ska hållas borta från allt ät och drickbart.

  6. PK

    Är inte avorio rundkornigt?

  7. PK

    Det börjar bli dax att sätta sig bakom ratten. Ska gå och väcka Pysse så hon får följa med. När jag kommer hem så ska jag sova.

  8. Avorioris har väl mycket större korn än rundkornigt ris? Eller är jag ute och cyklar nu?

  9. Tur att PK har en stor bil med många sittplatser.

  10. Vårgårdaris tycker jag du ska pröva. Det kommer att impa på pojkvännen!

  11. Håkan (hakke)

    Åh, här var ni ju. Kör försiktigt och jähättefort PK!

  12. PK

    OK hakke. Gonatt.

  13. Men vad i …

    Här talar man om exakt hur nyårsgäster skall matas, och så kommer det ett helt annat bås.

    Paella? Min andra hälft fantiserar stundom om att tillaga rätten, men jag undrar om vi klarar det utan tvåmeters spanjorer.

    Var är PK? Ivägfaren, barnhämtad, hemkommen?

  14. (ick — där var PK)

  15. Håkan (hakke)

    Jag googlade på paella ihop med Lisa Förare Winbladh och hittade raskt några trevliga citat (hon är bra att citera, Lisa):

    … namnet paella härstammar från det arabiska ordet för ”överblivet”

    … en bra paella ska ha en artrikedom som för tankarna till Noaks ark.

    Det viktigaste är att riset är av bra kvalitet … Arroz bomba eller calasparra är de bästa sorterna, … arborio funkar bra också. Undvik avorio som är en helt annan sort.

    Se för jösse namn till att du inte dödar risets fina smak med en överdos saffran eller trista buljongtärningar.

    Före maten behövs det något stärkande eftersom paella-kocken gärna vill ha en beundrande och inte alltför hungrig publik.

  16. Ack, jag har ju skrivit fel! När du nu citerar Lisa, hakke, så ser jag ju att jag har gjort rätt men skrivit fel (men alltså fortfarande inte blivit nöjd):

    ”… arborio funkar bra också. Undvik avorio som är en helt annan sort.”

    Måste korra.

  17. Fan, nu när jag får och kan sova, så vill jag inte.

  18. Håkan (hakke)

    Naturligtvis hade hon också ett överdådigt recept på taffel.se.

    Bara ett par citat till från ytterligare en av hennes paellaartiklar:

    Själva paellandet ska ske över öppen eld av far i huset och kan gärna ta hela söndagen i anspråk.

    … ursprungspaellan tillagades på bland annat kanin och sniglar …
    – Finemang, tänkte jag. Vi har både sniglar och kaniner i trädgården …

  19. (Dito)

  20. Eeek, ditot var till Lotten.

    Nu talar hakke om sniglar och jag kan inte låta bli att tänka på de tyvärr oätliga spanska skogssniglarna (som kallas mördar-) och nu vill jag inte äta mer i natt.

    Varför jag är vaken är en outsäglig, mysteriös, gåtfull, krypterad, obesvarbar fråga.

  21. PK

    Blä. Sov gott.

  22. PluntKnallen väckte mej och nu vill han att jag ska somna om, men jag skrattar så åt hans kunskapsluckor som kanske ändå inte räcker till ett helt års kalender! (Oj! Var visst i förra båset. Ska nog sova i alla fall.)

  23. ockock

    Natt på er. Hoppas dottern är glad och lycklig. Min festprissande moder hade en enorm paellera som hon lagade paella i till så där tjugo pers. Allt möjligt kul var det i, bl a musslor tror jag. Mycket lyckat.

  24. Paella och paella, jag vill mycket hellre ha Annikas nyårsmeny!
    Varför bjuda en spanjor på spansk mat? Det får han ju hemma och det vet ju minsta barnunge att ingen paella smakar som mammas paella.
    Nä, börja med en förrätt på pepparkakor eller kavring med messmör, eller en toast Skagen det är grejer det, om ni nu vill ha skaldjur. Eller souvas, så kan ni sitta ute runt en öppen eld och mysa.
    Ja, sen gravlax förstås, nån god romröra, nån god stek, varför inte älg med trattissås, hasselbackspotatis som Annika föreslog, (tack för tipset, jag hade glömt) och som avslutning varm hjortronsylt med en vaniljglass av hög kvalitet.
    (Strunta förresten i peppisarna, det var ett skämt).

    Med nittonåringens hand i sin kommer han i alla fall inte längta hem till mamma.

    (Lotten, vill du förresten att jag blockar halsduken hemma hos Ninja-Mats som har ett djurfritt och normalstädat hem? Visst är du pälsdjursallergiker?)

  25. Bra idé, Ninja, att blocka hos brorsan (Lotten är jähättepälsdjursallergisk – och möjligen omedveten om att sjalar behöver blockas…)

    Riset, ja. Det fanns (finns?) en grossistaffär på Roslagsgatan som har bästa paellariset, arroz bomba. Någon tillresande kanske kan ta med? Jag anmäler (med bävan!) avvikande mening från Karlbergs kök, men tillägger lite nervöst att mina paellafasoner kommer från Baskien och från förr i tiden, så jag är medveten om att paellaforskningsfronten kan ha avancerat sedan dess. Jag tillhör den paellafalang som inte vill att paellan ska bli så där risottokletig, utan ha mera individuella riskorn. Så jag skulle nog (om jag inte får tag i bombaris) använda avorioris i alla fall, som blir godast om man steker det först (separat). Och så brukar det bli gott om man blandar ett par olika sorters lök (finhackad, stekt separat), rätt mycket schalottenlök. Har man tur hittar man tomater från Kanarieöarna (ICA brukar ha dem ibland, fast kanske lite längre fram i februari), ta annars så fasta och söta tomater som möjligt. Ja, sen är det ju bara att fylla på enligt pyttipannaprinciper, vad som finns. Tärnad julskinka har jag aldrig testat i paella, men det borde gå bra. Kanske ska fräsas i lite olja först? Inte för mycket saffran, det tar kål på andra smaker. Mmmm kanske skulle satsa på en nyårspaella?

  26. Arroz bomba låter ju annars väldigt nyårsaktigt. Du kanske kan imponera med en multikulturell ekumenisk crossover paellanyårsraket? Tänk vad grannarna ska häpna när blåmusslor, saffran och oliver sakta singlar ner över nejden.

  27. Alltså jag önskar att jag kunde hjälpa till. Men 1. jag är skaldjursallergiker 2. anser att saffran är störtäckligt i allt utom lussekatter 3. kan bara tänka på croissanter just nu eftersom jag drar till rivieran i morgon. Jag skulle göra boeuf bourguignon eller daube nicosise istället. Med dessa grytor finns inget som kan gå fel och man kan göra en massa oplanerade/planerade saker medan de kokar. Eller bara ligga på rygg och pilla sig i naveln.

    Och Karin, du kan vara lugn. Jag har ingen jättekoll på ris. Framförallt inte till paella, men jag vet att avorio klibbar inte. Arborio klibbar däremot som sjutton och är för risotto.

    Häpp! Nu dyk i resväskan

  28. Jag vill också ha croissant.

    Nämen alltså blocka är nåt man gör på basketplanen. När jag hade knän var jag bra på att blocka: hoppa uppåt framåt och tjonga iväg motståndarens boll precis när hon släpper den. En gång blockade jag Mattias Sahlström (208 cm) inne i Tibblehallen, men det var inte med flit och han hade inte lyft bollen över sina egna axlar.

    Blocka sjalar innebär tydligen att man hemma hos kattfrie Ninja-Mats (som har kryat på sig?) drar och sliter i sjalen så att den blir platt och bredare samt längre?

  29. Ökenråttan

    Avorioris (står det på paketet) är till för italienska recept såsom risotto, som ska vara lite grötigt. I “Till bords med Picasso” hittar jag ett spanskt recept på “Saffransris”, basen för paellan; i lägger man sedan vad man vill. För 4 pers.:
    2 1/2 dl vanligt långkornigt ris
    6 dl vatten
    1 pkt saffran (1/2 gram; i äldre recept var 1 pkt = 1 g; inflationen …)
    1/2 tsk havssalt
    Mortla saffranet lite lätt och lägg det i 1/2 dl uppkokt vatten. Låt dra i 20 minuter.
    Koka upp 5 1/2 dl vatten, stor kastrull. Häll i saffransvattnet, ris och salt. Koka under tätt lock på mycket svag värme i 20 minuter eller till dess allt vatten har sugits upp och riset ligger där torrt och fint.

    För att fluffa upp riset kan man ta två ätpinnar och liksom lyfta riset från kanterna in mot mitten. Det knepet lärde jag mej när äldste sonen och jag gick på sushi-kurs.

  30. Man blockar det mesta man stickar men allra helst schalar och halsdukar. I just det här schpeschiella fallet ska den nog inte bli så mycket längre, men rätt mycket bredare. Men framför allt så framträder mönstret mycket tydligare, så att det syns att det är små tardisar som singlar iväg åt olika håll.
    Även jag har kattfritt men inte hundfritt ehuru Fröknarna är av en allergivänlig ras. Kinesiska nakenhundar, fast med päls då.
    Men jag har den största respekt för allergier så det blir tvätt och blockning (som sker blött) hemma hos Ninja-Mats, vars opererade tå har kryat på sig med hjälp av antibiotika. Han ska inte hålla i stickningen med tårna alls.
    Dock kommer då inte paketet i morgon utan på måndag, (hoppas vi). Ska jag slänga med lite ris från Roslagsgatan?
    Utmälkt lis flån Loslagsgatan? Allos bomba? Ska ändå ut och flänga i tlakten, inga ploblem.

  31. Nej, tack, nej, släng inte ner ris Ninja — jag ska ha så rysligt mycket! (Och kanske finns det även här i trakterna.)

  32. Ökenråttan

    God och lite snygg förrätt, lätt att göra. Lite gammaldags blir det om man har stora musselskal att gratinera i eller små cocotter.
    Gratinerade pilgrimsmusslor, för 6 pers:
    6 pilgrimsmusslor
    6 riktigt späda morötter
    6 gröna sparrisar
    färsk dragon
    1 dl crème fraiche
    1 dl vispgrädde
    100 g smör, normalsaltat
    lite riven parmesan
    Lägg en torr och ren mussla i varje skal eller cocotte. Koka sparrisarna i 30 sekunder i saltat vatten, lägg sen i iskallt vatten. Ta upp och skär i 2 cm långa bitar. Skrapa morötterna och koka dom en liten stund. Lägg i isvatten. Skär sen i 2 cm-bitar.
    Koka upp smör och grädde, vispa i crème fraiche men koka inte mer.
    Riv lite parmesan.
    Allt detta kan göras i förväg.
    Dags för servering: Salta och peppra lite lätt på musslorna. Fördela sparris och morot och dragon på varje mussla. Skeda på sås. Strö på lite riven parmesan. Gratinera i 220 grader i ca 10 minuter. (Vi pepprade med söndersmulad rosépeppar för att ge lite julaktigt röd touche!) Såsen kan man använda till att gratinera fisk med också, så klart.

  33. PK

    Jaha ja, mot Örebro. Full fart framåt.

  34. Hej, jag har lite abstinens, känner jag. Skönt att ni hänger här idag också. God fortsättning på julen!

    Här firas annandag med att kliva mellan olikfärgade små kattkräkspölar. Mest julröda och vita, men någon ljusbrun också. Undrar vad dom har lyckats vräka i sig?

  35. PGW

    Sjal med Tardis? Sa någon sjal med Tardis? Var? Hur? Bild!!

  36. PGW

    (Jag har förresten får notislappar i form av Tardisar och små Daleks, är mycket lycklig!).

  37. Håkan (hakke)

    Akta er Örebro, PilleKnarkare på ingång!

    Anna, vilken strålande raketidé, Arroz Bomba över det mesta av Mesta!

  38. Tack hakke, jag tyckte själv att det var ganska nytänkande!

  39. Håkan (hakke)

    Nyårstänkande, på min ära!

  40. PaellaKokaren hos oss försöker slå i mej att ris (vilken sort som hest) med vad som helst i är paella! Han påstår att vi har ätit det, jag är skeptisk. Bästa nyårsmaten: blodpudding! (som alltid är bäst)

  41. Jag börjar känna att jag vet alldeles för lite om ris.

  42. Att laga paella är alltså ett ris-ktagande.

  43. Och blir det fel är det ju t-ris-t.

  44. Vi fick förresten L*tt* L*ndgr*ns bok i julklapp och jag tror mej ha hittat ett faktafel om glutenintolerans, där hon kallar det för födoämnesallergi. Det stämmer ju inte! Ska jag nu riva ut den sidan, eller ska man påpeka detta någonstans?

  45. (Nä, förlåt; jag har lite grejer att göra men jag vill inte. Då blir det så där.)

  46. Jag med, Pysse, fick den där boken och tycker att hon träffat väldigt rätt när det gäller att laga mat åt barn. Snälla, förklara skillnaden på intolerans och allergi för en fåkunnig. Skillander på en skala eller olika skalor?

  47. Hmm

    God Fortsättning på er!

    Jag var inne på rätt DRT :mrgreen:

    Ang paella, den blir godast i en wok utomhus på en vedeld. I år torde det inte bli några problem. 😉

  48. Tack Örjan! Även jag måste revidera min kunskap inser jag, men tycker nog ändå att hon borde använt ordet celiaki i enlighet med denna rapport, för det ÄR förvirrande och i boken får man intryck att man kan bota celiaki – vilket kanske är det som stör mej mest.

  49. Blockning är häftiga grejer.
    Helt plötsligt(hm) så blir det en spetsstickad sjal och inte ett bylte utan mycket ordning på nånting alls.

    Här i familjen har vi fruktfrossa på nyår. Alltså inte sjuklig frusenhet pga frukt utan stora glufsglufskalaset på frukt. Till frukten serveras pannacotta och mögelostar och lite kex.
    Cherimoja är den godaste frukten tycker jag.

    Fast iår är det nog bara jag och maken som är intresserade av att glufsa frukt så vi får väl se vad det blir.

    Håller med om att servera paella till spanjoren. Förväntas hans mamma bjuda på köttbullar när 19-åringen dyker upp?

  50. Jag älskar att testa varianter av blodpudding i Europa! Och jag glömde ju tillägga att LL’s bok är grymt underhållande i övrigt! Jag kanske tom kommer bli lite intresserad av att faktiskt maka undan PösKnölen från köket för lite egenhändigt matskapande.

  51. Så här lagar man paella, enligt en romanfigur hos H. K. Rönblom:
    Man torrlägger en liten vik av Medelhavet och blandar det man hittar med kokt ris. Serveras hett. Spara receptet.
    (Den som serverades i boken innehöll förutom skaldjur även bitar av kokt höns. Berättaren “visste inte att det fanns höns i Medelhavet, men de kanske följde med riset”.)
    Reservation för felcitering; jag har inte just den här boken.

  52. Jag tog fram “Venus i köket” av Pilaff Bey (pseudonym för den skandalöse Norman Douglas) för att se om det fanns något paellarecept där men tyvärr, antagligen är inte spanska risrätter tillräckligt erotiska. Däremot finns recept på svart risotto med bläckfisk, harkroketter, kokt trana och leopardmärg. (Här och nu bestämde jag mig för att ett av mina nyårslöften ska vara att laga minst ett recept i månaden ur denna eminenta bok.)

  53. Läste vidare och hittade ett recept som lät väldigt nyårsaktigt, jag delar med mig av det till alla!

    (Läs gärna på länken ovan om den märkliga författaren. Han beskrivs också i ett förord i kokboken, skrivet av Graham Greene. Och Marianne Höök översatte till svenska 1953.)

    Champagne-Sorbet

    I trekvarts liter sockerlag lägger man skalet av en apelsin och en halv citron. Tillsätt en flaska champagne, saften av fyra apelsiner och en citron. Blanda, sila och frys ned i kylskåp. Tio minuter innan den ska serveras tillsätter man ytterligare en flaska champagne.

  54. PGW

    Fantastisk Tardis-sjal!

  55. Nittonåringen

    Jag tycker att det är alldeles förträffligt att min mor väljer att laga paella till mina käre Julián. Hon försöker på inga sätt imponera honom eller låtsas att hon är hans mamma eller få honom att känna sig hemma – hon försöker helt enkelt förbättras som kock. För visst finns det ingen som bättre kan klaga/berömma /ge feedback på paella som en riktig spanjor?

  56. Örjan

    Klokt inlägg av 19-åringen.

  57. Precis så nittonåringar, någon med referenser! Nu ska jag kolla på Historieätarna! Något av DRT bästa SVT gjort på länge! (Hedenhös borträknat)

  58. DRT? Stavningshitler har postkalenderfrossa, “det” står det.

  59. Samt obestämt antal nittonåringar ska kokas ner till en – Lottens.

  60. Jamen då är ju syftet något annat och alldeles utmärkt, 19-åringen. Bildning är inte något som båset skyr.
    Igår fick jag veta en massa saker om alkoholhaltiga drycker och deras tillverkning som jag inte hade en aning om, så nykterist jag är.
    Himla trevligt.

  61. PK

    Har var det livat.

  62. Håkan (hakke)

    Det här med Örebro får du reda ut PK. Etymologiskt, historiskt och kulinariskt (och då menar jag inte kexfabriken).

  63. PK

    Örebro är en sömnig småstad mitt på tunaslätten. Staden är känd för sin tillverkning av pepparkakor, slanggurkor och ångbilar i handtuggad granbark. Kända människor som Kungen, Prince och Stefan Edberg har alla sagt Örebro någon gång.

  64. Psssst. Vi har varit upptagna med att äta mat i Strängnäs och (HURRA!) se på Doctor Whos julspecial.

  65. PK

    Staden grundades, som nästan alla städer, av Gustaf Wasa på 1200-talet fvt. Gustaf behövde ett stall för sina bävrar och platsen vid blåån passade perfekt, då han fick den billigt av en bonde. Bonden fick behålla livet. Kungen blev förstås rasande.

  66. PK

    Inga spoilers Lotten, vi har inte sett den. Hur gjorde ni för att kunna se den?

  67. ”Netshade” som ställs in på Storbritannien gör att man kan se allt som sänds på BBC. (YAY!)

  68. PK

    Eftersom det snart är midnatt så kan jag vara lite tydlig. Idag är det apselut Dan Brown som är HB.

  69. Jag har en liten fråga. När får man börja äta på en marsipangris? Jag har en marsipangris, äkta konditoridito, som jag fick några dagar före jul. Den är mycket söt (och söt, förstås), och bor vid foten av vår julgran (som är av bordsmodell), men jag vet inte när jag med gott samvete kan premiärnafsa. Det känns helt enkelt lite … grymt.

  70. Svartån är inte blå, den är brun. (I alla fall i västra Närke, där jag fiskat kräftor i’n. Avgjort brun å.)

  71. ockock

    Annika – marsipangris får man på julafton, och sedan äter man den på juldagens förmiddag, när man sitter eller ligger och gonar sig med en julklappsbok.

  72. och

    Men för 17, jag är ju inte ockock längre, bara och!

  73. och

    Och nu känns det konstigt att inte ha något facit att titta i vid midnatt…

  74. Men ockock, då hinner man ju inte njuta av åsynen av den, ej heller av den darriga förväntan då man behärskar sig men vet att man får dess fulla läckerhet så småningom!

    (Och förresten har vi så fördärvat mycket godis ändå …)

  75. Du var ockock när de skrev det jag svarade på …

    Visst känns det konstigt att inte ha ett orubbligt skäl att kasta sig in på internätet vid midnatt (om man inte redan är där, alltså).

  76. Annika, du menar att du har det så att du kan ha en bordsgran som står upp och en marsipangris som fortfarande är på bordet? Vi har en liten assistent här hemma som tycker att allt som kan vältas ska vältas (glas, koppar, pepparkvarnar, järnälgar etc.) och allt som ligger på bordet i onödan ska slängas på golvet. Möjligen tuggas lite på först.

  77. Oj då. Inte “de”, “du”, skulle det ju vara. Ser ut som om jag menade några helt andra, undrar just vilka de var …

  78. Niklas, den som skulle göra slarvsylta av granen får inte vara i det rummet — eller jo, det är klart han får, och är, men inte på bordet, alltså. Inte oövervakad.

  79. (Syltad gran? Nåja … finmald gran, i alla fall. Ni aaanar inte hur snabb och effektiv en kakadua är som flismaskin!)

  80. Jo. Några av oss anar. Jag tror inte Fia är lika effektiv men hon kan vara väldigt snabb när hon vill.

  81. och

    Jag körde marsipangris+bok redan som liten plutta, mycket lyckat. Förde detta vidare till barnen och har nu fått höra att lilla sondottern också får marsipangris och bok, så traditionen lever. Med tre generationers tyngd kan jag därmed myndigt förklara att nej, , grisen ska inte sparas, den ska avnjutas i fulla drag på juldagen, så är det bara! Och den ska inte skäras i små löjliga skivor, den ska hållas i handen och käkas rakt av. Såvida den inte är halvmeterstor, då kan man få dispens och äta en liten bit i taget.Kör hårt!

  82. och

    Jag känner stor kärlek till papegojor. En gång såg jag en i ett videoklipp, den hade pga sjukdom inga fjädrar och såg ut som en broiler, stackars liten, men den klev med stor värdighet över golvet.
    -Man behöver inte ha fjädrar, man kan vara fin ändå, sa ägaren beskyddande. Och hade förstås alldeles rätt.

  83. Ja, det är lite lustigt. Gandhi rör sig vanligtvis ganska sävligt (utom då han hoppar och dansar när han får vad vi ömsint kallar en flängknäpp) men ibland går det väldigt, väldigt, vähäldigt fort. I synnerhet just när det gäller att sno och bita sönder alternativt slänga iväg något som vi bestämt har hindrat honom från att sno och b.s./s.i.

  84. Åh, den fjäderlösa papegojan (en grå jako, om jag minns rätt) har jag sett på teve för åratal sedan och aldrig glömt — den kunde några trick och några ord, tror jag.

  85. Jag tycker definitivt att man ska äta sin marsipangris innan den har hunnit bli torr bakom öronen och rund under fötterna.

  86. Oh, torr får den inte bli! Och inte dammig!

    Tänk pepparkakshusen i barndomen, som icke fick röras förrän på tjugondag Knut, och då krossades och åts … och var stenhårda och smakade damm (fast non stop-karamellerna kunde man ju gnida dammet av, och de for inte illa av tidens gång heller).

  87. Marsipangrisar ska ätas innan de tar slut för det gör de om man inte äter dem.

  88. Om någon annan, ja.

    Annars blir det där en fin meditationstanke.

    Få se om jag biter trynet av den i morgon. Eller om jag hugger den i stjärten först. Hm …

  89. Varför doppar man förresten marsipangrisarna i choklad? De ser ut som om de har såna där högt uppdragna bruna farbrorbyxor på sig.

  90. och

    Pepparkakshus som inte fick röras – ts, ts – du måste börja kompensera för din direktnjutningsberövade barndom, Annika!

    Tänk om man gjorde så med kärlek? – O, älskade, jag vill så gärna kyssa dig, men det skulle vara alltför underbart, så vi väntar till på torsdag!

    Huh?

  91. Hahaa — det där är en vittofskakadua. Vilket är vad vi har. Gandhi talar inte (vi har aldrig försökt lära honom) men gastar gör han, oooh ja.

  92. Men pepparkakshuset bodde det ju en massa småtomtar i (nåja, runtomkring) och de måste ju ha kvar sitt hem tills julen var slut. Och brist på godis led jag ingen. (Knäck, ischoklad, sån där mandelmassakonfekt som tydligen blev populär just på 60-talet när jag var barn … såg jag det på Historieätarna förut i kväll? Ja, det gjorde jag nog. Sån gjorde vi; syster och systerdotter gör den fortfarande.)

    Men nu har jag så svårt att stava att jag tror jag är för trött. God natt, god natt.

  93. och

    Ja, det förstås. Natti natt!

  94. och

    Åsså asså, jag skojade förstås bara. 🙂

  95. Åh, kära nittonåringen, kloka ord, och jag kanske uttryckte mig bakvänt, för det var inte menat som kritik. Min tanke var att en av höjdpunkterna med att resa är att pröva nya maträtter.
    Hoppas att ni får en härlig nyårsafton!!

  96. Nu har jag kollar runt lite också på paella-bilder och tycker att du ska spara grönsaker (gröna ärtor och röd paprika tex) till dekoration. Alltså, glöm inte att dekorera!

  97. Håkan (hakke)

    Faktum är att Örebros etymologiska historia är lika spännande som ingredienserna i en paella. Och då har vi inte ens berört deras framgångsrika recept på skor!

  98. Samt kex. (Samt omvandingsrecept för vad man gör med de stora husen som det har varit sko- respektive kexfabriker i.)

    Jaha, i dag vaknade man, tittade ut och undrade vad so var konstigt med utsikten. Det ligger lite snö på backen. Och taken och trädgrenarna och allting.

  99. “Vad so”. Snyggt.

    Vad so av marsipan
    står å mitt bord och kallar
    Ät upp mig nu, för f*n
    Deu vet ju att du pallar!

  100. Men det var då … “deu”
    Nästan “deus”
    Jag är gud
    (gud vad jag är slarvig)

  101. PK

    Skor, hakke? Skor? Snöskor då? Eller foppatofflor? Nu har du väl ändå inhallerat för mycket av det varma kryddvinet?

  102. Ökenråttan

    Ahh, papegojor. Även vi hr haft en, när vi bodde i tropikerna. Den var grön med en gul fläck uppe på huvet. Den bodde i en stor bur som stod i trädgården. En natt stals den. Jag kikade ut på morronen och tyckte inte att jag riktigt kunde se den, men den var ju grön, som sagt. – Några nätter senare stod en kille ute i trädgården vid våra stora glasdörrar och försökte ta sej in. Strax efteråt flyttade vi.

  103. Fy vad läskigt Ökenråttan! Sådant som jag drömmer mardrömmar om!

  104. Vad so av marsipan
    Vad galt i bås aux Lott’
    Här skaldas det som f*n
    Mon Dieu, så det är flott

    (Hommage á Annika. Hittepåfranska © Anna)

  105. OBS att “galt” ovan inte ska läsas som mansgris utan som dialektalt “galet”. Det borde säga sig självt eftersom det inte finns några mansgrisar i båset. Men för att undvika eventuella missförstånd.

  106. Håkan (hakke)

    Anna: Grymt!

  107. Nöff said!

  108. Ack, Anna, jag har ju inte kommit in förrän nu, för att estimera denna variant av poésie neuf — nä, poetissan är feminin — eller ÄR hen? Blire poésie neuve?

    Min franska ligger död på golvet och blöder.

    Men jag har inte bitit arslet av grisen än. Riktigt. Hen (so, men gubbyxor) blir nog dessert i kväll.

  109. *Hihiii! Haahihahihahihaaa!*

  110. Visst finns det gris i båset. Han uppträder grymt mot företaget LightLab och hans inlägg kallas av opponenterna för nöfferier. Det är på blodigt allvar.

  111. I natt drömde jag en fantastisk dröm som slutade med att jag och mina döttrar reste i ett badkar. Efter ett tag förvandlades badvattnet till en jättelik paella, saffransgul och stor som ett böljande landskap, med en gammal engelsk by i, ett tivoli, Leif Andree, badkaret som forsade fram och mycket annat.

    Det kan vara ett tecken, men jag kan tyvärr inte tolka det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.