Under den fjärde luckans dag var det spretigt i båset. Det handlade om främmande länder, Star Wars och läspningar som inte hade med saken att göra och lite om den riktige Hemlisbloggaren.
Christer undrade varför det var kommatecken mellan första ”Pang, pang” men inte mellan andra ”Pang pang” och anade att det säkert var en jätteviktig ledtråd. (Mer om det längre ner.) PK försökte få mig att tro att Öster, Brommapojkarna och Halmstad hade något med saken att göra, Rosman blev alldeles versal, ett gäng stickade på läktarn, andra tittade på betong i Täby, embryo sa herregudrun vilket om man hårdrar det kan vara en ledtråd till Hemlisbloggarens religiositet medan Kringlan och Ninja nog var först med det viktiga ordet garderob även om Hyttfogden och Lars W också visste. Som vanligt vill jag helst nämna er allihop, men det går ju inte.
(Alla i lokalen reser sig upp och som på en given signal applåderar vi varandra och på linsen blir det suddigt när det i fjärran hörs gnisslande violiner.)
Nu till saken.
C.S. (Clive Staples) Lewis (1898–1963), som föddes på Irland, har en lite annorlunda uppväxt- och familjehistoria. Han mamma dog i cancer 1908 och fadern försvann nånstans utåt höger – jodå, han försörjde visserligen sina barn (C.S., som faktiskt kallades Jack [efter en katt som dog], och tre år äldre brorsan Warren) men inte mer. Grabbarna skickades iväg till olika skolor och bytte ganska ofta. Ibland för att de inte trivdes, ibland för att rektorn var sinnessjuk, ibland för att skolan lades ner. (Tänk. Sånt skedde även förr i tiden.)

Båda bröderna inkallades till första världskriget och var med om förfärligheter på alla sätt och vis. C.S. (som jag alltså borde kalla Jack, men vi känner faktiskt inte varandra än) fann under kriget en bästis i jämgamle Paddy, och de två grabbarna lovade att om den ene dog, skulle den andre ta hand om både sin och polarens familj.

Som vore det en Hollywoodfilm (I), dog förstås Paddy i strid. Har man lovat, så har man, sa C.S. och flyttade in till Paddys mamma Jane och syster Maureen. Drygt tio år senare lät han dessutom sin bror Warren flytta in med dem (1930). Jane och C.S. blev ytterst goda kamrater – även om han under alla år kallade henne ”mamma” var relationen hetare än så. Litteraturforskare som har undersökt saken ingående och intervjuat Maureen om det hela, talar om ”strange sleeping arrangements”; det var det väldigt mycket hysch-hysch och skandalvisk. Gänget bodde ihop i 33 år, men som vore det en Hollywoodfilm (II) drabbades Jane av demens och fick institutionaliseras – men naturligtvis hälsade C.S. på henne varje dag tills hon dog i 80-årsåldern 1951.

Som vore det en Hollywoodfilm (III) gifte sig C.S. 1956 med amerikanskan Joy Davidman, som behövde gifta sig för att få bo kvar i Storbritannien och slippa skickas tillbaka till USA och sin krökande och brutale ex-man. Hon, hennes två barn David och Douglas samt bröderna C.S. och Warren Lewis (och ibland även Paddys syster Maureen) bodde sedan ihop (lite underligt är det allt, va?). Efter att ha varit gifta i några år blev Joy och C.S. förälskade ”på riktigt” i ungefär samma veva som Joy drabbades av cancer – och bara några år senare dog hon 1960. (Hollywoodfilm IV.)
Förutom att delta i dessa lite annorlunda boendearrangemang hann C.S. bli universitetslärare, författare, kompis med en massa författare som Tolkien och Dorothy L. Sayers och även grunda ”The Inklings” — en litterär diskussionsgrupp som jag faktiskt vill vara med i. Dessutom vill jag vara med och leva på 1920-talet av en sådan banal anledning som att skorna var snygga och dansen rolig.
Lewis hade ju även en miljard religiösa grubblerier, men si sådant begriper jag mig inte alls på, så jag fokuserar hellre på annat. Som det faktum att han dog på samma dag som Aldous Huxley och John F. Kennedy och därför inte fick mer än en liten tummetott till spaltmillimeter i tidningarna.
Idag ska jag faktiskt förklara några ledtrådar i luckan. Kanske kan det hjälpa kommentatorsbåset – vi har gubevars 20 luckor kvar att öppna!
- Inkling betyder på svenska, aning, hum, nys, känsla av att, ha på känn, vilket texten är full av.
- C.S. Lewis’ oförkortade namn ”Stapler” betyder ju häftapparat.
- Narnia-böckerna har fått en ny numrering (ordning) eftersom det blev så svårt för nutidens ungdom som inte kan bestämma sig för om böckerna ska läsas i tillblivelseordning eller kronologisk ordning (efter handlingen dårå) eller i oordning.
- Ett av de mer kända Narnia-citaten lyder: ”I have come home at last! [—-] I belong here.”
- Lewis’ kompis Tolkien skrev ”Sagan om ringen”.
- I ett avsnitt av Doctor Who stängs Hitler in i en garderob – som dock inte ledde till Narnia. (Det är så spännande: Hitler är mig veterligen fortfarande instängd i garderoben!)
- Den viktiga styvsonen var ju Douglas, som har beskrivit sin styvfar med orden ”polite, compassionate, considerate, patient, tolerant, generous, charitable” och som deltog i beslutet att numrera om Narniaböckerna.
- Leona var dels en blinkning åt lejonet Aslan, dels en person med efternamnet Lewis – precis som Carl Lewis.
- Pangarna var dock inget annat än en dimridå som härmade häftapparatens ljud och hotfulla yttre — med eller utan kommatecken.
Såja! Nu kan vi inte alls allt om C.S. Lewis — men lite mer än nyss?

Och så måste jag tyvärr meddela att jag utan plommonstop ligger på hotell i Stockholm och har blivit tvungen att dra en vinnare på ett helt nytt sätt; jag fyllde ett dokument på datorn med era namn och kastade sedan ett tuggummi på skärmen tills det fastnade. Och det gjorde det på Och! (Mikael får naturligtvis en bonuströja för sin ypperliga gissning på Franz Klammer.)
Lucka 5 kommer nog bortåt sjusnåret när jag sitter med hotellbacon i hela munnen.
50 kommentarer