Om blott tio dagar åker jag till Berlin – alldeles ensam ity ingen ville följa med. (”Ingen” är förstås en sanning med modifikation. Jag har ju inte frågat min sjukgymnast, Johnny Depp eller mina kusiner.) Jag är borta 3–9 september och det är ju alldeles underbart och fantastiskt på alla sätt och vis. Durch für gegen ohne um.
Förra (och första) gången jag alldeles ensam åkte utomlands utan att ha min kusin i Ditchling som mål, var 1983 – när jag spontanbokade en ospecificerad restresa så att jag efter fem veckors nattjobb på Skogaholms Bageri skulle göra av med varenda liten intjänad krona. Den blondaste och blåögdaste av alla nittonåringar var jag, och inte förrän under dag fem kom jag på att jag ju skulle kunna dricka vin. Hotellbryderier slapp jag eftersom allt var fixat av restresearrangören.
Men nu tillbaka till Berlin. Eftersom jag inte har varit där sedan anno dazumal (1979), måste jag förstås uppdatera mig och vänja mig vid att Checkpoint Charlie inte ser ut som förr. Fast å andra sidan är jag inte riktigt säker på hur den såg ut förr eftersom jag, Broder Jakob och Orangeluvan var så här intresserade under den väldigt bevakade bussturen in i Östberlin:
Jag ska (enligt order eller i tjänsten) besöka bland annat
- DDR-museet
- Checkpoint Charlie-museet
- Paul’s Boutique
- Gedächtniskirche
- Holocaust Memorial (som ju måste heta något annat på tyska)
- East Side Gallery
- Café Einstein Stammhaus
- White Trash Fast Food.
Aus außer bei (gegenüber) mit nach seit von zu. Men var ska jag sova? Jag har stirrat på anonyma hotelltips och försökt få ordning på min inre Berlinkarta, som jag känner lika väl som Tokyos. (Alltså inte.) Jag kommer att vilja bo nära en tunnelbana, annars måste jag och knäna nog börja bekanta oss med kryckor.
Före detta Östberlin är tydligen coolare att bo i, men annars vet jag ingenting förutom att jag vill ha
- wi-fi på rummet – annars får ni ju inga rapporter
- frukostbuffé
- säng, gärna med lakan
- tillgång till hotellgym (det duger finfint med en motionscykel och ett par hantlar bara).
An auf hinter in neben über unter vor zwischen. Hjälp mig med hotelltips!
Eller titta på den här prisbelönta serien och bli lite sugna ni också. Eller … skriv såsom jag gjorde till min tysklärare 1982 en rimmad dikt på tyska med grammatikrabblet som bas. (Fick ändå bara en fyra i slutbetyg. Nä, ja är int’ bitter. Fjäsk? Nähedå. Möjligen kan man kalla poemet en misslyckad list.)
Fotnot
Gegenüber där uppe står inom parentes för att jag banne mig på mitt ord lovar cross my heart att den prepositionen inte ingick i mitt rabblande. Upprörande!
Lille M och jag var i Berlin 2001, var det väl? Vi bodde på ett hotell nära tunnelbana och KGB (det stora varuhuset KDW). På hotellets frukostbuffébord stod en vinkylare med sekt, bara att förse sej. Lille M är på sammanträde men när han kommer hem ska jag fråga honom vad hotellet hette; jag minns inte.
Själv bodde jag nyligen på hotell Prens. Ett prisvärt hotell nära tunnelbanan och tågstationen. Det ligger på Kreuzberg som i sig är ett fascinerande område.
Gegenüber, du glömde gegenüber i rabblandet av prepositioner 🙂
(Fast jag tänker inte tala om om det styr ackusativ, dativ eller antingen eller (rörelse/befintlighet).)
Über är väl alltid über? (Där var jag allt listig! Tror det är dativ. )
Vad ska du besöka i tjänsten?
Dags att go off topic:
Hörde detta på P1 väderrapport: ”Sommaren biter sig envist kvar”
Va äre för fel på norrköpingsborna?
Obs, ändra zeit till seit. Annars får du problem med kommunikationen.
I Berlin är det bara att boka. Säger dom att det är bra så är det bra. Sällan några tråkiga överraskningar i Tyskland. Men ibland bra överraskningar. Jag skriver en hel del på TripAdvisor om detta. Men inte om Berlin. Kolla alla hotellbokningssiterna, ex http://www.hotel-berlin.de/
Nähepp, nu är jag ohjälplig igen. Jag har aldrig varit i Berlin.
** Fulfotnot: Tur i alla fall att du inte ska till ett annat tyskt område, som man måste ha en dosis verkligt lågpannad humor för att skratta åt. Jag närapå garvade läppen av mig när systerdottern skickade mig länken till ett hotell där med kommentaren ”egentligen är ju alla hotell …” OBS, klicka inte om ni är städade människor som inte tycker det är lustigt att oskyldiga ortnamn på ett språk, blir fula ord på ett annat. Slut på fulfotnot.
Jag lärde mig gegenüber mellan bei och mit, så det borde styra antingen eller. Eller?
De måste haft mången svensk turist som flinat – att de inte ändrat namn? Men det kanske funkar som reklam trots allt? Bara de inte får alltför ostädade gäster.
Skulle till Berlin förra hästen men icke blev det av. Och nu finns väl knappt en skärva kvar av den där muren. Vilket ju är bra, iofs.
Nyss hemkommen från Berlin kan jag rekommendera Nordic Hotel Mitte: http://www.nordic-hotels.com/hotels/berlin-nordic-hotel-berlin-mitte/
Det ligger blott tre minuters promenad från U-bahnstationen Naturkundemuseum. Om du landar på Tegel tar du bussen, linje 128, till Kurt Schumacherplatz och därifrån tunnelbanan till Naturkundemuseum, då. Geschwint. Hotellet är rent och frukostbuffén helt okej även om äggröran inte är den allra godaste jag smakat. Wifi finns så klart. Gym kanske inte. Men hyr gärna en riktig cykel på hotellet, Berlin är en mycket cykelvänlig stad.
Fan, man ska inte skriva tüska ur minnet. Nu ska här korras.
Tack för hotelltipsen! Jag känner mig plötsligt alldeles kolugn och förvissad om att jag kommer att välja rätt. Keep’em coming!
Det som ska besökas i tjänsten ska besökas i tjänsten för ett projekt som äntligen ska göra mig till miljonär så att jag kan köpa detta hus och dessutom installera basketkorgar på alla skolgårdar och sedan tillåta mig att köpa en privat knädoktor. Och en resa till N.Y. (Ni ser: jag är alldeles till mig.)
Vårt projekt i Berlin (som nog inte kommer att bli lika kommersiellt framgångsrikt som Lottens) är att ta med alla våra älgtavlor och ordna en utställning. Tror att vi skulle kunna bjuda på Elch-schnaps också. Fast då blir det väl ännu mindre kommersiellt framgångsrikt.
Huset: OJJ!!!
Priset: OJJJ!!!!
Läget: Njae…
Berlin har jag inte besökt sedan före muren. Var 1958 – tillsammans med andra simmare – inkvarterad några dagar i något sorts ruckligt vandrarhem utmed ett litet vattendrag i Öst-Berlin. Eftersom muren inte fanns kunde man fortfarande ta U-Bahn till Västberlin och beskåda Gedächtniskirche och annat. Jag och några kompisar gick i Västberlin på bio, mitt på dagen, och såg en westernfilm med Richard Widmark dubbad på tyska, sedan gick vi på ett konditori och förtärde Erdbeeren mit Schlagsahne – lite av en sensation för oss svenskar som aldrig tidigare ätit jordgubbar före midsommar.
Jag brukar använda mig av Hotels.com när jag bokar rum.
LL99 — det kommer jag att göra, det brukar funka jättebra. Men utbudet var för stort!
address baxpax downtown Hostel Hotel Ziegelstrasse 28
10117 Berlin, Germany phone/fax Tel.:++49(0)30 278 748 80
Fax:++49(0)30 278 748 899 e-mail info@baxpax-downtown.de
Där har Kammarkören bott. Det gick bra.
Men, men vad ska du göra? Nu måste vi gissa vilket besök som ska göra Lotten vill (mång)miljonär!
Har du ett fantastiskt recept till White Trash Food? En designidé till Pauls Boutique? (Har inte klickat på länken, vet inte vad det är.) Deckaridé i DDR-museet?
Jag sporde en av sönerna som i tjänsten var i Berlin för några år seda. Han svarade:
Derag Hotel Großer Kurfürst
https://www.deraghotels.de/hotels-berlin/hotel-grosser-kurfuerst-berlin.html som nog i sig uppfyller kraven, och som jag minns som ett typiskt bra och trevligt men inte särskilt charmigt affärshotell. Det ligger ganska centralt, i vad jag minns som ett lugnt läge, och +/- 200 meter från en tunnelbanestation. Vad det kostar per natt har jag däremot ingen aning om, och inte heller hur mycket bättre eller sämre alternativ det finns i Berlin, varken service-, pris- eller valuta för pengarna-mässigt.
Men herreguuuu — jag ska hyra cykel ju! Självklart! Tack, varför har jag inte tänkt på det?
”Ditt” hotell har gym 24/7, Agneta uti Lund.
Fru Decibels har egen cykeluthyrning!
Nordic Hotel Berlin-Mitte som Luleå-Anna tipsar om har inte gym, men en vansinnigt trevlig chatt-tjej som svarade på alla mina frågor fastän jag stavade fel så att hon valde att besvara min tyska fråga på engelska.
”Mitt” hotell hyr ut Segways också.
Vågar du?
“Planen Sie Ihre eigene Stadtrundfahrt und erleben Sie Berlin aus einer ganz anderen Perspektive. Erkunden sie die Metropole Berlin nach Herzenslust! Mit unseren Segways machen Sie die Stadt mit einem der modernsten Fortbewegungsmitteln unsicher.«
+ se sista punkten här nedan!
Sauna, Dampfbad
Wellness & SPA
Fitnessraum
Bügel- und Reinigungsservice
Waschmaschinen, Trockner
Einkaufs- und Brötchen-Service
Minibar gratis (tägl. 2 Wasser, 2 Bier) im Hotelzimmer
Kostenfrei surfen via WLAN
FreeMovieZone kostenfrei
Tageszeitungen gratis
Restaurant ”Cana” mit Sommerterrasse
Cocktailbar
24h Rezeption, Concierge-Service
Roomservice
Fahrradverleih-Station der Deutschen Bahn direkt am Haus
Undrar om inte Barkborren bodde bra i Berlin sist, säkert mer pittoreskt än wi-fi-säkrat förstås! Ska kolla.
Gå och ät middag på Pappa E Ciccia!
Har aldrig varit i Berlin så jag kan inte bidra med något användbart tips. Oanvändbara slika däremot, kan jag delge er hur många som helst.
och, du har gett mig en fantastiskt, makalöst, underbar, fenomenal stund av lycka. 12.59 skrev du att su skulle till Berlin förra HÄSTEN, men det blev aldrig av. Ramlade du av?
Vilken fantastisk, makalös, underbar, fenomenal association jag fick! Som en filmsnutt i huvet.
-Har du bytt häst?
-Ja, du vet, den gamla hade ju några år på nacken.
-Vad fick du ge i inbyte?
-Inte mer än en New Forest-ponny faktiskt.
-Inte illa. Själv fick jag lägga en nordsvensk emellan, men du vet, frugan skulle ju prompt ha en Hannoveraner, så det var ju bara att se glad ut. Men den har i alla fall tre rena gångarter….
Jag koncentrerar mig på Lottens kommande miljonärsskap och föreslår det här huset i Sörmland som ju har nästan rätt gul färg och bara kostar sexånie. Den röda hallen och ljusa köket muntrar upp en, det enda som stör liite är att trägården lutar på baksidan nedanför verandan. Och så saknas förstås Eskilstuna runtomkring. Nä, ni har det nog bäst i det charmiga hus ni redan bor i! (Men som sommarstuga för båsfester och så…?)
Ninja: Mina hästar blir aldrig av! 😉
Lottens hus i Munkfors, alltså är jag dum i huvudet men kostar det bara 250 000 kronor?
För 900+ kvadrat?
Tomten är lika stor som den jag har men nuvarande hus är 74 kvadrat.
Visst behövs det bussförare även i Munkfors?
och, mina hästar blir heller aldrig trav…
Om man läser om Munkfors på wiki kan man se att kommunens areal har minskat i takt med befolkningsmängden.
Vad har hänt?
Har folk tagit en bit av hembygden med sig vid flytten, eller finns det andra (poetiska)(några parenteser finns kvar) förklaringar till de saknade fyra hektaren?
Inte landhöjning i alla fall. Här blir arealerna större trots att vi (oftast) blir färre.
Jag tror inte ett dugg på att Lotten tänker flytta. Det är bara att gå ner i källaren på GH så förstår man varför.
(Samma sak i min källare och lite varstans i mitt gula hus.)
Förra gången (för 16½ år sen) som vi flyttade så fick vi flytten betald och flyttfirma. För att försäkringar och sånt skulle gälla var de tvungna att packa allting själv. (Jippi!) Det tog 36 mantimmar att pula in allt i flyttbilen. Jag tror inte för ett ögonblick att det skulle gå fortare nu.
Treåringen har idag fått svar på sin tjatiga fråga om Strindberg.
Men nu, alltså — PK, kära treåring: vilket var svaret?
Och vilken var frågan?
En liten häst?
Förtitvå?
Lotten och hennes syskon slocknade, utslagna, längst bak i en buss (ååh vilken fin bild!)?
En lantgård? (Min andra hälft ville inte ha jättegården för 69 miljoner som utannonserades i lokalblaskan i söndags, men den för 37 miljoner vill vi ha bägge två — om Lotten blir tillräckligt mångmiljonärande så kanske vi kan tigga till oss ett bidrag.)
Frågan är irrelevant, svaret är allt. Eller inte. Eller tvärtom.
Vitlök?
Pinnar?
Fish’n’chips?
Elvis?
Helan går?
Mäster Olof spelad av Stellan Skarsgård (för det har jag sett på Dramaaaaten)?
Och vad var frågan?
Nä, jag är inte någon Berliner, men jag tror att det är så man ska säga när man kommer dit. Själv var jag där på bröllopsresa. Vi tyckte det var en fin symbol för att kunna leva med olika livsåskådningar och så. Med Berlinmuren som garant för den personliga integriteten, dårå. Jag kan väl avslöja så här i efterhand att det gick bättre för Berlin än för oss med samlevandet. Men i alla fall: missa inte Nefertite när du är där. http://www.neues-museum.de/
Här kommer fyra tips för Berlinturister.
”10 Secret Tourist Attractions in Berlin”.
Three Hidden Gems to See in Berlin
Discover Secret Berlin
Ett tips på en pub/restaurang son fått positiva omdömen.
”Ich bin ein Berliner”: Pseudonym för tidigare bekant?
Allerdingst – Willkommen!
Till kommetatorsbåset.
OT, men med anledning av tidigare omtalat surdegsbröd.
Behöver inte vara så krångligt.
Sebatien Boudet påstår att 6 (arbets-) minuter behövs. OK disk- och städtid har han tydligen förträngt.
http://www.brodpassion.se/2013/08/varldens-basta-surdegsbrod-pa-mindre-6.html
Lotten, lastbil fixad, pianoförrådsinnehavare vidtalad, nu hänger det ENBART på Bergmans i Gula Huset……
Nu jädrar! Var ska du ställa buffén?
Men herrejisses Ninja-Malin! På fullt allvar: jatack. Men jag tänker på tiden det tar för dig och att åbäka sig och allt … buffén får bara flytta ner i källaren, det klarar den. Vi vill ha ett piano i köket! Men hur ska vi någonsin kunna återgälda vänligheten?
Hej ”Ich bin ein Berliner”!
Annika: Stellan Skarsgårds Mäster Olof … det var ju hans sista roll på Dramaten. År 1988. Snacka om anno dazumal!
Den pjäsen tror jag att jag såg. Alltså var det ganska nyligen. 🙂
Genom att spela på det, och älska det!
Så klart!
Jag kan spela Morning has Broken och Diana samt en blues utan namn. Dessa tre ska jag spela på pianot … dag ut och dag in. Milda makter, vad alla kommer att bli irriterade.
Du får inte missa Pergamon, du bör också passera Alexanderplatz som är något helt annat än när du var där sist. Sen tror jag att Bauhausmuseet kan vara intressant också. Tyvärr hade de stängt den dag (tisdag) som jag hade tid att passera sist jag var där.
Sen kan du också gå in på kulturrådets blogg och se vad Marika skriver om som intressant och sevärt. Hittas via kulturdepartementets webbsida.
Lotten
Be aldrig om tips! Man blir bara stressad av allt men inte hinner med.
Jag ifrågasätter också det kloka i att ha ett stort piano i köket. Väldigt mycket i vägen blir det. Och du kan säkert hitta tio pianon som söker ett alternativt hem redan i Eskilstuna. Dom är tunga och svårtransporterade.
Lotten, nu när du (snart) blivit med piano så tycker
jag att du allt får ta och lära dig detta intro.
http://www.blocket.se/sodermanland/Piano_skankes_48797968.htm?ca=12&w=1
”Piano skänkes” jämfört med samma sak från bloggkommentator.
Jag vet vad jag skulle välja, ville jag ha ett sådant instrument.
Inte nog med att Freddie kunde sjunga, han kunde plinka piano som f*n också.
Jorå, jag har sett Stellan på Dramaaaten mer än en gång. Alldeles särskilt minns jag honom som Korovjev i Mästaren och Margarita. Där Ernst-Hugo Järegård var med också. Oooh vad länge sedan!
Jag är så gammal, så gammal, så …
Korovjev!
Vad fasen handlade egentligen boken Mästaren och Margarita om? Couldn’t make heads or tails of it. Tyckte den var gravt ointressant. Minns vagt någon tråkig djävul. Vad tyckte ni?
Jag har två ex av M&M, givna av två olika tydligen fascinerade personer!
Ska jag skriva något magiskt surrealistiskt Ulysses-aktigt om Stockholm?
Men och!
Nej, smaken är som akterkastellet. Jag vet. Så jag ska verkligen inte gläfsa, och inte heller försöka argumentera och övertyga. Bara nämna att Mästaren och Margarita är en av mitt livs mest älskade böcker, en som jag läser om och läser om och helt enkelt dyrkar.
Vad sånt här är …
Ja-a, så här är det.
M&M är såväl klart läsvärd som omläsningsvärd , som dock inte läst den mer än två gånger: En gång på sjuttiotalet och en gång på nittiotalet. Eftersom jag inte har den själv har det inte blivit fler omläsningar och numera brukar jag inte låna på bibliotek – har alldeles för mycket i hyllorna som jag inte hunnit läsa än. Min läshastighet är inte heller vad den en gång harvarit.
M&M är såväl klart läsvärd som omläsningsvärd tycker jag, som
Pianotips:
1) Det ska inte stå mot en yttervägg. (Av stämningstekniska skäl, tror jag)
2) Om du Och resten av familjen inte hinner spela hela dagarna kan du meddela alla grannungar som vill lära sig spela, men inte har ett eget, att dom kan öva hos er – det är supertrevligt!
Mästaren och Margarita
Oh, vad roligt att du länkar till gamla facitbås Pysseliten — man blir ju alldeles nostalgisk. Där ser jag att Lisbeth Zachrisson som såg ut som vår gamla barnflicka Astrid hade en roll i Mästaren och Margarita. Och vet ni vad hon gör numera? Jo detta.
Så här tycker LL99 att jag ska spela … plinketiplonk.
Den uppsättningen såg jag också, Annika. Flygscenen var väl ingen höjdare, men i övrigt gillade jag deras version. Har också läs M&M ett antal gånger.
Piano i köket låter lysande.
Frågna gällde om Strindberg var stor i helavärlden eller bara i ankdammen sverige och jag tror att Båsbossen kom fram till att han inte var så värdsberömd utanför svea rike, att utomlänningar inte känner till hans böcker och pjäser i någon större utsträckning.
Igår fick jag reda på att han visst är känd och berömd i utomriket. För sin bildkonst! Inte sitt författarskap.
Nämen svarade jag aldrig på den frågan, PK?
Då ska jag svara ordentligt endera dan; en annan har ju tillsatt en utredning och allt.
Visst svarade du Lotten, det skrev jag ju. Att hans litterära gärning inte är så känd bland utomrikiska ordkännare. Du kanske tog upp hans måleri oxå, men det har jag glömt i så fall.
Hurra, det finns massor av människor här som gillar M&M! Jag blir jätteglad om någon talar om för mig vad det är i boken som gör den läs- och omläsningsbar. Inte för att jag ska säga emot, alltså, utan för att jag gärna vill förstå! Kanske jag plockar ner den och tittar en gång till? Det kan låta konstigt, men jag har haft fel förr, faktiskt.
Tack för länken, Pysse! Kul med unga Lottens upplevelse av pjäsen -82:
(Citat från länken, hoppas du inte har något emot det, Lotten?):
1. Ernst-Hugo Järegård spottpratade så att det stänkte upp till tredje raden
2. Rolf Skoglund har en sån himla konstig röst.
3. Jan Blomberg har också en himla konstig röst.
4. Lisbeth Zachrisson såg precis ut som vår gamla barnflicka som hette Astrid.
5. Maria Kulle är så himla kass på scenen.
6. Örjan Ramberg sluddrar.
Ökenråttan påpekar i kommentarerna (2011) att Ramberg fortfarande sluddrar, och jag kan bekräfta att det gjorde han i våras också, fast han inte skulle spela full (i Samhällets stöttepelare).
Och vad man saknar Järegård.
Oväntat besök i bokhandeln.
Det har jag alltid anat att det kan vara farligt med böcker. 😉
Piano i köket – i brist på tidur kan ju någon spela Minutvalsen de antal gånger som krävs för att få äggen färdigkokta.
Fast vi som har sett QI vet ju att namnet på dessdurvalsen egentligen ska tolkas som ”den lilla valsen”.
Det kanske är små ägg.
Och när du tröttnat på pianot så …
Dags att konstruera en äggtemperaturavkänningsmoyen. En liten smart apparat som man ställer in på önskad kokningsgrad och som på ett noninvasivt (heter så numera) sätt håller koll på vitan och gulan och lyfter ur äggen ur kastrullen när de nått rätt konsistens, för över dem till ett spolnings/avkylningskärl där de får rätt snabbkylning så att skalet lätt lossar och sedan förs över till en äggvarmhållare i form av en stilig tupp (se tidigare tråd) där de vid behov också kan underhållsvärmas.
Under tiden kan man hänge sig åt truddeluttande (eller är det klnkande?) på det skrymmande, tunga och svårtransporterade pianot.
Nicklas, den ombyggnaden var fin!
Vad kan man göra med sin gamla taffel?
Karlarna på hembygdsföreningen här i stan tröttnade på föreningens taffel och eldade upp den i öppna spisen en dag då det
var väldigt kallt både ute och inne. Allt försvann i lågorna även elefantbetarna.
Affärslokal som ormbo(k).
Och det var verkligen en snygg ombyggnad.
Ja, tydligen brinner elefantbetar rätt bra. När myndigheterna i länder där omfattande tjuvjakt pågår hittar tjuvjägare med lager av betar, brukar betarna eldas upp för att inte komma ut på marknaden. (Jag har sett bilder, annars vore det lite svårt att tro.)
Att flytta en taffel
Sann berättelse ur vardagslivet
Familjen Ericsson på Granbergsdalen hade fyra barn födda 1901 – 1908, däribland min mor. Av tradition skulle barna gå i skola i Örebro, den lokala byskolan dög bara det allra första året. I Örebro
hyrde familjen en våning på Drottninggatan 42 2 tr under terminerna. De hade inrättat ett s k skolhushåll.
Inte bara råvaror från gården gick till skolhushållet i Örebro, nej
större doningar skulle fraktas iväg för att ungarna skulle få sin kulturella skolning i form av pianolektioner.
Så när hösten var inne skruvades benen av den stora taffeln och några anställda på gården baxade ner åbäket på nedre botten och ut till en flakvagn varefter hela ekipaget körde till stationen 3 km bort.
Där lastades taffeln på tåget och väl framkommen till Örebro, togs den hand om några stadsbud som i sin tur såg till att den kom till rätt adress – två trappor upp utan hiss.
Denna transport upprepades några år tills familjen tröttnade och hyrde ett piano i Örebro.
Och taffeln kom åter och står på samma plats som den alltid gjort
och väl alltid ska stå i framtiden också.
Minutvalsen fick mig att tänka på denna: En inte lika liten vals, utan nästan fyra minuter med text att följa. Så den som vill ha en liten språkövning i valstakt så här på eftermiddagen kan lyssna och läsa här.
Anar jag att SG är något negativ till att mitt piano fraktas till Lotten och uppställes därstädes på av henne vald plats?
Jag lovar och svär, heligt och dyrt, att SG på intet vis kommer att bli inblandad i transporten, bärandet, uppställandet, dammtorkandet, stämmandet och spelandet på sagda pjäs! Från nu och framgent, i evigheter evighet!
Amen
För övrigt har jag börjat jobba efter semestern och det har gått bra. Hittills.Företaget bjöd alla på tårta på jobbet igår, så glada blev de.
De’ru!
Jag jagar tårtbit för jag har inte fått någon idag! I Nyköping kanske?
Jag uppfattade det som ett skämt, detta med pianot. Något som man säger och som nån annan tycker verkar skoj utan att egentligen mena det.
Jag vet hur svårt det är att bli av med pianon och det finns rätt många på närmre håll. Så när erbjudandet visade sig vara skarpt blev jag lite bekymrad. Men jag har inget med saken att göra och skulle egentligen inte ha sagt något. Ville bara peka på problemen och alternativen.
Man kan ju alltid dra till med det gamla miljömotivet – det är mindre miljökatastrofalt att flytta ett piano inom Eskilstuna än att köra det från Stockholm. Men det där sista menade jag egentligen inte så mycket med.
Här hade vi ett gammalt piano om inte höll stämningen utan kostade oss miljarrrder i pianostämmare för att någon pianist skulle vilja vid det och kompa Lille M. Vi sålde det (!) för 500 kr. Det kom ett gäng små killar som pratade spanska. En dotter till nån av dom skulle ha instrumentet, som givetvis inte går in i hissen. Vi bor ju inte i ett sjukhus! Alltså skulle de små bära ned pianot i vår slingrande trappa med vackra färgade fönster.Vi stod med hjärtana i halsgroparna och såg på avfärden. Ingen av dom ville egentligen bära; dom hade alla tänkt att ”dom andra” skulle ta i. Ja, herreje!
Aha! Där dök en Ökenråtta utan hotellnamn upp! Mindes Lille M inte heller?
Det är inget fel med Svenska pianofabrikens pianon, men mitt är bättre, håller stämningen LÄNGE, karlar som bär har jag, och miljöpåverkan är inte större än när vi åkte bil till båsträffen.
Ja, jag vet också att man under glädjerus säger JA och AMEN till det mesta, men har inte en tanke på att komma drällande med klaveret utan att ha pratat med fruskapet Bergman på ytterst nykter kaluv.
Sen ni, kan det bli tjong i medaljongen på nästa båsträff!!
Kan Fru Bergman, för övrigt kontakta mig?
malin.ae.lindqvist@spray.se
Helst utan alkoholens trevna påverkan….MAJLIS, MAJLIS, MAJLIS!!!
Därest två kvinnor är överens gör man klokast i att inte beblanda sig.
Gammalt Ekenordspråk Majlis^3
Man ska betro vuxna människor av båda könen med kompetensen att sköta sina liv till allmän trevnad och båtnad och inte utgå ifrån att man behöver uppfostra Gud och hela världen. Sö!
MAJLIS.
Gud kan allt behöva uppfostras!
Se bara så han har ställt till det.
Jahapp, det vurte som att dra en blöt hästfilt över båset och det var inte meningen.
Nu har jag fått tillbaka min lilla lökhackare, kallad alligator, suverän liten pryl faktiskt. Tack så mycket, Dieva, och ursäkta den grundliga utskällningen som mina rara fröknar bestod dig med.
Jag vill för övrigt också bada. Varför gör jag inte det?
Haha, två själar och en tanke.
Men det är väl människorna som ställt till det?
Om han nu finns och inte är en hon. Om gud funnes (jag tror inte, men andra fullt normala människor gör det*) borde det väl egentligen vara en hen. Ni, vet, till sin avbild, man och kvinna.
*Såg ni vad jag gjorde där? Jag kallade mig en fullt normal människa! Majlis!
Ninja, har vi presenterats ordentligt för fröknarna (först skrev jag fröna, sen skrev jag frökarna, vad är det här?)?
(Och råkar se sin egen tidigare kommentar, komma, där det är ett komma för mycket, komma, så det blev en kommakommentar.)
Lotten, du får ju naturligtvis inte glömma bort att
äta Berlinermunkar när du är i Berlin..
Nä, det är bara Dieva som än så länge har presenterats för fröknarna.
Fröken Fjolla och Fröken Fjupp är mina svagsinta hundar. Moster och systerdotter. Som ying och yang.
Den ena stor, ljus, vänlig, skraj och korkad som en ek. Heter egentligen Tippi.
Den andra, liten, mörk, elak, morsk och smart som en Nobelpristagare. Och heter egentligen Cappi.
Kinesiska nakenhundar med päls, så kallade powder puffs. För sommaren nedrakade till nakenhet.
Fröken Fjolla kan ses i huvudet på min blogg.
Vet inte det Ninja, tyckte det blev lite uppfriskande blås i båset! Det var som att höra sig själv munhuggas med sig själv, för vanligen är jag antingen den där bessurwissern, eller protestanten. But now, two for the price of one! Tycker båda fick in fina poänger, men SG vann nästan där med Gud som behöver uppfostras.
Nakenhundar med päls, sådana kritter visste jag inte att de fanns. Å vad jag blev gladlynt just nu!
Förresten, Tippi efter Hedren? Som var i Fåglarna och födde Melanie Griffith?
Eller bara som en fågel som inte kan stå lull?
(Nu borde jag väl ha återvunnit det där kommat som var på oplats i tidigare kommentar, och satt in det efter ”Fåglarna” och före ”och” — en s.k. Oxfordkommatering skulle ha klargjort att Tippi Hedren inte födde en dotter under inspelningen.)
Ninja, ingen fara. De gjorde bara sitt jobb, påkallade uppmärksamhet. Det var jättebra. Fröken Fjolla var ju riktigt trevlig när hon vågade sig fram.
I ett tidigare bås avhandlades alruna, jag tänkte tipsa om att odla i grusbädd. Vi har haft alruna växande hos oss här i Stockholmstrakten. Uppdragen av min svärfar som var trädgårdsidiot (f’låt, trädgårdsamatör).
Jag är också gladlynt! Vad ska man vara efter tårta i Nyköping och tre glas vin hos Barkborren?
Här finns förresten också ett piano någonstans, något jag önskade dit pepparn växte på den tiden när jag bodde här med min storebror. Nu kunde han gärna få vara här och hamra lite på det!
Ok, här kommer Barkborrens tips från Berlin. Inte missa detta område som är gamla judekvarter i Berlin. Åk dit! U-Bahn S5, S7, S75, S9 ”Hackescher Markt”.
Precis utanför tunnelbanan möter du restauranger och en marknad med musik. Det är ett stort komplex med små butiker som ligger på flera små innergårdar.
Jag har burit piano ett par gånger, tungt som tusan. Flyttselar rekomenderas.
När slutade man säga munkjacka och när började man säga hoodie? Jag bara kvällsfunderar lite … och strösslar här.
Och nu ska jag nog börja kalla slika tröjor för kaninkram!
Tack för påminnelsen om ordet munkjacka, Pysseliten. Jag hade nästan glömt det.
Sov gott och! Imorgon blir det matorgie nummer två denna Augusti. Streetmarket och finrestaurang i Linköping. Jag i min munkjacka.
Rackarns! Kaninkram!
Sov gott själv! Och allihop!
Ska det inte vara även ett ”wieder” i den första listan med prepositioner?
Jaså jaha ja. När jag tittar in igen går alla och lägger sig.
Kaninkram var i alla fall fint, så jag får väl sitta här och mysa med det ordet alldeles för mig själv.
Nä, det ska varken wara wieder eller gegenüber, för det kan det ju inte, för det lärde jag mig inte i skolan! (Längre än så sträcker sig inte min källforskning i vissa sammanhang, jag som är en idog researchare annars. Inte har jag lust att tänka om när det gäller imperfekt, perfekt och pluskvamperfekt heller. Vad då preterium! Fnys.)
PÅ VÄG i säng, Annika. Måste bara vädra ut våningen först, för det finns ingen ventilation att tala om här.
Nu har jag pratat med Ninja-Malin om det underbara pianot som vad som än händer kommer att stå i köket, som i fortsättningen kommer att kallas saloonen. Jag har även ätit upp det sista av Annikas kaka och Örjans grönsaker, slängt en farlig massa fimpar som jag såg först idag när mamma pekade på den lilla barnmatsburken och sa:
– Vad? Vem röker?
(Inte alls med skräck i rösten. Mer med ett stänk av avund.)
Och så har jag packat.
Saloonen! Då blir det bra. Köket kändes fel. Tänk vad terminologin kan göra underverk!
Raviolin då? Den kan du väl lugna din mamma med?
Andra bortglömda klädesplagg. Jumper. Kalasbyxor. Vindtygsjacka.
Kakan, ända till idag! Jag fick göra en ny i förrgår, då min andra hälft ju inte fick smaka minsta smul av den första. Mmmm, kaka …
Och barnmatsburken stod kvar. Nå, den var ju liten och diskret, och möjligen den sötaste askkopp som någonsin setts.
Vad var det man kallade såna där byxor med hälla under foten? Kallade man dem något särskilt? menar jag. Jag minns inte, men de var väldans moderna när jag var barn på sextiotalet.
Maiden post, be gentle with me, men nu har jag lurkat länge nog att våga mig på ett inlägg, och tänkte då inleda med ett litet tillägg till ToDon (listan, alltså), nämligen Hauptstrasse 155, eftersom en person som då och då figurerat i denna blogg tillbringade en icke oansenlig (eller okreativ ) tid när i slutet av 70-talet…
http://www.independent.co.uk/travel/europe/berlin-follow-in-david-bowies-tracks-2232296.html
Jag var själv i Berlin senast 1988, och kunde då av lätt insedda skäl inte utan oöverstigliga problem ta mig dit, vilket jag alltså aldrig gjorde.
(Så, första posten, det var ju inte så svårt, egentligen)
Om ingen annan är vaken mer (det vet man aldrig) så kan väl jag ta på mig goddagoddamössan och säga: Hej, mikaels!
Hej Annika, tack, det är kul att vara här (och att det finns parenteser kvar).
(jag har börjat ana att förrådet av parenteser är såsom en liggande åtta: ändlöst)
Ninja 1923: Även jag har en Alligator. Helt suverän. Annars har jag inget att tillföra, mer än möjligen att det kan vara förenat med livsfara att vistas iförd munkjacka i fel område.
Det är sent, jag orkar inte efterforska, men hette det inte Elastabyxor rätt och slätt?
Det är nog en en väldig mängd klädesplagg och klädesattiraljer som försvunnit eller lever sina liv helt i skymundan. Själv har jag burit:
Skolmössa, minst tre olika sorters plagg för strumpors upphållande, pjäxor, bandyrör, skidoveroller i ylle, serveringsförkläde och skolköksrock (båda fick vi tillverka i slöjden), gymnastikdräkt, underkjol såväl hel som midjekjol (har kanske återkommit?) och mycket, mycket mer som jag i den sena timmen inte kommer på.
Elastabyxor hade nog hälla under foten. Annars var väl elasta namnet på själva tyget som var lite elastiskt.
Mohairhalsdukar minns jag från femtiotalet.
Tjena, svårt kommentera på bloggen m mobil: Bo vid Alexanderplatz!
Finns flera hotell. Nära Prenzlauerberg (hipster typ Söder fast mindre flashigt), nära mkt fin park (Friedrichshain Volkpark), Karl Marx Allé, lång och cykelvänlig ända till coola Kreuzberg om man vill… Helt nära finns även de gamla slingrande kvarteren vid Hackesher Höfe (google är din vän).
Detta är aktuella råd ty jag var där för ett år sedan:) Katerschmauz är ett mycket berlinigt ställe för cool atmosfär. Have fun eller vad det nu kan heta på tyska! /Cruella i Kina
Tack, Cruella! Nu ska jag snart bestämma mig för boendet!
Sedärja, välkommen mikaels — utmärkt start och vad bra att Annika tog hand om dig så att du inte fick stå kvar i tamburen och titta under lugg!
När det gäller bortglömda klädesplagg: underbart! Det måste vi prata mer om en annan dag — nu måste jag uppåhoppa och köra 60 mil å så.
Hm, jag ville jag hade en lugg att tita under, men det var länge sen…
Det här båset är inte mycket för personlig integritet. Båsvärdinnan går före med öppen redovisning av alla detaljer och mikaels faller väl in i stilen.
Låt oss se:
Man (nick is a giveaway, på samma sätt som Ernst Ahlgren)
Uppnått mogen ålder (det var länge sen…)
Diskret (lurkat en tid, önskar lugg att titta under)
Med stillsam humor försedd (jo, formuleringarna tyder på det)
Vi ska nog komma på resten också. Vänta bara.
Nu saknas bara det officiella välkomnandet (Örjan sköter det) och sedan…
Haha, det ska bli spännande att följa detta 😉
Adina apartment hotel Hauptbahnhof. Gym, fin kaklad pool och bastu. Himmelsk frukost (åtminstone för några år sedan), äggen tillagades efter behag. Knaprig bacon. Wifi.
Med nyöppnad dator finner jag nyanlände Mikael.
Välkommen!
Jag ska bo här när jag åker till Berlin på måndag. Med jobbet.
Hette det inte skidbyxor, såna med hälla under foten?
Välkommen in, mikaels.
Hm — jag börjar tro att man växlade mellan ”elastabyxor” efter materialet — men det var det nog ingen som tänkte på; förresten fanns det elastabyxor utan fothälla (för det har jag sett på glooglade bilder) — och ”skidbyxor” vilket väl var själva poängen med hällan. Huh. Jag minns bara hur vanliga de var. Och när man var liten och gick omkring inomhus och hade liiite för stora byxor (att växa i) halkade hällorna omkring och hamnade fel. Det gjorde de också när man stack fötterna i skorna.
kolla airbnb. Jag har inte använt det men jag vet andra som har gjort det och varit väldigt nöjda.
https://www.airbnb.com/?cdn_locale_redirect=1
Tack för alla Berlintips! Jag har väldigt stor nytta av dem, men inte bestämt mig än. (Fortsättning följer.)