Jag är omgiven av människor med ålderskriser. Några fyller 23 och tror att det roliga är slut, andra fyller 40 och är övertygade om att de bara har ungefär fem år kvar med hjärnan intakt. Jag hade som bekant min stora kris vid 18, när jag trodde att jag hade upplevt allt som upplevas skulle.
Eftersom jag kanske bara har 25 somrar kvar (fast i min släkt blir vi uppåt 95 även om vi efter 72 inte kan skilja på barn och elvispar) måste jag ju se till att blogga åtminstone varannan dag, eller hur? Men om man inte hinner för att man måste laga 23 cyklar, åka på utflykt, sova middag och laga konstig mat? Jo, då samlar man bara ihop lite inspiration!
Kommentatorsbåset associerade nämligen till ”Boktitlar som förändras helt om man bara tar bort en bokstav” efter den här engelska varianten:
Ni som har Twitter kan se det svenska svaret — filtitlar som saknar en bokstav och oktitlar som saknar en bokstav. Några exempel:
- ”Sperman returns” – ja, ni förstår.
- ”Oy Story” – om finska aktiebolag och deras historia.
- ”Älskling jag krympte baren” — Rick Moranis uppfinner minibaren.
- James Camerons ”Avtar” — en film med svikande publik.
- ”Snömanen” – den vita hingsten, kusin med den svarta.
- ”Riddarna kring runda ordet” – en ekivok berättelse i medeltidsmiljö.
- ”Dimmornas bo” – om livet i en knarkarkvart.
Ninja-Malin bidrog i båset med sin samling:
- Ack, Ulf Lundell
- Kapten Nemos bar, P.O Enqvist
- Övarna i Skuleskogen, Kerstin Ekman
- Ånger från andra våningen
- Bo, Tage Danielsson
- Ordisk Familjebok
- Ar, Jan Guillou
- Sista revet hem, Moberg
Jag tycker det här jättekul, jag!
Men nu måste jag tyvärr lämna er ensamma (igen) eftersom en glass ropar på mig. Jag har ju kanske bara 25 stycken 21 juli kvar att uppleva!
Skyskrapan rinner …
Robin Ood.
Kommer bara vagt ihåg en fysikläxa i gymnasiet där vi bytte ström och spänning mot Anders och Lisa. Blev lätt ekivokt.
Örnrosa.
Bokstavar jag försvinns.
Kan man inte göra så med namn också?
Alfred Itchcock
George W Ush
Kristina Ugn
Pippi Ångstrump.
Åsså kan man anagramma eller Spoonerisera.
Resten krisas (gammal bok om hur de som inte kommer in i himlen hanterar sin besvikelse och vad som sedan händer dem)
Läpp sångarne floss (söt film om olika munarter i kombination med tandhygien)
Golfwagn Damma EUs ztora (en uppmaning som inte jag heller förstår, jag bara prövade vad det blev på första försöket)
(Det skulle naturligtvis vara Damma EUs ztora Golfwagn, vilket inte blir mycket klarare)
Nils Holgerssons underbara nesa – där fick Nisse så han teg! Selma Lagerlöf
Gösta Berlings aga – Markis de Sade i svensk tappning
Torka aldrig bårar utan handskar – Jonas Gardell om hygieniska grundprinciper
Fulfritt – En estets programförklaring av John Grisham
Niceville – Kathryn Stocketts försök att hänga på estettrenden. Urspårad.
Herr Arns penningar – Guillous försök att skriva god litteratur.
Studio Sju – Liza Marklund har idétorka.
Fnatt klockan tolv på dagen – Arthur Koestler skriver om livet på hospitalet
Tjurfarmen – George Orwell. Nyupptäckt manuskript om sydamerikanskt försök att klona gigolos.
Den tunge Werthers lidande. Om olika dieters relativa olidlighet. Med tabeller!
Adol Fitler Min kamp – Tidelaget sett ur ett centraleuropeiskt perspektiv.
Nöden på Nilen – En lyxkryssning under knapphetens stjärna. Skildrad av A. Christie.
Om avarternas uppkomst – Charles Darwins banbrytande bok om den moderna teveunderhållningens utveckling.
På Västfronten intet spytt – Reportage från städad middagsbjudning. EMR:s första ”civila” försök.
Seru Salem? – Informationsskrift från Salems Turistbyrå. Redaktör S. Lagerlöf.
Bracula, Flatulensmästaren av Bram Stoker får utgöra en klingande slutfanfar.
Fnatt klockan tolv på dagen skulle jag gärna vilja läsa!
Den har kommit ut i en omarbetad version med författarsynonymen Ken Kesey. Googla ”Gökboet”.
Va? Synonym?? Du fattar.
Nalle Uh! – Berättelsen om en björn som trodde sig vara en uggla. A.A. Milne.
Uven – Ett öde i Värmland. G. Tunström
Mord på liv och död I och II. En plushistoria* av E.A .eller V.B. (Sak samma)
*Bokstav tillagd
Du menar Ökboet (den tragiska berättelsen om ett ruckel till stall)?
Nä, jag tror jag ska titta på teve i stället. Vad såg man förr, vad ser man nu?
Röna rum (titta in i olika hem)
Allas (serien som aldrig tog slut, vilket inte var konstigt då varenda människa var med)
Tikrundan (om olika personer som vill skaffa hund, och reserverar valpar redan innan de är framfödda)
Antikundan (experterna hjälper oss att slänga bort allt det där gamla skräpet som fyller källare och vindar)
Apport (nyheter om återhämtning)
Orden i Midsomer (följ med på en tur runt kyrkogårdarna, och läs många märkliga epitafier)
Äntligen Emma (komediserie om en tjej med tummen mitt i handen)
Anslagsavlan (det visste ni inte om framställningen av spånplattor!)
Snabb som Skogsgurra är jag inte, men den här tråden borde räcka till tidens ände, eller något åt det hållet. Världslitteraturen och annan litteratur räcker och blir över.
Luvv it, Annika!
SG, du vet väl att Salem från början hette Slem? Vad grannorten Fittja hette vet jag inte.
På tal om ålderskris, så hade jag möjligen en sådan i elvaårsåldern. Egentligen motsatsen till kris. Jag satt högt upp i ett körsbärsträd beläget på en åkerkulle. Spottade kärnor och spanade då och då ut över sjön och jag njöt av sommarsolen och mådde väldigt bra och tänkte något om att det var alldeles lagom att vara elva år och hade det varit möjligt att stanna växandet där så skulle jag nappat på det förutsatt att det skulle vara sommar för all min framtid.
(Right back at you!)
Man kan antagligen göra det med bloggar också, men jag nöjer mig med vår värdinnas trädgårdsintresse här hos Lotten, den krattande språkpolisen.
Jag är imponerad och fnissar glatt medans jag inte tänker ut någon egen titel.
Snälle Sanslös – boxaren som aldrig slog igen
Orlando Blooms förstorade leder – en skådis drabbas av reumatism
Smid i natt – kardinal planerar att mörda påven
Budfadern – TVserie i auktionshusmiljö
AuL
Pippi hade väl en liknande kris? ”Jag vill inte bliva stur…”
Torka aldrig bårar utan handskar – ha! Ja, ha! till allt, förresten! Och PK med båsmetern och en Ood … det här är nästan som att vara elva år och sitta i ett körsbärsträd på en åkerkulle och spotta kärnor och spana ut över sjön och njuta av sommarsolen!
*************mysfaktor 8,7 på 9-gradig skala*************
På tal om Pippi. Mitt första intryck av båsvärdinnan var just att Pippi landat på jorden.
Mer inspiration:
Apocalypse Cow
Fags of our Fathers
A Mexican Beauty
Allen
Sulk
Ilse i pannkakan- tyskt matlagningsmagasin
Ullamannen- tidig hbtq-serie för barn
Ling och Lang- två kinesiska poliser med oklar yrkesidentitet
Maja Präddnos- fästemö till Pelle Svanlös, miss-lyckad ornitolog
Ost- mystisk serie om mejerister på en öde ö
Fem myror är fler än fyra lefanter- barnprogram som smilade in sig hos publiken
Hemsökorna- säkert de som bebodde Ökboet
Karlsson på staket- hängde på gärsgårn ett tag
Birk Orkason- uthållig som få
Fjantomen- har äntligen kommit ut ur garderoben och står numera för det sexiga med kallingarna utanpå kroppsstrumpan
Så tuktas en agbigga- gotländskt drama om takläggarens hustru
Spanska fugan- hyfsat okänd musikstil från södra Europa
Gustav Hasa- Strindbergskt skidepos i tre akter
Omens väg på hälleberget- Damien i svensk, rustik hembygsmiljö
Ara Lidman- västerbottnisk papegoja
Ung liljekonvalje av dungen- Spirande vårgrönska
Sorkfröken-är förtjust i det doftlösa Mumtrollet
Fånt ja en orv så huppe jag i älva- om vådan med inadekvat utrustning vid myrslåtter
Någonstans i Färje-populär teveserie i Alcromiljö
Förlåt
Ost- YSTisk serie om mejerister på en öde ö
ska det förstås vara.
Tant-erbury tales- pensionärsresa på 1300-talet
Jag skrattar mig till söms.
Tippi Hedréns blogg om hur hon övervann sin fågelfobi och gav igen, översatt från finska: Den skrattande pråkpolisen
Göteborgs-Osten
Dagens Drygheter
Svenska Agbladet
Nerikes Kallahanda
Excessen
Upsala Dyra Tidning
The Dimes
Le Fondue
Panda
Jag blev alldeles nyss vittne till något som jag skulle vilja kalla ”Den ovarsamma leken”.
Haha! Får jag bygga ut en NM-titel där?
Gustav Hasa med Hosa.
Om skidåkarrebellens benklädesutrustning. (På den tiden var det verkligen benkläder, icke hopsydda på mitten.)
Gustav Fasa, skräckens konung
Cohen barbaren, en jude på villovägar?
Något med Lsa Beskow? Nej, fan det blir samma..
Lång dags färd mot att- serie i otal delar om jakten på det definitiva infinitivmärket
Kaos är granne med hud- förvirring i lokaliserandet av transplantationsavdelningen
Okhandlaren som slutade bada- om en snuskig lanthandelsföreståndare
Doktor Ho-svinmatsspecialisten
Lod, vett och dårar- tapetseringen som gick galet
*kan nån stoppa mig nu?*
Ingen som tänker försöka! 🙂
Ninja-Malin: Nej, fortsätt du! 🙂 Sitter här och fnissar.
Ninja-Malin (lätt frestad att skriva Ninja-Galning — i bästa tänkbara bemärkelse, såklart! Eller kanske Ninja-Pralin, otroligt läcker), faktiskt finns Cohen Barbaren, i Terry Pratchetts Skivvärlden (kan läsas om här, om man vill). (Och givetvis, en mängd Conan the Librarian.)
Framför allt vill jag dock notera att ysterieserien Ost måste vara betydligt redigare och intressantare än vahettere urkällan!
Enda felet med en sån här lek är att den smittar till yttervärlden; jag tar bort bokstäver ur allt jag ser. (Druckit mjöl, ätit ostad acka, bryggt kafe — jag menar förstås byggt kafé, osv, hela dagen. Agen.)
Animal Harm- all the grisly details-edition
Ohm, sweet Ohm- power up your hobby electrician skills
11 fördömda män
Harry Otter and the philosophers tone
Mästerångarna i Nürnberg- drama på en kemtvätt
Armen- opera om en enarmad bandit
Kattkammarön- få din katt i skick inför utställningen på Gotland
Altkråkan- ovanligt tonsäker pippi
Haltkråkan- Selma Lagerlöf i skärgårdsmiljö
Man ska veva för varandra- avbytartjänst för positivhalare
Annika
Är det inte dags att supporta NM med ett närkingskt Ujjejuj! nu?
Längs vägarna i alperna finns det grusfält som man kan köra in i för att få stopp på skenande bilar när bromsarna mattats. Gravel pits heter dom inte i Alperna. Men åt det hållet. Fast på nåt annat språk.
Haha! Igen!
Maltkråkan – dokumentär om snuvig ölbryggare
Daltkråkan – mjäkig barnserie
Galtkråkan – ovanlig zoologisk hybrid
Alexanderplast – Alexander den store hittad begravd i hygieniskt plasthölje
Ajstången – känslig midsommarstång
Ninja-Malin är ett snille. Är det någon som matar henne med choklad och champagne så att hon inte går in i väggen?
Baltkråkan ligger på andra sidan Östersjön.
Haltkråkan -för militära nostalgiker.
Paltkråkan ligger utanför Piteå.
Bommarkväll -TV för panka.
Gamfotboll -Idrott för panka.
Studio Fett -Radio för oss som behöver banta.
Apportextra -Radio för hundägare.
Dagens Sko -Radio för Imeldas fans.
Vill ni ha feletonummren till min familj?
Glömde två urgamla SR-interna programbenämningar:
Opp, arma fyllis (P2. Går inte längre).
Morgonandjakten.
Kaninerna på Navarone – en icke sedelärande berättelse.
Ni är så roliga. Opp arma fyllis var en höjdare, Kaninerna på Navarone likaså (särskilt om man faktiskt har sett gravallvarliga Kanonerna på Navarone) – och allting annat!
Mandomsrovet – Dustin Hoffmans prisade debut om en ung mans bittra, äldre älskarinna. (Spelad av Anne Bancroft, fem år äldre än han.)
Du är den ända som fått mig att tända.
Gustav den jätte Adolf.
Låt inte din sugga fälla hår (Ann-Louise Hansson?)
För vi sög på varann (mellan Dover och Calais)
Bamse och Lille Skut.
Mop – Gun, Gun i städartagen.
Uj! Ujejujejujj! Så säger man här i Ärke (allt i landskapet är extraordinärt). Ja ujj, ja.
Skattammarön — de nyblivna mammorna älskar sina telningar utöver allt.
Saltråkan torde ligga söderut. (Och ha liksom fransiga byxor.)
Majtången får man löva med på kobbar och skär där inga björkar växer.
Men herregud, jag skulle ju inte sitta och spåna just nu! Uj.
**Okej, bara för nåt jag hörde på radio eller om det var teve lite tidigare tar vi väl något mest för de invigda:
Renguldet — ju fler man har, dess rikare är man (en tragedi om girighet).
Val-yr Jan — ung man träffar olämplig flicka och ljuger om sin identitet (vad skulle pappa ha sagt, för att nu inte tala om mamma?).
Säg frid! — Svärd, hjälte, drake samt fågelsång. Fågelsång är ju fridfullt.
Agnarök — En tjej fångar en häst på slutet. Bägge tar sig i brasan.
**
Annika, hon ser en häst. ”Dort sehe ich Grahne, mein selig Ross.”
Ja, Ujjejuj!
Vi har, om man nu ska tala om Närke och den säregna humor som präglar landskapet, tränat in en liten skämtbit för två personer. Det heter skämtbit när det är ohjälpligt.
Jag: ”har du hört om Brita? Vilken otur hon har med sina karlar?”
Hyttis: ”Ja, ujjejuj, ja.”
Jag: ”Den ena slog upp!”
Hyttis: ”Ja, ujjejuj, ja.”
Jag: ”Och den andra drack!”
Hyttis: ”Ja, ujjejuj, ja.”
Jag: ”Och den tredje stack!”
Hyttis: ”Ja, ujjejuj, ja.”
Vi kör premiärföreställningen i Sollefteå. Där är dom lite svältfödda på bra humor. Som extranummer har vi tränat in den där om Pelle och skolfröken och skillnaden mellan konkret och abstrakt. Men den kanske är lite för avancerad?
På tal om Närke, vem fan är Stugornas Herre?
Niklas, i samband med Ragnarök och stora arian tänker jag ofta på Birgit Nilssons anekdot om nån uppsättning när hon sjöng Brünnhilde och de hade en äkta levande häst med på scenen som föreställde Grane. Den blev lite orolig, så hon gick och ledde runt den och lugnade den samtidigt som hon sjöng sig hela vägen fram till döden i lågorna. Då var det bra att vara född bondflicka, sa hon. Undrar om hon inte började smuggla sockerbitar i scendressen också.
Glid i natt – Personporträtt av han som kom sist i Vasaloppet
Sprid i natt – Den kvällspigge bonden i vårbruket
Frid i natt – Kolikförälderns hetaste önskan
Skrid i natt – Dokumentär i tolv delar om luciaförberedelserna på Adolf Fredrik
Vrid i natt – Tvätterskans memoarer
Svid i natt – Hur Salubrin kom till
Brid i natt – Hur man bygger en reaktor i sängkammaren
Gnid i natt – Psykedelisk happening med kattskinn och bakelitstav
Kvid i natt – Handbok för sömnlösa med sendrag
Lid i natt – Handbok för sömnlösa med tandvärk
Vid i natt – Om nattskjortornas mode på 1600-talet
Tid i natt – kan man tro att jag har men nu måste jag sova!
Den har jag inte hört. Och jag hade fel; det är i Siegfried hon ser hästen när hon vaknar. Efter att hon fått en puss av Sigge alltså.
Tjugornas herre vet jag inte om han är en flitig höhässjare eller en som tycker om att ha kontanter med sig. Eller möjligen Selmas pappa.
Jag tror hon hade en kopp te nere i en brunn på scenen också. Böjde sig ner i förtvivlan och sörplade lite.
Id i natt – En fisk nattliga förehavanden
Id i natt – En nattarbetares vardag
Id i natt – Virke vid nattligt bygge
Japp, Niklas, hon inte bara har Grane, hon rider in i brasan på’n också. Stackars toto.
ID i natt, annars blir du infinkad!
Fågellitteratur:
Örnrosens bok I
Örnrosens bok II
Örnrosens bok III
Annika, sådan tur att jag alldeles nyligen förnyat mitt pass, som är min enda legitimationshandling. Den här gången fick man också lämna fingeravtryck.
Finns fingeravtrycket sedan i passet också? Sån där … psykometrisk heter det ju inte alls, vad heter det? … biometrisk information som börjar verka så lockande på olika myndigheter?
(Nu är jag svårt lekskadad, för jag funderade genast på vad ett Ingeravtryck är, och hur man får till ett om man inte heter så)
Jo, Ingeravtryck är vad som gjorts i filmerna om Ippi Ångstrump.
Inge-rav-tryck = ingen press av bärnsten.
Skulle jag tro.
Eller kanske just press av bärnsten, om man tänker att ”inge” är ett verb.
Vet inte om fingeravtrycket finns i passet – kanske finns det där på ett osynligt för ögat sätt. Men bilden (där man ser rent kriminell ut) förekommer på minst fem olika sätt. I färg, som svartvitt, förminskad, som urskiljbara prickar upp-och-ner …
Tur att man inte behöver inge bärnsten då man beställer sitt pass. Tänker jag och passar på att säga ’gonatt’ – blev plötsligt supertrött, så det gäller att utnyttja det.
(Man kan förstås ta bort en annan bokstav och hamna i tortyrkammaren — fingeravryck. Men så ska vi inte ha det för nu stänger jag av och drar mig åt horisontalläge.)
Sicken fantastisk begåvning som båset begåvats med!!
Även jag är numera utsövd vilket brukar inverka menligt på kreativiteten men en liten har jag:
Kantonerna på Navarone- schweizergardet på studiebesök.
Go’morron.
Off T (om möjligt): Vi förses kontinuerligt med påsar att stoppa fiskrens, rutten lök, döda råttor och annat så kallat biologiskt avfall i.
Ibland vill man se film på riktigt. Så vi tog med oss biopåsen och åkte till centralorten. Där satt vi och många andra och mumsade ur våra påsar och mådde bra när en vaktmästare plötsligt kom och bad oss lämna lokalen. Han påstod att den övriga publiken haft synpunkter på vår påse. Jag förstår inte – deras påsar prasslade mycket värre än vår.
@ Agneta
Liksom du i tredje kommentaren 23.10 refererar mina tankar främst till rubriken resp slutklämmen:
Jag har ju kanske bara 25 stycken 21 juli kvar att uppleva!
Det är mina tag skulle den gamle ha sagt!
OCH säger JAG, 78 i morgon och glad änka!
NU
Lev varje dag som vore den den sista Carpe diem
Var är förresten vår båsvärdinna?
Hon fångar karp hela dagen!
Har nu fnissat mig igenom båset, men kom egentligen hit för att be de lärde kommentera DN:s rubrik ”Jubel efter födseln: Alla är helt ifrån sig”.
Båsvärdinnan anmäler sig!
Jag brukar ju försöka att be lite om ursäkt när jag är så här väck och frånvarande att jag inte ens är närvarande, men det är ju ingen idé. Däremot kan jag ju skicka lite beröm:
Det är fantastiska, sagolika, underbara och sprudlande hjärnor ni har, allihop! Jag fnissar och skrattar om vartannat och det är ju precis så det ska vara. Samtidigt har jag insett att en båsträff en lördag i augusti inte kommer att kunna klämmas in. Måste hitta en lösning, måste leta hål i almanackan. Hmmm.
Sedan så har vi ju filmen: ”Det susar i räven” , en film
om en stackars räv som lider av tinnitus.
Några till;
”The wind in the pillow”.
”Hord of the rings”.
”Mall-E”
”The Lark Knight Rises”
Grattis imorgon, den Blyga!
Det susar i räven – haha! Och så kan man byta ä mot ö och få en än intressantare åkomma…
Shakespeareanskt:
O hello – moren möter Desdemona ffg.
Ojello – velig mor som borde ha lyssnat på sin fru.
O tell who? – elaka Jago grunnar på hos vem han ska plantera sina falska rykten.
Svid i natt – kan även vara kostymdrama i rumänsk slottsmiljö på sent 1800-tal.
Huga, sånt här kan verkligen få huvet att gå i spinn. Tur att jag har lite praktiskt att pyssla med i dag, rensar grusgången från ogräs och sticker emellan med tvätt och impregnering av vinterjackor och täckbyxor och annat vintrigt typ kängor. Den (vintern alltså) kommer säkert som Kalle på julafton men lika oväntat varje år, sisådär i mitten av oktober och då är det bäst att vara förberedd. Hårt kroppsarbete är lugnande för en överhettad hjärna.
Jag har varit hos frissan och då, med hjälp av Dumas d.y., Verdi och JONAS, kommit på ytterligare argument för att fånga dagen!
@ och
Tack för gratulationen – Othello är den roll som alla fans hoppas att JONAS snart ger sig på!
Jonas var en ny bekantskap för mig! 🙂
Man är inte helt van vid att goda tenorer är riktigt så dekorativa! (Andrea Bocelli är förstås, eller var i lite yngre år, snygg men han har aldrig varit mer än hygglig som sångare, tycker jag).
Mycket skadlig lek, upprepar jag. I natt när jag stod och borstade tänderna var jag på Sverigekartan (bara för att jag själv skämtade till det om Närke = Ärke) och var tvungen att behärska mig hårt för att kunna sluta tänka i det banorna och somna i stället.
Ni vet:
Appland — område välkänt för sina elektroniska resurser
Orrbotten — skogarna är fulla med undermåliga hönsfåglar
Medel-ad — invånarna är lite sisådär på reklamområdet
Väsmanland — här låter alla karlar som dagen efter kvällen före
Ärmland — en stor del av befolkningen ägnar sig åt konfektyr, högt specialiserad sådan
Uppand — trakt känd för sina påtända simfåglar
Såne — nejden där alla säger si men aldrig …
(och så vidare, tyvärr)
Lit OT, men ändå: En annan intern SR-beteckning på ett radioprogram var ’Hallå Ligist’.
LarsW: Vad hette han nu, smörsångaren som gjorde alla damer tårögda, men som råkade försäga sig medan radiomicken fortfarande var på: ”Nu fick de så de teg, kärringarna”?
Hasse Ekman gjorde en rolig film inspirerad av honom och spelade själv den falska radiocharmören som uppvaktar läkaren Sickan Carelsson. Som är sur på honom eftersom hennes hembiträde inte jobbar när hans förbaskade program sänds. Han blir hennes patient, och hon ber honom dra ner pyjamasbyxorna för att få en injektion (”lite rill, tack!”), konstaterar att han tycks ha ett väldigt stillasittande arbete, och kör en stor spruta spruta med elakartat utseende i baken på honom.
Jovisst ja – ”Sjunde himlen!”. Äktsvensk screwball comedy på 50-talet.
Men asså, jag RÄTTADE ju Carelsson till Carlsson och rill till till! (Fast spruta spruta såg jag inte.)
och: SOS, Sven-Olof Sandberg. Han berättar själv om det på SR Minnen.
Ja, just det! Jag kom ihåg namnet, men fick ingen sån där ”visst ja!”-känsla.
Hasse Ekman kunde vara väldigt rolig, när han inte grottade ner sig med sina dämoner (konkurrenter till Bergmans dito).
Vi har ju även den moderna klassikerna;
”The pod father”, ”Schindler’s fist”.
”Star Cars”, ”Apocalypse wow”.
”Sack to the Future”, ”The Ridge on the Liver Kwai”.
På sätt och vis
några andra SR minnen som lite anknyter till denna tråd.
Ja, vårt behov av nonsens som ventileras av underhållningschefen.
Detta såg jag nyss och knyckte:
Åsa-Nietsczhe: kontinental ångest i skogstappning.
För att fortsätta på rymdtemat: ”Star Lars” och ”Star Wre ( c) k”.
Alla knäckte väl Hallå Ligist. Läs annars här. Notera styckena om skrönor. Jag känner de som svär på att de hörde ’bapelsinen’, vilket alltså aldrig skedde. Sen vore det intressant att få Båsets kommentar till det här med ’eger’ för ekorre.
I det tomma estländska fågelboet står nu en torr penningört och viftar i vinden:
http://pontu.eenet.ee/player/kalakotkas.html
Och i det bebodda boet ligger de tre nu rätt stora ungarna och gungar i blåsten. Linsen är lite dimmig, kanske regnar det också.
Det finns en hisstillverkare som heter Schindler. För ganska många år sedan föreslog jag att de skulle sätta en skylt med ”Schindler’s Lift” i hissarna.
Dom tackade artigt för tipset och skickade blommor till Hyttis.
Jag förstod aldrig logiken i detta. Blommor till henne?
Ser nu att Åsa-Nietsczhe här ovan stavar lite som han vill.
Friedrich skrev sitt efternamn så här: Nietzsche
Glömde länken till det bebodda boet:
http://pontu.eenet.ee/player/kalakotkas2.html
Några flera: ”Million Kollar Baby ” & ”Ben Tur”.
Annars är ju ”Ben Hur?” roligt redan från början.
Nu är det verkligen TOMT efter båsvärdinnan. Vad gör hon? Äter glass och knaprar lyckopiller och dricker whisky? Det är inte precis soligt idag, så varm sprithaltig dryck vore kanske bäst – Irish coffee? (Varför kommer ingen på att dricka glögg kalla sommardagar, förresten? Är det helt enkelt för tabu?)
”Ben Sur” och ”Ben Lur” funkar ju också.
Båsvärdinnan kanske umgås med sina barn och gör utflykter eller så kanske hon jobbar. I kväll ska hon i alla fall ägna sig åt basket. Här nere i södern flödar solen från molnfrin himmel och då föreställer jag mig att så är det överallt.
Om vi håller oss till grundkonceptet blir det Ben Ur, ben som hoppar ur led när man spelar basket 🙂 (Vilket förstås inte är ett dugg kul.
Nä, molning och runt 18°, vilket är ganska skönt faktiskt. Som omväxling. Fast några varma dagar vill jag gärna ha – har missat att bada. Kan bero på att jag inte får plats i den krympande baddräkten. Man kanske kan gå och diskret midnattsbada näck? Risken är förstås att man blir uppslukad av en gäddzilla.
Visst kan man dricka glögg på sommaren!
Det gör vi.
Om vi har lust.
Vi äter även semlor året om. Så här års smakar en semla med jordgubbsgrädde finemang.
Från julen efterbliven glögg kan serveras som aperitif med is och liten citronskiva .
Jag har sett varianten Ben Him (apropå hur Ben Hur uttalas) (och Monty Python gjorde det skämtet i en bok jag har, där ”filmen” får undertiteln ”Düll days in Dusseldorf” — på tal om diakritiska tecken, då).
Och eftersom jag trädde in, kollade var jag läste någonting senast i det här båset, fann att det var jag, fick jag tyvärr också se att jag skrev ”konfektyr” där jag menade ”konfektion”. Det måste betyda att jag är mer intresserad av choklad och marsipan och sånt, än jag är av kläder. Och det är jag!
Ben, hur? — en mors utrop när sylt och glasbitar klibbar över hela golvet.
Ben, hum? — en arkeologs grubblerier.
Ben-hus — behöver knappast förklaring (men katakomberna i Paris behöver upplevas för att förstås).
Ber hur? — hundars och katters intresse för andra kelgrisars metod för övergödning.
I övriga nyheter meddelas att en på härvarande ort bosatt kvinna som dock vid tillfället ifråga befann sig någon helt annanstans, i dag har sett en äkta munk. Det gör hon inte alls ofta, inte ens en gång om året.
Haha! Båset när det är som bäst!
Här ytterligare några förslag:
Onkel Oms stuga – en berättelse om en velig morbror
Den heliga historien – en uppsnofsad historia om påvedömet
Röken Julie – IKEAs nya hemrök i platt paket, komplett med monteringsanvisning. Särskilt bra till egenfiskad abborre.
*med kramp i magen*
Monty python and the quest for the holy rail-Engelsmän med
dille för järnväg.
(Röken Julie tror jag att vi har … )
(Glögg när det inte är jul och den inte blir varm med russinåmandlar osv. blir jag lite rädd när jag hör talas om, för att jag minns en kväll eller snarare natt för åherregudjättelängesen. Vänner vi gick tillsammans med hem från någon festlig festlighet klibbade fast vid oss upp till vår lägenhet, och fick nånting ”for the road” och så ville de ha mer, och ville inte riktigt lämna oss, så vi gav dem en flaska glögg som det var kanske hälften kvar i. Den tog de och gick sin väg, och vi fick höra ett par dar senare att de hade druckit ur den — halsat, alltså — under den återstående promenaden till stället där de bodde. Och det … hur uttrycker man detta utan att bli grotesk … att dricka ovärmd glögg under nattlig promenad när man redan är full, och sedan lägga sig, är INTE ATT REKOMMENDERA.)
Nä, den glöggmetoden var inte bra Annika. Med is ska de va och liten citronskiva. Att smutta på före maten, helst.
Jag har varit i Bollhuset och hört bollar studsa, basketskor gnissla och ”barnen” (14–34 år) tjoa och skratta … medan jag stod bredvid och skrek tjoho och braaaa och en gång till och hurra. I dur på utsidan, men i moll på insidan.
Sedan har jag fortsatt mitt cykellagarvärv. Det är inte klokt vad det tar tid och kostar pengar och naglar!
(Alltså, mollsidan beror ju på att jag inte kan vara med och spela. Men jag har fått mer smärtstillande från de fantastiska läkarna som är sååååå bra på att skriva ut recept. Nu har jag fem olika sorter! Magnetröntgen? Nope, minst två månaders kö plus den tid som man förlorar på att hålla semesterstängt.)
(Bitter? Vem? Jag?)
Sorry, missade att Röken redan fanns.
Sjukvården ska väl inte stänga, för sjutton. De ska anställa folk! Sjukdomar har ingen säsong. Puckon styr landet.
Ser just på Jon Stewart att Detroit gått i konkurs. Dvs JS är borta och filmar och britten John Oliver har tagit hans plats. Med den äran.
Glögg med is och citron? Blir det inte lite Sangriastuk? Fast sötare och kladdigare. Komer just ihåg att vi har ett par storpavor Sangria på skafferigolvet. Måste förbrukas innan sommaren försvinner. Kom förbi! Nu är grindstolparna borta och monsterhäcken likaså. Plus färskt grus på gårdsplanen. Husen är fortfarande sekruttiga och dubbelsekruttiga.
Se det som improviserad båsträff utan tidplan. Övernattning för några personer (4 eller 5, beroende på snarkkänslighet och annat) kan åstadkommas.
Det finns alltid dom som har det värre. Personalen på cancerprovställena, typ. Det blir i slutet av augusti bra nära ett år mellan upptäckt av Malignt melanom och borttag av ett sista(?) födelsemärke för min del. Visst är det tryggt att komma in i vårdapparaten, men den har helt klart inte samma muskler som när jag förra gången -2007- cancerdrabbades. Provsvaret? Senast var det fem veckor, och det lär inte bli kvickare den här gången.
Min röst i nästa landstingsval kommer inte att gå till Filippa Reinfeldt, nedskärare och bortförklarare av mått.
Stackars Lotten!! Vad är värre än krånglande knän på en basketfantast? Kan du inte kolla om kön är kortare på ett annat sjukhus? Mej skickade dom till Enköping. Jag menar, du tar väl lätt tåget till Haparanda för en MR?
Nä, såvitt jag vet finns inte Röken Julie. Jag tänkte mest på det faktum att vi har en fiskrök, och vi använder den så ofta vi kan till abborre (för att väl och exakt rökt abborre är en gåva).
Och alla skämt om var man närmare bestämt avstavar fiskrök har vi använt sååå många gånger!
Ja! Haparanda Lasarett ska jag banne mig åka till! Den som ändå hade en tardis i bakfickan … (Se nästa inlägg.)
Annika, aha, jag missuppfattade nog din kommentar. Byter bås nu.
SG: Kall glögg med is och citron – kan förväxlas med vanlig söt röd Martini. Och vi KÖPER inte glögg för att förtära i denna form, märk väl. Det är bara om man hittar en bortglömd slurk på fel årstid som den här varianten kommer i fråga.