Hoppa till innehåll

Låt oss nu odla vår trädgård

– Näe.

– Nej.

– Nejnejnej.

– Nähepp.

– Faan!

– Men kanske … NEJ! JAG VILL INTE! Aaaaaaarrrggggh!

Det där ovan är jag som med sammanbitet tålamod först försöker göra som alla andra inklusive Voltaire: odla min trädgård. Och som efter blott några försök slänger små blomspatlar i rabatten och primalskriker. Som en treåring, ja.

– Kolla vilka fina blommor! säger jag och får då höra att det är ogräs. (Staketet är fult, ja. Det sattes upp 1984 när huset var församlingshem och omgärdar en rullstolsramp. Som vi inte behöver. Än.)
– Kolla vilka fina blommor! säger jag och får då höra att det är ogräs. (Staketet är fult, ja. Det sattes upp 1984 när huset var församlingshem och omgärdar en rullstolsramp. Som vi inte behöver. Än.)

Ge mig hammare, såg, skruvdragare och röjsåg så funkar allt bra. Placera mig i en brädgård eller på verktygsavdelningen så att jag småtrallande får pilla på muttrar och karbinhakar. Men be mig inte köpa jord, mull, pelargoner, triffider eller frön. För jag gör bara gör fel!

– Kolla här kommer det upp någon intressant växt! säger jag innan jag inser att det är hår från när jag klippte barnen i lördags.
– Kolla här kommer det upp någon intressant växt! säger jag innan jag inser att det är hår från när jag klippte barnen i lördags.

Men nu ska vi ha ett projekt ihop, ni som läser och jag som behöver hjälp.

Jag publicerar här bilder som med ilsket darrande händer togs nyss – och så föreslår ni vad jag ska köpa och göra. Betänk nu att inte ens ett ord som ”perenn” är självklart för mig. Samt att hade jag haft råd, hade en trädgårdsmästare varit det bästa alternativet. Eller ett bloggparty dit bara trädgårdskunniga får komma? Moahahahaaa.

Norrsidan

Rododendron som skyms av bilarna nästan hela tiden. Det fiffiga är att rododrendronbuskarna i sin tur skymmer en ganska ful vägg.
Rododendron som skyms av bilarna nästan hela tiden. Det fiffiga är att rododrendronbuskarna i sin tur skymmer en ganska ful vägg. (Klockan har jag satt upp till gagn för alla som tar bussen två meter till höger utanför bild.)

Östsidan

Blärk. Sicket sorgebarn. Här borde jag ju anlägga en cykelparkering istället, lagom nära gatan så att tjuvarna inte behöver gå in i trädgården i fortsättningen.
Blärk. Sicket sorgebarn. Här borde jag ju anlägga en cykelparkering istället, lagom nära gatan så att tjuvarna inte behöver gå in i trädgården i fortsättningen.
Samma sorgebarn längre ner på gatan. Ska man hugga av allt i nivå med det fula rullstolsskranket? Oooo, ser ni betongkrukan?
Samma sorgebarn längre ner på gatan. Ska man hugga av allt i nivå med det fula rullstolsskranket? Oooo, ser ni betongkrukan?
Den skulle man ju kunna bygga en grill i! Oooo, ser ni stenläggningen under?
Den skulle man ju kunna bygga en grill i! Oooo, ser ni stenläggningen under?
Stenarne där barn vi inte lekt alls. Gula blommor som barnen får 50 öre styck för (1 krona om roten är med).
Stenarne där barn vi inte lekt alls. Gula blommor som barnen får 50 öre styck för (1 krona om roten är med).

Sydsidan

Själva tomten, liksom. Tre äppelträd (som vi har fått ansade av en specialist!). Ett gullregn i mitten – bredvid en kulle som vi kallar …
Själva tomten, liksom. Tre äppelträd (som vi har fått ansade av en specialist!). Ett gullregn i mitten – bredvid en kulle som vi kallar …
… Himalaya. En lekplats, liksom.
… Himalaya. En lekplats, liksom.

Västsidan

Örtträdgården. Här skulle jag vilja odla enbart basilika och koriander, men det låter sig visst inte göras. Men rabarbern är god.
Örtträdgården. Här skulle jag vilja odla enbart basilika och koriander, men det låter sig visst inte göras. Men rabarbern är god.

Inser ni allvaret nu? Jag måste skärpa mig, annars kommer trädgården att anmälas för förargelseväckande beteende.

Share
Publicerat iBloggen

121 kommentarer

  1. den blyga

    Jag var i samma situation då vi flyttade inför nu 42 år sedan
    De första åren försökte jag plantera in växter som jag tyckte jag ville ha…
    MEN
    De dog.
    Efter ca 20 år insåg jag att konsten är att odla de växter som trivs i den jordmån man råkat få.
    Som rabarbern t.ex. Litet gräslök är ju inte fel – basilika kan ju inte övervintra….
    De flesta växter jag har som pryder trädgården kallas ju av andra för ogräs…
    Tala om RASISM!
    De blå blommorna tycker jag skall upphöjas till fullvärdiga medlemmar i odlingen. Är det förgätmigej?
    Sedan kan jag dela med mig av mina 42åriga pelargonier….
    De skulle passa i krukan i entrén.

  2. Rosman

    När jag jobbade på Studentlitteratur använde förlagschefen hela tiden växtmetaforer: ”Vi sår och vi skördar, vi sår och vi skördar”. På så sätt undvek han tråkiga sifferresonemang synnerligen beundransvärt. Detär ju lätt att tänka på Peter Sellers tolkning av Mr Chance, vars trädgårdsspråk och metaforer så småningom gjorde honom till presidentkandidat. Tror jag ska börja prata lite mer så själv.

  3. Plantera som sagt var oömma saker som pelargoner i krukor och placera ut lite här och där. Själv trädgården på baksidan behöver du väl inte göra så mycket med? Naturtomt, Himalaya och nåt äppelträd och gullregn räcker och blir över. I det, medges, ganska sorgliga lilla trädgårdslandet kan du sätta tåliga kryddväxter. Timjan överlever det mesta. Salvia tycks rätt så härdig. Mynta, men sätt den då i en nedgrävd kruka, annars har du snart bara det. Vill du skörda något så sätt lite potatis i hälften av landet. Tacksamt och roligt.

    Jag är alltså lika okunnig/ointresserad som du. Ovanstående är vad som funkar för mig. Jo, kärleksört också. I kryddlandet. Kan delas och trivas lite varstans sedan.

  4. Man ska bara odla saker som går att äta. Rabarber. Fläder. Jordgubbar, nej förresten, då måste man rensa landet. Bärbuskar. Jordärtskockor. Frukt. Och kanske en pelargon i krukan för hemtrevnadens sak.

    Ni kanske skulle behöva ett fotbollsmål så att ni kan öva straffar?

  5. Jämna allt med marken och täck över det med betong?

  6. och

    Köp sådana där vanliga blommor till betongkrukan, det livar upp och skit samma vad de heter. Håller med om att man ska odla ätbara saker, hallon är gott. Inom prydnadsavdelningen imponerar alltid solrosor och stockrosor! Putta ner dem utmed tomtens inre kanter, så lämnas gräsmattan fri. Längst bort kan det vara mysigt med en jasmin och en syren. Luktar gott.

    Men jisses, det där stenröset måste vara en spännande fornlämning! Ni kanske kan hitta en dö viking eller bronsåldersbrutta där? Såvida det inte är en intergalaktisk portal.

    (Snällt med klockan, föresten. Om nu folk kan släppa sina telefoner och se sig runt och upptäcka den.)

  7. Lite mer seriöst så ett par vinbärsbuskar kanske?
    Vad har ni för budget förresten?

  8. Skit i trädgården. Spara rabarbern, upphöj kullen till fornminne och skaffa dig tre pallkragar på höjden och i dem odlar du dina kryddor. Täckduk i botten, hämta jord på någon tipp och toppa med köpt plantjord, vispa runt med lite gödsel och så det du vill ha. Ligga på knä i rabatter är ändå inget för dig, eller hur? Jag lägger in en inspirationsbild på din Facebooksida.

  9. Ah, en wannabe! Lite som jag. Man lär sig att hålla sig till basic saker. I krukorna har jag upphöjt snyggt ogräs som redan finns i trädgården, i min trädgård gäller det smultron. Dom lever kvar i krukorna år efter år, utan vidare omsorg.
    Krukan vid entrén fyller jag varje år med en ny ensemble som jag knycker rakt av från en växtaffär, dom brukar har ”provuppsättningar” och jag ber om en likadan bara.
    Mina sparrisar, som fler kanske hört talas om kräver heller ingenting – det är SANT! Mest grävjobb och det tycker jag är kul. Svettigt och skitigt kan det vara. Det är allt dutt däremellan som ska rationaliseras bort. Därför är jag larvigt förtjust i stenläggningar och träd. Enklare än så blir det inte.

  10. Tänk, innan vi köpte det här huset sa jag ofta att jag inte ville ha nån j*vl* trädgård. Sedan köpte vi det här huset och jag blev om inte ren trädgårdsgalning så i alla fall trädgårdssmådåre.

    Ack, det svåra är då att ge råd åt den som inte är lika smådåraktig. Men för den odårade bifaller jag förslagen med oömma sommarblommor i krukor (pelargoner, margueriter, lejongap och sånt) (kom bara ihåg var de står så att du också kommer ihåg att vattna dem, annars går det inget bra) (och ställ inte krukorna där det är skugga jämt, för sommarblommor vill ha sol åtminstone halva dagen; utan sol blir de lessna och blommar inte).

    Fru Decibels såningsförslag är lätt och bra. Och bärbuskar — vinbär, hallon, krusbär — brukar vara problemfria (men inte helt underhållsfria även om de inte är svåra att sköta).

    (Men herreje, jag skulle ju inte … slutar nu innan jag blir alltför långrandig)

  11. Ja, stockrosor är snyggt! Lite dyra, men det finns sådana som överlever i flera år. Jag har en kvar av mina fyra, som jag satte en gång. Jag har försökt föröka den och ge den nya vänner, men den vill visst vara ensam. Snygg är den i alla fall …

  12. PK

    Grön asfalt och ett par basketkorgar (basket baskets på engelska) bara, så är allt perfekt.

  13. PK

    Och elskåpet behöver lite ny färg. Piffa upp den med att måla blommor på den.

  14. Nu har jag fått tips om grön asfalt från några olika håll. Det verkade perfekt så jag ringde och beställde. Damen som tog emot samtalet ville veta hur underlaget såg ut. Jag berättade att det var en gammal gräsmatta som bökats upp av vildsvin och att vi nu tröttnat på både vildsvinen och gräsklippningen. ”Ja, och så har vi ju miljöaspekten också!” sade damen.

    När jag ville veta vad det hade med vår gräsmatta kom det fram att grön asfalt betyder att det genereras cirka trettio procent mindre CO2 vid produktionen av grön asfalt. Märkligt tyckte jag. Hur kan färgen ha något med koldioxiden att göra?

    Färgen? Undrade damen. Ja, grön, sade jag.

    ??? såg jag liksom att damen tänkte. Den är väl grön, undrade jag. Jag skulle vilja ha den åt vårgröna hållet, om man får välja.

    ?????? igen. Och så kom den klassiska repliken, den som Henry Ford använde i reklamen: ”Du kan välja vilken färg du vill – bara du väljer svart”.

    Gå inte på den niten. Grön asfalt är svart. Så är det bara. Vill ni ha annan färg så får ni täcka med konstgräs. Det är väl också OK antar jag. Men grön asfalt är det ju inte.

  15. Det där ser väl jättefint ut. Får det bara lumma till sig lite så blir det riktigt trivsamt. Eventuellt kan du trycka ner några pelargoner (det är de som i sämre översättningar av engelska deckare brukar heta geranium – då vet du, eller hur?) i den där betongkrukan.

  16. Själv är jag balkongbonde: I dag införskaffades åtta Pellisar, fyra Klockisar, och en vardera av tomat och Chili. Lobeliorna, Campanulan (jösses vad den tar sig). och Penseer är redan på plats och endera dagen ringer min Blomstertjej Anna när hon fått in Physalis. Återstår: Årets Joker, ett riktigt långskott(!) att sätta på det lilla bordet i hörnan. Få se vad det blir.

  17. Christer

    Apropå att bestämma sig för vilka blommor man ska köpa …
    Och det där kallas väl gräsarmering, Pysse?

  18. Gräsarmering är nog den korrekta termen, men betonggräs används också. Jag använder visst båda.

  19. PGW

    Engelsmännen brukar asfaltera eller gjuta cement och sedan måla grönt på. Förmodar att färgen kräver ett visst underhåll, men ändå mindre underhåll än en normal gräsmatta. Så kompletterar de med obegränsade mängder trädgårdstomtar av mer eller ännu mer anskrämlig sort.

  20. Orangeluvan

    Jag håller med alla. Särskilt när det gäller att strunta i befintlig jordmån och förutsättningar. Gå till en plantskola, köp sånt som ser fint ut, köp rolig fröer, köp tre säckar jord, åk hem, skicka barnen ner i källaren att hämta upp balkonglådor, avlagda spaghettikastruller, stridshjälmar, plantera, sätt minstingen som ansvarig för daglig vattning. Möblera om bland pottorna om du känner för det.

  21. Orangeluvan

    Men en planteringsfest låter ju också kul. Du lägger upp en skiss över tomten, jämte bilderna, och så får folk muta in sin planteringszon. Du tillhandahåller tio säckar jord och tjugo fröpåsar, i övrigt ombeds folk ta med frön och sticklingar och skott och överblivna plommontröd från den egna trädgården. Och så planterar vi. En skylt med skötselanvisningar, namn, idé och skapare måste förstås också förfärdigas under kvällen.

  22. BYOD? Hur blire me dricka? BYOB?

  23. och

    Bloggträdgårdsskylt i st f bloggservett? 🙂

  24. Beroende på omständigheter och förhållanden och orsaker kan tio säckar jord vara jättelite …

    (Skrämskott. Hum … sådana har jag också en del i min trädgård)

  25. PK

    Och inte bygga grill i fågelbadet, rensa det och fyll på vatten och låt små fåglar bada och simma och ha kul.

  26. …med tanke på vad skator och kråkor ställer till med utanför vårt köksfönster, ställer jag gärna upp på att finansiera En Grill.

  27. På norrväggen kan du klämma in såna där gullstavar eller vad de heter, de som är så vanliga norrut. En del grönt och så fina höga gula blomstavar framemot skolstart eller nåt. De kunde stå på norrväggen i Vindeln så då kan de stå på norrvägg i Eskilstuna.

    Häcken närmast betongkrukan kan du säkert kapa ner och hoppas att den tar sig igen och blir snygg.
    Frågan är bara när den ska kapas så att inte all kraft gått åt till att få blad på det som du sen tar bort.

    Vinbärsbuskar är en bra idé. Man får plocka vinbären men man behöver inte. Det finns fåglar som kan kalasa på dem när de flyttar.

  28. och

    Jord från tippen låter inte så där helsäkert när det gäller att odla ätbara saker. Hur är det med otäcka miljögifter i den?

  29. Annika

    (från den andra hälftens dator, vars tangentbord är konstigt och allt är jättedumt … )

    Yviga buskar som man tycker är fula/kala nertill/allmänt omöjliga kan man alltså kapa/såga/klippa mycket lågt, helt oavsett vad de består av. Om de dör av det säger man ”tackåajö”, gräver bort rötterna och sätter någonting annat; i övriga, och vanliga, fall skjuter buskarna nya skott och blir fina. På dem bara!

    (Undertecknat, hon vars ’net fortfarande är idiotiskt. En supportperson har i dag berättat för oss att manickelmojängen som serverar mobilt bredband bara döööör ibland, och dessförinnan leker döööööende svan. Så … min är inte helt avliden riktigt än, men uppenbarligen mycket mycket sjucklig, och i morgon, eller i övermorgon, får vi ta oss till stan och skaffa en ny. Suck.)

  30. Annika

    Beror på tippen, vad? Många soptippar har börjat greja och fixa och få fram mycket god planteringsjord — det är en möjlighet man får förhöra sig om hos lokal förmåga.

  31. Lo

    Har ingen talan här- jag gillar maskrosor!

  32. Oj, jag glömde visst att nämna en i sammanhanget viktig detalj: jag gillar inte pelargoner.

    Och säg nu inte att jag har fel, för jag gillar dem bara inte. Jag tycker att de är håriga och att de luktar kattkiss samt att färgerna är mesiga.

    (Men alla ni får gärna tycka om dem. Det gör inget.)

  33. Jag har nån sorts emot dem jag med. Men det finns ju allsköns andra ”den blommade en sommar”-blommor som man kan köpa på köpa-blommor-affärer. (Alltså alltfrån ica till garden center).
    En sån där stor rund kruka skulle jag plantera med något högt i mitten, omgärdat av nåt halvhögt i ringen utanför och så nåt lågt längs kanten, kanske rent av nån sorts växt som ”rinner över”.
    Antingen ton i ton om man är sån, eller i massor av olika färger om man är sån.
    Det kan man ju prova sig fram om när man handlar.

    En annan sak. Gör inte allt samtidigt i hela trägårn. Välj ut nån del där lagom mycket arbete ger lagom mycket nöjdhet. Se och lär av vår vän Karin.

  34. Örjan

    Matträdgård eller blomstertdito?
    Matvarianten:(som klarat grannars skugga),
    -litet hallonsnår
    -vinbär/krusbärsbuskar
    -rabarberland

    Rabarberlandet viktigast. Påstås att grop skall grävas och bottnas med mycken brunnen gödsel, Därefter plantering för god tillväxt.
    Men
    Ytterligare kvävetillförsel anses lämplig.
    Tänker mig att, framför allt herrgäster, kan hänvisas till rabarberlandet, när behov trycker på.

    OK i övrigt, för kryddnings skull, och lättodlat
    -inhägnade (pga örternas jordrevor) plantor med
    -kungsmynta/oregano
    -grönmynta
    -pepparmynta
    -äkta fransk dragon
    -libbsticka (?). Obs kan efter några år i soligt läge bli 2 m hög och buskig.
    Lycka till med odlandet!

  35. Jag är så fascinerad av odlingstips för rabarber. Alla rabarber jag någonsin har träffat lever och växer energiskt, behöver aldrig någon som helst omsorg, blir bara gladare ju mer man äter av dem, och skickar upp två meter höga och ursnygga blomstänglar mitt i sommaren varefter de självsår sig och dyker upp där man minst anar.

    Puh. De kanske inte trivs överallt. Men. Hos oss är rabarber alltså närmast ogräsartad. Och, ännu märkligare, där mamma och pappa bodde, ett gammalt ställe som ursprungligen väl hade frambrottats ur sturig barrskog och där matjordslagret var kanske decimeterdjupt ovanpå alven, där växte rabarbern som galen.

    Så vad jag egentligen ville säga är att Lotten har rabarber, alltså kommer hon att fortsätta ha rabarber vad hon än gör i trädgården!

  36. Dessutom tillfogar jag gärna till Örjans lista, bara för att utöka varningen: oregano/kungsmynta (ja, det är samma sak) är outrotlig, blommar fantastiskt vacker och länge, älskas av alla humlor, bin och fjärilar, och självsår sig så att den så småningom finns i hela trädgården oavsett var man vill ha den.

    Och om man planterar mynta (grön-, peppar-, -krus osv) där den trivs och får fäste, utan att begränsa dess underjordiska utvidgning medelst bottenlös hink, cementrör eller vad det nu må vara, så kommer man förr eller senare att få bända upp och riva bort en kvadratmeter expansion varje år. Skojar inte. Alla myntor är underbara och användbara, men också osannolikt expansiva monster.

    Men. Detta betyder att sådana kraftfulla kryddväxter är helt underbara i trädgårdar där innehavaren inte vill hålla på och dutta så mycket. För hur slarvig hen än är kommer hen alltid att ha oregano och mynta, underbara och mycket användbara växter, och det kommer att vara vackert och doftrikt och fullt med bin, humlor och fjärilar — och insekterna behöver hjälp!

  37. och

    ”Många soptippar har börjat greja och fixa och få fram mycket god planteringsjord” – jag är djupt misstänksam mot soptippars fixande och grejande. Över huvud taget mot allt fixande sedan idioter på sjuttiotalet började anse att man kan vräka rötslam över åkrar, så att vete i Sverige nu innehåller mängder av kadmium. Barn ska inte äta mycket vete, så är det. Var man kan hitta ogiftig matjord vete fasen, no pun intended. Gamla betesmarker, kanske? Någon fårahage?

  38. Örjan

    Til pelagoners försvar.
    Vad vore turistbilder från Bayern/Tyolen utan dess husgavlar med pelagoner i blomsterlådor och i massor. Där är de vackra att titta på. Plus. Slipper lukta på.

  39. och, såvitt jag vet har alltså en del moderna soptippar — eller vad de nu kallar sig numera — återvinningsanläggningar — jamen jag menar steget efter återvinningsstation men före läbbig tipp — jomen i alla fall, jag förstår precis vad du talar om, och du har rätt i misstänksamheten, och nu måste jag nog börja om från början för meningsbyggnadens skull.

    Ä-hum. Så här. Ju mer och ju bättre hushållen sopsorterar, desto större är möjligheten för inrättningen som tar emot soporna att göra någonting med dem. Så på sådana sopstationer som tar emot trädgårdsavfall — och det gör många, numera — och som bryyyyr sig om vad de gör med det de tar emot — vilket kanske färre gör, men antalet är inte försumbart — där komposteras just organiskt avfall tills det bildar god matjord.

    Jadå, jag vet att man måste ta reda på fakta, och det ordentligt, men det finns kommuner där avfallshanterarna faktiskt frambringar utmärkt och ogiftig matjord. Och alla sådana initiativ bör naturligtvis uppmuntras och understödjas på alla tänkbara vis. Fast … det gäller såklart att ta noga reda på alla förhållanden innan man ber om ett lass till sin egen trädgård.

    (Åkej. Man frågar kommunen, och avfallshanteringen, och om man är osäker, sin lokala trädgårdsförening. Kolla vilken som finns, de är aldrig svåråtkomliga!)

  40. Örjan, pelargoner är möjligen s.k. tantblommor, och jag förstår i och för sig folk som inte gillar dem för att de (inte folk utan pelargonerna, menar jag ju) luktar lite konstigt (nej, jag menar pelargonerna, inte folk) om man tafsar på dem (inte folk, utan pelargonerna — get your mind out of the gutter) och de kan se lite stela ut (fortfarande pelargonerna, häng med lite nu) men det finns få sommarblommor som är så tacksamma, praktfulla och lättskötta. Och när de trivs är de verkligen vackra. (Och det är folk också. Så … var var vi?)

  41. och

    Annika: Den där sista kommentaren var verkligen rolig. Nu har jag fina bilder i huvudet av tacksamma, praktfulla och lättskötta tanter som trivs och är vackra!

  42. My work is done.

  43. och

    Och enligt looduskalender blev det inget Piret-ägg idag heller. Sexorgierna har avtagit, Madis hämtar fisk och bark och krafsar fram Oksanas ägg för att ruva det, och Piret käkar fisk eller sitter på kameran och hojtar. Hon har haft en dålig hårdag också, meddelar en av observatörerna. Nattinatt.

  44. PGW

    Äsch låt myntan härja, jag har recept på en jättegod sommardrink som kräver mängder med mynta.

  45. Christer

    Håller med Den Ljusgröna, mojito är jättegott, liksom yoghurt/mynta/vitlök(/lime)-sås till grillat!

  46. Förlåt min onärvaro — jag har haft problem med proxyservern, vilket jag inte ens visste att man kunde ha.

    (Jag ligger i min mammas soffa i Högdalen. Shiiiit vad det låter mycket här i Stockholm. Första sopbilen började dundra kl 06, häromnatten var det skottlossning i lägenheten under mammas och nu måste jag snart ge mig iväg för att hinna några kilometer bort på en dryg timme. I am certainly a landsortsbo nuförtiden.)

  47. PGW
    Där har vi förklaringen! Man blir ju inte grön av att äta grönsaker eller fet av att äta fett – men Mint Julep, Mojito och andra trivliga drycker kan nog extrahera tillräckligt med färg ur växterna för att det ska märkas exteriört.

    Lotten – med servrar har man inte annat än problem. Speciellt med ombudsmannaservrar.

  48. hyttfogden

    Man ska också akta sig för svartrot och skockor av olika slag. De tar lätt överhanden. Jag är tant alltså tycker jag om pelargoner och allra finast är dom när fröna har grott och de två första hjärtbladen slår ut.

    Westerlunds blomma har jag svårt för men man behöver ju inte ha sånt som man har svårt för. Dr Westerlund i Enköping var mycket i ropet på 1880-talet. Folk kom från hela landet, inackorderade sig
    hos någon ”tant med pelargoner” och ställde sig i kö på hans mottagning.

    I ett brev från 1885 beskriver familjerna på Mårsäter och Brotorp hur de söker för diverse krämpor. Fru J på M var dock för tjock för att Westerlunds kurer skulle kunna ta så hon får rådet att ägna sig åt ”banting” innan det kunde bli aktuellt att komma åter till doktorn. När sålunda båda två familjerna lämnat mottagningen troligen med lite dåligt samvete för vad de brukade sätta i sig och dricka, ville karlarna gå på lokal och ta sig en grogg men för att i någon mån rätta sig efter ordinationerna beslutade de sig för att varva groggarna med ett glas ”bilinervatten”. Obs stavningen av ordet ”banting”. Nytt ord för svenskan att ta hand om.

  49. Magnus Andersson

    Bilinervatten finns!
    Eller fanns.

    Och det var lyckligtvis inte avkok på boveteplättar.

    Man kan mycket detaljerat få se hvad bilinervattnet innehöll enligt Redtenbachers analys i professor Cleves Kemiskt hand-lexikon från 1883 (med upplysande teckningar).

    Dessutom kan man jämföra det med vatten från andra spännande källor. (Püllna-vattnet verkar ha innehållit vådligt mycket svavelsyra, tycker jag, och Saidschützer-vattnet ligger inte långt efter. Men redan Bellman gillade det.
    Byn Püllna med sina källor fick f.ö. ett tragiskt öde, läser jag – den REVS 1978 för att Tjeckoslovakien skulle bygga ”statliga byggnader” där.)

  50. Men nu! Va, bilinervatten, jätteintressant!

    (Men jag kan inte läsa om det nu. Sa strax föreläsa för 37 pelagoner. Eller om det var nåt annat.)

  51. Om jag ska köra från Frihamnen kl 16:03 och ta mig till Bollhuset i Eskilstuna så snabbt som möjligt måste jag genom Stockholm enligt Eniro. Jag vill inte! Jag förstår att vägtullarna är till för att man ska undvika att köra genom en myrstack, men hur gör man för att slippa?

    Har någon tänkt på en luftbro eller en cirkellinje så att man SLIPPER centrum? (Slå mig inte nu om jag påtalar det uppenbara.)

  52. Christer

    Kan du inte få Eniro att välja en annan väg med hjälp av funktionen Lägg till stopp?

  53. Om inte Hjulstabron är påseglad (igen) så finns ju nya bron väster om Strängnäs. Men köerna från Frihamnen ut mot Enköping slipper du ändå inte. Tråkig tidpunkt.

  54. Ja just det. Köer. Och här var jag mest irriterad på VÄGEN – köerna hade jag förträngt.

    Så: vad tror ni? Är det bättre att sikta mot Enköping än Södertälje? Oj, den vägen är 30 minuter längre. Hm.

  55. Trettio minuter på landet är bättre än – i värsta fall – 60 minuter i gas och kö. Jag skulle absolut köra till Enköping och sedan ner över bron mot Strängnäs. Efter 20.00 ungefär skulle jag köra via Södertälje. Då har köerna lagt sig.

  56. Men vad mycket vatten det finns. Som man inte främst seglar i eller bygger broar över. Biliner. Huh.

    (Själv är jag mest bekant med de närmast belägna källorna, såsom Medevi, Porla och Loka. Medevi har jag aldrig sett på flaska, Porlavatten fanns förr men det är väl borta nu, medan Loka förstås är ett jättemärke som just i dag hade en reklamfilm om vatten som skulle smaka chokladglass. Kakaduan som satt på soffryggen — pippins lekstund var alltså anledningen till att vi befann oss vid teven — blev mycket förvånad över våra spontana kräkljud. De olika fruktsmakantydningarna är illa nog, men choklad?!? Varför får inte vatten bara smaka vatten, dvs. ingenting?)

  57. Okej, ja, jooo. Så ut från Frihamnen, mot Enköping och sedan mot Strängnäs och sedan hemåt. Japp, jag hinner nog till matchstart. (Coachar bara, så uppvärmningen behöver jag ju inte.)

  58. Jag röstar också på E20. Sen det blev trefiligt ända fram till Sö´tälje (Mia Sjökvists, Radio Stockholm, uttal) är det riktigt uthärdligt den vägen. Kör förbi Stadion, höger på Valhallavägen och sedan skyltat till E4S. Var noga med att ligga i rätt fil så att du inte hamnar på Sveavägen eller i Vasastan.

    Och trängselskatt blir det mycket riktigt. Du är ju innanför tullarna. Då kommer man inte undan med annat än en Ålandsbåt och sen Eckerölinjen till Norrtälje. Garanterat osnabbt.

  59. Magnus Andersson

    Polisrapport: 1 kilometer sydväst om Frihamnen, utanför Berwaldhallen vid amerikanske ambassadörens residens, har under hela dagen stått fler polisbilar och -motorcyklar än man har sett här sedan 11 september 2001. När jippot hos ambassadören ska flytta sig nån annanstans, gör man nog bäst i att undvika innerstan. Alltså: mot Enköping.
    Såvida diplomatgästerna inte ska till Arlanda, förstås.
    Realtidsuppdatering: Nu ser poliserna ut att ha åkt! Fältet är kanske fritt! Eller så har de spärrat av på ett annat ställe.

  60. Va fan har trängelavgiften för betydelse? Det är ju bara några tior. Allt annat inverkar mer.

  61. Valhallavägen-Norrtull är knappast innerstan. Dessutom är det inga eskorter vid fyratiden enligt SR Stockholm.

  62. Rapport: jag står helt stilla sedan 15 minuter ungefär 100 meter från Tennishallen och har tagit fram datorn och skriver detta som vore jag på ett kontor.

  63. Lyssna på 103.3

  64. E20 I nuvarande trafik: 1 timme 40 min
    E18 Ingen trafikinformation: 1 timme 42 min

  65. Orangeluvan

    Jag fick höra av en kollega att det var enorma trafikstockningar pga att Jim Carrey var i stan. Jättekul, tyckte jag.

  66. …’ingen trafikinfo’ betyder att roboten har räknat på fartgränserna och inget annat. Tjofllöjt.

  67. Orangeluvan

    Hörrni, den där planteringstillställningen som Lotten planerar med oss, den borde förstås ha flera tävlingsmoment och upprepas år efter år. Av sin plantering ska man kunna tillverka, krydda eller dekorera en dryck (självklart bör alkoholfria alternativ vara representerade). Och så kan man vinna priser. Första året blir det inte så mycket priser, för inget har vuxit eller bryggts. Men sen brakar det loss. Och gissa vad det kommer att springa besökare i trädgården för att pyssla om, gödsla, vattna, flytta, noppa sina telningar, alt muta Lotten, hennes barn, man eller grannar att göra detsamma, för att vinna tävlingarna! Eller?

  68. Orangeluvan

    Jag ser framför mig hur Lottens trädgård om fem år är med i inredningsreportage, eller vadhettere, utredningreportage, eller andra reportage i Trädgårdhsjournalen och det oohas och aaahas över den prunkande prakten och Lotten intervjuas: Vad heter den här spännande växten? Vad hade du för idé? Vem är din trädgårdsförebild? Och Lotten flackar med blicken och säger mystiskt samtidigt som hon rycker på axlarna slår ut med händerna:

    – Det var BÅSET.

  69. Magnus Andersson

    Sedan nya motorvägen över Sagån blev klar, kan man också fundera på att åka Enköping–Västerås–Eskilstuna och därmed slippa den slingriga och backiga riksväg 55. Men det hjälper ju inte när man sitter vid tennishallen.

  70. SR Stockholms tjänstgörande trafikredaktör anser att Enköping(-ståget?) just nu är snabbaste vägen. Köer från Moraberg sinkar E4S.

  71. Magnus Andersson

    Uj, uj, nu kommer snart Fogh Rasmussen i kortège från Arlanda på väg mot Grand Hôtel, enligt SR! Hur ska det gå?

  72. Örjan

    Orangeluvan: Jim Carrey i stan.
    Missförstånd.
    John Kerry däremot i Stockholm. Har antagligen besökt USA-ambassaden. Därav det stora antalet polisbilar där för en tid sedan.

  73. Magnus Andersson

    Jag har amerikanske ambassadörens residens utanför fönstret, och kan meddela att stiliga amerikaner i kostymer i div. grå nyanser har rört sig fram och tillbaka dit under dagen. Dock svårt att se på håll om det var Kerry eller Carrey. Det tycks finnas en folklig uppfattning om att det verkligen är skådespelaren; men var det inte så att Orangeluvan bara var rolig?

  74. Lägesrapport, Lotten?
    Det här börjar bli lika dramatiskt som fågelns näste.

  75. Under några år på 00-talet hade jag ett arbetsrum som vette mot den amerikanska ambassaden. Lite nervöst var det allt emellanåt, särskilt när vi fick veta att Den Speciella Plastfilmen man hade anbringat på våra rutor inte hade någon som helst skyddsfaktor när det gällde det farligaste vid en smäll: Glassplitter.

  76. Sara

    Om jag hade varit dig hade jag planterat något slingrande som döljer staketet till rullstolsrampen. Murgröna, kanske? Den har fördelen att den är vintergrön också. Eller något ettårigt som både slingrar sig och blommar färgglatt. Här begränsar mina artkunskaper mig, men förra året planterade jag i alla fall kejsarvinda (har jag absolut för mig att den hette) i ett par krukor på balkongen och den växte och slingrade sig så att det knakade och blommade med stora mörkt rosa blommor (har jag för mig, men det var inte gult i alla fall!). Mycket praktiskt om man vill ha ett snabbt resultat. Luktärter är också trevligt (och i fallet med luktärter har jag lärt mig att man inte ska vara så mesig utan klippa ner dem en bit innan de vuxit sig för höga, då förgrenar de sig och du får ett tätare slutresultat). Sedan finns de ju sådana där fuskluktärter som inte doftar, men som blommar fantastiskt vackert och som kommer år efter år utan att du behöver göra något . Också mycket praktiskt.

  77. Magnus Andersson

    Numera skulle man förstås ha sagt att det var just skyddsfaktor man klistrade fast på rutorna.

  78. PK

    Orangeluvan, du är ett geni! Jag vill tävla med en plätt i Lottens trädgård, odla rusdrycker och sånt. Maskrosvin kanske?

  79. Bess

    Men grön betong finns (till skillnad från grön asfalt). Och röd. Och gul. Men inte blå, för det är av nån anledning svårt att få till.

    Annars röstar jag på vinbärsbuskar och kärleksört. Kärleksörten gillar att bli kissad på. Rådjuren gillar den inte. Fin på vintern (om man gillar torkade blomstänglar i rabatten). Lätt att föröka (sätt i vatten och vänta på rötterna).

  80. Orangeluvan

    Örjan: jag vet. Det var därför det var så kul. Tror att även Jim Carrey skulle skratta gott.

  81. PK, den här är till dig!

  82. TUUUUUUUUT! TUUUUT!

    Båset har lyckats ännu en gång: det blev med oerhörd våna Enköpingsvägen, vilket tog 2,29 timmar – jag sprang in i baskethallen en minut före uppkast!

    Om jag hade tagit Södertälje-hållet hade jag suttit kvar i Läggesta fortfarande, för där var det totalstopp! Yeah! (Och vi vann båda matcherna.)

    Och så välkomnar vi Sara tillbaka i båset och passar på att utnämna Orangeluvan till festgeneral. Kan vi baka in båsorkestern och bloggtofsen i trädgårdsbestyren?

  83. Tack! Det har varit en pärs – blodtryck och puls på letala nivåer. Måste återställa med en stenkare.

  84. Orangeluvan

    Jag är trädgårdsfestgeneral! Jag är trädgårdsfestgeneral! Betyder det inte att vi måste utse några fänrikar och meniga och korpraler och vad det nu kan heta? Och minröjare och läkare utan gränser och skökor och skarprättare och mässpersonal och telegrafister och budbärare och menige Ryan?

    Alltså, det var ju min kollega som i hastigheten sa fel namn, han Jim. Jag förstod ingenting, jag trodde verkligen att det var han Jim, men inte varför han skulle orsaka stockning så att Lotten inte skulle komma hem i tid. Men ganska snabbt kom jag på att kollegan menade han John, inte han Jim.

  85. Orangeluvan

    (Lotten, det här kommer att sluta med att det är jag som står där ensan med tio säckar jord och strängt beordrar mig att sätta potatisen i raka rader.)

  86. Här får jag en vision av General Bussig (Åke Hodell) i kombination med Blomsterfesten i täppan (Elsa Beskow). En orange brandhjälm vill också vara med i visionen.

  87. Men si potäter gillar jag ju! Ser de inte lite grann ut som pelargoner?

  88. Vaffö måste man nödvändigtvis inmundiga det som ska odlas hos Lotten? Kan man inte få odla vejde istället, eller indigo eller nån annan färgstark ört?

    Fungerar murgröna på Lottens breddgrader förresten?
    Eller ska man tänka kaprifol eller klätterhortensia eller pipranka istället?

    (Jag anar att jag inte ska plantera någon kaprifol förrän vi har målat den väggen, ety den förra, numera nerfrusna stendöa kaprifolen var ett ymnigt exemplar som krånglade till allt vad måla vägg hette. Tur att vi redan då opysslade med sådant.)

  89. Regeringens nya humorsatsning kanske? Efter Eddie Izzards diskussion om Force majeure pratar dom med Jim Carrey!
    Och Niklas, det var huvudet på spiken va? Kul!

  90. (Oj vad jag skrattade åt texten Niklas länkade till, och jag har aldrig ens läst Dan Brown!)

    Om man ska dricka trädgården bör den förstås ägnas främst bär och örter. Om man ska äta den kan man fortfarande ha bär och örter, men man kan också följa laissez-faire-filosofin. Ty de flesta ogräs är eminent ätbara. Låt brännässlor, kirskål, maskrosor, våtarv med flera växa så mycket de vill, ät av dem, och slipp all rensning. Men gå aldrig barbent …

  91. Även om det har handlat väldigt mycket om vägval här i båset så ska ni vet att jag tar era ordlingsråd på största allvar.

    Och festplaneringen likaså.

    Men nu måste jag förbereda etymologier till imorrn. Ett himla flängande, det är vad det är.

  92. Tro det eller ej, jag läste först ”etymologier” som ”etyl-monologer”. Kan det vara nåt i vattnet?

  93. På tal om etylmonologer så kan jag meddela att stenkaren ikväll blev en variant av en Dry Martini, som kallas Gibson. Oliverna var lite ankomna, men syltlöken var OK. I morgon blire E18 till Välling by the sea.

  94. Att frivilligt lägga lök i spriten har jag aldrig fattat mig på. Men jag gillar inte oliver heller så i min martini får endast förekomma en skärva citronskal, om några vegetabilier nödvändigtvis ska i.

    (Måste jag genast skriva så att det blir tresiffrigt på kommentarräkningen.)

  95. Fast det tresiffriga beror nog mest på mitt veliga bilmeckande. Huga, hörni: att sitta i bilkö förkortar mången människas liv, sanna mina ord.

  96. Cecilia, om man odlar växter med ätbara bär eller frukter
    så får man ju lön för sitt slit. I synnerhet Lotten med familj
    som verkar tycka om att hålla på och grejsimojsa i köket.

    Bärbuskar har ju den fördelen att de bär som man själv inte
    mäktar att ta hand om/äta upp ju kommer fåglarna till godo.

    I sådan fall så har man ju slagit fyra flugor i en smäll.
    1. Man får en trevligare trädgård.
    2. Man får goda bär att äta.
    3. Man får ett rikare fågelliv på tomten/i trädgården.
    4. De bär man själv inte kan ta hand om, tar småfåglarna hand om.
    Så en solklar win-win-situation.

  97. Lotten, så länge du inte skaffar personlig reg.skylt och skriver D-FENS på den …

    Bilköer är bara ännu en av alla anledningar till att jag bor bra där jag bor. Om vi möter mer än två bilar på de tre kilometerna mellan oss och mackkiosken (närmaste stället där vi har möjlighet att byta till oss saker mot pengar, över huvud taget) säger vi gärna ”vilken trafik!”

  98. Magnus Andersson

    Varför smakar inte mineralvatten mineraler nuförtiden?
    Eller gör de det?

  99. Magnus, jag undrar om inte de flesta vatten som säljs som mineralvatten bara är vanligt krandito. Har man inte sett på teve/hört på radio diverse undersökande reportage som hävdar just det? Och förresten är det ofta nästan lika mycket salter och sånt i kranvattnet som i källorna (dvs skillnaden, beroende på var man får vattnet, förstås, är mindre än man kan tro). Samt har jag hört att kranvatten i allmänhet är nyttigare än mineralkällvatten, egentligen. Samt, samt om det verkligen är det äkta källvattnet i flaskan och det är kolsyrat så misstänker jag att prickarna gör att man inte känner smaken.

    Varefter de slänger i en dutt päronarom eller nåt och det smakar unket i stället. Blä!

  100. Annika
    På vår lilla väg brukar vi utropa ”En trafik!” när det passerar ett fordon av något slag. Fordon är då oftast hästkärra, snöskooter eller traktor. Ganska sällan vanlig bil. Det beror på att det är en sekruttväg.

    Du är oväntat fördömande när det gäller grönsaker i drycker. Tänk på att det lätt kan uppstå bristsymtom om man bara dricker ren sprit. Det är därför man stoppar i grönsaker och frukt. Det har också den effekten att bartenders kan ta ut lite extra för sina alster och – framför allt – att författare av drinkböcker kan leva hyggligt på sitt skriveri. Hur hade Arne Häggkvist klarat sig om inte grönsakerna funnits?

  101. Köa är vad vi kallar för en långsam naturupplevelse. Vi brukar även passa på att prata och ha trevligt eftersom vi nästan alltid köar tillsammans, eftersom vi pendlar två timmar varje dag. Ibland får PK lyssna på radio medan Pysse är tråkig och jobbar i bilen och i december funderar vi över dagens lucka. Såååå farligt är det inte, varken att pendla eller köa.
    Däremot skulle jag ju hellre cykla eller gå till jobbet, för tiden och vardagsmotionens skull!

  102. AndersG

    Precis Pysseliten.
    Att verkligen bemästra köandets konst är få förunnat. Det finns till och med de som bli lite stressade. Att tillsammans (med sin älskade kanske) sakta glida fram mitt bland en massa medmänniskor, just då med samma riktning i livet (hrmm) – det är nästan som poesi.

  103. PK

    Tack Niklas, jag gissar på Dan Brown. 🙂

  104. Ja, och som PK nyss pepåkade här hemma så är ju köa ensam typ det tråkigaste som finns i hela världen! Det är då jag ringer hem och desperat frågar efter genvägar, som jag ändå aldrig tar för jag skulle köra vilse.

  105. Men DÅ har man å andra sidan tid att träna på att busvissla!

  106. Varsågod PK! För en gångs skull tror jag du har rätt.

  107. PK

    Niklas, jag brukar väl ha rätt? Det är ju frågorna som är felaktiga.

  108. Självklart PK, tänkte inte på det.

  109. Orangeluvan

    Nämenalltså, jag ansträngde mig verkligen för att inte vara drogromantisk. Rättning i leden från generalen. Alkoholfria alternativ är välkomna. Och märk väl: brygga eller dekorera. Så de där fina blomstren kan man hänga på flaskan eller låta flyta omkring i drycken (så länge den inte innehåller oangenäma smaker eller gifter.)

  110. Örjan

    Ingemar Unge skrev för decennier sedan ett kåseri om köande bilister.
    Något om hur han gick fram och tröstade dem, ibland gav dem mat, så att de inte skulle bli desperata. Vill minnas att det var på Kungsholms Strand.

  111. Mårbacka. Är det inte en pelargonsort? Finns det ingen Sundborn? Det kanske är en potatis!

  112. och

    Niklas’ länk igår – haha! Tack!

  113. Sara

    Just det odlingszoner. Och jordmån. Mina odlingsråd var därför kanske inte de bästa. Jag bor i Skåne så det där med odlingszoner behöver jag oftast inte ta så stor hänsyn till och dessutom har jag endast en balkong, inte en trädgård så jag måste ju ändå köpa jord på påse så jordmånen behöver jag inte heller den ta någon vidare hänsyn till. Men. Jag röstar fortfarande för att du planterar något slingrande som täcker staketet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.