Hoppa till innehåll

En helt annan stad

Jag sitter på tåget mot Malmö – en stad som jag som f.d. lundabo på den gamla goda tiden inte besökte oftare än, säg, Korpilombolo. Jag sitter för första gången på platsen alldeles bredvid toan, och det säger jag eder: folk är i största allmänhet väldigt nödiga. Genomsnittssittningen är på 4,20 minuter.

Jag och min kompis toan.
Jag och min kompis toan.

Men varken Malmö, Korpilombolo eller toan har med detta att göra. För nu ska vi tala om öde städer. (En ståuppkomiker från en storstadsregion hade här gärna gjort en busig association till Korpilombolo.)

Jag har som mål att besöka några av de mest spännande platserna som ligger öde sedan andra världskriget, men kommer nog inte att komma iväg på ett par, tio år. Då ska jag även försöka ta mig till till staden Centralia i Pennsylvania i USA, som till 1962 var en på det hela taget ganska vanlig, amerikansk stad med ungefär 2 000 invånare, järnvägsstation, kyrkor, hotell, skolor, postkontor och affärer samt ohyggligt många pubar.

Centralia 1962.
Centralia 1962.

Många arbetade i kolgruvan – och det är kolgruvan som är huvudpersonen i resten av stadens historia. Så här ser det nämligen ut på vägarna i Centralia idag:

Ser ni det lilla rökmolnet i mitten?
Ser ni det lilla rökmolnet i mitten?

Det som hände 1962, var att det började brinna i gruvan. Och sedan den dagen har det brunnit. Det brinner och brinner och inte ens alla traktens brandmän har kunnat släcka elden. Under de första 15 brandåren flyttade halva befolkningen medan resten nog hoppades att någon en vacker dag skulle kunna släcka. Men nej. Och när en mackägare 1979 tyckte att det var lite varmt i närheten av en av hans enorma, underjordiska behållare med bensin, kollade han läget genom att hissa ner en termometer. Som visade 80 °C.

Här skymtas Centralia-elden på ett foto från 1969.
Här skymtas Centralia-elden på ett foto från 1969.

Det finns många olika teorier till varför det började brinna, men till syvende och sist handlar det förmodligen om slarv – och de som får skulden är … brandmän som inte släckte relativt liten eld tillräckligt väl … Idag är ytan som brinner under vägarna, kyrkorna och husen 1,6 km2. De åtta personer som envist bor kvar, säger att det går så bra så att bo på en eld. Och nu längtar alla till 2016, när de utflyttade kommer att samlas för att öppna en tidskapsel som grävdes ned 1966.

centralia-vault

Och i Wikipedias artikel om Centralia står det:

”The borough is served by the still-active Centralia Fire Company.”

Share
Publicerat iBloggen

76 kommentarer

  1. AndersG

    Att skriva blogginlägg är nog också lite svårt, i alla fall sittandes i bilkö. Fast det gäller ju inte vår värdinna, så klart.

  2. AndersG

    Japp, PK. Tror det är därför dagens inlägg under resa inte var så kort och hetsigt som kommentarerna under resa i förrgår. Lever jag i något förgånget? Kanske. Heja SJ.

  3. Vad spännande! Var drar du upp alla spännande saker? Nu måste jag tänka så det knakar … *knak, knak* … Jag har aldrig hört talas om något liknande!
    Möjligen att Neapelbor är lite konstiga som bygger hus på Vesuvio fast den fortfarande räknas som aktiv, medan folk på Sicilien inte bygger hus på ”sin” vulkan, Etna! Samma land, olika sorters folk!
    Men VAD är det som brinner där nere? Helt obegripligt …

  4. Nejnej, jag är här och föreläser (om fem minuter) och ska sedan kasta mig på ett sekrutt-tåg mot Göteborg, där jag ska sova och sedan jobba hela dagen imorrn. Sedan ska jag heeeeem och titta på spektaklet på tv!

    Visste ni att det tar lika lång tid att åka tåg mellan Malmö och Göteborg som mellan Stockholm och Göteborg?

  5. AndersGM

    Kan man inte åtminstone försöka konvertera Centralia till ett kolkraftverk och installera skorstenar med avgasrening?

  6. Ett annat hett ställe jag känner till heter Darvaz och ligger i Turkmenistan. (Rulla neråt, det finns massor med bilder) Det bara brinner och brinner …

    Förresten borde det väl gå över någon gång, men jag tänker fortfarande för en bråkdels sekund på mellanmål och mellanöl innan det blir melodifestival, när jag ser ordet ”mello”. För mig ser det tydligen ut som en variant på ”mellis”.

  7. och

    Kan man inte använda all den energi som skapas under marken i Centralia? Eller är det för farligt?

  8. Nu sitter jag i en bastu som kallas Öresundståg. Det är fel på termostaten så jag och andra sitter i linne och svettas. Och så misstänker jag att mannen bredvid mig sitter och smygfiser ägg.

    Jag leker nu att jag är Bruce Willis.

  9. Orangeluvan

    Efter att i Oslo i måndags fått frågan: ”Ska du ta Stockholmståget hem?” (vilket jag helt missförstod först, trodde det var en norgehistoria fast tvärt om, äsch, you had to be there) fick jag plötsligen lust att åk just tåg mellan Stockholm och Oslo. Ett direkttåg tar bara fem timmar, vilket bara är nån timme mer än krånglet tar när man flyger. Men ett nattåg, ännu bättre!

    Jodå, SL föreslår snällt:

    20:40 Stockholm C
    SJ, Regional, Tåg 965

    22:32 Örebro CByte 1
    22:50 Örebro C
    Länstrafiken, Länstrafik, Buss 500
    23:35 Karlskoga bstnByte 2
    23:35 Karlskoga bstn
    Värmlandstrafik, Länstrafik, Buss 500
    00:05 Kristinehmn stnByte 3
    04:05 Kristinehmn stn
    Värmlandstrafik, Länstrafik, Buss 500
    04:50 Karlstad bstnByte 4
    05:32 Karlstad C
    Tågkompaniet, Övriga, Tåg 8901

    07:17 KongsvingerByte 5
    07:36 Kongsvinger
    Tågkompaniet, Övriga, Tåg 1008

    08:56 Oslo S

    Men liksom… Vem godkänner sådana här resförslag?

  10. Sara

    Det går liksom inte att undgå att det är mello på gång när man besöker Malmö dessa dagar. Till och med jag som inte riktigt drar jämt med hela mellospektaklet i vanliga fall har frivilligt gått den malmöitiska gågatan fram och tillbaka två eftermiddagar i rad bara för att det är roligt med allt folk och allt ståhej. Och som grädde på moset deltog jag i en sjungande flashmob för att hylla Robin. Det roliga (eller sorgliga) är att jag nog inte ens har hört hela Robins låt (den spelas sällan på P1) utan jag lärde mig bara refrängen som vi skulle sjunga.

  11. Orangeluvan, det låter som en sorts flashmob fast tvärtom, liksom. Så många olika allmänna kommunikationer som möjligt. Fast det hade varit ännu bättre om de hade fått in en taxi, en rikshaw och kanske en lånecykel någonstans också.

  12. hyttfogden: den ryker lite, stinker en del, och besöks ofta åtminstone på sommaren. Såvitt jag vet har den inte slocknat, men hårda vintrar åker de skidor på den också.

    (Ful, intressant, giftig, intressant, äcklig, intressant … )

  13. PK

    Brus Villis har inte nudelsoppa på huvudet. (Låter det inte som titeln på en bok av Håkan Nesser?)

  14. … nudelsoppa, nu blev jag bortslirad …

    Vad jag egentligen tänkte säga var att om man blir lite fööör nervös över tillståndet i noir-deckaren till fiskgjusebo, så kan man trösta sig med förhållandet i det estniska havsörnsboet här. För där finns en unge som växer något alldeles otroligt. Samt ser ut som en badrumsmatta emellanåt. Just nu sitter mamman och sover och ungen ligger och liknar mest en lammfäll. Men den är fet och frisk!

  15. Jag har äntligen fått potatisen i backen. Det är jättesent. Pelargonerna har inte kommit ut i verkligheten än, men det beror mest på att allt, alllllllt är så vanvettigt sent i år.

    Å andra sidan verkar skatorna idka sportdykning i dammen, så ivriga är de att bada. Och vi har salamandrar. Uj. UJ, vi har salamandrar!

  16. Det här med att (om vi nu ska återvända till blogginlägget) man inte kan
    1) släcka
    2) ta vara på energin.

    Det är ju jättekonstigt. Verkligen.

  17. Örjan

    Annika: Även jag fick ned potatis idag. 8 st förgroddade och rotslagna (legat på bädd av jord, plus täckta med tunnt jordlager)
    Rätt beteckning är antagligen att jag planterade förgroddade potatisar
    Bara 8? Ja bara 8 kvar efter att jag redan satt 20 knölar i olika plastbackar för separatodling.
    4 knölar per gammaldags blå mjölkback och 6 i en fiskahandlares gamla frigolitlåda (Leroy lax).
    Hoppas och tror att de blir klara till midsommarsillen.
    Första gången jag provar med lådodling av potatis

  18. Man kan ju borra efter olja på havets botten, ta upp klibbig oljesand och vända ut och in på sig och miljön för att göra den användbar! Det kan väl inte vara så svårt att leda upp gasen på ett kontrollerat sätt så den kan användas/förbrännas till nytta?

  19. Nope, Canada. Men kanadensare.

    (Man får förstås skriva Kanada om man vill, men jag minns de hetsiga diskussionerna vi hade kring detta på Nationalencyklopediredaktionen 1989. Canadafalangen vann, och då fann jag mig i det. I samma veva bytte Burma/Myanmar namn, vilket fick oss att gråta blod av förvirring.)

  20. Kvarntorpshögen nästa! Tack för tipset Hyttis och Annika! Det där stora hållet i Turkmenistan som Annika och Örjan länkat till verkar ju vansinnigt energirikt!

  21. PK

    Fan, glömde. Jaaaa, jaaaaa, neeeej. Kanada! Inte Canada på svenska. Aldrig! Sen skiter jag blankt i vad någon falang på någon cyklopedi påstod på stenåldern. Kanada!

  22. Magnus Andersson

    Så här nedrigt är minsann språkrådet mot NE:

    ”NE duger ofta som källa. Man ska dock komma ihåg att NE för främmande namn ofta använder originalspråkets (latinska) namnform, och man infogar ibland speciella diakriter och andra uttalsangivande element (t.ex. för arabiska namn) som knappast används i svensk sakprosa i övrigt. Det innebär t.ex. att NE rekommenderar Canada och Athen, medan Språkrådet, TT och den svenska språkvården i övrigt förespråkar hävdvunna svenska former som Kanada och Aten.

    NE duger alltså inte riktigt alltid. Tur då att det finns andra källor att rådfråga. Det kan innebära lite detektivarbete, men till slut hittar man nästan alltid fram till ett bra svar.”

  23. Helt korrekt, Magnus Andersson. Nedrigt!

    (Men visst – NE h

    ”DET BLIR FÖR MYCKET BASKET!” sa Niklas Wikegård om Tre Kronors usla spel.

    Nä nu!

  24. Oj. Jag blev alldeles till mig igen.

    NE har verkligen inte rätt i alla lägen. Många av besluten som vi i oförstånd fattade är dumma. Men jag hejar troget på NE som vore det mitt favoritlag.

  25. PK

    Nu blir det jobbigt. Jaaaa, jaaaa, neeeeej, neeeeej, jaaaa, neeeeej, jaaaaaaa, jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa!!!

  26. Tre kronor vann mot Kanada och gick till semifinal efter en av de kallaste, hårdaste straffarna jag någonsin har sett.

    (Ser nu hur jag håller mig väldigt lugn?)

  27. Puh!

    Jag har tagit del av det mesta av ishockeymatchen från ett angränsande rum, för jag blir alldeles för nervös annars. Redaktörn, som satt framför TVn och kollade sa att det var ju rätt kraftfulla kvinnor. Inte alls så spinkiga som de brukar vara. Va? E’re tjejhockey?! ropade jag tillbaka. Men det visade sig att han hade slagit över till Melodifestivalen en stund. För att snart återgå till ordningen igen och jädrar vilket straffskott!

  28. och

    Bra! Klart det ska skrivas Kanada. Annars måste man ju skriva canadensare eller rent av Canadians. Inte fasen försöker de skriva Sverige?

  29. och

    Alldeles off topic: Ska man köpa ny badkostym före eller efter man inte lyckats banta?

  30. och

    Karin: Jag antar det var ”Ja” på båda kommentarerna?

    Var hittar man med ben och polkagrisrandig? Tvivlar på att sådana förmår dölja ens embonpoint, dock.

  31. Slapshot! Slagskott! (Felåt, nu kommer jag in här, fortfarande med sockerdricka i kroppen efter DET straffskyttet — alla andra ville göra olika Foppa-foppingar och det blev ju bara fjomp, och sedan kom en annan och SMACK!)

    (Men har Pär Mårts någon haka alls?)

    Örjan: om jag orkade/hade miljö/hade tillfälle skulle jag också extraodla potatis i baljor och lådor för att få fram dem till midsommar. Men det liksom blir inte … men jag önskar, önskar!

  32. och

    Man här är ju riktiga Badecostumer!

    Med reklamtext som tycks vara körd genom någon uråldrig motsvarighet till Googe traslator! Lägg märke till att man kan köpa en (ett?) ”hue” också!

  33. och, jag tycker verkligen att den tredje från vänster är jättesnygg! Mycket, mycket snyggare än de flesta nutida baddräkter man kan tänka sig.

  34. Åsså menade jag ju — kanske inte så självklart — ochs första bild på badkostymer, inte den andra, charming som den var!

  35. hyttfogden

    Pysse – Det finns konstutställning på Kvarntorpshögen också och fik på sommaren. Googla på ”konst på hög”.

  36. Agneta

    På tal om potatisodling, så besökte vi i påskas en av sönerna och hans fru i Bryssel. I bagaget medförde vi sättpotatis som de skulle odla på sin balkong inför midsommarsillen. Midsommarpotatis har de odlat i flera år nu, men eftersom vi ändå skulle ned ville de ha en bestämd sort från Sverige som vi beställde här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.