Hoppa till innehåll

Källkritik – IGEN!

Två sammansatta bilder valsar runt som om löpeldar hade kunnat dansa på Facebook. De sägs spegla dagens samhälle på ett negativt sätt eftersom vi inte är närvarande i nuet utan bara ska spara allt för eftervärlden … eller till en status på Facebook, förstås.

Men kära nån, kära nån. Vi kan inte vara som medeltidens människor och tro på allt vi hör när vi nu sitter på världens finaste apparat som kallas internet. Googla fram fakta! Var nyfiken! Kolla hur det egentligen står till!

Så här ser bilderna ut:

2005_2013_smartphones

Och så här skriver NBC, som lade ut bildsekvensen från början:

Skärmavbild 2013-03-16 kl. 13.39.36

Ni ser? Gillningarna och delningarna är tokmånga.

Den övre bilden är beskuren och ser (om än i pytteformat) ut som till vänster – och är alltså inte Petersplatsen utan på via della Conciliazione – varifrån man hade behövt en teleskopkamera för att kunna fota det som sägs ska hända där framme. Alltså är det inte två bilder som kan sägas jämföra samma situation.

Uppdatering från Petter:
I det äldre fallet för att hedra utställd, död påve (Joh. Paulus II), och i det senare hylla nyvald, levande påve. Det ena kul att plåta och dela med andra, det andra mindre publikt intressant.
Slut på uppdatering.

Förresten, när vi ändå är inne på dokumentationsklagomålen … Jag är en av alla dessa som dokumenterar allt så fort jag kommer åt. Mögel i hotellduschen, hundbajs vid brevlådan och trasiga strumpbyxor samt en basketboll som funkar som en blomkruka. Men jag lovar er — jag upplever det jag ser ändå eftersom jag är ett simultanförmågegeni. Och hade jag inte gjort det – so what? Jag slår inte små barn, jag åker alltid tåg och jag är snäll mot gamla tanter. Sedan fotograferar jag rubbet.

Men jag ställer inte bilden på barnet kloss intill bilden på den gamla tanten och skriver ”se så fort tiden gick – det här är samma person med bara tre års mellanrum”. (Fast det hade förstås varit roligt och genererat många gillaklick. Hm.)

Var källkritiskare och misstänksammast!

Share
Publicerat iBloggen

47 kommentarer

  1. Håller med. Blir galen på snabbaklickagillamentaliteten. Vi har all världens information tillgänglig på ett sätt som saknar motstycke i historien, men inte verkar det som om vi tänker mer självständigt eller bättre för det?

  2. Något av det löjligaste ser vi i förgrunden på 2013-bilden. Hur kan man använda sin Padda som kamera utan att skämmas ögona ur sig?

  3. E re inte säjntpätriksdäj idag? Va håller de på med på google? Ska det inte vara grönhattade gubbar på framsidan då?

  4. En annan inte oviktig poäng är att anledningen till folksamlingarna är så olika. I det äldre fallet för att hedra utställ död påve (Joh. Paulus II), och i detcsenare hylla nyvald P. Det ena kul att plåta och dela med andra, det andra mindre publikt intressant.

  5. GamlaAnna

    Åh, vad jag älskar Lotten! LarsW och Kulturchefen är inte heller så tråkiga!

  6. Festår inte heller riktigt. Jo, jag festår vad en padda är. Men varför skämmas för att man fotograferar med den? Många fotograferar ju med sina telefoner.

  7. Men va i helskotta — jag hittade ju bara på teleskopkamera! Och så finns produkten!

    Jag menade verkligen inte teleobjektiv utan en absurd kamera som sitter ihop med ett teleskop (med silvertejp?) och som fotar saker på knasigt stora avstånd.

  8. tråkmåns

    Men Lars W, tack, nu fick jag äntligen reda på vad en ”gaffer” i crewlistan efter filmer gör. De går runt med silvertejp på inspelningsplatsen och fixar allting!

  9. För mig har the Gaffer alltid varit en kille som har hand om ljuset och ibland mikrofonarrangemang i en teater eller filmstudio. Tejpen kommer väl till pass när man ska rigga och fixera tillfälliga belysningar eller mikrofonbommar.

    Har den betydelsen ersatts av ”kille som sätter ut tejpmarkeringar eller reparerar grejer med tejp?”

  10. T&Ö: Jag har varit Radioverksam fler år än jag vill minnas. Gaffa är ett oumärligt verktyg (Ja, verktyg) i verksamheten. Tejpa sladdarna på golv, väggar och hart när i tak så att Vi i femman-folk inte snubblar loss dem, bara det. För egen del har jag garnerat garagemekaninsmen med rörskydd och gaffa inför den nya bilen, som är ett nummer större än den förra. (Skryt: Jag kör en Honda CR-V numera).

    Jag vill annars minnas att Båsvärdinnan har berört ämnet. Annars är det dags.

  11. Gaffa lär ha räddat amerikanska helikopetrar (Stockholmsstavat) i ökenmiljö. Rotorerna hade slitits ut på ingen tid utan Tejpen.

  12. tråkmåns

    SG: Du har säkert rätt. Jag var bara liksom lite rolig där, när talgdanken gick upp med en smäll.

    LW: Borde tydligen ha tejpat ihop min kamera i ökenmiljön, den kärvade ihop rätt snabbt av sanden.

    Gaffa är för bra för att vara sann. Den är säkert både radioaktiv och giftig.

  13. Cecilia N, du är aningen tidig (annars lever du i framtiden och i så fall är jag jätteavis för om det vore i morgon vid den här tiden så hade jag redan varit på ett årsmöte jag inte har någon särskild lust att gå på). Det är den 17:e som är St. Patrick’s Day så då vill vi vara gröna och dricka stout. Hm, jag kan en vers men vem skrev den?

    The great gaels of Ireland
    are the men that God made mad
    For all their wars are merry
    and all their songs are sad

    (Jag skulle vilja ha det till Chesterton, men det får jag försöka söka …)

  14. (p.s. till mig själv: Jo, det var G. K. Chesterton. Fast jag hade glömt ett ord, första raden börjar ”For the great gaels …”. Så.)

  15. SG, tråkmåns och några till: Gaffer är är det engelska namnet på ett yrke inom filmen som här heter passare. Passaren är den i kamerateamet som har hand om åkvagnar, stativ, räls, jibbar och alla andra saker som inte är själva kameran. Han använder också stora mängder tejp.
    På den tiden jag jobbade med film (≈1983–2003) hette det Tesatejp beroende på att den bästa tejpen som man kunde göra allt med (och med allt menar jag allt) gjordes av en firma som heter Tesa. Den fanns i svart och vitt, bred och smal. Ni har alla sett kilometervis med tesatejp utan att veta det på film och tv. På senare år tror jag den bytts ut mot billigare och sämre ersättare.
    Gaffatejp är förmodligen samma typ av tejp men använd inom teater och konsert.

  16. Tesa Klebeband var helt dominerande även inom elindustrin. Åtminstone i Europa. Var ett begrepp redan på sextiotalet.

    Passare var det, ja. Dom passare jag kände var elektriska killar. Därav min uppfattning om elsysslor.

  17. SG, passaren jobbar ofta ihop med elektrikern. Ofta funkar det så att när man är klar med sitt hjälper man andra. Elektrikern måste ha el(installations)behörighet och det behöver inte passaren ha. De lampor som används kräver stora strömstyrkor.

  18. Det var först när jag sa det högt för mig själv som jag fattade att det måste vara Guinness som dom dricker. Då blev det ju alldeles självklart.

  19. Ökenråttan

    Men är det redan april …? Vår yngste är född på Patrik-dagen och han fyller den 16 april. Är det Patrik bara på Irland i dag? Eller i morron …?Hjälp!

  20. Sorry, A: Glömde uppdatera fliken före Reelen. (Är inte den Skotsk, förresten)?

    Ö: S:t Patrick’s Day är i dag. Irer över hela världen firar på ett för dem värdigt vis. Att Patriks namnsdag är den 16/4 i den svenska almanackan är för mig ett mysterium.

  21. Lugnt LarsW! Det kan hända den bästa 🙂 (och hon kan även länka fel, även solen har sina fläckar alltså)

  22. Precis den frågan som Ökenråttan ställer, ställer jag också, varje år sådär mellan 16-17 mars sådär till 16 april. Och det är väl 16 i april som ställer till det så att jag tror att det är 16 i mars också.

    Det må väl finnas NÅGON som kan svara?

  23. CN och ÖR:

    Frågan gav mig ingen ro. Kan det vara så att den nya ordningen med flera namn på varje dag kunde ha ställt till det för Patrick/Patrik?

    I den dystra midnattsstunden
    gick jag i min möda bunden
    upp på vinden, rätt belåten
    Fann det önskade i bråten:
    En Almanack från 1923

    Nej, nu blev det för svårt. Lämnar Edgar Allan och kör fritext. Redan i denna almanack har vi Patrik den 16 april. Det är alltså ingen nyordning.

    Det finns ju också anledning att fundera över varför vi i Sverige skulle bry oss om Paddy överhuvud taget. Knappast ett helgon hos oss.

    Wikis artikel ”Namnsdagar i Sverige” ger klart besked om de olika ordningar som gällt. Det är fortfarande 1901 års namnsdagslängd som gäller – i huvudsak. Klåfingrigheten har ställt till det en aning men ordningen är till stora delar återställd. Intressant att Nore försvann i och med unionsupplösningen och ersattes med Sverker!

    Mars, april 1923 finns här:
    http://www.gke.org/frogs/files/Mars%20april%201923%20almanack.jpg
    Lite oturligt att det råkar vara den sextonde även hos oss.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.