Jag är i August Strindbergs rum i ett hus på Runmarö i Stockholms skärgård. Där jag sitter satt han på 1890-talet. Han var i min ålder, berömd och ruskigt arg på allt och alla. På samma plats som han skrev novellen ”Silverträsket” skriver jag detta:
– IGÅR DRACK JAG ABSINT! –
Effekten blev att vi alla blev simmiga i blicken, log ett konstigt leende med 127 tänder och införskaffade varsin fyrkantig, väldigt obekväm monokel:
Naturligtvis är vi nu förtappade, nere i träsket, fast i rusdryckernas helvetiska fälla och lever ett sådant här liv:
Min förtjusning över absinten beror naturligtvis på att jag ju är en sådan skötsam person att jag, när jag stöter på något som är det minsta lilla syndigt eller olämpligt, kastar mig över just detta. Så länge det inte är lite farligt, förstås …
Först läser man ju på – och konstaterar att det i Ugglan (Nordisk Familjeboks andra upplaga) från förra sekelskiftet står:
Absint (grek. absinthion), en med malört (Artemisia
absinthium) tillredd likör. Dess arom härleder
sig af en flyktig olja och dess bittra smak af
ett i malört förekommande kristalliserande ämne,
absintin (C16 H22 O5). Enligt senare tiders erfarenhet
i Frankrike verkar absint mera skadligt än de flesta
andra sprithaltiga drycker.
Vidare finner man att Strindberg satt där jag sitter nu och drack sin absint. Om man sedan sträcker ut handen och tar en av husets tusen böcker om Strindberg, så kan man läsa att karln råkade ut för både det ena och det andra på sina skrivarresor ut till Stockholms skärgård. Under absintens skadliga inflytande förstås. Och att han och Carl Larsson brevledes grälade om vem som hade gjort Erikssons Hilma med barn. Samt att detta även drabbade Ernest Hemingway, Charles Baudelaire, Paul Verlaine, Arthur Rimbaud, Henri de Toulouse-Lautrec, Amedeo Modigliani, Vincent van Gogh och Oscar Wilde. Men att absinten trots illasinnade rykten och faktiska förbud bara var lika onyttig som all annan sprit.
Silverträsk eller absintträsk – sak samma. Är skörlevnaden inte värre än så här, så kan jag helt klart leva med den. Kom, inspiration och fräls mig från … Ah. Oj. Det är grilltajm. Jag får helt enkelt försöka synda lite en annan gång. Normallivet väntar.
Här kan man läsa hela ”Silverträsket”.
Starka grejer!
Systembolagets urval http://www.systembolaget.se/globalsok/?searchquery=absint
Tydligen 70957 på din bild.
Oj, vad det verkar gå livat till i skärgården.
Men jag tycker nog lite mer synd om Erikssons stackars Hilma-jänta än om alla dessa karlar som drabbades av att ha gjort henne med barn!
Tack för länk till läsvärd Strindbergs-essä.
Han kallades naturalist eller hur? Märkbart här. Dock förvånad att han påstod sig finna en huggorm under en mosstuva.
Mer om talet 107.
http://en.wikipedia.org/wiki/107_(number)
Oj! Hilma Eriksson hade tydligen en vid och illuster bekantskapskrets.
Lotten, vad kommer ordet vickning från? Finns det i andra språk?
Du talar om skörlevnad och är ute och åker båt. Får du i dig tillräckligt med C-vitaminer?
Jag tror det är myter och känslor, spetsade med lite svenska socialmyndighetsfördomar som styr i den här tråden. Malörten har enbart positiva effekter. Den driver mask och stärker mannakraft.
Ikväll har jag ätit gravad älg och druckit Sitting Bulldog. Mer humle än annat i den drycken. (Och älgen var god!)
Här ligger en hund begraven.
Nä den sitter. Det är en älg som är gravad.
Gravad älgfile är gott. Antager jag.
Har själv bara gravat dov resp kronhjortsfile. Det blev gott och synnerligen mört!
Bara grava? Inte ugn? Tips? Vi har en gammal älg i frysen som vi behöver konsumera.
Gammal fryst älg gör man väl tjälknöl på.
Googla.
En måttligt varm ugn över natten och sen marineras i en varm saltlag några timmar på morgonen.
Jomen alltså skärgårn är ju ett rent fördärv!
Klockan är snart halv två på natten och vi har precis klivit upp ut vattnet efter en bastning som varade från sista straffsparken till nu. (Spaninen vann.) Japp, vi ser ut som russin allihop. Alla är mosiga, rödkindade, frusna och för varma på en gång.
Det kan inte vara nyttigt.
Det blir förresten mer om stackars Hilma om ett par dagar — jag har hittat fantastiska dokument här i huset.
Men först måste jag sova och imorrn kolla in pingis-VM för veteraner, som går i Globen.
Hårda pass! Skär, skör, rödmosig – finns det några intressanta etymologiska samband? August var ju pigg på att hitta såna där de inte fanns. I likhet med C N oroar jag mig för C-vitaminet.
Får rusiga ungdomsgäng härja i arkiven hur som helst? Ni har väl dom heliga vita vantarna på när ni bläddrar i och spiller vin på dokumenten?
Åh! Jag är ett rusigt ungdomsgäng! Tack!
Svar: ja. Det här är en privatbostad som används precis som en sådan. De rusiga ungdomsgängen drar från rum till rum och skrålar så att det skallrar i absintglasen.
”Östan om sträss och präss och västan om krogera vandrar hon här, den sista jäntan i skogera. Ungfolket lockats att lämna skogens bryn …”
Tänkte månne Povel på Hilma?
Spaninen? Efter det efter en konkurs?
Nähä, kanske bara en effekt av absinten. Låter nästan lite gulligt.
Lotten, jag tror att du var lite absintminded när du skrev om Hilma och hela det vittra gäng som enligt din syntax drabbades av att göra henne med barn. Toulouse-Lautrec i den svenska skärgården? Det har skvallerpressen missat!
Å. Nu kom det nya lakan tror jag minsann. Jag minns inte att den där mosstussen låg där nyss.
Har man sett! Och nya grenar har dom också. Mitt vad ser ut att gå i stöpet, tur att ingen satte emot.
Och pyntat med kottar åt kottarna har dom också gjort. Väldigt trivsamt ser det ut att vara i gjusetjället.
Kolla kvisten som sticker upp mitt framför kameran. Där sitter en vit fläck som utgör en del av Estelles dretloska som hon nyss skickade iväg i en elegant båge. Naturens under.
Lotten har helt rätt i allt hon säger. Så var det, men vi ägnade oss inte bara åt skörlevnad utan var väldigt naturorienterade. Vi gick på guckusko-safari med fara för livet utan att hitta någon guckusko men jagades av farliga hästar och myggor. Vi riskerade livet i sumpträsk och djungelvegetation. Sedan byggde vi fladdermusholkar och spanade på fladdermöss vid midnattstimmen samtidigt som vi tog ett stärkande bastubad.
Kära Lotten. Dålig tajmning. Nästa vecka kunde du ha lagt till vid vår brygga och blivit bjuden på vår berömda skärgårdslunch/middag, beroende på klockslag. Nåja, huvudsaken att du och de dina mår bra. Bastu kunde det också ha blivit, om det ska vara så.
Spaninen? Hm. Jag tror att jag helt enkelt ser de spanska rävarna som kaniner. (Och nu skrev jag inte fel.)
Det roligaste på guckuskosfarin var nog att Hasse drog sin 83-åriga mamma över stock och sten.
– Hoppa dit, det är bara tre meter!
– Sätt dig på det fallna trädet och hasa dig ner på andra sidan!
– Oj, nu har vi plurrat allihop.
Ökenråttan! Jag lägger så gärna till vid din brygga! (Dock äger jag inget som man kan lägga till med, men tänkte att det är väl bara att gå ut och köpa en katamaran eller så?)
Pssssst. Ni som läser här och inte förstår vem Estelle är, så är det så att vi alla sedan snart en månad slaviskt följer dramat i ett fiskgjusebo:
http://pontu.eenet.ee/player/kalakotkas.html
Det ser ut att vara varmt i Estland idag. De flämtar allihop och slipper mammalocket.
Men Lotten du kan ju låna/hyra en båt, Ökenråttans t.ex. och lägga till med den vid deras brygga.
Fast det är ju klart om du säljer några fler föreläsningar så kanske du får råd att köpa denna yacht.
Men Lupus, går den in till ökenråttans brygga då? Jag förstår det som ett djupgående på sisådär 4½ meter eller har jag fattat fel?
Hur går det för bloggbåsinnehavarinnans fader i ping-pongeriet i Stockholm?
Tyvärr förlorade pappa mot en galet duktig tysk med åderbrock som fick benen att se ut som något i en skräckfilm. Idag spelade pappa dubbel med Arne Persson (matematikprofessor från Lund), men jag vet inte hur det gick för jag har fått en inflammerad tumme som omöjliggör Wordfeudande, som är den enda platsen som pappa kommunicerar på these days.
Eller så beror det på att jag har varit borta och kört vilse i Ljungbytrakten och nu ligger i en tältsäng på Österlen medan åskan mullrar regnet öser och blixtarna … blixtrar.
VILKEN BÅT, LL99!!!
Cecilia, det är en bra fråga.
Vi får ge Ökenråttan i uppgift att ta reda på det.
Man kan ju ha med sig en liten båt på släp efter den stora. Den kan man ha till att åka in till Ökenråttans brygga med om det är för grunt för den stora båten.
Undrar vad det är för fisk som Est* blir matade med.
Fiskgjusen påstås häcka i min födelsesocken Jäder, vid Sörfjärden
http://oke.sormlandsornitologerna.se/fagellokaler.html.
Undrar om det är på Koholmen vid Strand (nu naturreservat).
Ang naturreservatet Koholmen.
http://www.rordrommen.nu/pdf/skotselplan.pdf
Jisses vad det smäller nu i skogen kring boet. Rena kriget, är vi i Beirut?
Österlen? Cruella?
Kanske tur att kycklingarna har naturlig ”skyddsklädsel”.
Ser inte Barth-killen ut som nåt ur Mästaren och Margarita? Och hur många tänder har han?
Å jisses, nu är jag ute på djupt vatten här. Hur djupt är det vid bryggan? Tillräckligt, skulle jag svara lite svävande, men bäst att jag mäter. Återkommer.
ÖR. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lodning
Intressant. ”Lodning” kallas ””sounding” på engelska. http://en.wikipedia.org/wiki/Depth_sounding
Örjan, ja och dieplood på Nederländska
LL99. visst holländskan har tydligen samma ursprung som svenskan med lodning el djuplodning.
Men fascinerad av engelskans ”sounding”. Visst är det rätt. ”Lyssna av bottendjupet”. Verkligen bildlikt, tom innan sonarer och ekolod fanns.
Det kan tyckas vara en rimlig förklaring. Men jag sitter just nu med Emil Smiths Nautisk Ordbok (gör ett litet kommenterat utdrag som snart kommer nära dig) och begreppet fanns långt, långt före ekolod och annat. Det är släkt med sondera, undersöka – gärna lite på avstånd. Stand by for more fascinating facts on a computer near you!
Gurra, det låter faktiskt som en mycket rimlig förklaring.
Tycker om det engelska uttrycket.
Lite som att de förutspått teknikens utveckling a la Jules Verne.
I sammanhanget. ”Mark Twain!” aka ”Se upp för två famnars djup” Hur lång var en Missisippa-famn?
Djupt nog för en yacht?
Och här kommer första delen. Jag hade stort nöje av att sammanställa den. Om ni har en tiondel av det nöjet så nöjer jag mig och är nöjd.
http://www.gke.org/pub/files/Skjuta%20bjorn%20och%20fanga%20uggla%20del%201.pdf
Örjan, hur lång en missisippi-famn är vet jag inte.
En Brittisk famn är/var dock 1,829 meter
men en Svensk-famn är/var bara 1,78m.
Tydligen så var Britternas medellängd 4cm längre än den
Svenska medellängden på den tiden.
Kommer ordet ”sund” från sondera? Det är väl i dom grunda vattnen mellan land och öar som man har nytta av att köra lite sounding?
Lite mer om sjötermer samt om Sverker Åströms sockor här:
http://www.karinenglund.com/2012/06/och-nu-blir-det-lite-sjovett/
På sidan 5 i http://www.gke.org/pub/files/Skjuta%20bjorn%20och%20fanga%20uggla%20del%201.pdf finns en detaljerad utredning av Famn. Den portugisiska är längst.
Ja jäklar de är långa i Portugal. 😉
Det sägs ju att ens famn (”vingbredden”) är lika bred som man är lång.
Alltså måste Portugiserna ha varit ena riktiga jättar på 2m+.
Åh, vad skönt att ni sköter er själva. Jag är ute i ödemarken med sladdriga internetvågor!
O-ringen? Lite fel tidpunkt kanske. Resultat av felkörningen i Ljungby?
Just besökt fältstation Rördrommen och fått bekräftat att ett fiskgjuspar häckar i närheten av Örsundet vid Sörfjärden.
Bra Örjan. Du frågade väl när de tänkt sätta upp webb-kameror
likt de i Estland?
”Resultat av felkörningen i Ljungby?”
Att Skogsgurra skriver så är jättekonstigt för att han ju inte på några villkor kan kan veta att vi körde fel i Ljungbytrakterna. Eller ligger han gömd i bakluckan?
Fast å andra sidan kör vi fel hela tiden, så det kanske bara var en ren lyckträff? (Rapport med bild finns i nästa inlägg. Schas!)
Nämen va tusan! Jag har ju lyckats bemästra internetvågorna och fått in en kommentar där uppe! Jag trodde inte att den gick igenom!
Såja, ordningen återställd.
Jag har rapportörer. Du körde alltså fel i Ljungbytrakten?
[…] vi var på Runmarö häromveckan, kramade jag nästan ihjäl denna bandsåg när jag inte drack absint: Den är från 1930-talet! […]