Hoppa till innehåll

På Nationalmuseum: Peredvizjniki och ett scoop!

Här står jag och försöker stava till "Peredvizjniki" i anteckningsboken. (Foto: Pysseliten.)
Här står jag och försöker stava till “Peredvizjniki” i anteckningsboken. (Foto: Pysseliten.)

I Ryssland samlades 14 ryska konstnärer 1863 i vad som kom att kallas Peredvizjniki-gruppen. De var trötta på den konservativa konstinriktningen och irriterade på att gränsen mellan finkonst och fulkonst var så skarp. Gruppen som de bildade hade som mål att skapa ny konst – konst för alla och konst som föreställde det riktiga livet. Och tavlorna skulle inte samla damm på museer i storstäderna utan vara ambulerande – fara land och rike runt så att även människor på landsbygden skulle få se. Och framför allt lära sig vad konst var för något.

"Mötet med ikonen" av Konstantin Savitskij. (Observera karln längst till vänster som snyter sig i handen som änna orienterare.)
“Mötet med ikonen” av Konstantin Savitskij. (Observera karln längst till vänster som snyter sig i handen som änna orienterare.)

(Samma bild i lite bättre kvalitet finns här.)

Till den 22 januari 2012 kan man se dessa fantastiska tavlor på Nationalmuseum i Stockholm, dit kommentatorskan Dieva drog ett gäng igår.

Passa även på att tala med den längste (tror jag) av vakterna när ni är där: han är så sprittande glad att inte ens en förestående, eventuell stängning av hela museet (som ska restaureras) kan få honom ens det minsta lilla fundersam. Pysseliten kan intyga att han skötte sitt jobb, för när hon med buller och bång sprang rakt in i en avspärrning, satte vakten på ett pipalarm och blinkande röda lampor tills PK hade fått ordning på sin fru.

(Anmärkning: PK och Pysseliten är två av de mer frekventa kommentatörerna i kommentatorsbåset.)

Men Nationalmuseum förvirrade oss lite. Ibland var den engelska informationstexten till höger om den svenska, ibland till vänster. Ni fattar hur man känner sig när man tror att det är svenska man läser – och så är det engelska? (Va? Hör jag någon mumla om i-landsproblem ute i kulisserna? Pah.)

Eller när den engelska och den svenska texten är oense om sitt innehåll – se vad det står om Savitskijs ikontavla där uppe. (Alltså, tavlan är där uppe. Ni ska se här nere.)

Svenska: "… med hjälp av två assistenter". Engelska: "… aided by one of his assistants". Tittar man på bilden så snyter sig den ena assistenten – vilket på svenska kanske betyder att hjälpa till?
Svenska: “… med hjälp av två assistenter”. Engelska: “… aided by one of his assistants”. Tittar man på bilden så snyter sig ju den ena assistenten – vilket på svenska kanske betyder att hjälpa till?

Ilja Repins tavla “Pråmdragare vid Volga”, har en lång och förklarande text som berättar att tavlan skildrar ett obehagligt samtidstema och att målningen var kontroversiell men samtidigt anmärkningsvärt fri från moraliserande. Samt att:

“Den unge mannen i bildens mitt kan dock ses som ett förebud om en positiv framtid.”

Och så tittar ni på bilden:

Nej, strunta i den unge mannen och titta på gamle mannen bredvid!
Nej, strunta i den unge mannen och titta på gamle mannen bredvid! Vad gör han?

Vad är det för framtid mannen i mitten (den gamle alltså) håller i handen? Det är en mobiltelefon! (Scoop!) Kolla, en förstoring:

Ilja Repin visste redan 1873 vad som komma skulle.
Ilja Repin visste redan 1873 vad som komma skulle. 

(Samma bild i lite bättre kvalitet finns här.)

Share
Publicerat iBloggen

26 kommentarer

  1. Åhå, vilket fint inlägg. Fin bild inledningsvis. God öl fick vi också. Och Pråmdragaren har en iPhone! (PK sover fortfarande!)

  2. PK

    En iphone med en stylus till? Hm.
    Ordning på Pysseliten? Hur skulle det gå till, hon är lika bångstyrig och okontrollerbar som en viss båsboss.

  3. Attans att det skall vara så långt till Nationalmuseum.

  4. Fan då. Jag hade glömt denna förnämliga tillställning! Skyller på stadens demokratiskt valda företrädare – jag satt hela dagen och skrev budgetprotokoll från november. Lyckliga jag!

    Men kul att det var kul.

  5. Vi tänkte i alla fall på dig, cruella, när vi passerade riksdagshuset.

  6. Vi talade också om dig, Cruella! Och Dieva berättade att hon till och med hade sett dig in action. Jag glömde helt bort att berätta om mitt marmorscoop, som ju ingen verkar tro på.

  7. PK

    Men trevligt vare, både utställningen och sällskapet och maten. Tack ni som var med för en trevlig kväll.

  8. Du behöver visst en kurs i hur man använder ordet änna. “Änna som en orienterare”, heter det.

  9. Ja, kul vare! Det ska vi absolut göra om.
    Men tåget mitt gick precis framför näsan. Snopet. Fast det var ju som tur var inte det sista för kvällen.

  10. Ökenråttan

    Den unge mannen skulle ses som en vink om en ljusare framtid. Hm. Man kan ju lika gärna se det som att nu har till och med de unga tvingats in under repet, bland de gamle. Suckar Råttan, som vakar över den sjuke Lille Maken som snorar och snörvlar och inte ens vill ha lite portvin och kaka att stärka sej med. Och då förstår man … Vin och kakor, det ska man ha på sjukbädden. It’s a classic; tänk bara på Lödluvans mormor.

  11. Ökenråttan

    Ö-Helena: Heter det bara “Änna som”? Kan det inte heta bara “Änna” i vissa lägen? “Det låter änna ekivokt.” Kan man säja så? Göteborgska är svårt.

  12. Jag ger mig ut i min kompetensperiferi och identifierar tre olika slags ”änna”:
    • änna i skogen (uttalas på västgötska) = springa i skogen
    • änna storer och finer (västgötska det med?) = en
    • änna som = liksom

    Eller?

  13. JAG TALAR INTE BRA GÖTEBORGSKA!

    Oj, det blev ett versalt utbrott fastän det inte var meningen. Men låt stå. Nu menar jag ju “jag skriver inte bra dialekt” egentligen. Och inte talar jag bra latin heller. Ränner omkring i skogen som änna orienterare gör jag inte heller.

    Vad jag skulle meddela att jag inte alls menade “änna” som ett göteborgskt (yay, fem konsonanter i rad!) ord, Ökenråttan. (Ö-helena är för övrigt smålänning.)

    Och Ö-helena menar säkert “ränna”, vilket gör henne jätterolig. (Föregående mening sorteras lämpligen in under “Förklarande av humoristisk kommentar”.)

    Jag tänkte att jag skrev på … smål… västm… östgö… dalm… eh. Nån annan dialekt.

  14. Ö-Helena och Ökenråttan. Här ett sammandrag ur en artikel av Ronny Ambjörnsson som jag gillade och klippte för länge sedan (aug 2007):
    “Det är kallt i dag” är ett påstående som kan vara relevant i Stockholm, men i Göteborg ter sig alltför vågat. “Änna kallt i dag”, låter mer omdömesgillt och betyder ungefär “det är liksom kallt i dag” (änna = liksom, trol. från tyskans ähnlich). /…/ Det kan förefalla kallt, men det beror naturligtvis på hur man klätt sig, och var man befinner sig, på skuggsidan eller solsidan av tillvaron, ute eller inne. Göteborgskan är perspektiveringens språk och passar vår moderna värld bättre än den dogmatiska uppsvenskan. Göteborgaren är alltid resonabel, beredd att instämma om situationen så kräver. Eller motsäga, för att få i gång ett samtal. För göteborgaren är pratstunden alltid ett existen¬tiellt möte, där ömsesidigheten är viktigare än utbytet av information. Du finns där, alltså finns även jag.

  15. Vi taur denna daun te ditta, o snackar inte så möe.

  16. Smultronblomman

    Tyvärr är det stängt på Nationalmusseum nyårsafton och nyårsdagen. De två dagar jag är i Stockholm närmaste tiden, men jag får försöka klämma in det senare…

  17. Ökenråttan

    “Lödluvan” – va? Det finns många sätt att stava Rödluvan fel på. Detta var åtminstone anständigt. Änna anständigt?

    Tack, Karin. Ö-Helena bor ju ialla fall i Gbg och har göteborgska barn och då har hon väl lärt sej språket också. Så har jag uppfattat det.

  18. DDM
    Våra kompetensperiferier nuddar nästan varandra. Vi hade en lärare för många sekler – va, var det decennier? – sedan och han var från Västergötland. Han böjde den obestämda artikeln så att neutrum blev “e” i stället för “ett” och femininum (och troligen också reale) blev “enna”. Hans paradnummer var “enna hönsa” (en höna på svenska).

  19. Lödluvan är inte alls tokigt. På Ericssons telefonfabrik i Kumla fanns det en rödhårig tjej som satt och lödde utbytta komponenter på felaktiga telefoner. Hon kallades allmänt just Lödluvan.

  20. PK

    Ok Lotten, repris. Visst är den lite limmeriklik även om den inte är perfekt.

    “En Steve från en San Francisco bukt
    Ville skapa en egen produkt
    Han sade med ett flin
    -Ni tror jag vill göra vin
    Men jag vill göra sekt av en frukt.”

  21. Béatrice Karjalainen

    Änna är definitivt ‘liksom’ men kan även vara ‘en’ och exempelvis ‘henne’ som i “jag såg änna på stan” när man pratar om någon eller “jag såg änna på Lindex” om man pratar om en klänning. Då är det mer ‘en sådan’.

    Mvh fd Trollhättebo som klämmer in lite konstiga västskötska ord ibland vilken kan förvilla Boden- och Lulebor som är vana vid sina dialekter och konstiga ord som ‘bakanför’.

  22. Jag håller med BK att det är förvirrande när samma ord har olika betydelse dialektalt. När vi flyttade till Dalarna fick jag lära mig att “det bör du göra” betyder “det ska du göra”, men det var mycket frustrerande i början innan jag fattade det – och bara gjorde ibland.

  23. PK: “sekt av en frukt” är precis lika roligt idag som på julafton!

    När jag som nioåring flyttade till Luleå med mina lundensiska diftonger, var det mest förvirrande att jag skulle “ställa skorna på bron”. Va? Bergnäsbron? Va?

    (Bron = farstutrappan.)

  24. PK

    Bra, då gissar jag på Sam Brown.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.