Om det är som det sägs, att vi (i hela världen även om det bara är i-länderna som räknas) är på väg ner i en monetär depression som kommer att vara i ett okänt antal år, måste jag genast se till att bli modebloggare. För när det krisar i finanserna, blir modeskaparna så himla kreativa och påhittiga.
Sägs det.
Men låt mig nu gå i förväg och tala om vad jag tycker att modeskaparna har glömt bort under de senaste decennierna.
Hattarna. Allvarligt talat: skärpning! Varför bär vi inte alla hatt? Fatta vilket uppsving i material, hantverkskunnande och köpsug som väntar runt hörnet. Hatthyllorna tyngs nu av återvinningslådor och skiftnycklar istället för små nätta pillerpurkar och strutsfjädrar samt plommonstop! Med en hattinvasion behöver ingen bry sig om bad hair day eller plattång längre! (Okejrå, plattångstillverkarna kommer att få det sämre.)
Kragarna. Fadermördarn (en jättehård krage med snibbar som står rakt upp), kravatten, prästkragen, medicikragen och schillerkragen kan ju piffa upp den allra tråkigaste tisha. Och löskragar som man kan ta loss och tvätta bara den och inte hela utstyrseln måste det förstås vara! (Och så förtränger vi polokragen och tvättmedelstillverkarnas vinstvarningar.)
Knätofsarna. Håll med om att alltför lite fokus ligger på knäregionen inom modet. Precis som att man har en slipssamling eller rent av en halsbandskollektion, borde någon leda oss in i knätofseran.
Dekolletagen. Japp, jag tycker att urringningarna är trista nuförtiden. Precis som när det gäller löskragarnas återuppståndelse borde urringningarna få sitt. (Vi som inte är så välutrustade kan få dispens och ha kragkreationer som drar blickarna till sig istället.)
När jag tänker närmare på saken är dekolletagets länk till kragen fullt logisk: colet betyder krage. Ni ser – jag är inte bara modebloggare utan även etymolog.
Uppdatering: Ni som inte läser i kommentatorsbåset har missat blygdkapslar, damasker, näsvärmare, pärlkragar (blott 199 kr på H&M!), navelkapslar, bahytter och yllegubbkepsar. Just sayin’.
Eller kanske blygdkapsel? (Vad Nanne Grönvall gör mitt i alltihop har jag ingen aning om.)
Håller jag helt med om — vi ser alldeles för få blygdkapslar inom modeindustrin. Eller kapslar i största allmänhet — kan kapselmodet vara en väg att gå?
Det är för övrigt roligt att blygdkapsel också kallas skamkapsel.
Hatt! Jag röstar för utökad hatt-användande!
Dekolletage, är fortfarande impad över Friggebos dekolletage på en Nobelfest.
Om man ska se till monetära situationer så intar bh ligan. Så lite tyg för det pris som krävs ibland. En av mina favoriter, som jag köpte då jag hade ett presentkort, vilade på andra sidan 500 kr. Men den är fantastisk.
Ang dekolltage.
På Sophia/Janes tid var det bara tal om äkta vara. Som både skulle skylas och framhävas.
Maria Montazami har ju gjort en stor insats för tofsanvändandet, även om hon inte har sina vid knäna.
Det går alldeles för fort här! Vi har inte hunnit reda ut blyertsstiften och laddningsuttaget än! Ju.
But of course, hatt för fanken! Har ärvt en hemsydd rysligt snygg sådan här med tillhörande krage, men behöver lite sällskap, så kom an, mod och morske kvinns!
http://emmascloset.webblogg.se/2007/january/papalsad2007-01-03-0.html
Skogsgurra, tekniken får helt enkelt vänta – nu snackar vi ju allvarliga saker här!
Jag har samma känsla — man är liksom inne i fyra, fem inlägg på raken och petar in bokstäver. Blyertsstiftet som var magnetiskt har ju inget med mode att göra!
Det hattas för mycket fram och tillbaka. Men gärna mer dekolltage. Dekolltera mera.
Ja. Håller med. Men nu har nördarna rett ut hur det är med blyerts och magneter. Så nu har vi tid med väsentligheter.
Jag har uppträtt både i propellermössa och kubb här hos Lotten. Båda är moderiktiga huvudbonader, men ändå inte vad jag bär till vardags. Då är det en enkel svart basker som gäller. Med Dalarnas avsupna kavalleris vapen som dekoration (en dalahäst och en spr-tfl-sk-). Jag har den i glädje och sorg och jag kallar den för ’min lilla svarta’. Jag har ju hört att en sådan ska vara gångbar till allt.
Navelkapslar vill jag se. Och rymdkapslar.
Jag gillar Richards strumpor, mera sånt i modet.
Luna Vad snygg du är hattbeklädd.
I det här sammanhanget kanske det skulle passa att redovisa resultatet i tävlingen om lanskapshattar?
Örjan, tack! Tyvärr är det inte jag på bilden, men jag försäkrar att jag är både snyggare och trevligare i hatt!
Ack, Christer — jag och mina dåliga samveten. Jag måste också göra en busvisselskola jue.
Jag tror att den som vann landskapshattstävlingen var den som skrev något om landskapsarkitekt som var så roligt att jag närapå skrattade ihjäl mig. (Återkommer med mer fakta.) (Tusan, nu kommer jag att glömma att återkomma med mer fakta och ha dåligt samvete för det också.)
Förresten får ni gärna sprida denna min text till alla ni känner.
Navelkapslar *hihihi*
En pendang till blygdkapsel skulle en baklucka kunna vara.
Sådana hade våra barn som små på sina heltäckande pyamasoveraller from America. Pyamasfötterna var dessutom belagda med något halkskydd.
På tal om kapsel så svalde jag en sådan med en kamera uti härförleden.
Är det kanske så härLotten önskar se oss framöver?
Jag var hattbärare i många år, men slutade gradvis då det är oerhört besvärligt att cykla på Upplandsslätten iklädd hatt. Den blåser helt enkelt av. Om vi nu inte kan få bahytten modern igen, den skulle kunna gå att cykla i men är möjligen en trafikfara då man bara ser framåt.
Inte ska du ha dåligt samvete, Lotten! Gör det när du har lust och tid. Eller inte.
Jag kan rapportera att det går utmärkt att cykla på Upplandsslätten iklädd yllegubbkeps (keps för yllegubbar).
Jag såg en sån här tingest, som väl inte kan kallas annat än en löskrage, på H&M så sent som i förra veckan, vilket väl tyder på att Lotten som vanligt är helt rätt i tiden.
Förresten är ju ”blygd” och ”skam” från början synonymer, även om ”blygd” med tiden också har fått en annan betydelse.
I bad hair day’ens tidevarv borde ju alla fatta att hatt is da shit. Kasta mössan överbord, tillbaks med hattfrisyren!
Jag tycker för övrigt att damasken är en bortglömd källa till glädje och förtjusning.
Och för det tredje: när ska näsvärmaren bli en hit? Jag är alltid kall om näsan. Vill ha en. Utan att se fånig ut.
Åh! Näsvärmare! Jag behöver också!
Bilden som Agneta länkar till är fantastisk — man undrar varför tre av kvinnorna får ha likadana hattar och titta in i kameran medan den fjärde har en annorlunda hatt och tittar borti november.
Då ska vi se. Blygdkapslar, damasker, näsvärmare, navelkapslar, bahytt och yllegubbkeps är vad vi hittills har avhandlat. (Och blyertsstift förstås.)
Ibland är det svårt med kläder, och det kräver nog att man både tänker och har kunskap. Mannen i den här artikeln lyckades inte så bra. http://www.nwt.se/karlstad/article915172.ece
Det finns redan i marknaden. En version finns här: http://tinyurl.com/5vfygy2
Den finns också utan glasögon – betydligt billigare – och kan fås med hudfärgad resår så att den inte blåser bort vid cykelturer på slätterna runt Uppsala.
Ja, Kicki, dom där brallorna ser obekväma ut redan i första bilden. Och jag har inte skrattat så obehärskat på länge som när jag såg texten till bild två och tre.
Alltså. Den där löskragen, Ö-helena, den … den var ju fin! (Har jag månne tappat förståndet och stilkänslan?)
Tips till alla som inte orkar göra finlänkar (det måste man ju faktiskt inte, även om det är kul att stoltsera med att man kan) men som ändå vill länka till något med sjuttifjurton raders url — gå till http://tinyurl.com/ och klistra in den långa länken och klicka sedan på ”Make Tiny URL” så blir länken pytteliten och kommentaren riskerar inte att slängas i spamlådan.
Jag tyckte också den var fin, så pass att jag nästan köpte den. Men jag hejdade mig, för jag insåg att den nog inte skulle blivit använd. Efter det här blogginlägget ångrar jag mig lite.
Såsom boendes i ett landskap där det alltid blåser och en stad där det alltid är rått (Skåne respektive Helsingborg), kan jag inte nog lovorda gamla hederliga öronvärmare.
Lotten, hur gick det med räknestickorna? Fick du någon mer information om dem?
Lotten, du menar finlänk?
kicki, det där är så fint! Och hur tidningen lagt upp det, med bara bildtexter som påpekar den uppenbara diskrepansen mellan … form och innehåll. Eller nåt.
Snygglänkar med tinyurlar må vara grejt på alla vis, men Skogsgurras funkarnte.
Tänkte just lägga upp länk till ”baklucka” åt Agneta, men ser att det redan är fixat – tack Kicki.
Då återstår bara att påminna om att det är dags att demokratisera dekolletaget. Det här verkar vara rätt plats och tidpunkten för nästa nobelfest närmar sig ju: http://www.karinenglund.com/2011/02/lite-mer-urringat-tack/
Dekolletage heter ”kavaljergang” på danska. Kavaljerernas blickar vandrar liksom nedåt…..
Nämen! Du med mig skämta aprillo, Anette! Jag som trodde att det hette ungefär ”spalting”? Eller spaltning? Spillting?
Lite senare:
Men vaff…, Google translate påstår ”décolleté” som inte ser särskilt danskt ut.
Översätt urringning från svenska till danska.
Klicka sedan på ordet du får, så får du lite andra förslag.