Who killed Cock Robin?
I, said the Sparrow,
with my bow and arrow,
I killed Cock Robin.
För att ni ska förstå denna saga, som jag hade tänkt skriva som en allegori över livets förgänglighet, måste ni tänka er att Cock Robin är ett fladdrande bloggmonster och att den där sparven är en djefla sparv.
Det var en gång en ädel fembarnsmamma som en torsdagskväll …
Eller så går vi bara rakt på sak, kanske?
Imorrn blir Åttaåringen (som i mina ögon nyss var Fyraåringen) faktiskt Nioåringen. Han har ringat in varenda radiostyrda pryl i hela Teknikmagasinets katalog, varför hans ömma föräldrar obegripligt nog har köpt böcker, låtsastatueringar, såpbubblor, Bakuganfigurer, hopprep och en riddarhjälm.
Samt ett litet armborst i trä.
Tänk er nu en djefla mjukiskille som knappt svär, aldrig har druckit alkohol och som nybliven far 1992 sa till sin mosiga fru att han minsann skulle byta alla kommande barns blöjor i all evighet, amen. (Inte anade han att det skulle bli fem barn, inte.)
Tänk er nu hur denna mysgrabb höjer det ännu inte inpackade armborstet och får svindel av grabblycka och placerar den väldigt trubbiga pilen på rätt ställe i skåran.
Tänk er hur han spänner bågen och siktar någonstans ganska nära sin ljuvliga hustru som står i köket och stökar till.
Tänk er nu hur han för säkerhets skull siktar en meter till höger om och en meter ovanför nudelfrippan så att hustrun verkligen inte ska råka illa ut. (Hon kan ju reagera häftigt och oväntat ilsket av en aldrig så trubbig pil i bakhuvudet.)
Tänk er slutligen hur armborstet är ett bra armborst som verkligen skjuter iväg pilen åt hållet som det ju ska. Och att den med vansinnig kraft åker rakt in i köksskåpet på just den hyllan där de roliga vin-, öl- och likörglasen står.
Det sa PANG, det sa KRASCH och plötsligt regnade det glas och glasbitar över hela mig.
På glashyllan (som ju om man ska vara noga inte är av glas utan masonit) låg i småsmulor
- ölglas som jag stal i Rothenburg 1990
- fula kristallglas som alla på Nationalencyklopedin fick i julklapp 1991
- världens största vinglas
- ett whiskyglas som Skotten har lärt mig att dricka whisky ur fastän det ser ut som ett likörglas.
– Vad gjorde jag? sa jag förskräckt.
– Pilen! Det var pi… Det var pilen som … fast jag som … sköt pilen … förstås … sa min djefla militärhistoriske man.
Och vad gör ni hemma på kvällarna?
Läser språktidningen, som noterats i ett tidigare inlägg, dricker lite vin och gläds åt en skrattande Lotten.
Försök göra som vi gör. Det är mindre kostsamt i längden.
Titta, jag kan få min djefla man åtalad!
Så hur gör ni, Skogsgurra? Skjuter utomhus?
(Bilden på min skrattande nuna i Språktidningen är i det senaste numret större än textmassan. Funderar på att känna mig objektifierad.)
OT: den där dikten förekommer i ett nytt avsnitt av CSI ;). fyi sådär.
Armborsts don’t kill people. Men with armborsts kill glass. (Det där blev konstigt!) Men rubriken då? Har intrigen nånting att göra med en kvinna som mördar sin man med en sparkcykel för att han har krossat hennes finaste finporslin?
Den käre maken hälsar att sådana däringa armborst är inget för barn … (eller djefla män heller uppenbarligen).
Lotten, vi kan intyga att det var självförsvar.
Hoppas skytten fick ta hand om alla skärvorna på egen hand och att endast glasen blev skadade.
Vi har nog nästan slutat leka om kvällarna numera. Vi kastar varken pil eller skjuter med armborst. Äldsta barnbarnet, numera en ung dam, dyker upp då och då och gillar fortfarande några parti snälla spel som plockepinn, domino, Uno, luffarschack och liknande.
Glaset från Rothenburg får mig att tänka på Rothenburg ob der Tauber. Antar att ditt hädangågna stöldgods var från just den orten. Den staden besökte jag kring mitten av femtiotalet då jag tillbringade en sommarmånad utanför Stuttgart i ett skolungdomsutbyte. Från besöket i R. finns ett minne av ett fängelsemuseum med tortyrredskap från medeltiden. Riktigt, riktigt ruggiga saker.
Det skjuts inte så mycket i det här hemmet men när jag en gång i min barndom skulle sova i morföräldrarnas stuga kändes det lite knöligt under madrassen. Lyfte på den och där låg morfars hagelbössa. Han hade vinterförvarat den där.
Avslutar med en ramsa som väl delvis passar in:
A carrion crow sat on an old oak,
Fol-de-riddle, lol-de-riddle-hi-ding-do.
Watching a tailor shape his coat:
Sing he, sing ho, the old carrion crow;
Fol-de-riddle, lol-de-riddle-hi-ding-do.
’Wife, bring to me my old crossbow,
Fol-de-riddle, etc.
That I may shoot yon carrion crow;’
Sing he, sing ho, etc.
The tailor shot, and he missed his mark,
Fol-de-riddle, etc.
He shot the miller’s sow right through the heart,
Sing he, sing ho, etc.
’Wife! O wife! bring me brandy in a spoon,
Fol-de-riddle, etc.
For the old miller’s sow is in a swoon;’
Sing he, sing ho, the old carrion crow;
Fol-de-riddle, lol-de-riddle-hi-ding-do.
Jag var så himla inne på att precis som Anna skriva nåt i stil med ”Armborsts don’t kill people. Men with armborsts kill glass.”
Sedan gled jag alltmer in på wives kill men with broken glass och så kom jag lite av mig.
Min farfar hade en hagelbössa. Hm. Undrar om jag har den i källaren.
Lottens fråga: Så hur gör ni, Skogsgurra? Skjuter utomhus?
Ja. Vi dricker vin. Och skjuter på ölburkar utomhus. Det kan se ut så här. Sekrutthuset i bakgrunden.
http://www.gke.org/pub/files/Beer%20can%20hit%20by%20shot%201.AVI
Jo, hmm.. Kanske vore bra att använda termen Cross-bow. Det är också namnet på en hyfsat bra cider. Obs – riktig cider. Inte sån där kemisk smörja som vi tyvärr hittar i Sverige. Som dessutom kan vara gjord på päron, björnbär och kanske till och med äpple i något sällsynt fall.
Agneta
Det där låter som originalet till en ”folkvisa” som vår fader brukade sjunga i upprymt tillstånd (han var nykterist, så upprymdheten kom från något för mig okänt håll):
Och bonden han reste till furuskog
Hejom fejom fallerallera
Där såg han en kråka som satt och gol
Hejom fejom falerallera
…
Och bonden han spände sin båge för knä
Hejom fejom fallerallera
…
Jag minns bara fragment av texten. Kanske någon har bättre koll? Just detta att spänna sin båge för knä tyder på att armborst till och med var så träffsäkra att de kunde användas att skjuta mot små mål på långt avstånd. Kråkor är ju vanligen hagelmål – inte kulmål. Eller också – och det är en rimlig tanke – insåg dåtidens publik det oerhört komiska i att överhuvudtaget försöka träffa en kråka med armborst.
Strunta nu i armborsten och borsten och skjuttokar; här har ju en ny fråga seglat upp:
– Varför har du varit uppe hela natten, Skogsgurra?
Ja, det kan man undra.
En gång sammanställde jag så många verser jag kunde hitta av Bonden och kråkan. Kom upp i ett tjugotal om allt vad bonden tillverkade av delarna från den stackars fågeln. Det blev inte helt rumsrent på slutet, har jag för mig.
Fast jag valde ett äldre ”hej och hå”-omkväde i stället för det nuförtiden vanligare ”hejom, fejom”.
För att jag har jobbat med en jättebra idé. Tyvärr är den inte riktigt ’sjösatt’ än. Men huvudtanken finns här:
How do we make EngTips even more valuable and useful?
faq237-1744
Posted: 29 Sep 11
The information available in EngTips is ovewhelming. Deep in this mountain of valuable information are lots of threads that are educational, interesting, amazing and sometimes pure ’pleasure reading’.
The motivation behind this attempt is to extract and digest that information so that a ’paper’ unlike all text-books and manuals or encyclopedia makes that everyday and real-world information available to youths, students and laymen and, hopefully, make the exciting world of engineering more visible to them.
It is my hope that such compilations can be built over the years to come and that there will be a work-group for each major forum or group of related fora. The work-groups will be on a voluntary basis and probably not consisting of more than around five members that each represent a specialty within the group. The exact modus operandi of the group has to be discussed and once a suitable modus has been found and tested for a few months, it will be described in a style guide, sort of. And made available to other groups.
The first fora to be included in such an experiment are the three electrical fora (motors, transmission and ’other topics’). It is possible that other fora like PLC will be included while the electronics and circuit design fora probably will need a separate group.
There are many questions that have to be sorted out before this work begins. I think that the easiest way of doing this is via ordinary e-mail and that we shall use my e-mail address (that can be found on my home-page if you dare to look at the Kontakt page – in Swedish).
I will be the interim secretary of this first work-group and I hereby invite interested people to join in. I already have two volunteers (Bill and Scotty) that each represent their specialties and I think that we need two more.
We will, when the need presents itself, go outside the group for assistance. That will probably be in form of a regular EngTips question in the relevant forum.
The participation will cost – I estimate that you will have to skip at least ten hours of TV-watching and pub-going each week. Tough? Yes, surely. But you are tough – aren’t you?
Nämen Skogsgurra föreslår ju att vi inte ska gå på pub tio timmar i veckan längre.
Men vad tänkte han skjuta på egentligen? Glashyllan? Varför?
Jag tror att förklaringen är enkel. Samma som när man skrivit något ogenomtänkt och – just som man trycker Enter – så förstår man vad som ska ske. Men för sent.
Avtryckaren på ett armborst är nog väldigt lik en Enterknapp.
Cruella: Vi får helt enkelt kalla in den djefla mannen att själv förklara sitt avtryckarfingers agerande.
Jag tycker det är fascinerande att han tänkte så pass att han inte skulle sikta på dig, men sen inte ägnade tanke på vad han i stället siktade på.
Jag vill samtligt passa på att dementera eventuella rykten om att Herr R, som ju i verkligheten snarare heter herr C R, att C R i mitt fall inte står för Cock Robin.
DDM funderar möjligen inte på att byta namn till Balder? Om han gör det tycker jag att du ska hålla dig undan.
Visst menar du Höder, Niklas?
Christer, det var väl Balder som sköt Höder, lurad av Loke?
Nej, det var DDM som sköt glashyllan – men inte med en mistelkvist utan med en riktig mordisk pil.
Det var den blinde Höder som sköt den av hela Kosmos älskade Balder. Med en pil gjord av en mistel. Parallellen är tydlig till repet som skulle fjättra Fenrisulven, gjort av kvinnoskägg, kattfotsklamp etc. Endast en anomali kan utföra det omöjliga!
Undrar ni hur jag tänkte så var det väl en vison av en pil som slår i en dörr med ett klickande ljud och en hustru som sa ”Vad var det där!” Om det kan definieras som tänkande avgör ni själva.
Prylen är inte inköpt var som helst, den är inköpt här:
http://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=335
I ett stånd som detta:
http://www.flickr.com/photos/evarees/4182228636/
Jo, om ni har känt på en mistel så förstår ni att man inte kan skjuta ihjäl någon med en pil gjord av dess gummiliknande stjälk.
Även armborstar (vet, men det låter trevligare med denna pluralform) bör tydligen utrustas med en App-app!-app.
Jag har pratat med vapenhandlaren. De kommer förhoppningsvis att vara mer restriktiva i fortsättningen.
Appappapp-knapp för oss som inte har smarta telefoner. Hagelmål, kulmål, dalmål? Jag sitter här och hänger och slänger i tanken som en annan Lennart Hellsing.
Jamen självklart!
Skjutande sker utomhus på skjutbana eller mot levande mål i den här familjen och utförs, precis som hos er, av maken.
Men istället för att bli till fördärv blir det (ibland) frysfylla. (Kunde inte låta bli!)
Om kvällarna pysslar jag annars med att färga ull numera.
(Jo, vi har några små runda hål i den tapetserade tritexväggen också. Sen mycket unge sonen provade farfars leksakspilbåge med blompinnar som pilar.)
Men … om man skjuter prick mot föremål som går sönder brukar man vinna pris … du får ge DDM ett litet gosedjur.
Sen funderar jag: om man torkar misteln, blir den inte stelare av det?
Luna
Jag väntade mig att DDM, som ju faktiskt är lite av specialist på krigföring och därmed troligen också på vapen, skulle ge en heltäckande förklaring till detta med kulmål och så vidare.
Det finns ju olika typer av eldvapen. Att skjuta gökar med kanon är inte rekommendabelt. Det är lite för mycket bang för det klena resultatet, cf Olrog.
Kulvapen kräver att man träffar exakt. Annars visslar kulan förbi målet, här kan man jämföra med den aktuella köksepisoden hos Bergmans. Fåglar är små och därför inga bra kulmål. Man säger också att de inte är kulvilt. Älgar, vildsvin, björnar är däremot kulvilt.
Hagelbössor producerar en svärm med små hagel som ger mycket större träffsannolikhet på små mål. Fågel är därför hagelmål, eller hagelvilt.
Hoffe damit gedient zu haben.
OT:
Jag har funderat på en sak på gymmet …
biceps, triceps, quadriceps (eller hur nu den där fyran stavas).
Men var sitter primceps?
VOT:
Den finns väl bara på 50 procent, ungefär?
Nej, bäst att återgå till opubbesök. Här blir man väl snart utkastad.
Olle!
På tal om livsfarligt mjuka tistelpilar kan man väl tillägga att man även svårligen gör rep av kattfotsklamp. Kvinnoskägg möjligen.
Det gick för en tid sedan ett barnprogram som medelst dockor gestaltade olika berättelser ur asatrons skapelseberättelse. Det är ju så häpnadsväckande härligt galet pårökt att Loranga, Masarin och Dartanjang framstår som Einsteins i jämförelse.
Hur mycket flugsvamp måste de inte ha ätit för att komma på det där. Jim Morrison släng dig i väggen.
Jag tänkte Hunter S. Thompson, men skrev Jim Morrison. Det var märkligt. Nåja, potejto-potato kanske.
@skogsgurra: Är det läge att rodna nu?
Framöver, Lotten, får du satsa på skottsäkra glas!
Tydligen bör man borsta sina armar utomhus. Armborst må vara ett kul vapen, men ett kulvapen? Toppskytte bedrivs med kulvapen och helmantlad kula, främst på tjäder vill jag minnas. Men är det någon som utövar det numera? Hållen lär normalt vara långt bortom haglets räckvidd. Hur ska jag få in Dan Brown i det här? Kulmål, dalmål och hagelmål, träffar pilen en båt så torde båten utgöra ett skrovmål?
Skottsäkra glas, tål tom att brukas ombord på en båt? Eller kan det ha med lakrisshots att göra? Snapsglas kanske, lämpliga för Lysholms Linie Aquavit kanske.
Brand(y)säkra glas, bara en tanke.
Dags för dust igen, PK.
Lotten gillar ju när stickor och strån ryker aka dust flying. Jo, visst. Men träffbilden hos en pil påminner så pass mycket att jag kände att jag kunde klassa det som kulvapen. Tror du inte ändå att haglen orkar upp i en grantopp?
Nej, det blev inte mycket till dust, det här.
Och Cecilia, inte brukar väl moderna damer rodna? Eller har det blivit modernt igen? Kanske till och med att dåna?
Det beror på hur långt det är till grantoppen. Står du på marken intill trädet så tror jag inte att tjädern sitter kvar i toppen.
Eftersom det har funnits armborst som varit anpassade till att skjuta blykulor med så är benämningen kulvapen mer korrekt än vad man först kan tro.
Här dånas inte hagelvilt men väl hejvilt.
FREDAGSSTÄMNING I BÅSET! HURRA!
Det där med bisarra historier: tänk dig att du är insnöad i ett långhus december–februari och allt du har att göra efter det att solen har gått ner klockan fyra är att (1) äta, (2) tälja räfspinnar, (3) karda ull samt – efter barnens läggning – (4) göka. Och till yttermera visso berätta historier som får de övriga i storfamiljen att ramla baklänges. Inte konstigt berättelserna blev alltmer utflippade medan seklerna gick.
Och vi har fått en språkforskare i Akademien. En av mina gamla gosskörskompisar, Tomas Riad.
Hurra en gång till!
Inte utkastad än? Olles förklaring är nog riktig – till en del. Men det behövdes nog varken selpinnetäljande, snö eller långa heta nätter för att det skulle bli konstiga historier.
Grekernas klimat tillät väl även på den tiden ett rätt så lättjefullt åretruntboende i härliga miljöer. Och ändå uppstod ett stort antal bisarra berättelser om gudar, hjältar, monstra och djur med fantastiska egenskaper. Det mesta verkar kunna vara far eller mor till snart sagt vad som helst. Man kan födas ur havsskum, ur huvudet på en gud och tårar, blod, revben (fast då är det en annan mytologi) kan omvandlas till vad som helst.
Jag tror att folk hade lite roligare förr – eller också var dom helt enkelt knäppa.
Olle, du har en poäng där. Om allt som bjöds var fem månaders mörker och en korg med flugsvamp, så var det där egentligen ett ganska tippat resultat.
Fick mig av någon anledning att tänka på Bob Hunds gamla dänga ”I stället för musik: förvirring”.
Hej bästa båset, med Lottens välsignelse tänkte jag efterlysa lite tävlingshjälp här! Min kompis Sofia Mirjamsdotter (även kallad Mymlan) är med i en tävling som heter Ökampen (läs mer på http://www.okampen.com/ och https://www.facebook.com/Okampen och https://twitter.com/#!/okampen ). Hon kallade in mig och några andra som hjälp i att lösa rebusar och annat, men hittills har det inte gått särskilt bra för oss. Team Mymlan ligger jättemycket under och behöver all hjälp de kan få på lördag, finaldagen. Nu skulle jag vilja ber er (som är kluriga och smarta och gillar att gissa) att gå med i vår interna grupp på Facebook där det gissas hejvilt, som en julkalender på speed, under tävlingstimmarna på lördag! Här är den, klicka på ”Begär att gå med” eller vad det står i övre högra hörnet : https://www.facebook.com/groups/280276485333549/
Detta gäller förstås bara om ni vill, har tid, och inte är släkt eller bästisar med nån i de andra lagen 😮
På tal om mässor
Jag missade bokmässan. Men nu har jag blivit tvångsrekryterad som besökare på spritmässan i Nacka. Alledels gratis! Får till och med en påse pengar att provsmaka för!! Och transport ordnad!!! Ibland är kunderna så trivsamma att man knappt fattar vad dom vill.
Hur som helst. Båsbesökare i Nacka i morgon eftermiddag/kväll? Kunde vara skoj att träffas.
App, app, app, detta kan gå ytterligare på tok! Det finns ett HD-avgörande där en person som köpt ett souvenir-armborst utomlands åkte fast för smuggling av vapen. Kolla nu noga om ni behöver vapenlicens, gevärskåp och jägarexamen får att få hantera denna tingest.
Ahhh, fiii faaan vicke jämrans ääälände som vi säger i Närke!
Kika in i Karlbergs kök (om du inte redan sett å fått en såndäringa pingback-notering från WordPress). Lite plåster på ev skärskador finns i längst ned i inlägget: http://karlbergskok.wordpress.com/2011/09/30/inte-precis-kravmarkt-men-utmarkt/
Jaha se där ja. Självaste Guillame Tell i farten.
Du kanske ska vara tacksam över att han valde att sikta på
glasskåpet och inte på ett äpple som placerats på sonens huvud.
Här är en annan version.
Ni som länkar till saker på Youtube ideligen: stort tack! (Nu lät jag alldeles dryg och ironisk, vilket alls inte var meningen: jag uppskattar det verkligen.)
Gerbilen: Jag vet — jag satsar på att få DDM fängslad så att man får lite lugn och ro här hemma.
Såja, nu lyder ni Anna och svarar på gåtor och sedan åker ni till Nacka för att träffa Skogsgurra. Själv ska jag sova skönhetssömn så att jag är bedårande vacker på basketmatchen kl 10 imorrn.
Psssst: Herr R fyller år idag.
Gjort ett försök att hjälpa Mymlan. Men osäker på om det funkade. Och i morgon blir det nog klent med hjälp. Om någon dyker upp på Mässan så finns jag i gänget från Krylbo Elektra. Troligen nära Calvados eller ostron. Eller något annat. Kollade just en Bondrulle där ett betydligt farligare armborst än det polska spelade viss roll. Sent grattis på födelsedagen till Herr R. Och lycka till på matchen i morgon. Slut för i dag och ett par dagar framöver.
Hoppas det gick bra med matchen.
Själv hade jag kördag så nu är det röstvila som gäller.
Dessutom fb-vägrar jag så Mymlan får tråkigt nog klara sig utan mig. Hoppas det gick bra det med.
Och grattis i efterskott till Herr R.
Båset kan nog inte tro att det är sant, men idag råkade jag hitta en skokartong i källaren där det låg en sångtext så nu ska båset få höra hur det gick till i fordom dagar när man satt i stugan och ljög hela långa vintern:
Vilken bra sång! Jag är (nästan) stum av beundran.
Fantastiskt, Hakke! När får vi mästerverket med melodi och allt?
Jag är stum av beundran. Men nu fann jag mig igen.
Vad ska vi göra med den där hakke som borde få stå på estrader och ta emot folkets jubel?
Tackar! Melodin är inte klar, men texten skrev sig i stort sett själv. Det finns de som säger att den skapande processen består av 5% inspiration och 95% hårt arbete men för mig är det snarare 50/50. Och det finns nästan inget ställe som är mer inspirerande än Lottens kommentatorsbås!
Jag höll på att glömma, stort grattis i efterskott till nioåringen!
En Bard! Den där Hakke.
Med stor reverens och djup imponans.
Så härligt att Hakke och inspirationen fanns!
Om såren efter det lömska armborstattentatet skulle ha läkt så ser jag ett utmärkt tillfälle att riva upp dem igen. Kolla hur tendensen sprider sig! http://www.svd.se/nyheter/utrikes/man-skot-med-armborst_6599378.svd
Helt klart är, att armborst är det nya svarta.
Såhär på hösten när benen inte längre behöver rakas inför sol och bad kunde man annars tänka sig att vi såg en ökad förekomst av benborst.
Man skulle nästan vilja se en bild med benborst, skulle man inte det?
Jo. Men innan du tar fram benborsten, betänk då risken att du går förbi hyllan där de roliga vin-, öl- och likörglasen står, och så sveper benborsten till och det säger PANG och det säger KRASCH och plötsligt regnar det glas och glasbitar över hela dig.
Benborsten? Är det nåt man tar in via huden? På benen?
Kommer då att tänka på den bitvis trivsamma sjön Borsten som vi bodde vid på sjuttiotalet. Där fick hela kroppen plats. Ibland var den besatt med små ljusgrå maskliknande varelser som hade sugit sig fast. Mest i vår del av sjön. Man kunde faktiskt borsta bort dem. Nu får jag problem med sömnen igen. Usch!
Du ville ha en bild på benborst!
Voilà!
Det var det värsta — kolla på Agnetas länk, hakke!
Snyggt, Agneta. Har du jobbat där? Eller bara råkat gå förbi?
Hos Lotten grävs de mest osannolika fakta fram. Man behöver inte längre resa för att bilda sig.
Jösses Amalia! Jösses Agneta! Jag reser mig och höjer ett ännu inte krossat glas till din ära, medan benborsten reser sig av behag.
Jag har aldrig jobbat i de leukste winkels van Nederland, har dock passerat Holland tvenne gånger och en av sönerna är en fena på nederländska. Men jag är nog skaplig på att finna om jag söker.