Hoppa till innehåll

Löksoppa i bikini

Släng er i väggen, Per Moberg och Nigella och allt vad ni nu heter. Jag lagar faktiskt mat iklädd bikini.

Lök och lök.
Lök och lök.

Det är på det viset att jag har fått ett (betalt) hedersuppdrag: att provlaga recept ur en ännu inte utkommen bok av Lisa Förare Winbladh och Malin Sandström: Matmolekyler. (Se även Matmolekyler på Taffel.)

Jag valde en löksoppa eftersom Nittonåringen här hemma häromdagen sa:

– Lööööök, jag skulle vilja ha mer lök i all mat!

Sedan fick jag sådan våldsamma problem med ingrediensinförskaffandet att nyss nämnde Nittonåring hann åka hemifrån för att ta några resttentor nere i Lund och alls inte fick avnjuta kvällens ömt tillagade soppa.

Ingredienserna voro:

Smör, buljong, miso, salt, vitt bröd, selleri, lagerblad, sherry, vin, lök, ost, socker, peppar, timjan.
Smör, buljong, ljus miso, salt, vitt bröd, selleri, lagerblad, sherry, vin, lök, ost, socker, peppar, timjan.

Visst ser det lite enkelt, ganska billigt och lättåtkomligt ut när allt står samlat sådär på en liten gammal bricka, inköpt för 2 kr på loppis? Jamen fokusera då på orden ”ost” och ”ljus miso” så ska ni få höra på andra bullar lökar.

I receptet står det att osten gärna ska vara ”grovriven lagrad ost, gärna gruyère, comté eller Västerhavsost”. Som Coop (där jag köper nästan allt) inte har. Ehum, kan man kanske ersätta den med en extremt lagrad Västerbotten? tänkte jag och köpte en bit som förstås var helt fel eftersom man hellre ska ta grevé eller herrgård. Som jag inte alls köpte.

Rätt ska vara rätt, tänkte jag och letade i minnet efter en ostbutik som jag aldrig har varit i eftersom den ligger i en del av staden där jag aldrig går: i frisörgettot.

Gamla staden i Eskilstuna, där det på ett par hundra meter ryms tiotalet frisörer, tre skönhetssalonger och två antikaffärer samt en ostbutik.
Gamla staden i Eskilstuna, där det på ett par hundra meter ryms tiotalet frisörer, tre skönhetssalonger och två antikaffärer samt en ostbutik.
Eller rättare sagt en blom-, choklad- och ostbutik. Himla praktiskt.
Eller rättare sagt en kombinerad blom-, choklad- och ostbutik. Himla praktiskt.

Men det räcker ju inte med att hitta rätt ost – ska man provlaga måste man göra allt rätt. Vad är  det som kallas ”ljus miso”? Det är i alla fall inte det som på Coop heter ”Miso: ljus soja av japansk typ”. Nej, man måste bege sig ner i ett f.d. parkeringsgarage i stadens China Town:

Gå ner i den mörka avgrunden där!
Gå ner i den mörka avgrunden där!
Ser ni: ljus miso! (Men man ska inte äta det lilla paketet där, nähedå.)
Ser ni: ljus miso! (Men man ska inte äta det lilla paketet där, nähedå.)

Den vilda jakten på ingredienserna fortsatte med en tur till Systemet eftersom jag skulle ha ”torr sherry, helst fino” och ”vitt oekat vin, gärna chardonnay”. Fino? Oekat? Vabaha?

– Fino? jag ska kolla i daaataaaan. Jaha, jaså, det är en sort. Den där! Men oekat? Ja, nä, då smakar det nog inte ek … aha, det finns en sort som heter ”unoaked”! sa den samlade personalskaran på Systemet där vi hängde över en datorskärm.

Unoaked! Fino! Yay!
Unoaked! Fino! Yay!

Nu skulle man kunna tro att jag med mina resor kors och tvärs över stan tyckte att projektet här var både krångligt och bökigt. Men icke då. Det allra värsta med att laga mat efter recept är ju att ha tålamod att steka löken i all evighet. Jag vill fräsa den snabbt och effektivt som en snytning – inte stå och röra, inspektera och filosofera. (Bränner jag min mat ibland? Ja.)

Det här är en barnportion med ganska lite soppa och en massa macka.
Det här är en barnportion med ganska lite soppa och en massa macka.

Tre timmar tog det från början till slut – men jädrar vilken löksoppa! Alldeles söt och god, slafsig och kladdig och ljuvlig. (Och bikinin hade jag på mig hela tiden, ja.)

Share
Publicerat iBloggen

29 kommentarer

  1. Är den där bikini-BH:n randig på andra sidan?

    Och löksoppa är gott, alldeles vanlig löksoppa utan såna ingredienser som jag aldrig någonsin skulle hitta här i hålan. Men jag ska testa med dina/Matmolekylers ingredienser, på fri hand och ett ungefär.

    Fast det blir nog i långbyxor, ett plagg som jag inte haft på sen midsommar i den tropiska sommar vi har haft här i södra Lappland.

  2. Löksoppa i bikini, alltså. Associerar till pigs in a blanket. Stod det i receptet hur man skulle få soppan att inte rinna ut?

    Frågar den morgontrötte som nyligen fäpplade till kaffeburken i överskåpshöjd och sedan hade kaffe (dyrt satans french roast från staterna) i hela jämrans behån.

  3. Hmm

    Nu hade jag resonerat precis som du och tagit Västerbotten. Varför skulle man inte det? Smälter den inte tillräckligt lätt eller? Om så så hade jag struntat i det och använt den ändå då den enligt min erfarenhet smälter “skit”lätt.

    Recept på soppa tack!

  4. Det där larvet med sherry kan du glömma. Och om sherry anses nödvändig så går det bra med vilken torr sherry som helst – ingen ‘kaksherry’. Du kan slå vanligt torrt vitt vin över löken när den blivit blank – inte stekt. Men att använda Gruyère är helt rätt. Och eftersom Herrgårdsost är ett försök att efterlikna Gruyère så duger den gott i löksoppa. Västerbotten är en helt annan ost och blir alldeles för dominerande.

  5. OK, Herrgårdsost är mera en imitation av Emmenthaler. Men båda används med framgång i löksoppa.

    Gamla Hallarna! Au Chien qui fume. En turistfälla på sin tid, men också det ställe där grönsakshandlare och köttmånglare fick sin löksoppa när varorna var slut på morgonen. Där var det inget finlir – raka rör. Och formbröd i soppan kom aldrig på fråga.

  6. Nämen Ingela har ju röntgensyn: bikinin är randig på andra sidan! (En vändbar sak köpt på postorder för flera år sedan.)

    Associationen till pigs in a blanket hade renderat dig en t-shirt om det hade varit december, Luna!

    Jag tror inte att jag kan lägga ut receptet — dels är det långt, dels är det ju inte tryckt än. Ska höra med Lisa när boken kommer ut.

  7. […] något inlägg. Lotten har redan gjort det så jädrans bra – om en löksoppa. Så, läs Lottens blogg  (den kommer jag för övrigt tjata mycket om i december, men det tar vi […]

  8. @Hmm: Jag lade ut ett pålitligt recept här http://gke.org/pub/files/Loeksoppa.jpg

    Det har fördelen att inte vara alldeles sönderavlat med en massa konstiga, svårhittade och onödiga ingredienser. Löksoppa utan allt – så att säga. Basmat för många. Viktigt att låta löken få sin tid. Annars blir det stekt lök i vattenblask. Ingen höjdare.

    Lotten, jag tror att Ingela har en likadan. Enda förklaringen.

  9. I tidningen “Allt om mat” på 70-talet kunde man med förmodat gott resultat byta ut det mesta i de flesta recept.

    Var det lättare förr?

  10. Det var sjuttiotalet det. Då hängde pendeln fortfarande kvar på -68 och inget var heligt. Nu har den svängt åt andra hållet och allt görs obefogat komplicerat utan att slutresultatet blir så mycket bättre – snarare sämre.

    Det beror på att det ägnas alldeles för mycket tid och kraft åt oväsentligheter att det viktiga – som att skära löken i TUNNA skivor och att låta den få mycket gott om tid i buljongen – inte alls anses viktigt längre.

    Jag har haft några upplevelser i den vägen på några konceptrestauranger där man inte hade en aaning om hur rätterna borde lagas till. Huvudsaken verkade vara att man hade dyra och svåråtkomliga tillbehör.

  11. Skogsgurra, följer man den franska kokboken du fotograferat så blir det rätt. Varje gång oavsett vad man lagar! Den är förträfflig!

  12. Hmm. Ytterligare en kokbok som jag antagligen kommer att införskaffa till min samling. Trots att jag inte står vid spisen så mycket att det är befogat.

    Jag har dessutom en förmåga att köpa in ingredienser till olika spännande recept som jag sedan sällan lagar. Den käre maken ser gärna att jag lagar mer mat (så att han slipper) men det är så mycket annat jag ska hinna.

    Fast det kanske ändras. I år satte jag ett par surdegar som tvingar mig att baka med täta mellanrum. Det är inte omöjligt att jag kommer att ägna mer tid även åt matlagning. När jag tänker på saken har jag faktiskt lagat efter flera recept i år.

  13. PK

    Tss, kom igen när du lagar soppa topless. Då kan du börja snacka om löksoppa. Lotten, den halvnakna kocken. Jovisstbaförattserrö.

  14. Örjan

    Lotten väl representerad vad avser Västerhavsost.
    Googlade . Har aldrig smakat osten. Får reda på att det är en västjylländsk specialitet. Vesterhavsost på danska.
    Undrade hur den ser ut. Liknar Gruyère? Nej mer en mini-parmesan alt pecorino.
    Intressantast. Googles bilder. “Västerhavsost”. 4 av 185 kommer från Lottens blogg.

  15. Hmm

    @Skogsgurra: Tack för recept. Ska prövas när temperaturen ute kryper ner ngt 🙂

  16. Låter fantastiskt!!
    Nu kan du använda resten av mison till att marinera fisk i, och sedan ugnssteka den.

  17. HUR kunde det noteras att bikinin också är randig?!
    Lisa är bra på recept, poängen är allt med umami och hur smaker tar hand om varandra. Vin-grejen med oekat etc., det har jag aldrig förstått, a) jag dricker inte vin så jag kan inte jämföra mellan den ena occh den andra), samt b) skulle nog avfärda det som lite alltså jamen meh!! Bolognese (ragu) med rödvin, där har jag starka åsikter om vilket vin som går an.

  18. Men tänk att en löksoppa utan recept kan engagera så! Och jatack, jag behöver mer tips på vad jag kan göra med mison. Om de är tillräckligt bra kanske tillagningen sker topless. (Jag solade topless utan minsta lilla tvekan alla somrar 1977–1987. Och det finns hur många bilder som helst från den dåtida strandtillvaron – jag blir nästan generad av bara tanken på det.)

  19. LupusLupus99

    Kiiiids! you want some dirty deeeds? You want some Dity deeds done dirt cheeaap?…m’kaay! …yeah!

    Alldeles för lite Rock n’ roll i båset. sådeså!

  20. LupusLupus99

    förövrigt så soppa på lök vem f*n har kommit på något så urbota dumt? Lök är ju inte ens i närheten av att vara ätbart.

  21. Men Örjan då, till och med jag, som inte är någon ost-älskare, har ätit västerhavsost 😉

  22. Jomenvisst har jag en likadan! Jag har dock aldrig förr sett någon annan bära detta plagg. Den är suveränt praktisk och bra, snygg också, åtminstone för sisådär tjugo-tjugofem år sedan när den inköptes. Passar utmärkt även om kroppen har varit med om en hel del sedan den var ny, vilket väl passar in även på Lotten. Jag är nu inne på tredje paret byxa till, denna gång marinblå då jag inbillar mig att det är en färg som förminskar.

  23. Känner mig som en Sherlock Holmes! (5 augusti 2011 kl. 10:04)

  24. Ingela: Jag trodde att det var svart som anses förminskande ;). När det har varit varmt så har jag haft en viss fobi mot att ens sätta på spisen, än mindre ugnen. Hade jag haft nån bikini så hade det varit det självklara klädvalet just då. Och fortsättningsvis.

  25. Nej, nej, svart är förminskande endast när det är mer heltäckande som till exempel byxor , toppar och klänningar. När det gäller bikini (underdelar i synnerhet) är det precis tvärtom: Mörka färger förstorar och ljusa slimmar. Konstigt men sant!

    Misosoppa är för övrigt en höjdare när det här så här infernaliskt varmt ute. Och igår i regnrusket var rödbetssoppan som jag lagade en, på alla sätt, väldigt god idé. (Inte minst för att den är rosa helt naturligt.) Nästa gång blir det löksoppa! Kan man he i lite karamellfärg?

  26. Men varför kommer detta inlägg till min RSS-läsare i dag? Nu är ju allt förbi. Nej, kanske inte, förresten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.