Så ropar de väl alltid i filmer? Eller var det i min barndom som det ropades så? Efter att först ha ropat ”snart kommer gästerna” och ”herregud, ta undan frukosten”?
Vi har med buller och bång sagt till alla att vi har öppet hus och att alla i hela världen är välkomna att hälsa på oss under hela sommaren eftersom vi är jättehemma nästan hela tiden. Vips, dök hakke från kommentatorsbåset upp med sin familj med hur mycket mat som helst, vips dök min pappa upp med glass, vips dök lillasyster Orangeluvan upp med små barn upp och vips kom Vinlusen cyklande med en gurka och en banan.
Men det konstigaste var nog att alla män i församlingen hade läst kemi. Eller vänta, det är nog precis som det ska vara.





Jag har till och med rensat, diskat, desinficerat och använt kaffeapparaten — ni ser vilket fördärv man hamnar i när man får gäster.
Det var första gången jag ser nån ha en cykel som gossefilt 🙂
Tack för att du skriver ”gäster” isf det på svenska vanligt förekommande ”främmande”.
Ny bildserie?
Gästernas gose-filtar? (Inte bara gossarnas älsklingsobjekt).
Främma’t heter det väl på fin gammal svenska. Annars verkar Orangeluvan inte särskilt brandgul i mina ögpn (eller på din bild).
Och jag som inte hälsade på när vi körde förbi igår. Men vi ska ju resa åt andra hållet också…
Plastfarfar: ”Främma´t” Tycker jag är rätt bokstavering av uttalet.
Men skulle då även vilja skriva ”gammalsvenska.” ev ”gammelsvenska”, men det känns dialektalt.
Kommentar emotses från gästvänlig Språkpolis.
”Ester! Vi är här nu!”
😉
@PK: Ester
Jag röstar för främmat och gammelsvenska.
Vafalls! Kaffe!!!
Tur att jag redan satt ned.
Korrekt, Orangeluvan är verkligen inte orange nuförtiden. Hon kanske håller på att gråna?
Nu ska vi se här, att utreda ”främmat’t” blir kul. Enligt SAOB är ordet i betydelsen ”om person: som icke har hemma på ett ställe eller i ett hem, utan mera tillfälligt kommit dit såsom besökande” från 1526. Men oooh, så gulligt, man kan ”leka gäst”:
… leka att komma på besök (bland barn, särsk. småflickor ofta förekommande lek …
Aha. Man måste slå upp ”främmad”. (Återkommer, ska bara.)
Fortfarande läser jag i SAOB. Och ”främmad” sägs i betydelsen ”besökande” och ”gäst” vara egendomligt för de nordiska språken.
”I hela Götaland är främmad den form som tillhör folkspråket och förekommer även utanför detta område. I litteraturen har denna form anträffats i så godt som alla de betydelseskiftningar som antecknats för främmande. Emellertid har främmad i nysvensk tid på det hela taget varit uteslutet från skriftspråket utom poesien, där det alltjämt bibehållit sig av rytmiska skäl (då främmande endast med svårighet låter infoga sig i tvåstavelsetakt). Då ordet i nyare tid förekommer utanför poesi, torde dess användning i många fall bero på inflytande från danskan.”
Vilket fint litet citat:
”Fru Thengberg är icke glad. Främmaten har förargat henne.”
Alltså är det gammal svenska och dessutom starkt landsbygdsfärgat, detta att säga ”främmat”.
Alla på en gång nu:
– Eeeeeeeeesteeer!
Är det inte så att vi här i Sverige bara bjuder hem människor vi känner väl och kallar dem främmande?
OK helt OT</a.
Men ML i annan minnesvärd sketsch.
OK Fintext? Försök finlänk – fel förståelse http://www.youtube.com/watch?v=hqW5cQQx5t8
HAR DU ANVÄNT KAFFEBRYGGAREN OCH TILL PÅ KÖPET BJUDIT GÄSTER PÅ RESULTATET????? Jag är visserligen stolt okemist men ändå, brrrrr. Fast det gick kanske bra ihop med riset…
Hihi, hoho, javisst! Men hakke gjorde kaffe i en finkanna som han ställde på spisen och som sa blubb-blubb-blubb. Fulkaffet fick pappa (kemist).
Fru Bergman verkar glad, så av allt att döma har främmaten inte förargat henne. På kaffefronten råder dessutom en trivsam förvirring. Såhär gör vi slaskkaffe, fulkaffe mm: http://www.karinenglund.com/2011/05/fulkaffe/
Ystert ister.
Att Orangeluvan lärde hakke (mig) att göra inbakade flätor innebar inte på något vis att han (jag) lärde sig (mig) att tillverka dylika. Man (jag) är ju trots allt inte okemist.
Det var en fantastiskt trevlig vistelse!
Daniel – aka ”Vinlusen” – du var en fantastiskt trevlig gäst! (Som stal ett lakan av oss, vilket tack och lov lättade på trycket i Linneskåpet from hell.)
Åh, men Hakke, så var det bara A-kursen i inbakade flätor-flätning. Dessutom tror jag det är bäst att öva på barn som man inte är släkt med, emedan osläktingar inte vågar protestera om de måste lida pin.