Jag är fascinerad av ”tänk om alla skulle” och ”jag och många med mig tycker att” samt ”man vill ju inte klaga, men”. Nu har vi fått ett brev i samma anda: allmänheten klagar! På oss!
Men inte för att den djefla mannen sitter på busshållplatsen och spelar gitarr, inte för att vårt hus var halvmålat så länge, inte för att brandkåren spärrar vägen när det brinner hos oss och inte för att barnen hänger upp skor i träden eller sover på studsmattan. Nej, Gatuavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen har av ”allmänheten” fått klagomål på vårt äppelträd. Läs noga:
”Vi har fått in klagomål från allmänheten ang. trädgrenar som sticker ut från er tomt och täcker armaturen på Bynäsvägen och det gör att skymma ljuset och kan orsaka fara för trafiken och allmänheten.
Vi vill att ni klipper trädgrenar efter normer som står i broschyren som bifogat så att folk inte råkar ut pga. Ovan.”
Broschyren som bifogas är två kopierade A4 som innehåller direktiv om hur häckar inte bör skymma sikten i svängar, sikttrianglar, körbaneytor och dito kanter, fri höjd, hastighetsbegränsningar och nyplanteringar. Men inget om äppelträd och lyktstolpar.
Därför ringde jag till mannen som hade skickat brevet bara för att fråga vilka svängar och häckar vi skulle ansa och klippa och vilket träd det handlade om – och förstod tyvärr nästan inte ett ord av vad han sade. Språkförbistring kan vara rolig ibland och tyvärr bara förbistrande ibland. Jag sa ”förlåt” och ”hursa” och ”va” och ”kan du ta om det en gång till” så många gånger att jag till slut bara gav upp och sa ”tack så mycket för informationen” när tjänstemannen hade berättat att om vi hade haft en bostadsrättsförening hade ordföranden fått brevet.
Brasklapp:
Det här handlar inte om lyteskomik eller främlingsfientlighet. Det här handlar om kommunikation. Jag hänger inte ut någon, men är väldigt kritisk till information som inte går fram – oavsett om det handlar om obegripliga bruksanvisningar, illa skrivna texter, sluddrande högtalare eller obefintlig information i kritiska lägen. (Här får ni gärna associera till SJ.)
Ungefär så här lät vårt telefonsamtal. (Jag har satt in punkter på de ställen där orden inte gick att förstå.)
– Hej, mitt namn är Lotten Bergman och jag har fått ett brev av dig där det står att allmänheten har klagat på att vårt äppelträd skymmer gatlyktan.
– … … … … brev … … vem som helst … … … …
– Ok, eh. Får jag bara fråga om du har varit här och tittat?
– Ja! … … … … … den vägen … … … …
– Förlåt?
– … … … privat … … … bostadsrättsföreningen ordföranden fått brevet … …
– Men vi är inte en bostadsrättsförening, vi äger vårt hus.
– Ja, privat!
Oavsett kommunikationsproblemen har jag ju förståelse för att allmänheten kan snubbla i skumrasket där under träden. Det värsta är att jag ju inte kan nöja mig med att se till att grenarna inte skymmer just armaturen.
Det jag måste göra för den stackars allmänheten är ju att ansa och hugga de där träden bortom lampan. Fly mig genast en arborist eller en motorsåg!
För övrigt öppnar detta med ”allmänheten” intressanta spörsmål. Kan jag också ringa till Samhällsbyggnadsförvaltningen och klaga på mina grannar? Och vara anonym istället för att gå hem till dem och säga direkt till deras ögon att det här med att sätta igång motordrivna dödsvapen mot små veka grässtrån i ottan är ett oskick? Eller att det faktiskt är jättejätteorättvist att vi ansvarar för nästan 100 meter trottoar bara för att vi har lyktorna på vår sida? Allmänheten, det är jag, det!
Fast framför allt tycker jag nog att alla grannars musikval är störande: ingen av dem spelar någonsin I Am the Walrus med Beatles.
Jag hoppas att du för vidare synpunkterna till chefen för avdelningen. Om du som är kommunikationsproffs inte kan ta till dig informationen är den värdelös.
Fast det värsta med brevet är väl att DDM tilltalas Olof.
Jag håller på att försöka få tag i dem på Gatuavdelningen — men det är ju inte lätt i juli.
Jag tyckte det var rart med ”ovan” i slutet. Ja, han/hon var nog ovan. Att skriva sånt här. På svenska.
Alltså, det här måste vara ett av de märkligaste exemplen på svenska myndigheter! Uttryck dig förståeligt människa/myndighet. Och att försöka få tag i myndighetsmänniskor i juli är som att hitta en slipprig tvål i ett världshav.
Det står faktiskt inget om hur snabbt ni behöver ha åtgärdat problemet. Om ni för logg på alla era samtal och hur ni försöker komma i kontakt med berörda instanser, så kan de inte klaga på er i efterhand.
Frågan är dessutom om inte de som ansvarar för vägen också ska stå för underhållet, även om trädet står på er tomt. Ansvariga (komun eller vägförening) borde ta det som sticker ut från er tomt
Det var intressant, Hmm, fast vi ansvarar ju verkligen för trottoaren trots att den inte alls är på vår tomt. (Och just på trottoaren faller jättemycket snö, kan jag tala om.)
Innan jag ens läst färdigt utbrister jag: Men erbjud kommunen språkkurser så att handläggarna lär sig skriva svenska. MOT BETALNING; förstås, säger mannaaaschern strängt.
El-gatorna brukar nätbolaget hålla rena från växtlighet som kan störa framkomligheten. Borde väl också gälla lampstrålarna.
Kan du inte vid nästa tillfälle (det lär växa ut igen) vänta och se vad som händer. Blir det staten mot Bergman, vite, kan du kanske till och med utverka en villkorlig dom eller rent av en tvångsförvaltning?
Behöver du ni en extremt störig bil har jag en på lager.
Glömmer aldrig när vi tog en 2-åring till en vårdcentral och fick träffa en läkare som med all säkerhet var välutbildad och duktig. Men vi förstod inte vad han sa och man klara bara av att säga ”va” och ”vad sa du” ett visst antal gånger per minut. När vi gick därifrån så visste vi varken in eller ut men vi fick någon medicin och doseringen stod på förpackningen och barnet blev friskt. Jag minns inte vad barnet hade för symptom, jag minns bara den obehagliga känslan att inte förstå vad läkaren sa.
Inte lätt att ha frodig växtlighet.
Vi är såå glada att vi inte bor efter allmän väg. Vår väg är knappast någon väg alls. Vi har också frodig växtlighet i form av en granhäck som numera antagit massavedsdimensioner. Vi kallar den för ’fiberreserven’ och har för avsikt att sälja den dyrt till något pappersbruk nästa gång vi får en pristopp på massaved.
Den är faktiskt så hemskt utbredd att slamsugarn kom in en dag och klagade på att grenarna kom åt hans slamsugarbil. Den kunde bli repig, trodde han.
Om du tar bort buskaget så kommer ju inte min mellanlösning på cykeltjyvsproblemet att fungera. I så fall så är det väl bara alternativet enhjuling kvar.
Jag tror att det finns stycken i kommunallagen som handlar om skyldigheten att kommunicera tydligt. Det vill jag inte påstå har hänt i det här fallet. ”…pga. Ovan” – hilariskt! Är det per gunnar anderson som skrivit? Har han aldrig skrivit förr? Att han är ovan råder det inga tvivel om.
Vad gäller träd som sticker ut på gångbanor kan jag som obasketspelande, men ändå 180 cm lång, ha en del åsikter. Häromsistens gällde det kommunens egna bollpilar längs en gångbana som delar asfaltsyta med en cykelbana. Ingen människa äldre än 7 år, som inte sitter i rullstol, kan ta sig fram på gångbanan där. Alla måste gå på cykelbanan.
(Jag kom på att jag blev tvungen att stoppa in ”människa” i förra meningen, för vår hund varken sitter i rullstol eller är yngre än 7 år och han ryms.)
Varför får hummande personer som inte klarar att prata ur skägget och med en fungerande syntax lov att få en som klarar det att framstå som en idiot när problemet ligger på den som hummar?
Får man som oförstående, fast med förståndet i behåll, säga det: jag fattar faktiskt inte ett ord av vad du säger?
Jag tycker att du snarast ska följa manaaschergerbilens råd och kontakta denna där kommunen. De kommer att få in massa skattemedel på dig! 😉
Jag ska sannerligen kontakta kommunen, men när det gäller betalningen kanske manaaaschern ska bussas på dem.
– Får man som oförstående, fast med förståndet i behåll, säga det: jag fattar faktiskt inte ett ord av vad du säger? frågade Cecilia N.
Ja, säger jag — som inte vågade. Och PK med sjuka dotran skulle ju ha vågat också. Men vi är så himla hänsynsfulla ibland.
Jag tycker du ska erbjuda en språkkurs i Bergmans Bokstävers regi i utbyte mot att kommunen ansar häcken på ett för allmänheten erforderligt sätt och med kommunens maskinpark.
Nej. Lotten ska mobba dem lite först (som här i denna tråd). Och sedan ta bra betalt för kursen. Och, under kursens gång, antyda att dom är välkomna hem till för lite allmän information och att dom gärna kan ta trädröjargrejerna med sig.
Bilderna på Lotten i trädet imponerar. För dom riktigt knepiga grenarna vill jag minnas att Nelsons (Küng for President) skickade med en så kallad stångsåg i kidnapparlådan. Rekommenderas. Man kan stå på marken och kapa högt belägna grenar.
Själv tycker ajg att det är fascinerande att Lotten vill tala med sina grannars ögon. Det ger ordet kommunikation en lite ny innebörd.
Jepp, du kan också kontakta Samhällsbyggnadsförvaltningen och klaga anonymt. Det är en av fördelarna – och nackdelarna – med svenska myndigheter.
Ibland verkar kommunen handlingskraftig.
Vår granne behövde rengöra sin soptunna och flytta sina tre extrabilar från vändplanen. Vi snälla, rara grannar skrev ett gemensamt brev och påminde om det. Signerat av alla. Ingen anonymitet här inte och kommunen slapp lägga onödig energi på brevskrivning.
Samhällsbyggnadsförvaltningen??
Någon sammanslagning av förvaltningar som orsakat detta otympliga ord?
Min gissning. Stadsbyggnad och Gatu?
OK borde veta, eftersom jag bor i sta’n. Men icke.
”Vän av ordning” har alltid funnits kommer aldrig att dö.
Men offentlighetsprincipen gäller ju.
Skulle inte förvåna mig om din anmälare även gjort flera sådana.
Tänkbart en flanör/hundrastare/motionär som inte bor i dina mest närliggande kvarter.
Tänk om vederbörande haft mer mod, och kunnat ringa på er dörr för påpekande om belysning och grenar. I linje med Pysselitens kommentar enl ovan.
Om hamling av träden. Vad kom först? Träden eller gatubelysningen? Jag skulle gissa träden, som antagligen var relativt små när belysningen tillkom. Någon ersättning för intrång till er eller tidigare ägare?
Tycker att kommunen bör stå för kostnaden för nödvändig trädklippningen med hänsyn till att ”allmänheten” önskat gatubelysning.
Häckansning dock husägarens ansvar (OK jag inkonsekvent). Men tänker ”typ” att blind ej skall överraskas eller förhindras.
Men är inte jag allmänhet, jag har inga problem med några utstickande grenar på trottoaren hos Lotten.
PK, kan inte du skriva till Sammhällsbyggnadsförvaltningen på Eskilstuna kommun och oklaga?
”Kära Sammhällsbyggnadsförvaltningen på Eskilstuna kommun. Jag är en del av allmänheter och jag önskar oklaga annonymt på Lottens gren. Den har aldrig stört mej eller skymmat ljuset för mej på ett trafikfarligt sätt.”
Jag känner mig djupt hedrad och extra lycklig över denna idé och utförandet av den: oklagandet.
(Rapport: kommunen har inte svarat på mina telefonsvararmeddelanden.)
Tack PK, nu känns det mycket bättre.
Lotten klämmer kulor och PK oklagar på Lottens gren. Vad har ni för er i Smestan?
Den svenska modellen har sina brister, tyvärr tyvärr… 😥
Det här har appselut ingenting med trädgrenar att göra. Jag kunde dock inte komma på något bättre ställe att slänga in en språknördig fråga än i det här båset!
Sådana där ord som från början är varumärken, men sedan blir vanliga vardagsordet för alla liknande produkter – vad kattsingen heter det egentligen? (Exempel på sådana ord är termos, keso, vaselin.) Kan man hitta rätt svar någonstans så är det väl på just den här stansen!
No blog Barba: varumärkesdegeneration tror jag. När man börjar skriva ordet med liten begynnelsebokstav är det inte är varumärke längre. Som i teflon, xerox (fast det är mer i USA som det blivit degenererat och dessutom ett verb – ”could you xerox these, plese”) och bakelit. Mer på: http://sv.wikipedia.org/wiki/Varum%C3%A4rkesord
Jag har egengtligen(!) inget att till(l)ägga annat än ett stort tack för valrossen. Gammal och god.
Fast ijenklien hetere ejenklien.
Karin har ju döpt om dig, Barbafjant: ”No blog Barba” är helt perfekt!
Varumärken som tappar sitt ursprung är ett slags eponym, tycker jag. I sammanhanget är rollerblades intressant, som plötsligt bytte namn till inlines när de egentligen borde ha hetat rullskridskor hela tiden.
Som norrlänning (jo, född strax norr om Dalälven) tycker jag att ’Oblog barba’ låter bra. ’Oblog’ är som nån exotisk sydrysk furste.
Detta med oblog är en principsak. På samma sätt som detta med handtag. Man slipper mycket arbete om man undviker sådant.
Man kan ju alltid låna av grannen. Kanske till och med få grannen att göra jobbet? Och så går man in och petar lite här och var i befintliga bloggar. Ett liv med lätt bagage är ett liv med möjligheter.
Det kan vara dags att framföra ett djupt känt tack till alla som erbjuder sina arenor i form av välskötta bloggar så att vi Obloggar (jämför ’att oklaga’) kan hoppa in och gästspela när vi känner för det.
Mina arenor just nu är denna (mycket uppskattad), Küng for President (där jag uppskattar den milda anarkistiska framtoningen) och Karin (som jag har en nära biologisk relation till).
Hyttfogden och jag har för övrigt döpt om Lotten (som låter lite köksmamsellaktigt och inte som en vilding som sågar ner trädgrenar från aktningsvärda höjder – utan hjälm, visir, handskar, säkerhetslina med mera) till det mera passande namnet ’Turbopippi’.
Se där, ta åt er alla i båset av Skogsgurras beröm! Och angående Turbopippi, så finns jag och Pippi på en och samma bild i ett gammalt inlägg om Internationella riktnings- och fingerspretsdagen.
Underbar skildring om riktnings- och fingerspretsdagen. Och missa inte länken till Översättarhelenas blogg om dysdirexi! Fick mig faktiskt att äntligen komma ut som lokalsinneshandikappad: http://www.karinenglund.com/2011/07/vilsesyndrom-lokalsinneshandikapp-dysdirexi/ Tack och bock!
Vissa är extra noggranna med stavningen av sina varumärken.
Stellan Löving om Keso och Tetra Pak.
http://matgasten.taffel.se/2009/12/28/degeneration-i-mejerihyllan/
Jättebra länk, Örjan!
”lokalsinneshandikappad”
Associationerna står som dom välkända spöna. Vansinneshandikappad? Är det en person som är ovansinnig? Dvs inte van, som handläggare på Eskilstuna kommun brukar vara? Eller blir det icke vansinnig? Och vad betyder ’van’ i vansinnig? Kan vanans makt = vanmakt leda rätt? Eller ska vi gå till tyskarnas Ohnmacht? Och i så fall, är det ’Ohn’ samma som ’Ohne’ – ja, tror nästan det. Men amatöretymologi brukar ju alltid vara fel. Man får nästan alltid smisk av Sture Aller (ja, ja, men vet inte om jag har lust att vara korrekt i det fallet).
Nästan lite komiskt mitt i allt kommunikationselände … Men, det värsta av allt: urtråkigt för er att ha så ryggradslösa blötdjur till grannar som måste kalla in kommunen i stället för att själva kliva fram.
Ingen vet om det är grannar eller inte. Inte heller om dom är ryggradslösa. Det tror jag faktiskt inte att dom är. Sådana djur lever mest i vatten. Med vissa undantag, sniglar och daggmaskar och sådana kryp till exempel.
Vägen ut till Borsökna är livligt trafikerad. Det handlar om tusentals trafikanter som passerar och det är ju inte helt obefogat ryggradslöst okynnesgnäll det handlar om här.
Om du tittar på bilden så ser du att förbuskningen har brett ut sig längs gatan. Så det är inte bara Lotten.
Jag skulle själv, om jag åker efter en väg som börjar bli tokbuskig, vända mig till nån som kan hantera det centralt. Att kliva in hos alla husägare som har buskage långt ute på trottoaren tar dels tid och dels riskerar man att bli både ohyfsat bemött och kanske till och med hundsfotterad! Man kan ju inte förutsätta att det finns en Lotten bakom varje buske. Om så vore så skulle jag absolut inte tveka att vända mig direkt till den ’skyldiga’.
Problemet är inte att någon tycker att det borde rensas upp efter gatan. Problemet ligger i handläggarens olämplighet. Han kan inte kommunicera på ett begripligt sätt.
Skogsgurra: Liten komplettering. Sedan Västerleden färdigställts är Gillbergavägen ej längre genomfartsled till Borsökna. Skall rätterligen bara ha lokal- och busstrafik eftersom genomfarttrafik nu är förbjuden.
Tror inte att det är närmaste grannarna som klagat, utan snarare någon som använder gatan som promenadväg.
Men ändå, med belysningsstolpar på enbart en sida, och med träd som troligtvis planterats innan stolparna kom på plats. Tycker att våra kommunpengar kunde användas för nödvändig beskärning.
Nya fakta! Vi flyttade från Eskilstuna 1977. Så det har hänt en del tydligen. Den där vägen var livligt trafikerad på vår tid.
Frågan blir på något vis ändå intressantare nu. Håller med om att det nog är fotgängare som störs av växtligheten. Att ta sig fram en regnig dag med ett paraply som ständigt måste vikas undan och kanske också drar ner väta är inte skoj i längden.
Jag tycker att det är rimligt att vända sig till kommunen i ett sådant fall.
Återigen är det kommunen som gjort en tveksam bedömning när man anser att det är tomtägaren som ska hantera problemet. Kanske det är den ovane som gjort bedömningen också?
Skogsgurra. Van som i vansläktas, vad säjs om det?
Skogsgurra: Och det gällde ju inte ens Gillbergavägen utan tvärgatan Bynäsvägen, där man antagligen kan gå mitt i gatan utan risk för livet. (Jag har tom kollat flygbilder via Google Earth)
Snacka om ”vän av ordning”.
Undrar hur många anmälningar till myndigheter h*n ligger bakom?
Rapport: jag har fortfarande inte fått tag i någon på kommunen. Men JÄVLAR vad jag under tiden har hunnit klippa och ansa buskar! Det ser ut som när små barn råkar klippa av sig frisyren.
[…] Slutkläm: Men vad ÄR det med den anonyma, äldre generationen? […]
[…] avslutades med att Elake Grannen (vem det nu är) berättade om sin upprördhet i ännu ett anonymt (hot)brev som låg i […]
[…] kommer att hinna ner till skyddsrummen. Fast då kommer de nog bara att kontra med att vi inte har ansat äppelträden som vi […]