Jag hade till för tre sekunder sedan ingen aning om att vi ”firar” internationella mansdagen den 19 november! (Alla läsare greppar simultant sina almanackor.)
Idag – på internationella kvinnodagen – får alla kinesiska kvinnor ledigt från arbetet. (I Kina dårå. Kinesiska kvinnor i Åmål eller London får jobba på som vanligt.) I Sverige diskuteras dagishämtningstider och varaduktig-stress. Själv är jag mest intresserad av hur det var förr – även om jag inte för den skull strävar bakåt. Alla verkar vara överförtjusta i att Daniel Craig suckar lite och ser extremt obekväm ut i högklackat när han (och Judi Dench som ”M”) stödjer jämställdheten.
Jag är inte lika förtjust. Han ser ju urfånig ut. (Judi Dench låter däremot klok och förnuftig.) Analysera gärna: vad betyder det att Daniel tar av sig peruken – att även korthåriga kvinnor är kvinnor? Eller vill han säga ”tittut, det var bara jag”? I så fall vill jag se honom ilsket sparka av sig pumpsen också. Och torka bort sminket. Nej, jag går inte med i hyllningskören när det gäller just den här kampanjfilmen. Eller så är jag bara lite lagom trögtänkt och pantad. (Ah! Skulle det vara roligt kanske? Ok, då har jag väl ingen humor.)
Ni vet hur man präglas av sin uppväxt – och hur en person i ett religiöst hem plötsligt kan sparka bakut och förkunna sig som varande ateist? Japp, så är det med mig och politik samt ”så här ska man faktiskt tycka”-rörelser. (Somliga kallar det PK som i politiskt korrekt.) Jag blir en treåring med armarna i kors som säger ”VILL INTE!” när jag ombeds deklarera vilket fack jag passar in i. Helt klart skadad av min skolgång är jag. Om jag inte visste bättre skulle jag tillverka små knappar med ”Politik – nej tack!” på.
Jag tror att det var 8 mars 1978 som vi i skolan beordrades ut att demonstrera för kvinnorna första gången. Det var inte ett dugg konstigt – att gå i skolan i Luleå under detta årtionde innebar en farlig massa obligatoriska demonstrationer, grupparbeten med tema Vi flytt’ int’ och skolpjäser om ”Arbetslöshet” eller ”Störta kapitalismen”. Lite mycket blev det ju eftersom vi beordrades ut och demonstrera även för ”7 aprilrörelsen”, som arbetade för fler ungdomsjobb till länet.
Under skolstrejksdagen den 14 maj 1979 skrev jag och Kicki en förfärlig text till melodin ”I sommarens soliga dagar”:
Vi bo i det nordliga Sweden
och hänger ju med uti tiden
med AMS-jobb och bidrag och skatter
precis som överallt – fy fan va kallt!
Om du är ung och utan jobb
vad gör du då – hallå, hallå?
Du flyttar ner och tar ett jobb
men utsätts ganska snart för mobb
Det är klart att du flyttar tillbaka
och står där utan jobb, för du fick nobb!
(Jag sitter här och nynnar med synnerligen röda kinder. Men läser på Wikipedia att just denna sång ingick bland de sånger som var obligatoriska i skolundervisningen 1943–49. Där ser man.)
Skolstrejksdag? undrar ni nu. Vad kan det vara? Jo, alla skolelever beordrades att strejka.
Den 25 oktober 1979 var det ”skolstrejk” igen. Det hela gick alltså ut på att alla lektioner ställdes in och vi istället fick ha temadag för att väcka vederbörlig uppmärksamhet och med vårt (ofrivilliga) tilltag protestera mot arbetslösheten i Norrbotten. Kicki, Maggan och jag skrev då ännu en sång. Den sjöngs aldrig av någon eller för någon och väckte alltså ingen som helst uppmärksamhet. Och utgjorde förstås ingen som helst protest och skapade näppeligen fler jobb i Norrbotten.
Melodi: ”Var nöjd med allt som livet ger” (ur Djungelboken).
Vi bor i
Norrbotten, min vän
de arbetslösas bästa hem
glöm bort bekymmer, sorger och besvär.
För vi ska
skolstrejka ida
för jobben vill vi också ha
– varför får man aldrig vara riktigt glad?Trots det att
Sverige är så bra
så har vi inga jobb ida
glöm bort bekymmer, sorger och besvär.
Den bittra
sanningen är den
att vi på bara knäna ber
– är det meningen att vi ska flytta ner?
Usch, vad det haltar. Men vi slapp ju ha lektioner i alla fall.
Uppdatering
Sanna i kommentatorsbåset har skickat sin mamma till Kina för att kontrollera ledigheten den 8 mars. Och det stämde inte alls – däremot fick kinesiskorna en pengacheck som om man snålar lite kan räcka till mat i en vecka för en normalstor familj.
Politik – ja tack. Annars vet jag inte vad som skulle hända.
Cruella skulle bli arbetslös?
Den 19 november firar jag BARA Elisabeth.
Asså det här med beordrade skolstrejker/demonstrationer … *?* Var det nåt som man höll på med bara i Norrbotten eller? Jag har inget som helst minne av några såna.
Enda minnet av barn + demonstration var att någon tydligen opponerade sig mot att skolmusikkåren spelade i 1a maj-demonstrationen.
Hm. Det fanns de och frälsis’ och missionskyrkans blåsorkester att välja mellan …
Politik är ju livet! Och då menar jag inte livet = kul grejer som man vill göra, utan att allt som pågår i livet präglas av politiken. Och så intressant!
En gång beordrades vi ut för att demonstrera mot betygen — jag tror att det var i sexan. Jag som absolut ville ha betyg, blev ”sjuk”.
När jag gick i gymnasiet hamnade jag i en sådan där människan-på-gatan-fälla från lokaltidningen. Dagens fråga var:
– Är du för eller emot betyg?
Jag var fortfarande övertygad om att jag ville ha betyg. Men vååååååågade inte säga det. Så när alla andra utfrågade i tidningen röt ett bestämt NEJ! lät mitt svar så här:
– Jag vet inte. Dom som vill ha betyg kan väl få det och vice versa?
(Dessutom var jag ful i håret på bilden.)
Ni ser, Malinka och Cruella — om jag inte hade trillat i politikgrytan som liten pilt, hade jag kanske jobbat med politik idag. Istället tramsar jag runt med basket och skrivregler som inte påverkar SAMHÄLLET det minsta lilla!
Hallå, ni har legat av er och slutat säga till när jag slarvskriver och inte korrläser! Det har i en dryg timme stått ”Jag hade tills för tre sekunder sedan …” allra först i inlägget!
Skam!
(Jag hade tills för tre sekunder sedan …” är fel eftersom ”tills” betyder ”till dess” och det ju inte alls var det det skulle stå.)
Jag har haft fullt upp med hebreiskan i Annika Bryns blogg sen jag var här sist.
Pilt- pojkflicka som ung?
Japp, Örjan. Ibland är jag en pilt, ibland en liten palt.
Vad trevligt att du rapporterar, Cecilia N — en hel timme utan dig och vi börjar undra. (I framtiden kommer du att ha ett yrke som heter ”flygande hebreisk-hjälp”.)
Politik ääääär livet och man kommer inte undan! Jag önskar bara att jag var med på sjuttiotalet när man faktiskt fick tro på något mer än en ny platt-tv. Det sämstaste med livet i Sverige idag är att det är fult att ha visioner och vilja diskutera vad vi tycker är bra och dåligt. Faktiskt saknar jag Siewert Öholm. Ja, jag vet att han bytte bana omsider, men ändå.
Det här skulle kunna bli ett enormt långt inlägg. Jag håller andan, kokar en kanna the och kurerar mig istället. Lotten, går det att stava till det där inåtsugande ja-ljudet som finns norr om Ljungan?
@Luna: 7up
Niklas har rätt så rätt. Men i Språktidningen stavade de .jo
Alltså med punkt före istället för efter meningen.
(Vill jag minnas. Men jag sägs ju ha gott minne.)
Nu har jag sett reklam för något som jag antar är en film: Killzone 3.
Nån som så här den 8 mars har sett tillstymmelsen ens till Tjejzone 1?
Haha, tack för svar. Jag efterlyser i konsekvensens namn flickstreck. Hur skulle det se ut?
Men hur är det med svenska kvinnor i Kina. Har de också varit lediga idag? Måste maila mamsen och fråga! (Hon sover nu så jag väntar mig inget svar förrän i natt någon gång.)
Hörni, bloggproffs! OT å det grövsta; hur gör man för att bädda in en myspacespelare i wordpress? Lyckas nääästan, men inte riktigt.
Som varande ”bloggproffs” (jääääh), kastar jag mig över Luna först: har du testat att klistra in koden i kodläge — HTML — och inte i ”view-läge” när du ”editerar”? (Gå inte tillbaka till view/visuell innan du har publicerat.)
Det inåtsugande jåååå:et borde verkligen stavas som Niklas föreslår: 7p. Det finns (och jag är helt allvarlig) ingen annan stavning som vi spontant uttalar rätt. (Man kan visserligen inte SE inandningen, men det låtsas jag inte om.) I Språktidningsartikeln stod det visserligen
.jo
men det kan man ju inte ostraffat skriva i löpande text. Och hur skulle det se ut i ett replikskifte?
– Määään du ser lite annars ut. Har du nya tänder?
– .jo.
På framsidan av just detta nummer av Språktidningen stod stavningen ”schvuu”.
Jag har ännu inte hämtat mig från denna chock.
Är det Stålverk 80 som efterfrågas på banderollen under Tempo-skylten?
http://www.arkitekt.se/s24429
Jag är synnerligen PK. (det var den du fiskade efter, eller hur Lotten)
Finns det en internationell mansdag??? Vad ska man med en sån till.
Om ni inte har annat för er och gillar klassisk musik, så gå hit och kommentera i chatten:
http://bambuser.com/channel/Helsingborg+Concert+Hall/broadcast/1481128
Det är jättekul!
Och Luna, du har blivit blå! Det hade jag inte en aaaning om. Ta en sväng till 23/2 så får du lite underhållning.
Edm, en sliten banderoll? Demonstrationen 1979 var verkligen sista chansen att hinna få till Stålverk 80.
Som palt spelade jag teater på ABF med politiska budskap som ”Rädda Vallaskogen” (i Linköping) och bar knappar med budskap: ”Håll Sverige Rent” och ”Kärnkraft -nej tack!” Inga demonstrationer vad jag minns, men visst skolades man till engagemang! Jag gillar politik och samhällsfrågor, men bara lite i taget.
Det var precis det jag fiskade efter, PK.
Så Luna är blå numera! Nu ska vi se …
Tycker sannerligen att era texter var riktigt välskrivna!
Haha, först tänkte jag smurf? Jo, en vacker dag tänkte jag att vafan. Och har rätt roligt, faktiskt.
Jag har testat i html-läge, med resultatet att det blir en länk som man måste klicka på för att få upp en JÄTTESTOR spelare. Men jag ska för skams skull kolla så att jag inte bytte läge först. Återkommer!
Även jag tvångsrekryterades till många demonstrationer redan från späd ålder. Jag har visserligen inte vänt mig från politiken helt men är misstänksam mot alla rörelser och ismer. Ett annat bestående men är min inre revolutionsgrammofon: jag är alltid bara ett snäpp från att brista ut i Befria Södern eller Vietnam är nära.
Jaha, jag hittade lösningen i supporten. Nehej, det finns inget enkelt sätt, och myspacesens egna kod fungerar inte. Man får låna en kodsvammelsträng från en supportsida och byta ut sång-idnumret. Fast nu kan jag förstås inte lägga in svamlet här, för då blir det konstigt.
Själv brister jag okontrollerat ut i E de de här du kallar kärlek med jämna mellanrum alltsedan 1986. Du e kärleks regula de tri.
Och vet du, Luna, att han som var med på scenen i finalen i Norge och låtsasspelade gitarr var samme karl som gjorde rösten till Jena i Drutten och Jena. Han dyker upp efter 3:30 i detta väldigt underhållande klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=5EI8K28g6_Y
(Vänta nu. Hur hamnade vi på Melodifestivalentemat nu igen?)
Men Lotten. HUUUUR länge har du väntat på att få droppa en sån märklig liten flisa av onödigt vetande? Jag är i alla fall glad över att ha medverkat till att du äntligen kan motivera den hyllcentimeter som upptagits i din hjärna av detta.
Hyllmeter, Luna, hyllmeter.
Anna T: Jag var inte medveten på Vietnamprotesternas tid. (Måste ju betyda att jag är jätteung och du jättejättegammal.) Den allra första vuxen-roliga historia som jag de facto förstod gick så här:
– Vad tycker du om Watergateaffären?
– Vet inte. Jag handlar bara på Konsum.
Det var 1973, men om Vietnam visste jag intet. (Det går inte att skriva Vietnam utan att gå omvägen förbi Vietnamn!)
Mamma säger:
Alla kvinnor på Företaget
jobbade som vanligt igår, vi fick däremot ett presentkort på stormarknaden värt
150 CNY (≈SEK). Skulle tro att en normal familj klarar veckohandlingen på detta
om man inte köper så mycket importerat. (När jag köpt en jumper för 168 tyckte
man att det var förskräckligt dyrt…)
Ahahahaha! Men nu är ju jag liksom en bloggstjärna själv! Fatta hur mycket jag har lärt mig om htmlsnören på de senaste tolv timmarna! Jag har inte bara lyckats plistra in en spelare med vacker musik, jag har också lagat trasig kod som gjorde att högermarginalen töjdes ut som ett gammalt gummiband. Jodå, om jag själv skulle ha lönesamtal idag så hade jag lite att skryta om.
7up.
På den uppenbara frågan hur detta inverkar på själva mitt jobb … well, nu är det ju inte jag som ska dissekeras idag.
Den 19 november är det ju Internationella toalettdagen ju. Skit samma?
Fru Hopplös och Ute får medalj!
Men åh, nu kom ju Sanna med rapport om Kinas kvinnor! Och än en gång har Wikipedia fel (kluckade NE-fantasten belåtet). Alla på Hawaii har bastkjol, kvinnorna i Kina får ledigt och i Sverige är alla blonda. Men nu till viktigare ting:
Har Sannas mamma en blogg?
Men Luna, för bövelen. Hej! Det borde jag ju ha förstått att en smart tjej som du hänger på en smart blogg som den här. Och stort grattis till nya jobbet (som kanske inte är sprojlans längre, men ändå)!
Det som stör mig är att man måste pynta honom så jämrans för att han ska räknas som kvinna. De flesta kvinnor jag känner har inte platinablont hår och högklackat, utan skoterkängor och pryder sin frisyr med gröt. Jag förstår inte varför 007 måste bimboas till utseendemässigt – det stör budskapet.
Att en 007 i spring- och skjutvänlig kostym får mer betalt än en som snubblar fram i högklackat är ju inte så konstigt. Det hade varit bättre att göra om honom till en exakt likadan 007, fast som kvinna. Han borde ha varit en kvinna i snygg kostym som kan göra ett liknande jobb (fast som kanske får kompensera en del av styrkan med smarthet) som därför borde få lika betalt – men som sannolikt inte får det.
Att han tar av sig peruk och örhängen kanske betyder: det här med att vara kvinna var inte så himla kul egentligen?
Jag trodde faktiskt att alla andra dagar på året var de internationella mansdagarna, vill minnas att det är poängen, så att utnämna 19 november till en sådan känns ganska onödigt.
Och klippet med Craig var tämligen menlöst måste jag säga. Inte Judi Dench fakta men bildmässigt hade de ju kunnat göra sååå mycket mer.
Jag fastnade framför demonstrationsbilden på tok för länge. Och många minnen kom fram från okända gömmor: ”Kolla man kunde ju köra bil framför Shopping då. Och det där vågiga skärmtaket hade jag glömt. Ja just ja, Tempo låg i Shopping på den tiden. Var det så lite snö i april? Och vad Posten-huset ser litet ut.”…
Jag tänkte likadant, Ewa — och kom på att Paviljongen nog inte var på plats än. Då.
Sköna Helena, hej! Jag tänkte att förr eller senare så kommer du på’t.
…
Det blev senare. Hittade hit via din blogg för ett par år sedan. Läget?
Vad fiiiiint — en reunion i båset!
Ja, minsann! Luna var faktiskt den som visade mig att man kan lära sig att uppskatta längdskidåkning trots att man hade konstant bakhalt 1977-1995. Och sedan gav upp.
Och ja, mycket senare föll polletten ner. Ändå var det där med nästan svägerska en ganska grov ledtråd. Du ska veta hur ofta jag har grunnat på forna pojkvänners systrar utan att komma på något.
Allt väl, för övrigt. Ingen tjusig chefspost för mig dock. Jag förbliver väl fattig egenföretagare tills jag kan gå i pension (vid 87 enligt det orangea kuvertet). Och nu måste jag jobba så att jag har tid att dra till fjälls i helgen.
Jag skulle just precis beskriva min chefspost som tjusig, hördu.
Ha det fint till fjälls. Hjälp ättelägget att packa. Ma råkes!
Jag har tänkt likadant om James Bond-filmen, att det där var väl lite konstigt. På vilket sätt skulle kvinnors rättigheter främjas av att Daniel Craig iför sig drag-utstyrsel, som ju har lika mycket gemensamt med vanliga kvinnors kläder som vilken maskeraddräkt som helst? Och James Bond som förespråkare för kvinnors lika värde? Då slår vi väl till med Charlie Sheen nästa år? Eller Hugh Hefner?
Eller så kanske det är något vi inte fattar, kanske? (Har du tänkt på hur han suckar och har ett extremt obekvämt kroppsspråk också? Händerna vet inte vad de ska göra.)
James Bond i högklackat – Alla förförda kvinnors hämnd?
Har försökt säga ”sevenapp” här hemma men ingen förstår vad jag menar. (Å andra sidan förstår de inte så mycket svenska i vanliga fall heller.)