Hoppa till innehåll

Tio i topp: missförstådda ord och uttryck

– Han gjorde mig en helt episk björntjänst genom att höja ribban! utbrast hon leende.

(Vänta. Ska man göra tio-i-topp-listor uppifrån och ner? Ska den första eller den sista väga tyngst? Här trodde jag att jag skulle kunna svänga ihop ett snabbt blogginlägg – och så stupar jag på formatet. Äh, nu kör vi!)

1.
En björntjänst är inte en bamsetjänst utan en otjänst – som Emil i Lönneberga som bara vill väl, men som hela tiden råkar göra fel.

Man blir ju alldeles lycklig.
Man blir ju alldeles lycklig.

Historien bakom uttrycket går att läsa på franska hääär, och handlar om björnen som bara skulle vifta bort en fluga på en sovande man och då råkade slå ihjäl honom. Som jag, när jag bara ska hjälpa min djefla man till ett glas mjölk och då råkar hälla en hel liter över honom. De 35 företag i Sverige som heter något med ”Björntjänst” har förmodligen en ägare som heter Björn, men inger namnet förtroende?

2.
Att höja ribban innebär precis som för Stefan Holm, Patrik Sjöberg och Kajsa Bergqvist att göra något svårare. Särskilt nu när de inte längre tävlar. De som tror att man gör det lättare när man höjer ribban tänker antingen på limbo eller när det är högt i tak. (Högt i tak har inte med sekelskiftesvåningar att göra utan betyder att det är fritt att uttrycka sig som man vill.)

3.
Kaka på kaka
eller tårta på tårta låter ju ypperligt ljuvligt och fantastiskt, men är alldeles på tok för mycket och onödigt. Det roliga är att tautologi som brukar nämnas i sammanhanget betyder onödig upprepning och ”tårta på tårta” är liksom en tautologi i sig efters… äh, ni fattar.

4.
Lök på laxen
låter också bra … som en lämplig huvudrätt före tårtan här ovan. Men det betyder för mycket det också – laxen är såpass god att den står sig väl även utan löken.

5.
Grädde på moset
är däremot alldeles förträffligt fint. Men det är inte vispgrädde på potatismos utan den gamla hederliga efterrätten rinnande grädde på äppelmos. Mums.

Alldeles fel.
Alldeles fel.

6.
”Greta Garbo blommade ut redan i Stillers filmer” läste jag en gång, vilket lät alldeles bedrövligt och sorgligt. Som en vissnande blomma i tonåren, stackars fröken Gustafsson. Under hela Hollywoodkarriären gick hon alltså omkring som en slokande blåklocka? (Dumt val av blomma och jämförelse egentligen: blåklockan slokar ju alltid och Greta Garbo var lite kutryggig eftersom hon var lång för sin tid: 171 cm.) Om man ska uttrycka sig positivt, så blommar man upp eller så slår blomman ut.

7.
Krokodiltårar! väste min farfar en gång mot mig.

Han var en stor (längst på kompaniet), tystlåten man som såg ut som Clark Gable. Jag grät på grund av en anledning bara för att, och tyckte att han var förfärligt grym, även om jag inte förstod vad han menade eftersom jag nästan inte ens hade sett en krokodil på bild. Men förmodligen hade han rätt: jag grät på låtsas. Krokodilen (här har jag inte djupa zoologiska kunskaper utan måste lita till mina källor) lär kunna pressa ut tårar när munnen öppnas (tur att jag inte är en krokodil). Krokodiltårar är alltså falska tårar.

8.
Att en film är episkt anrättad är ett så vanligt uttryck i filmrecensioner att Radio Sjuhärad igår skickade ut ett rop på hjälp:

Men vad betyder det? Episk har att göra med något berättande, beskrivande och så finns det ju ”episk diktning” – alltså en hjältedikt …? Men episk betyder i detta sammanhang storslagen eller rentav svulstig efter det engelska ’epic’. Och tänk på alla storsvulstiga filmer som görs anrättas idag! (Det här passar egentligen bättre in på en lista med ”uttryck som man är trött på och som dessutom är svåra att förstå”.)

9.
Att vädra morgonluft låter som en fantastisk känsla en ljuv sommarmorgon när man vaknar och känner att nu jädrar ska jag ta tag i det lifvet/vedboden/mathållningen eftersom det är läääge. Och det betyder det nästan, faktiskt: man anar nya möjligheter. Men uttrycket kommer ursprungligen från Hamlet, när vålnaden vädrar morgonluft och känner att det är dags att dra sig tillbaka. Här har vi alltså ett uttryck som betydde en sak, men som numera betyder en annan sak. Kommer då björntjänst att i framtiden betyda bamsetjänst? Vi får se tiden an.

10.
Er tur! Fyll på i kommentatorsbåset!

Share
Publicerat iBloggen

130 kommentarer

  1. Johan

    Klassikern våffeldagen (vårfrudagen) är högaktuell dessa dagar. Men missförståndet har väl blivit etablerat nu.

  2. Så fort solen behagar kika fram i ett annars grått mars utbrister pöbeln att de får vårkänslor!!! Det gör mej mycket irriterad.

  3. PK

    Jag blir så imponerad av att du har en plåtburk till pulvermos. Får man en sån som belöning om man är en riktig storkonsument? Sedan vet du väl att 36% vispgrädde innehåller ett förtjockningsmedel, karagenan eller något liknande, som utvinns ur alger eller tång eller sjögräs eller nått sånt. Varför vill man hå det i sin grädde? Den 40% vispgrädden innehåller bara grädde.

    För övrigt hörde jag en man använda ordet tyngdpunkt på ett för mej nytt och kreativt sätt, när han i tv skulle berätta att det var så mycket snö på taken så att man var tvungna att skotta. Han sa att ”tyngden ökar ju mer snö det kommer och att nu hade man nått till den tyngdpunkten där man gjorde bäst i att börja skotta taken”.

  4. Bästa varianten på havererad metafor hörde jag idag i Ring P1. Det var en man som sa ”jag tror att svenska folket är förda bakom ryggen här”. Han må förlåtas för svenska var inte hans förstaspråk, men jag älskar felsägningar och i dessa sammanhang utan skadeglädje. Jag hade annars en arbetsledare som sa ”jag tycker att vi har nått upp till ribban nu” när hon menade ”nu får det väl ändå räcka med insatser”. Sedan funderar jag ibland över det här med att se ”genom” eller ”mellan” fingrarna…

  5. Rob

    En sammanblandning jag sett rätt ofta på sistone är mellan ”lämna ut” och ”utelämna”. Folk skriver t ex att de värnar om sina barns integritet och ”ska utelämna så lite som möjligt” om dem i sina bloggar o s v. Ganska roligt.

  6. Vet inte om det kvalar in, då det är snarare är översättningsproblematik. Men då engelskspråkiga matprogram ska textas så blir det påfallande ofta fel med ordet curry. Curry kan vara kryddblandningen, eller en gryta med mycket av kryddblandningen i. Men det kan också vara ordet för en gryta så där lite allmänt, där det inte är någon currykryddblandning i. Då bör det ju översättas med ”gryta”. What’s for dinner Jamie? – I’m making a curry today…
    Jag gör en curry.
    Nej det gör du inte, du gör en gryta. Nåja. Nog om det.

  7. Jag tycker att det är mer dramatiskt att börja med 10 och sluta på 1 och liksom bygga upp till det viktigaste, det som hamnar på förstaplatsen. Sådeså.

    För övrigt undrar jag om alla som använder ordet ”kärleksbarn” om sina små älsklingar vet vad de faktiskt säger.

  8. Krokodiltårar är stora tårar, trodde jag. Jag använder sällan uttryck med ”odds” i för det blir så lätt fel, eller låter i alla fall fel. För mej.
    Ett uttryck som kanske inte missförstås så ofta med som också låter fel (för mej) är ”ödet log”. Tur liksom, fast det låter sorgligt i mina öron.

  9. Så har vi (PK och jag på en guidning) ju hört den grova felsägningen ”ifrågasätta” i betydelsen att ha frågat. Huuuu!

  10. Jag saknar ”begåvningsreserven” som verkligen kan förvirra en diskussion. Själv har jag alltid använt det i positiv bemärkelse. Tillhör man begåvningsreserven är man över begåvningsgenomsnittet utan att utnyttja det fullt ut. Men många tycks använda det som något negativt. Att man är lite korkad och inte platsar i laget.

  11. En fråga till bloggerksan:

    Krokodiltårar är alltså falska tårar, skriver du. Men även jag har trott att krokodiltårar är jättetårar, stormgrinar liksom.
    Vet inte om det gäller i just detta fall, men kan inte bli så att ett uttryck byter innebörd. Alltså att gråta krokodiltårar var att gråta med falska tårar, men att det numera är att grina för glatta livet, Helena Bergström-style.

    Är du med på problemställningen?

  12. Marianne

    En inte alls skrivkunnig svensk ”författare” felanvänder uttrycket ”på kant med”. Sök på ”på kant med världen” om ni vill se eländet.
    Jag är väldigt fridsam av mig, men jag blir snudd på aggressiv vid tanken på att folk som skriver så illa får böcker utgivna.
    Förhoppningsvis är själva felanvändningen inte vanligt förekommande …

  13. Anders GM

    Min far brukade alltid påpeka att ordet kylslaget användes fel. Numera är dock den accepterade betydelsen ”kyligt” medan den ursprungliga betydelsen var ”ljummen”

  14. Anders GM

    Sedan har vi ju detta med att glaset är ”fyllt till bredden”. Det ligger liksom i sakens natur att om ett kärl innehåller en vätska så fyller denna ut såväl bredd som längd på kärlet. Det är däremot inte alltid som glaset är fullt ”till brädden”.

  15. Jag har alls inte tid att hänga här — ska strax föreläsa i Finspång (igen!) — men ikväll när jag ska åka tåg hem kommer alla förmodade förseningar och ersättningsbussar att ge mig eoner av tid.

    Snabbt bara: Ja, Herr R, det är exakt det som har hänt med ”att vädra morgonluft” och många andra uttryck. Under en övergångsperiod betyder det aktuella uttrycket än det ena, än det andra. Sedan – pjuff – är alla lika överens som för 100 år sedan, fast om en annan betydelse.

  16. Håller med Pysseliten om ”odds”. Jag måste alltid tänka efter länge och väl innan jag kallar något en ”högoddsare”. För att krångla till det lite extra kan man också säga att något ”inte precis är någon högoddsare” och sedan fundera på vad det var man menade egentligen.

  17. PK

    För mej har krokodiltårar alltid varit detsamma som låtsasgråt.
    För övrigt trodde jag att alla visste att en björntjänst gör ju ingen glad. Fast när jag var barn så förstod jag inte riktigt varför.

  18. @PK: det vill man om man vill kunna vispa en fettsnålare grädde eftersom det inte finns tillräckligt med långa molekyler att demolera i den 36 %-iga varianten för att få den att bli fastare i formen.

    Det finns ett uttryck som ofta används avigt i mina ögon och som alltid irriterar mig. Men just nu har jag glömt vilket (också irriterande). Om hjärncellerna lyckas gräva fram det ur gömmorna återkommer jag.

  19. Jag blir synnerligen störd när ordet legio används i betydelsen ”normalt” eller ”vanligt förekommande”. Aarrgh!

  20. Kerstin utan blogg

    Jag behöver lite utbildning tydligen, berätta mer för mig!

    På kant med
    hur ska det användas?

    Legio:
    enligt NE kan det visst betyda normalt!
    le´gio, mycket stort eller oräkneligt antal; normalt, ymnigt förekommande.

    Och jag har använt ”lök på laxen” fel tydligen, för mig har det betytt samma som grädde på moset.

  21. Är det där en HINK med pulvermos?

    I Irland finns det maträtten potatismos där man lägger en smörklick i mitten som får smälta ut. Man kan hälla i grädde och stoppa ner lite gräslök också.

  22. NE får tycka vad de vill, de har väl fallit till föga efter att folk använt uttrycket fel så ofta att det till slut ändrat betydelse. Jag håller mig till SAOL i det här fallet: många el. oräkneliga.

  23. Kronfrun

    En vanligt förekommande sammanblandning av uttryck är ”passa på tillfället att …”.

  24. Jag kom på en till! ”Först till kvarn…” som tydligen betyder ”begränsad tillgång” istället för ”i tur och ordning” nuförtiden.

  25. Marianne

    Kerstin, om man är på kant med någon så är man osams med vederbörande.
    ”Författaren” säger sig vara ”på kant med världen” och beskriver i samma veva sig själv som ”nykter,utvilad,glad, förväntansfull”. (Utan mellanslag och utan ”och”, ja.)
    Karln kan inte skriva.

  26. Men Lotten, nu har du spridit falskheter. Rubriken påstår tio men jag kan bara räkna till nio uppunktade ord och uttryck. Såvida inte den sista punkten är ett uttryck som betyder något annat än det jag förstår det som. Vilket det mycket väl kan vara 😉

  27. Bosse

    ”Ont krut förgås inte så lätt” är väl också en typisk felöversättning, man lär ha översatt tyskans Unkraut=ogräs med ont krut.

  28. Agneta

    Anna V: Angående legio. NE.online har inte med normal utan skriver:
    legio [le´g-] adj., ingen böjning
    ORDLED: leg-io
    • (endast predikativt) i mycket stort antal ⟨ngt högt.⟩: felen var ~
    HIST.: sedan 1526; av lat. legio ’romersk häravdelning på 4000–6000 man’, till legere ’samla; välja’; jfr legend

    Vid en titt i den tryckta NE (tryckår 1993) ger:
    legio
    mycket stort eller oräkneligt antal. Uttrycket kommer från Mark. 5:9 i äldre bibelöversättningar: ”Legio är mitt namn, förty vi äro många”.

    Kerstin: I vilken NE-variant hittade du betydelsen normalt?
    Kanske syftar nomalt i din text på att legio normalt=vanligtvis syftar på att något är rikligt förekommande.

  29. Agneta

    Ett uttryck jag funderar på betydelsen av är:
    ”en klapp på axeln”. För mig betyder det ett något nedlåtande beröm, medan det uppenbart för många är ett helt okej beröm. Vilken betydelse som är den förhärskande vet jag inte. Med andra ord ett uttryck man kanske inte ska använda sig av.

  30. Örjan

    Obs björnen dvs spännbjörn har varit mycket betydelsefull inom transportindustrin. Bl a vid timmertransporter. Speciellt innan spännbandens tid.
    Där kan man säga ”tack vare björnen…”

  31. Örjan

    Hybrishurra! Jag lyckades med finlänken. (Originallänken var minst 5 rader lång)

  32. Agneta

    Dock syns originallänken i mejlet som annonserar inlägget. Den var otroligt lång i och med att du behöll gogglelänken. En klick på Certex gav i stället den långt rimligare:

    rimlig url

  33. Enligt ne.se
    begåvningsreserv, utbildningsreserv, den del av en årskull som har intellektuella och andra förutsättningar för högre utbildning men som inte har haft möjlighet att genomgå sådan.

    Detta är den ursprungliga betydelsen såsom den används exempelvis i Kjell Härnqvists bidrag till 1955 års universitetsutredning.

    Jag tror dock att begreppet sedan länge mestadels används ironiskt.

  34. @Patrik: Med tanke på att vem som helst kan läsa vidare idag så har ju uttryckets användningsområde i princip försvunnit. Men det skadar väl inte att man använder det på rätt sätt även om man bara vill använda det som en sarkasm.

  35. Gerbilen

    Jo, Lotten, Lille Maken undrade nyss hur det har gått för dej och om du är hemma nu?
    – Vaddå gått för Lotten? Vaddå hemma nu?
    – Ja, hon blev ju dålig där nere i Italien och kunde inte flyga hem utan måste åka bil. -Paus. – Det var väl då henne blogg gick ner förstås; hon låg där i i bilen och mådde pyton och allt gick vind för våg.
    – ????
    Så gick det upp ett ljus för mej, not a minute too soon. Eftersom Lille M är lindrigt intresserad av kungahuset brukar jag läsa upp små notiser om di kungligas göranden. Nu hade jag berättat att drottningen blivit sjuk i Frankrike och inte kunde flyga utan måste åka hem i bil. Sedvanlig klent intresse. Men nåt hörde han tydligen och vagt mindes han att du var i Italien osv osv.
    Hur som helst hälsar han och hoppas att du mår bra!

  36. Åh, tulledutt, hälsa Lille Maken att jag lyckades ta mig hem från Italien och inte är ett dugg sjuk men att jag just nu på min resa hem från Finspång har spillt äggmacka på min iPhone samt att karlen bredvid mig luktar bajs.

  37. Tack Gerbilen med liten make!

    Nu har jag bytt precis all luft i mina lungor när jag skrattade så mycket.

    Tack även för att jag fick förklaring till löpsedeln som var knapphändig men storstilad.

  38. PK

    För mej är en klapp på axeln en ärligt menad uppmuntran men en klapp på huvet är nedlåtande.

  39. Örjan

    Klapp på axeln?
    Vet inte, men vid gamla adliga och likartade formella utnämningar, tror jag att svärd användes, som symboliskt lades på båda axlarna vid cermonin.
    Kan det syfta på detta?

  40. PGW

    Ett ord som anfallit från alla håll på sistone är ”tonalitet” som används i betydelsen ”ton” alltså, tonen på en text till exempel.

    Ryser stillsamt.

  41. Ungarna här hemma pratar om en saga om en krokodil som gråter jättetårar. (För stor för fågelboet fick krokodilen gå ensam till vattnet, eller något sådant …) Vår kanadensiska utbytesstudent tolkar krokodiltårar som fejktårar, för krokodiler kan ju inte gråta. Allt är i sin ordning, vi har olika erfarenhet av krokodiltårar helt enkelt.

  42. Barbafjant, numera blogglös

    Själv tycker jag att det är alldeles för lite handgemäng på bykrogens amatörkvällar. Utlovas uppträden vill man ju gärna se lite action, och inte bara någon halvtaskig trubadur!

    Min mamma hade svårt att kväva sitt skratt när klassmamman i min storebrors klass lovordade Köpenhamn. Jo, för när man åker till exempelvis London måste man ju ställa om klockan, men i Danmark har de samma tidelag som här!

  43. Diskuterade krokodiltårar på Facebook nyligen. Krokodiltårar kommer alltid vara falska tårar. Inte kan man byta ut betydelsen sådär?

    Däremot fick jag mig en tankeställare då en i kommentarsfältet upplyste om uttrycket ”förutsättningslöst möte” som används väldigt ofta nu för tiden. Vad man menar är väl ”förbehållslöst möte”, det vill säga ett möte utan krav från något håll. Ett förutsättningslöst möte torde vara helt meningslöst eftersom det inte innehåller några förutsättningar alls till att komma fram till något!

  44. LupusLupus99

    äh lök på laxen platsar ju inte alls på denna lista.
    Det begriper ju vem som helst att det vore en katastrofal besudling av laxen att slänga på lök. I synnerhet som lök är i det närmaste oätbart.

  45. Christer

    Har för mig att jag hört något om att man hade trott/sett att krokodilen utsöndrar tårar när den äter. Och det känns förstås rätt falskt att den skulle gråta över sitt offer.
    Tror inte att det har med storleken att göra. På tårarna, alltså.

  46. Ni har kommit med så fantastiskt många bra exempel att jag ju skulle kunna resa land och rike runt i flera år och bara rabbla missuppfattningar!

    Fast så himla kul kanske det inte hade varit. Men om jag strippar lite samtidigt?

  47. Det är egentligen inte rätt kategori men jag har en känsla av att namnet Frankenstein ofta används när det är Frankensteins monster som avses. Ordet ”fuskigt” betyder sedan länge ”orättvist”. Jag retade mig på den användningen redan när jag var barn.

  48. Örjan

    Krokodiltårar- för mig självklart och inget annat än falska sådana.
    Kan det vara en ålderfråga? Jag för gammal?
    Nytolkning på gång?
    Lotten: Tack för IA och Kattresan.

  49. Agneta

    Tack för länken, Kerstin! Lite lustigt att jag inte får upp den texten då jag söker i NE. Ah, nu kom jag på varför. Den texten – där jag tror att normalt syftar på ymnigt – får jag upp om jag inte loggar in.

  50. A-K

    Betyder först till kvarn ”i tur och ordning” nuförtiden?! Ska man förresten särskriva ”nuförtiden” nu för tiden och i så fall hur?
    För övrigt stör jag mig på folk som säger risk och menar chans och tvärtom. Men det kanske inte hörde hit.

  51. Agneta

    Nuförtiden eller nu för tiden funkar båda.

    Först till kvarn får först mala. Någon sorts tur och ordning kan det väl bli ibland beroende på sammanhang, annars innebär det att den som kommer först har en fördel av att komma just först.

  52. Förresten, det stämmer ju visst! För begåvningsreserven är ju det man inte tillhör, väl? ”Tomten tillhör ju inte begåvningsreserven, direkt.”

    Och NU förstår jag vad ogräs med ont krut är.

  53. Christer

    Jag störs av uttrycket ”röka som en borstbindare”. Det är ju helt obegripligt.
    Man svär som en borstbindare. Mycket lättare att förstå, med tanke på vilket helvete det måste vara att hålla reda på alla förbannade jävla strån.
    Röker gör man som en skorsten. Eller möjligtvis en böckling.

  54. Nu spårar jag ur alldeles genom att börja fundera över ”gamla uttryck” som den yngre generationen missförstått på ett helt annat sätt.
    Som att ”dra alla över en kant”. Jag hade en klasskompis som sa att hon ”inte kunde låta pli” och det tyckte jag var så gulligt. Om man kan låta bli säger man förstås bli, kan man det inte, ja då låter det kanske pli! 🙂

  55. Nu kom jag på en till grej. Om man är ett sällskap om tre personer och en känner sig i vägen så säger den att h*n känner sig som tredje hjulet snarare än femte.

  56. PK

    Lupus, jag håller med fast tvärt om. Det är slöseri med god lök att lägga den på en äcklig lax.

  57. En gång i min tidigaste barndom fanns det ett barnprogram (tecknat) om en detektivbjörn som tyckte om både sill och honung, så han brukade äta det tillsammans för det var ju dubbelt så gott. Och det är rätt så likt vad jag tycker om lök på laxen.

    PS Någon som kan upplysa mig om vad programmet och björnen hette?

  58. PK

    Jag behöver fler ledtrådar. När inträffade denna barndom och hade björnen några kompisar?

  59. Oj, mitten/slutet av sextitalet?
    Kommer inte ihåg kompisar men jag gissar att det inte var en enmansshow. Har även ett vagt minne av ett hus i genomskärning (genomskuret hus?).
    Det jag bäst kommer ihåg var just hur han ur ena fickan drog upp en fisk och ur den andra honung (i en burk?) och sade hur fantastiskt gott kombinationen måste vara.

  60. PK

    Oj, det är nog för tidigt för mej, jag tittade in på barnprogram i mitten/slutet av sextiotalet.

  61. Hoppsan, jag insåg nyss att förutom att röka och ljuga kan man fäppla, handla, dansa, strutta och skratta som en borstbindare – så länge man gör just detta som någon som har ”låg social status”.

    Så. Vilka är den nya tidens borstbindare? Ehum.

    – Hon ljuger ju som en pyttipannabloggare!

  62. /ingrid

    Etymologin till ”tungrodd” är inte alls den jag länge trodde; att någon är tung att ro omkring med som i typ svår att baxa runt på, svår att få med sig. Men icke, tungrodd betyder ursprungligen att någon är svår att roa.

  63. PK

    VAAAAA????? Baxa kommer aldrig att betyda stjäla för mej. Aldrig. Det är ju som om sko plötsligt börjar betyda ”morrhår”.
    – Oj vad lejonet har korta skor.
    Kom igen nu, vässa klorna, och dra på dej lejonskorna. Gahhh, härdsmälta. Half a bee, philosophically, must ipso facto half not be.

  64. Agneta

    Nej, inte kan tungrodd ha sitt ursprung i svår att roa. Det måste i så fall ha varit före 1545. Möjligen kan det ha använts bildligt, emn ursprunget har med somliga båtars tungroddhet att göra.

    SAOB:
    TUNG-RODD , p. adj. om farkost: tung att ro; särsk. i mer l. mindre bildl. anv., särsk. dels om arbete l. verksamhet l. organisation o. d.: som fordrar ansträngning l. möda l. tid att utföra l. bedriva l. sköta, dels om språklig stil l. (litterärt) framställningssätt o. d.: svår att tillägna sig l. förstå, invecklad, krånglig, i sht förr äv. om person (l. djur), särsk.: som rör sig tungt o. långsamt l. endast med möda. (Fartygen) äre . . bådhe tungrodde, segle lijthet och eliest oskickelige. G1R 17: 392 (1545 ).

  65. Agneta

    emn = men.

    Ett troligt ålderstecken:
    Mina fingrar har blivit en anings aning olika snabba på höger respektive vänster hand. Omkastningarna äro många ty de äro legio!

  66. Och fullt förståeliga! (Du får skriva hur fel du vill så länge du sitter och slår upp allt som skrivs i båset i NE och SAOB.)

    Är det inte lite julkalenderstämning här?

  67. Men det här var ju helt fantastiskt! Det var som jag misstänkte att det här ämnet passade bättre i din blogg.

    Känns bra att veta var man kan ”dumpa” de riktigt stora frågorna. 🙂

    Tack.

  68. Vet inte om man törs röja runt i det här getingboet, men det är en sak, förutom det här med poggram, som retar mig till vansinne när det gäller muntliga framställningar både offentligt och privat, och det är det här fördömda användandet av ”faktiskt”. ”Den här maten var faktiskt väldigt god.” T.ex. Ett otyg. Och vad ville jag säga med det? Tja, jag vet inte. Mår ganska bra. Har hällt upp en GT och snart är fredagsgrytan klar. Faktiskt.

  69. På Allt för föräldrar var det i alla fall förr när jag hängde där rätt vanligt att folk skrev att någon gjort dem en björntjänst och de blev så glada/rörda att de grät krokodiltårar. Tog ett tag innan polletten trillade ner för mig att de använde uttrycken på annat sätt än jag var van vid.

    På tal om att blanda ihop uttryck hade jag en bekant som alltid sa ”Du har inte alla tomtar på loftet hemma” var lite svårt att avgöra om han då ansåg att man var smart eller sagt något knas.

  70. Béatrice Karjalainen

    @lotten det går alldeles utmärkt. Killen som sa så hade inte svenska som förstaspråk men bott i Sverige väldigt länge och pratade utmärkt svenska i övrigt men vissa uttryck blev aldrig rätt.

  71. Man Grey

    Såsom arbetandes i försäkringsbranschen, slås jag ibland av att kunderna uppfattar bolagen som näst intill myndigheter. Detta tarvar naturligtvis att man skriver till oss eller talar till oss, på det sätt som man tror att myndigheter vill bli tillskrivna på eller talade till. Hur förvirrat tror ni då inte att det blir när en kund ringer och meddelar att frun förolyckades i skidbacken igår. Efter en del kringsnack och beklagande börjar en skepsis mot skadehändelsen inträda och detta bekräftas när kunden på fråga ”- Vad skall nu hända?”, svarar ”-Hon transportgipsas”. För döingar används fortfarande kistor, men för brutna ben gips. Har även fått in intyg från reparatörer som på fullt allvar meddelar, att saken de har inne för reparation, har förolyckats. Att säga ”förolyckats” istället för ”råkat ut för en olycka”, låter tydligen myndigare.

  72. Åh, Man Grey — försäkringsbranschen är ju en av mina favoritbranscher när det gäller språkutveckling. Jag föreläste på If i flera år och lyckades bl.a. få bort ”premie” och få in ”mejl”. Men många, många gånger stupade förändringsivern på att ”kunderna vill ha det så här”. Å ja ba:

    – Mäh! Skit i vad ni tror att kunderna vill ha, för där tror ni fel.

  73. Man Grey

    Då är du ingen stor vän av ”ersättning utgår” i betydelsen ”vi betalar”, kan jag tänka. Listan kan tyvärr göras oändligt lång. På min lilla avdelning har jag i flera år kämpat för att vi skall börja brev till motpartsadvokaterna i våra ärenden med ”Hej”. Hur bra tror du att det har gått?Just nu har vi en stor utbildningsinsats som handlar om att vi skall tala på ett enklare sätt i vår kommunikation. Vi skall tala ”länsförsäkringska” och det skall bli spännande att se hur det går.

  74. Man Grey

    Hav förtröstan. Jag har dig i åtanke om tillfälle skulle yppas. Du kan ju passa på att hälsa på i Lund om vi behöver din hjälp här nere i Skåne.

  75. mj

    Lite sent inlägg, men kan inte låta bli att skriva om det uttryck som jag avskyr mest när det används fel.

    Hårdra. Många skriver hårddra, vilket är helt vansinnigt, eller så använder de ordet fel. När jag kommer till ett ställe i en text där hårdra är felstavat eller används fel, så slutar jag läsa, jag vet av erfarenhet att det är en bra indikator på att resten av texten helt saknar värde.

    För de som aldrig hårdragit något: Hårdra är när man drar ut ett metallstycke, eller en bit glas, till ett ”hårstrås” tjocklek. När det gäller metall så drar/pressar man den ofta genom allt mindre hål, så tråden blir smalare och smalare. En passande bild för andra processer.

    Ordet används alldeles för ofta i bildspråk av människor som aldrig hårdragit något i ordets ursprungliga betydelse och därför använder det fel, dessutom nästan alltid felstavat. Om man inte vet vad ett ord betyder, så skall man inte heller använda det (apropå det, visst är det skönt att Mona Sahlin inte uttalar sig lika ofta i media längre).

    Vad jag egentligen hamnade på den här sidan för, var att jag var nyfiken på ursprunget till svenska ordet ”tårta”. Jag vet att tarte, tart och torta finns i andra språk. Jag vet också att det finns svenska dialektord för ”rund klump” och liknande saker som låter ung. likadant. Men både uttalet och användningen känns lite fel för att någon av de orden skall vara ursprunget till vårt svenska ”tårta”. Någon som har en bra teori för ursprunget till ordet ”tårta”?

  76. Man kan ju komma in här hur sent som helst, MJ — jag ser allt. Däremot har jag ingen annan information om tårta än den du har hittat själv. (Fast om ett par, tre år kommer nog SAOB att ha kommit till ”tå…”!)

  77. Agneta uti Lund

    För att inga missförstånd ska uppstå så byter jag från och med nu mitt namn till Agneta uti Lund. Inläggen av Agneta i denna tråd är från en namne, som jag säger välkommen till!

  78. Agneta uti Lund

    Angående tårta så lär det komma via lågtyskan av franska tarte.

  79. Men vaaaaad betyder nu din gamle sladd? Jag har ingen aning, Viktor! En som kommer ”på sladden” kan hamna sist — som ett sladdbarn till exempel. Men en gammal sladd? Mystiskt!

  80. Torbjörn Helander

    På senare tid har jag så gott som dagligen hört ”komma till bukt med” på P1. Verkar sprida sig som en farsot.

  81. Torbjörn Helander

    Angående diskussionen om ”tungrott” långt upp i denna tråd, kan jag bidra med följande: En kollega till mig har missförstått ordet. Hen menar att det heter ”tunngrott”, alltså något slags sådd som tagit sig dåligt; en helt annan metafor som ändå fungerar på ett mycket närliggande vis. Tycker jag.

  82. Agneta K

    ”Lägga lök på laxen” betyder väl något negativt. Inte att det är för mycket av något.
    Motsatsen är ”grädde på moset” som är positivt.

  83. karl

    hur ska man besvara frågan ”hur många gånger har jag inte sagt att detta är förbjudet”

  84. Kerstin

    Hejsan!
    Kul lista! 🙂
    Jag stör mig på att personer blandar ihop ”nyttja” och ”utnyttja”.
    Sen tycker jag att uttrycket ”ett par gånger” inte får innebär fler än 3 eller absolut max 4, dvs uttrycket kan användas om jag är lite osäker på om det är 1-3 ggr. Tex ”där har jag varit ett par gånger” eller ”jag skrev ut ett par exemplar”. Vad tycker ni?

  85. Tobias

    Kylslagen! Dvs att kylan försvunnit och tex den kalla ölen blivit ljummen. Aldrig kul när det händer.

  86. Mattias

    Ett annat utryck som jag upplevt används fel är att ”gnugga geniknölarna”. Jag har fått för mig att det i grunden är ironiskt eftersom geniknölarna är ett begrepp inom frenologin…

    Sen är det det här med att spendera tid. Man spenderar pengar och tillbringar tid- inget annat!

  87. Inga

    Detta var verkligen roande läsning i coronans tid!
    Som gammal svensklärare har jag mött massor av misstolkningar och/eller felöversättningar, mest från elever.
    Jag minns särskilt en mamma, som i samtal om sonens gymnasieval var mycket bestämd med att han skulle välja en teoretisk linje. Jag pratade om att kanske någon annan linje kunde passa honom bättre (pojken var god tecknare och bra i slöjd, däremot var hans intresse för teoretiska ämnen minimalt).
    -Nej, påpekade mamman, eftersom han ska bli psykopat måste han läsa samhällslinje!
    Trots att jag i det fortsatta samtalet använde ordet ”psykolog”, vilket förstås mamman menade, fortsatte hon säga psykopat om sonens framtid.
    Jag var ung och oerfaren och vågade inte säga emot mera, samtidigt blev jag ju också full i skratt.
    (Pojken jobbade som snickare, berättade han, när vi träffades flera år senare)

  88. Khan

    Nära skjuter ingen hare, kan väl tydas på två olika sätt? Hen får inte med sig en hare hem för gryta bara för hen var nära att träffa haren. Eller så kan en hare inte skjuta alls och därmed inte heller skjuta nära…….haha 😛

  89. Peter Karlsson

    ”De facto”. Hur något funkar i praktiken i FÖRHÅLLANDE till hur det står skrivet i regeln/lagen. Pretentiösa skribenter tror det kan användas synonymt med ”i praktiken”.

    ”Freebejsa”. Vet inte hur det här har gått till men folk har börjat säga detta istället för freestajla. När man fribejsar så knarkar man, när.man fristajlar så improviserar man. Ofta gör man båda två samtidigt men de är inte synonymer.

  90. Erland

    Hårdra är ett riktigt signalord för språkpoliser eftersom de vet att det ofta stavas fel, med två d: ”hårddra”. Rätt är alltså att skriva ”för att hårdra resonemanget…”

    Svenska Akademiens ordlista godkänner bara hårddra som teknisk term, alltså när någon tagit i med skiftnyckeln så att muttern blir riktigt hårt dragen. Då är den hårddragen. Annars ska det vara hårdra, vilket kommer från ett fornsvenskt ord, hardragha,som betydde att någon bokstavligen drog en annan i håret.

    Annars har jag hört en bättre förklaring som kanske inte är vetenskapligt belagd, men gör det lättare att komma ihåg att det bara ska vara ett r: Uttrycket kommer från guldsmideriet där metallen dras ut, nästan till bristningsgränsen, till en tråd som är hårtunn – den hårdras.

  91. Att vara språkpolis är inte lätt, frågan är om det är rätt? För att travestera en väl känd språkvetare ”Ord och uttryck betyder vad dom betyder. Det vill säga vad de som använder orden avser och vad de som hör och ser tolkar det som. Språket är levande och förändras över tiden så rätt och fel är som politik. Majoriteten bestämmer och just i skiftet kan det bli lite rörigt. ”
    ”Lök på” var surt på 1500-talet men är nog ofta en festlig topping nu för tiden. Vem vill inte ha lök på sin pannbiff?
    Sen kan man ju hoppas att den som har engelsktalande utbytesstudenter förbättrar sin engelska något för att slippa översätta så många olika uttryck till ”think”.
    Nästan alla svenskar överskattar sina språkkunskaper.

  92. Johan Engström

    Jag har hört en person som inte har svenska som modersmål säga att vi måste mosa Olle i grind. Charmigt och obehagligt på samma gång.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.