Hej alla som använder ord! Och då särskilt facktermer. Jag kan nästan lova att detta inlägg kommer att höja er livskvalitet!
Alla säger ord och nästan alla skriver ord idag. Ord, ord, ord. Nörd, nörd, nörd. Vissa har problem för att de är så insnöade i sitt fack att de inte hör hur de uttrycker sig obegripligt. Som jag när jag var redaktör på Nationalencyklopedin:
– Gå bara in med kommando fyra i litet huvud och kolla om artikeln har status 18, för då är den inskriven. Om den har blivit 60:ad kan man inte nolletta den, bara så att du vet.
Vissa är inte insnöade i ett fack, men behöver kommunicera med de insnöade. Och tadaaaaa! Det är här Rikstermbanken kommer till användning! För där samlar man ihop fackspråkliga ordlistor som flyter omkring som en luddig gegga över hela Sverige!
Tänk dig att du behöver veta vad som skiljer en planka från en bräda, t.ex. Jag känner efter och suger på orden och får en känsla av att en planka är längre, mer sviktande och kanske till och med hyvlad. En bräda är nog stickig och kortare, säger jag helt ovetenskapligt till mig själv och trampar vidare i livet.
Om jag inte slår upp orden i Rikstermbanken!
Nu kan ni själva leta redan på fakta om plank och brädor genom att läsa i Rikstermbanken om hur bl.a. Skogsordlistan (1994), Engelska möbelord (1989) och Träbyggnadsordlista (1975) definierar dem. Men jag kan avslöja så mycket att 45 mm är ett viktigt mått i sammanhanget.
Man kan inte söka på ”alla ord i en källa” eller ladda ner en ordbok i taget. Och ordbanken är alls inte färdig än – skicka in ordlistor till dem så lägger de in dem! Häromdagen fick redaktionen denna fråga från Sveriges Radio:
– Hur länge har man använt ordet ”härdsmälta”?
Jag (som ju hejar på NE i alla väder) antar att SR först gjorde en egen utredning och såg att det i NE stod ”1979” och att de inte ansåg det vara rimligt. Varför de kontaktade Rikstermbanken – som gjorde en utredning och kom fram till samma svar. Så kan man också använda TNC (som förr betydde Tekniska Nomenklaturcentralen men som idag betyder Terminologicentrum). Var det då dubbelarbete? Ptja, ja, jo, men man måste faktiskt dubbelkolla ibland.
Jag citerar nu Rikstermbanken när det gäller sådant som man kan behöva ha definitioner på:
- Begreppet bok är i dag i den digitala världen inte längre så entydigt som det har varit och det har visat sig vara svårt att definiera.
- Samverkan, samordning, samarbete och samråd används många gånger som positiva honnörsord utan klar bestämning men behöver i vissa verksamheter också kunna preciseras och avgränsas. Vad gör man till exempel när man samverkar och vad gör man när man samarbetar? Vilka resurser krävs för det ena och för det andra?
- Dokument och handling är begrepp som återkommande skapar osäkerhet. Är det synonymer med olika användningsområden eller är det två skilda begrepp?
Den svenske filosofen Hans Larsson skrev så här 1914:
”För att vinna reda och sanning i våra omdömen måste vi giva orden en fast betydelse, vad de ingalunda i regel ha. Ganska få torde ha gjort sig reda för vad de mena med förståndsbildning, eller med civilisation eller lycka, och följden blir att de ej kunna redigt tänka över eller diskutera dessa saker.”
(Även detta citat hittade jag på Rikstermbankens sajt men min nördighet vägrade att som de gör där påstå att detta skrevs 1953 eftersom Hans Larsson dog 1944 och han näppeligen skrev verbplural ens då. Kontrollen gav vid handen att boken ”Logik” utgavs 1914. Messerschmittarnas sammansvärjning.)
Nu ska ni klicka iväg till Rikstermbanken och leta facktermer eller söka efter vad en specifik engelsk term kan heta på svenska. Det finns hur mycket som helst! (Eller nej, än så länge finns det bara nästan 78 000 artiklar [s.k. termposter] – men de blir fler hela tiden!)
Och nu till det mest chockerande av allt i detta sammanhang. Håll i er. I genomsnitt har Rikstermbankens sökmotor 110 träffar per dag. Etthundratio! Det är så fruktansvärt lite att det nästan inte finns! Sprid detta evangelium över världen, länka hit hej vilt, mejla alla era kompisar och njut av era favoritfackord! Fack, fack, fack! Vi måste få deras räkneverk att skjuta i höjden så att … så att … äsch, inte vet jag. Jag vill bara att ni alla ska tjoa av glädje över tjänsten.
Finns silversmedsmakarord, Niklas? Stenografiord, Cruella? Kaffeord, PK? Möbelord, Gerbilen? Go-go-go!
Finns grallimatikens ord med?
Lysande! Mitt liv fick liksom en ny dimension. Jag rusar genast åstad att förkunna detta i min del av världen!
HURRA!
Varde ljus!
Hur nördigt det än må vara, är jag dig evigt tacksam. Väntar nu bara på din förklarande text om ”Samverkan, samordning, samarbete och samråd”!
Oooh! Det blev genast en favorit!
Visst! Massor! Men inte där!!! Jag hittar varken snurrebus, knopstamp eller puckelanka. Och faktiskt inte faff heller. Vad gör man då?
Niklas: Då berättar man hos Lotten i stället.
Det verkliga beviset för att man är en nörd är att man kan en massa facktermer som inte finns med i Rikstermbanken.
Eller inte, förresten. De har gjort ett jättejobb, men fortfarande är det väldigt många områden där man inte ens kan hitta de mest grundläggande begreppen. Musik t.ex. Men det kommer väl.
Fast jag undrar vad N:et i TNC står för nuförtiden då? Eller står T för termi och N för nologi?
Men nu blir jag lite fundersam. Jag prövar facktermer från alla yrken jag haft och ingenting finns!
Repristecken – nix
G-klav – nix
Coda – nix
Deckis – nix
Pundare – nix
flaps – ja faktiskt, men i en annan betydelse
Det måste vara så att jag lever för långt från byråkratiskan.
Och nej, byråkrat finns inte heller.
Örjan, är det så lyckligt att Rikstermbanken använder Lotten som källa?
Om termer inte finns, behöver de stoppas in. Jag återkommer med en kontakt så att de kan fylla på tills banken spricker! Snurrebus, knopstamp och puckelanka på er!
Skulle det finnas kaffeord som jag inte känner till? Hrmpf.
hittade ett fel i rikstermbanken, men det kan beror på fel hos källan
Jag tror du har fel om pluralverben, Lotten. Jag sitter nämligen (Hm. Borde sitta.) med näsan i en avhandling från 1944 och Lunds universitet och där förekomma de ofta.
Hans Larsson har rätt och det gäller nog även mitt område. Eller i alla fall så omdefinieras de, termerna. Alltså att ett ord förstås på ett sätt under en viss tid och i viss kontext och sen kommer nån och använder det på ett annat sätt. Ibland bliva farbröderna oense med varandra för att de icke sett att de använda orden olika.
Snurrebus tror jag att jag vet. Jag vet en användning av det iaf. Men knopstamp? Nyfiken!
Nämen vad bra — alla som håller på med sådant här uppskattar när felen hittas! Här är en mejladress:
henrik.nilsson@tnc.se
Ös på bara!
Men äsch, nog trodde jag att Hans Larsson var en modääärn filosof.
(Detta tarvar en utredning, känns det som. Men tyvärr redigerar jag texter om ”siffermaskiner” just nu.)
Vet du förresten om herr Nilsson (med skägget) fortfarande sjunger medeltidsmusik?
Nu har jag provkört och kan konstatera att både tak och mål-hastighet finns med, med hänvisning till Signaltekniska termer från Banverket. Men förregling och frisläppningshastighet, som borde stå i samma verk från Banverket, finns inte med. Nu har jag i alla fall gjort ett par sökningar. Men på tal om kaffe så finns ordet perkolation med.
Knopstampar och puckelanka kan man hitta här. Massor av snurrebussar här.
Själv går jag och smakar på ordet rollmops. Rollmops. Rollmops. Rollmops.
Nästan som på Louvren, faktiskt.
Finns det en lista för ord som hör ihop med Orlando Bloom undrar ju en hängiven julkalenderkommentarsfältsläsare…? Finns det ens en lista med julkalenderord!?
@Niklas: vilken av dem är vem?
Och byter man av misstag ut en bokstav så blir det en helt annan slags bank.
@Cecilia N: Knopstampen är den man slår ner i puckelankan. Om man lägger en bit silverplåt mellan dem blir den buktad.
Klart man skall smaka på rollmops. Förutsatt att man gillar sillinläggningar.
http://www.svenskfisk.se/4489.aspx?fish=&cat=&big=0&size=10&page=40
Hittar inga programmeringstermer. Måsvingar och krullparenteser efterlyses.
CSAT och AHT finns inte. Men man kan läsa många sköna definitioner på ”kvalitet” och ”revision”. Läser att revisioner är oberoende och objektiva granskningar, så jag funderar på att lansera mig själv som subjektiv och beroende granskare.
Men åååååå, litet huvud! Det var tider det. Jag fokar (nya förkortningen av fokusera, man sparar in jättemycket tid när man slipper user) på fotot: där står jag snett bakom MIR, framför My little Ponnert och med Päraskrabban i närheten.
Provsökte genast på ord som jag just nu är tvungen att beskriva, fast på engelska. Det är ord som font, fontfamilj, fontformat osv.
Blev inte helt nöjd med Rikstermsbankens förklaring, den är tex otydlig (vadå teckensort?) och skrev en synpunkt till dem (använde länken).
Det blir säkert bättre med tiden!
Åh, vad ni är duktiga alla! Man hoppas att era ansträngningar syns i statistiken och påverkar urvalet!
Och, Ingrid, apropå MIR, My little Ponnert och Päraskrabban — har du sett LOSlottens fina tubsockar i seglarskor?
Angående avskaffandet av de plurala verbformerna så försvann de nog helt i tryckt skiftspråk under tidigt femtiotal.
År 1945 ”TT tar bort plurala verbformer (de voro) i sina telegram”.
Som jag tidigare berättat så hade åtskilliga av mina skolböcker plurala verbformer då jag började skolan 1948.
Jag har inte (inte ens i NE) kunnat hitta någon redogörelse för när denna reform påbjöds, men jag antar att det tog minst något decennium innan den var ordentligt på plats i skriftspråket.
Tack, Agneta. Vad bra att få ett årtal på när TT ändrade — även om TT alls inte var först eller gick i bräschen.
Jag känner inte längre någon lämplig språkhistoriker som man skulle kunna fråga. Hm.
Nu kan jag då äntligen få reda på vad bois d’or är. Det används på svenska, som om varenda en visste precis vad det är. Google säjer inget användbart om det. Jag läste i går i en översatt engelsk deckare/roman om en möbel som skulle vara gjord av gullregnsträ. Kan det vara ett försök av översättaren att översätta bois d’or (som väl heter så även på engelska) undrar jag nu upphetsat. – Fast först ska jag nu gå och titta på en våning på uppdrag av ena sonen och sen ska jag gå på Operan, men sen …
Några stenografitermer kan jag allt: korsningsförkortning, sammanskrivning (knappast unik), överskrivningar och teckengallring.
Men hos TNC lär de aldrig hamna.
Citatet om TT hittade jag hos Språkrådet i en notis från 11.6.2007 med rubriken »Povel Ramel stor språkförnyare«.
Så väl TNC, som gamla Svenska Språknämnden har bytt namn. TNC i betydelsen Tekniska nomenklaturcentralen höll i 70 år. Svenska Språknämnden övergick till »Språkrådet« efter 62 år.
Kan man ana en viss språklig förändringslusta för ändrandets skull? Lite ut med det gamla – in med något nytt!
Min pappa meddelar:
”När jag gick i gymnasiet (1952–56) fick jag överst på första sidan på varje uppsats deklarera om jag skulle ha pluralformer eller inte. Jag är nu glad att jag valde det senare.”
Agnetas länk spökar – jag hittade artikeln på ett annat ställe också, häääär.
Något HELT annat: jag har kramat Sten Feldreich idag, vasarunuråva?
MÄH! Nämenvaihelvete hurvarvarför och nej hur kom det sig och HUR KÄNDES DET? (Han är alltså 208 cm lång.)
Men är inte detta underbart? (sjung om studentens lyckliga dar…)
”Sjung om fru Svenssons lyckliga karl,
Låt honom plöja i ungdomens fåror.
Fem gamla hjärtan i sprit har jag
Å en ljus elefant i ett snår. ”
Han skriver för några av våra tidningar så han dök upp på jobbet. Och trevliga gamla lärare kramar jag. Han böjde sig snällt ned, annars hade jag väl entusiastisk kramat hans knän ungefär.
Institutet för infologi ligger bakom flera av termerna i banken. Infologi, finns inte i NE, men verkar spritt på Rikstermbanken på något mysko sätt via författaren Rune Pettersson. Intressant!
Snyggt ord: infologi.
(oj, missade några av RP’s titlar: VD och professor, också)
PK. Den är bra. En annan bra sak är att man kan sjunga en direkt översättning till franska på exakt rätt antal stavelser.
Jag vet inte riktigt i vilket arkiv den finns, men jag har (haft) den.
[…] inlägg: gå till Lottens blogg och läs hennes sprudlande inlägg om Rikstermbanken. En sida på nätet som samlar alla facktermer […]
I NE.online finns:
infologi
infologi (av info och grek. -logi´a ’-lära’, ’-vetenskap’, av lo´gos ’ord’), läran om presentation och avläsning av verbovisuell information. Ämnet är tvärvetenskapligt och innehåller element från många skilda ämnesområden, bl.a. bild, datavetenskap, estetik, grafisk formgivning och informatik. Chansen är liten att mottagarens uppfattning av ett visst budskap överensstämmer med sändarens uppfattning eller avsikt med ett givet budskap. Såväl ord som bilder kan tolkas på många olika sätt. Infologi omfattar studier av olika sätt att representera och överföra information för att få en optimal kommunikation.
Ja jag var också där på seminariet! Har använt mig av Rikstermbanken ett par gånger och det som finns är super! Visst finns det fler termer man skulle vilja ha med, men det kommer tror jag. Har själv en blogg om kontakttolkar, framförallt om tolkarnas arbetsvillkor. Tyvärr så är det ett tufft jobb på flera sätt att arbeta med den mest underskattade delen av vårt språk, det talade! Titta gärna in.
Gerbilen – jag tror att Niklas kan svara på vad un haut bois d’or är för något. Fast mest sannolikt blir det d’argent i hans fall.
Jag är så glad att jag får använda den där skolfranskan ibland. Annars skulle fragmenten uppta en hel kartotekslåda i skallen och lukta damm helt i onödan. Iiiing-aaaa stoppar den iiii vårat linneskåp …
Agneta: Jag reagerar på din refererade text ur NE ang infologi.
”Chansen är liten att mottagarens uppfattning av ett visst budskap överensstämmer med sändarens uppfattning eller avsikt med ett givet budskap.”
Kommentar önskas från redigerare/korrekturläsare.
Örjan: Det låter onekligen konstigt. Meningen är kanske ett ofrivilligt(?) exempel på att det inte är något vidare ställt med överensstämmelsen mellan sändare och mottagare.
Visst Luna, jag lyder. Här är en hautbois d’or och här är en hautbois d’argent.
Oj, vad snygga de var, Luna och Niklas. Som … diadem … liksom.
När det gäller meningen i NE är den ju ett solklart exempel på ”oh, the irony”. Eller kanske QED.
Hejhej Tolken!
I NE:s artikel som Agneta citerar står även det intressanta ”verbovisuell”, som betyder bestående av ord och bild i samverkan. En som jobbade hårt och infernaliskt med just detta var en lexikontok som hette Sven Lidman. Som dog bara häromveckan. Han fyllde Bonniers 50-talslexikon med ”lexivisioner” — gärna genomskinliga ark i flera lager. (Och just lexivision finns tack vare nyss nämnde Rune Pettersson med i Rikstermbanken.
Agneta:Nu blir jag än mer intresserad.
Proffessionella redigerare/korrekturläsare- kommentar?
Själv reagerar starkt jag för missbruket av chans för/risk att.
Och Henrik Nilsson hälsar när det gäller medeltidsmusiken att ”det var ett tag sedan men jag kanske
ska börja på igen, i alla fall med renässans … För tillfället är det Lloyd-Webber-musikal för hela slanten!”.
Åh, vad kul det här är!
QED? Ej insatt.
Tack Niklas!
Örjan: VSB fast krångligare.
Nja … ska du ha den som diadem får du nog använda en oboe da caccia men eftersom den inte finns i modern form så blir det kanske inte så fint i alla fall. Mindre blingbling liksom.
Äsch! Här då?
OK , har nu googlat QED, och fått svar via Wika.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Quod_erat_demonstrandum
Men skall sådant egentligen få tillåtas i NE?
Fast, Örjan, även om chansen är liten att man tolkar rätt, är det ju just den lilla (positiva) chansen som man eftersträvar. Men om vi byter?
”Risken är liten att mottagarens uppfattning av ett visst budskap överensstämmer med sändarens uppfattning eller avsikt med ett givet budskap.”
Då låter det kanske som om man inte vill att de ska förstå varandra?
Agneta: Jag önskar att jag hade känt till infologi för så där ett bra tag före för sex år sen. Vad är din kommentar till informatik jämfört med infologi?
Till musikkommentartorer: Mitt bois d’or har inte med träblåsinstrument att göra.
Informatik är nog lite bredare än infologi som ju omfattar verbovisuell framställning, som kan vara lexivisuell eller audiovisuell.
Infologi är tvärvetenskapligt, medan informatik är ett samhällsvetenskapligt ämne.
Det finns säkert många beröringspunkter mellan dem.
”Risken är liten….” Syftar ju totalt fel.
I ditt fall skulle jag byta till
”Risken(Risker) finns att mottagarens uppfattning om ett visst budskap inte överensstämmer………”
Men nu behöver jag fundera vidare under natten.
Jag mejlar NE-redaktionen, Örjan!
Halsningar fran Beijing (tjansteresa)
Angaende QED: Hr Ljungdal, min mattelarare pa gymnasiet gjorde 1 poangs avdrag pa proven om man inte avslutade berakningar/matematiska bevis med ett tydligt QED efter varje svar.
Men vad har hänt här då?
Visst fattas det något? Ett tack från mej till Agneta saknas. Har ett kommentarsmonster hittat hit och käkat? Tycker även att ett inlägg fattas, men jag kanske har fått sylt i tangentbordet.
GRRRRRRRRRRRR!
Det är mitt webbhotell som har haft problem och som på något sätt har ätit upp gårdagens inlägg och alla kommentarer och minsann tog de inte med sig några kommentarer här också. Jag är på krigsstigen, men det är svårt att slåss med ettor och nollor. Nollor var ordet.
Nu kommer jag att återskapa de saknade kommentarerna här nedan manuellt. Och gårdagens blogginlägg är nyinkommet med någorlunda återskapade kommentarer. Det känns som att vandra på upptrampade stigar.
Tack Agneta, jag fick inte träff på ordet.
Rikstermbanken ger (tycker jag) en enklare definition av ordet: ”den teoretiskt inriktade delen av informationsdesign och omfattar studier av kommunikationsprocesser, olika typer av presentationer och skilda informationsmaterial.”
Utöver verbovisuella omnämns även: lexivisuella, audivisuella och multivisuella presentationer. Visst borde det finns fler?
Men alla caccior som jag har sett har haft klockstycke i mässing, så lite bling blir det.
Rätt kul för övrigt att ingen fattade riktigt vad Bach menade med ”jaktoboe” förrän Nikolaus Harnoncourt kom till Musikmuseet (utan fnuttar) på 70-talet. Där finns nämligen ett exemplar bevarat. Vissa menar att caccian uppfanns av Bach, eller åtminstone tillverkades på beställning av denne.
Och nyckelordet är förstås ”haut” när man ska skilja hautbojan från vilken träbit som helst.
”Det finns en liten risk att mottagarens uppfattning ….” Kan den formuleringen vara nåt? Det var väl risken, om än liten, som man ville påpeka?
Å så fina instrument! De glittrar och ser ut som … diadem!
Man måste nog ha ganska stort huvud i alla fall för att kunna använda caccian som diadem. Eller åtminstone stor frisyr.
Tyvärr har jag aldrig spelat på någon men jag har mest hållit mig bland de modernare instrumenten. Stämmorna spelas ju på engelskt horn numera.
Jag skulle iofs säga att stämmorna spelas på caccia numera när man vet vad det är, men det beror ju också hur pass inne man är i HIP-svängen.
Vill någon jämföra klanger kan man lyssna på den här inspelningen
Mailat NE. Ojdå!
Men det är klart man skall, när man anser något felaktigt.
Jag trodde att det hette snurrebutt.
Åh, tack! Jag som bara är en fejknörd kommer att ha mycket roligt här. När jag inte jobbar. (Äh, vem försöker jag lura – det är ju kul att jobba.)
Och tack för nätverksfunktionen i ditt kommentatorbås. 🙂
And Aequinoxia is back again! Hurra!
Kan vi nu få lite statistik på hur mång träffar rikstermbanken har haft efter båsets framfart? Minst 120 i alla fall.
Just det, Henrik, kom hit och berätta!
Återigen Ojdå.
Brorsan i Bangkok har kommenterat. Första gången på all den tid.
Även om han just nu är i Kina, lär nästa kommentar vara under signaturen ”Brorsan i Singapore”.
Så kan det bli när hans arbetsgivaren gör konkurs, men andra vill köpa yrkeskunskaperna.
Kul att ni alla uppskattar vårt arbete med Rikstermbanken! Och att ni hjälper upp besöksstatistiken åt oss – i går hade vi nästan 600 besök! Vi har med intresse följt alla era kommentarer och har några egna:
@Smyg: förhoppningsvis får vi snart lägga in definitionerna av ”sam-begreppen” (som togs fram med Socialstyrelsen) så håll utkik efter dem framöver.
@Christer & Agneta: TNC är en förkortning för vårt gamla namn Tekniska nomenklaturcentralen, men också ett väl inarbetat varumärke så det var naturligt att behålla förkortningen när vi tog det nya namnet 2000: Terminologicentrum TNC. Det namnet stämmer också bättre med vad vi sysslar med – terminologi inom alla områden, inte bara teknik och inte bara nomenklatur. (Jag (Henrik) hade gärna haft kvar Tekniska nomenklaturcentralen men man fick också ganska ofta svaret ”– Tekniska vadå?” när man ringde någonstans. Men nu blir det i och för sig ofta ”Teknologicentrum” …)
@Patrik: rapportera gärna in felet så att vi kan åtgärda det. Även om minst två personer kollar varje termpost kan det smyga sig in fel.
@Niklas: vi har en del på väntelista, men vi håller med om att det finns få musiktermer (förutom Svenskt visarkivs musiketnologiska ordlista). Tipsa gärna om bra webbaserade ordlistor!
Fortsätt söka i och kommentera Rikstermbankens innehåll så återkommer vi när det är dags för fler uppdateringar. Mer termer inom medicin, men också inom matematik, biodling och ekonomi står näst på tur. En hel del föreskriftsdefinitioner från olika myndigheter är också på ingång. Och tänk på att TNCs egen webbplats (http://www.tnc.se) (som en del av citaten kom ifrån) har mycket information, bl.a. många frågor och svar som ställts till oss genom åren.
För övrigt är våra favorittermer just nu ”würm” (Henrik), ”vuoððudanèoahkkin” (Claudia) och ”flaska” (Peter).
Hälsningar Rikstermbankssekretariatet (Claudia, Henrik och Peter).
Tack för trevligt inlägg, Henrik med arbetskamrater.
[…] Här kan ni läsa min gamla kärleksförklaring till Rikstermbanken som alla borde använda ideligen och hela […]