Hoppa till innehåll

I väntans tider: mot Milano!

Här sitter jag på Örebros flygplats som är stor som en skokartong. Den påminner väldigt mycket om Kallax eller Arlanda 1973: betongbunker med lågt i tak.

Vad man inte ser här, är ölen.
Vad man inte ser här, är ölen.

Det chartrade plan som vi skulle ha lyft med kl. 09 har blivit smittat av SJ-baciller och kommer inte att avgå förrän kl. 12. (Jag ska alltså åka till Milano med alla ÖSK:s sponsorer för att för dem föreläsa om de nya digitala medierna. Åh vad det är synd om mig som måste kolla på Milan och Zlatan på söndag. Och åh så trist att vara tvungen att åka till Milanos vår.)

Don Tomaso (Thomas Nordahl) och 170 andra män samt i runda slängar tio kvinnor och jag sitter och väntar på bättre tider. Alla känner varandra och de som inte känner varandra ställer sig lite blygt utanför den ryggdunkande massan. Som om de skulle bjuda upp till dans kommer männen i spridda skurar fram till mig och frågar vem jag är. Det måste vara för att jag är så himla snyggt klädd:

Dagens outfit kallar jag ”Milankollektionen”.
Dagens outfit kallar jag ”Milankollektionen”.

Nu till dagens anekdot.

Min djefla mans pappas morbror hette Gottfrid och var ett stort fan av fotbollsklubben Degerfors. När han skulle resa till Italien skrev han till f.d. degerforsspelaren Gunnar Nordahl, som var proffs i Milano (och vars svärföräldrar han kände lite). Gottfrid frågade helt frankt om han fick hälsa på när han skulle resa till Italien. Gunnar Nordahl skrev tillbaka (det här var på pappersbrevens tid, så ni förstår att allt skedde i god tid och var välplanerat) att jorå, det skulle gå så bra så och att han skulle möta honom på järnvägsstationen. Gottfrid och Gunnar fann varandra och gjorde Milano osäkert under ett par dagar och sedan var det inte mer med det – förutom att de ju fortsatte att vara vänner.

Gottfrid.
Gottfrid.

Har jag mejlat Zlatan och sagt att jag kommer på besök? Och bett honom guida mig i sin hemstad som Gottfrid gjorde med Gunnar? Samt påtalat att jag nog är hans typ? Nä. (Så här låter det förresten när jag gnisslar tänder: schkrrsfxxzzzsch.)

Thomas och Gunnar Nordahl runt 1950.
Thomas och Gunnar Nordahl runt 1950.

Även ni som inte är idrottsintresserade kan faktiskt ha nöje av detta klipp — om inte annat så för polisongerna och shortsen:

(En längre version av intervjun finns här.)

Är det förresten något som jag inte bör missa i Milano, tycker ni? Min mamma har gett mig order om att gå ner i tunnelbanan och ta bilder ”för den är jättegammal och skruttig”.

Share
Publicerat iBloggen

31 kommentarer

  1. Jag skulle nog ta en titt på La Scala om jag var som du. Inget vidare originellt tips, kanske, men vem har sagt att man måste vara originell jämt?

  2. Är det inte i Milano det finns en galleria med en mosaiktjur i golvet, vars testiklar man ska kliva på för att vara säker på att komma tillbaka någon dag?

  3. Här kan man läsa lite mer om morbror Gottfrid och hans Milanoresa. Han var världens roligaste och snällaste person och förgyllde min fars barndom genom att t.ex. ta med honom till Stora Valla och se på Degertött (som min far uttalade det för drygt 70 år sen).

    http://den-gamle-vid-havet.blogspot.com/2007/10/grenoli.html

  4. Och vilken enorm mohikanfrisyr han hade!

  5. Ni vet fördomen om att ölen rinner särskilt ymnigt ner i en fotbollsälskares hals?

    Weeeell. Fördom it is not. Klockan är inte ens elva på förmiddagen och snart sjunger de Segern är vår! Jag har bara klämt en macka och en läsk, så jag är på banan än så länge. Min dejt som jag ska träffa mitt i Milano klockan halv fyra börjar nu misströsta; ytterligare förseningar är annonserade.

    Bah! Jag glömde adaptern hemma! Jag som är elknarkare!

  6. Ha, Ö-helena! Jag dör av återhållet fniss — sitter ju bland folk och måste uppföra mig även om de dricker öl och skrålar. (Mohikan? sa jag och letade efter mohikaner. Och fann! Kolla på Den djefla mannens länk så förstår ni.)

  7. Marianne

    Fråga någon ÖSK:are om kryssningsmissilerna på taket på en av läktarna på Behrn Arena, som egentligen (ska vara purket kursivt, men jag kan inte sånt) heter Eyravallen, sitter kvar. Är de i så fall fortfarande riktade mot Degerfors?
    I förra bostaden kunde jag stå på balkongen och titta på matcherna. Det gjorde jag inte, och har inte varit i krokarna på lääänge.

  8. Ah, hihi vad roligt — det ska jag fråga, Marianne!

    Vi är fortfarande på flygplatsen. Planet — det chartrade planet har fastnat i Köpenhamn. Och här sitter jag och försöker få tag på min italienske dejt som tror att vi ska ses halv fyra.

  9. La Scala blir ju jättebra! I morgon ger de “Döden i Venedig” av Benjamin Britten och på söndag kommer Daniel Barenboim och spelar två pianosonater av Schubert. Spöar Zlatan varje dag!

  10. Döden i Venedig är slutsåld. Men jag har hittat en musikalisk guidning med besök inne på La Scala i alla fall!

    Om Daniel tänker spöa Zlatan så tänker i alla fall jag ge tillbaka.

  11. Det låter bra! Då kan du ju bli nästa Kultur- och Idrottsminister. Och med all respekt för Zlatan tror jag Daniel är aningen större. I alla fall där ute i den stora världen utanför Sundbyberg.

  12. Men hur i hela friden ska världen kunna överleva om du åker omkring utan adapter? Eller är det så enkelt att elsladd har du med dig, som fungerar så länge du sitter i Sverige, aka planet inte lyfter, men du har inte såna där extrapregar för att kunna prega in i Italien?

  13. Om du besöker Domen är ett besök upp på på taket obligatoriskt!

  14. Cecilia N förstår precis — om jag hade åkt hemifrån utan ELSLADD hade livet inte varit värt att leva. Nej, det är bara den italienska delen med extrapigg som jag på något sätt måste investera i.

    Om jag någonsin kommer iväg från den här flygplatsen, ska jag absolut klättra upp på Domens tak! (Flygplanet har gåttisöndårr.)

  15. Lotta H

    du behöver ingen adapter i Italien, de har samma “piggar” som vi 🙂

  16. Ah, lysande — om du har rätt, Lotta H. Fast nu ser det mörkt ut i Örebro. De har visst skickat efter ett nytt plan från Maldiverna. Föga anade jag när jag skrev inlägget att väntan skulle bli så här brutal.

    Ni som vill läsa tweets från Japan: en kille i Sveriges ambassadpersonal rapporterar bra. Han heter Martin Koos: http://twitter.com/#!/mkoos

  17. Nå. Världen är tacksam att flygplanet gick isåndörr utan att vara i luften med Lotten i.

  18. Niklas, här hålls med. Barenboim är något större än Zlatan. Själva jämförelsen blir nästan lite gullig. Herr B har jag haft den stora äran att nästan hälsa på. Har i alla fall hört honom lajv både som dirk och solist, och bäggedera. Makalöust säger man i den här kroken. Fan-taaaaastic var det i den krok jag bodde då.

  19. Örjan

    Intressant med fördröjningen, pga reparationsproblem.
    Indikerar hur välutnyttjad världens flygplansflotta är.
    Inte lätt att få fram ett nytt plan med ögonblicks varsel.

    Men hoppas du twittrar och berättar när du landat.

  20. Jag har varit i Milano en gång. Det var 1958, den gamle – (han med morbrodern) och jag på försenad bröllopsresa.
    Vi åkte tåg och kom fram i tid. Vi såg da Vincis nattvarden, var på taket på domen och såg en föreställning på La Scala : Madama Butterfly med Renata Tebaldi .

    Så jag har inte behövt åka dit fler gånger…

  21. Jag är framme!

    (Det är ohyggligt svårt att hitta internet.)

  22. Gerbilen

    Ett av Lille Makens käraste minnen är när han greps i tunnelbanan i Milano av polis som trodde att han var terrorist, Brigate Rosse hette det väl då. Han hade på den tiden sitt mörka lockiga hår som var rätt långt plus mörkt helskägg. Han såg ut som en siciliansk stråtrövare, påstod en äldre herre som bodde i vårt hus. Och lång röd halsduk hade han. Fast städad överrock, men ändå. Ack ja.

  23. Gerbilen

    Korrigering: Korsikansk stråtrövare var det.

  24. Tur att du rättade det, Gerbilen, annars hade vi ju grubblat ihjäl oss!

  25. Gerbilen

    Inte sant, Ö-Helena?

  26. Örjan

    Ja på Sicilien finns väl inga stråtrövare. Antager att “familjerna” inte vill ha konkurrens.
    Men egentligen -varför korsikanska? Fanns inga på Sardinien?

  27. […] jag ville sätta tänderna i. (Inte ens bildligt talat: jag har väldigt utstående framtänder.) Don Tommaso – Thomas Nordahl – och jag skulle, tänkte jag, prata fotboll och landslag och gamla minnen […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.