Hoppa till innehåll

Tänk så fort man vänjer sig

Förra måndagen blev jag i all hast inkallad till ”Nordegren i P1” för att agera språkpolis. Och onsdagen som följde. Samt nu i måndags igen.

Vips, kändes det som om jag aldrig hade gjort annat än att språkpolisa i radio. Rassel, sa det i mejlen och nu skriver jag till okända, nyfunna brevkompisar (endast män) om språk. Och klonk, sa det på Facebook där jag plötsligt blev kontaktad av mina gamla klasskompisar. (Ganska många: jag har gått i sju olika klasser.) Kort sagt: det är jättekul! Det känns som om jag har pratat i P1 halva livet och ändå är det bara ett inhopp på en dryg månad det handlar om. Förmodligen kommer jag att drabbas av uppmärksamhetsabstinens och börja ansöka till Big Brother och Idol.

– Hej Lotten, säger Idoljuryn.
– Hhhhh… ee… iiij, svarar jag med klädsam blygsel påklistrad.
– Vad ska du göra då? säger Idoljuryn och antecknar ”för gammal”, ”konstig frisyr” och ”fula jeans” i sina papper.
– Jag ska rabbla skrivregler! Samtidigt som jag strippar! Och steppar! Uppåner!

Men hur är det då i P1? För det första är det ju fullt av intervjuoffer. I måndags var det Roxette och en step-aerobics-instruktör samt Marie-Louise Ekman. Den inte helt naturliga blandningen beror på att P4 Extra med Lotta Bromé håller till i studion alldeles intill.

Plåt-Niklas? Nej, Marie-Louise Ekman i silvermålad läderkostym.
Plåt-Niklas? Nej, Marie-Louise Ekman i silvermålad läderkostym.
Marie-Louise Ekman, Dilsa Demirbag Sten och Thomas Nordegren i studion.
Intervjuoffret Marie-Louise Ekman, bisittaren Dilsa Demirbag Sten och programledaren Thomas Nordegren i studion.
Är det kanoter? Är det Frankensteins monsters skor? Nej, det är Nordegen-skor!
Är det kanoter? Är det Frankensteins monsters skor? Nej, det är Nordegren-skor!
Och språkpolisen som tar på sig den allvarliga minen för att kunna säga barein fastän det ska stavas Bahrain.
Och språkpolisen som tar på sig den allvarliga minen för att kunna säga barein fastän det ska stavas Bahrain.

Idag är jag dock P1-ledig. Ska jag lägga mig ner och  gråta? Förbanna mitt öde som varande skrotad? Ringa in och sabotera? Nej, jag ska sätta mig i sängen och skriva om varför nederländska heter nederländska och inte holländska och att England är en sak, men att det var annorlunda före 1707 samt att landet Ryssland kanske inte finns. Vips, blev jag avvand och nedtagen på jorden.

Uppdatering:
Varför är det en ”platta” framför micken? Vad heter det på fonetiska när man ska formulera P? Vad har meänkieli med allt att göra? Följ den spännande diskussionen i kommentatorsbåset, där vi alls inte utreder namnet på Muammar al-Khadaffi [qað:a:´fi] eller Qadhdhafi eller Gaddafi eller Kadafi eller rent av Mu˙ammar al-Qadhdhāfī. Gah!

Share
Publicerat iBloggen

74 kommentarer

  1. PK

    Glöm inte att berätta skillnaden mellan nederländska och flamländska.

    Och kanske hur Wilhelm av Oranien passar in i det hela.

    Och hur det kommer sig att den Khaddafi som i media hetat Khaddafi så länge jag kan minnas, nu plötsligt i vissa tidningar heter Gaddafi. Det är lite som när Persiska viken i början av 90-talet blev Persiska golfen/gulfen när CNN började rapportera från kriget i Kuvajt, som snabbt bytte namn till Kuveit i media.

  2. Å! Jag har precis gnällt över hela Facebook om min radioabstinens från i går! Vill vara i radio VARJE dag. Eller kanske inte varje, men en gång i veckan eller så? Eller helt enkelt oftare än en gång? GAH! Ätit en glass i ren desperation. Hjälpte lite.

    mvh/ radio star i annan kanal.

  3. Min första tanke: Hur skall vi nu få alla dessa nyingar att hjälpa till att lobba för Lotten som sommarpratare?

    Och den andra: degskor?

  4. Den där plattan framför mikrofonen, vad är den till för egentligen? Tar den bort flåsljud? (Jag har fått för mig att det är det den gör.) Kan du inte i så fall testa hur högt man måste flåsa för att det ändå ska höras i radio? Som ett roligt experiment?

  5. Christer

    Plattan är ett så kallat puffskydd och inte en platta utan ett nät. Ett puffskyddd kan också se ut som en sån där skumgummiboll eller i vissa fall lurvig strumpa som de trär på micken. Huvudsyftet är inte att ta bort flåsljud utan just puffar från i första hand klusiler. Jag tror att man kan säga P med jättestark aspiration utan att det hörs nånting, faktiskt.

  6. Jaha, då skulle jag vilja att Lotten testar aspirerade klusiler allt vad hon orkar, då!

    Förresten undrar jag hur meänkielitalare hanterar puffskyddet, eftersom meänkieli är ett av ganska få språk där aspirationen är fonematisk.

  7. Ö-helena, är du sjuk? Två kommentarer i båset och inget som avhandlar de två stavfelen i texten.

    Har inte ”varit” i radio sen 90-talet men finns faktiskt på play-versionen av tv (avd. skryt).

  8. Och pga. att kommentarerna innehåller underbara ord som aspiration, fonem och klusil, har jag även uppdaterat lite för att locka fler kommentatorer hitåt.

  9. Varför det heter nederländska och inte holländska behöver du väl inte utreda, för det är så enkelt. Nederländerna är en stat med 12 provinser, varav Zuid- och Noord-Holland (Syd- och Nordholland) är två. (De hängde ihop förut.) Precis som man inte säger ”skånska” om svenska säger man inte ”holländska” om nederländska.

    PK, flamländska är en nederländsk dialekt. Precis som finlandssvenska är en svensk dialekt, trots att det ligger utanför rikets gränser. Men till skillnad från Sverige/svensktalande Finland har Nederländerna/Flandern en officiell gemensam språkpolitik. Eller vad man kallar’t.

  10. Christer

    Jag tror inte att det är några problem med meänkieli, eftersom aspirationerna inte tas bort helt. Det är bara de där smällarna som kan uppstå om man viskar PaPPersKaTT jättehögt rakt in i micken som puffskyddet minimerar.

  11. Gerbilen

    Ett arabiskt ord kan se helt olika ut beroende på vilket språk det transkriberats till. Jämför t. ex. det engelska eller franska sättet att skriva M el K:s namn (aktuelll ökenhövding) med det svenska. En komplikation vid transkriberingen är också att vokalerna inte behöver skrivas ut i arabiskan. – Det är visst så i hebreiskan också, har jag för mej.

  12. Jepp. ”Det vet väl alla”-systemet gäller för hebreiska vokaler. De ändrar sig dessutom i början av orden ju fler ändelser man hänger på i slutet.

    Men som tur är för oss som inte är vana så finns det prickar och streck som man kan sätta runt konsonanterna för att skriva vokaler.

  13. Jag tycker Lotten ska vara med varje dag i P1! Dessutom får hon ju då förmånen att få pendla med SJ och det ger mängder av spännande och intressanta blogginlägg! 🙂

  14. Fast jag tycker att det är konstigt att hon måste dra iväg ända till Stockholm för att göra några få minuter. Den där lönen du nämnde, är det vad som är kvar före eller efter tågbiljetten är betald?

    Det vore en annan sak om du satt timmavis och prata i radion om Sommar-en t ex.

  15. Ah, nu var du bra listig, Cecilia N!

    Kanske skulle jag kunna avlönas för att bara åka tåg lite kors och tvärs? Som en utrikeskorre fast bara Sverigetågkorre?

  16. Ah, nu har Nordegren flagellerat för triology. Hans försvar? En halv miljon har skrivit på internet fel.

    Haha… han skulle inte ha gjort en pudel utan en nudel.

  17. Ola

    ”(endast män)”
    Skönt! Då var mitt darr i hjärtat en fullt normal reaktion.

    Fast egentligen vill jag tala med en språkpolis(vi är många som är såååå trötta på google-professorn) om ”ävenfast” istället för ”även om” och ”fastän”, samt ”flertalet” istället för ”flera” och ”ett antal”. Det sista är att även sjörapporten talar om ”flertalet ishinder”.
    Får jag smisk på fingrarna nu för mina citattecken samt punkten efter citattecknet?

  18. Jag lämnade ju en liten tråkig Facebookkommentar angående titeln ”språkpolis”. Kanske språkordningskvinna/man – men det är ju inte lika direkt?
    Nu när SR är väldigt digitala och har typ 65 kanaler borde kanske det kunna finnas P66-Lottenkanalen?

  19. Diskussionen om holländska/nederländska är ett typexempel på hur formalistiska regler (påhittade av vem?) strider mot normalt bruk. Du får svårt att hitta någon i Holland (=Nederländerna) som talar annat än ”Hollands” om man inte pressar dem på just denna punkt. Flamländska må vara en dialekt eller variant men det är ett eget språk och antingen talar du holländska eller flamländska. Jag talar själv bräcklig holländska men lyssnar mycket hellre på flamländska som är klarare och mer artikulerad.

    Det är samma tänkesätt som inte vill skilja på tjeckiska och slovakiska eller serbiska och kroatiska. De må vara samma språk men i realiteten kan du inte säga till folket i Bratislava att de talar serbiska. Osv.

    Lite sunt förnuft och sinne för realiteter istf fomalism? Eller?

    Och Kuwait heter det väl inte Kuweit?

  20. Jag har länge haft vådliga klusiler med kraftfull aspiration, men det är först idag har jag lärt mig att det är det jag begagnar mig av för att höras på jobbet. Bloglove!

  21. apropå de aspirerade klusilerna, så bör ju aspirerade klusiler också vara längre, så även om aspirationen i sig försvinner så bör längden göra att skillnaden aspirerad/oaspirerad ändå är hörbar.

  22. Papperskatt påre, Huskorset!

    Bengt, du FÅR vara negativ till min språkpolistitel. Vi är väl oense om något annat också? Stavningen av museet … eller var det något annat? Hur som helst är det självklart så att P66 måste bli min kanal!

    Bengt O: Det här med hur man transkriberar andra språk och hur man uttalar ord och namn som växer som stekt gröt i munnen som är byggd för andra ljud kräver absolut sunt förnuft. Oftast är de vedertagna namnen framtagna med ledning av förnuftet. Men sannerligen inte alltid. Kuwait ska på svenska uttalas [kuvajt] även om många har ett mer anglosaxiskt uttal.

    Hallå ni som behärskar högarabiska – hur säger man Kuwait i Kuwait?

    Ola: Det var väl jättefina citattecken? För att inte tala om punkten som satt som en smäck!

  23. Gerbilen

    Cecilia N. Det finns små krusidoffser att lägga till för att beteckna vokaler också i arabiskan, ovanför konsonanttecknen dårå, men men mest kör man utan. Det blir det ju inget enklare av …
    Och Lotten: Glöm inte vad jag har sagt flere gånger redan; du måste ta betalt!!!

  24. Tänk vad jag idag har lärt mig om arabiska krusidoffser. Och tänk att det var våren 1988 som jag tentade på aspirerade klusiler. (I’m an excellent fonetiker sedan födseln eftersom min mamma läste fonetik när hon väntade mig.)

  25. Äsch, inte fanken tänkte jag försvenska titeln på skivan. Då skulle jag väl ha kallat den svarta sidan av månen, med rosa flåjd.

  26. Gerbilen

    Nu har jag ju inte (längre) nån dator med arabiskt tangentbord men provar ändå att visa lite hur det är med Kuwait/eit. Det skrivs med de arabiska bokstäverna kaf waw ya ta. Det blir ju Kuwait, helt solklart, eller hur? k w y t står det alltså ”på svenska”. Så får man vokala till det. På engelska ”heter” k-bokstaven kaef (med ae ihop, fast det fixar jag inte), på svenska heter den kaf. W heter wow på engelska; det låter ju som det ”svenska” ”waw”. Y kallar folket från ingiltira (arabiskan har inga versaler.) för yae och svenskarna för ya. T slutligen heter tae på engelska och ta på svenska. Ni ser vart det lutar? När en svensk ”ska” säja a så säjer engelsmännen ae eller e eller ä, kanske. Kuwait svenska, Kuweit engelska.

  27. Gerbilen

    OCH beträffande herr K, G eller Q. Det är fransmännen som föredrar att skriva honom med G. De har sina egna transkriberingsregler och har ju lite svårt med K. I min fransk-svenska ordbok som omfattar nästan 1.000 sidor finns det en enda sida med franska ord som börjar på K.

  28. Tack för dina djupa kunskaper, Gerbilen! Hur säger man Kuwait i Kuwait då? Jag försökte klämma ut mig nåt i stil med kaf waw ya ta, men det lät mest som:

    –Kaffe?
    – Jatack.

  29. Det finns ju olika transkriberingssystem till och från nästan vartenda språk som har olika skriftsystem, något man ständigt måste tampas med som översättare (exempelvis transkriberas ryska inte likadant på svenska som på danska). Men det som speciellt komplicerar frågan om arabiska på svenska är att arabisterna aldrig riktigt har kommit överens om hur den svenska transkriberingen ska se ut. Som jag har förstått det finns det minst två skolor (kanske fler), men jag vet inte riktigt var skiljelinjerna går.

  30. Gerbilen

    Ja det är lite svårt att visa här hur det låter när man SÄJER Kuwait … Men googla på Kuwait så hittar du länkar där du kan höra uttalet.

  31. Margareta

    ”de går över mitt förstånd och en bra bit in på Kalles”, som gumman sa när hon inte förstod vad de sa. Nyss lärde jag mej vad ”Per aspera ad astra” betyder. Någonting nytt varje dag!

  32. Så intressant! Men jag har inte tid att kolla in alla länkar … Får bli uppdatering i helgen.

    Men i all snabbhet – Det där ”det vet väl alla” konceptet som Cecilia N berättade om, ställer till det ordentligt när ungarna som först lärt sig med vokaler i första klass och sedan gladeligen kan strunta i att skriva ut dem från 2-3 klass, senare skall komma ihåg och studenttenta med dem i 2a/3e ring …

    ps VAR finns ’större/mindre än’ på det svenska tangentbordet? Byter till engelska varenda gång jag behöver dem …

  33. Christer

    Eller så här: < >
    Men eftersom större än och mindre än tolkas som någon sorts tagg, måste man skriva dem som html-kod.
    Skriv et-tecken, följt av lt (för less than) eller gt (för greater than), följt av semikolon. Häpp!

  34. Nä men va fasen!
    &lt ser ut som sånt därnt tecken i smygkollningen nedan. Men det blir inte så när det sen ”kommer i tryck”.
    Hm. Semikolon …
    På’t igen då …

    < >

  35. Skid-VM? Jag vill ha skidorna på fötterna inte i TV’n. Jag är så erbarmerligt trött på min förkylning, att jag till och med spottat ut ett nytt logginlägg.
    Jag tycker att det är viktigt att man (speciellt reportar!) kan uttala Schweiz rätt! Sch, i början, inget annat!

  36. Gerbilen

    Ja, arabistnördar undrar nu över varför ledaren K, Q eller G:s son Seif plötsligt stavas Saif i svenska medier. Det måste vara engelskans fel. Karln heter Seif, det uttalas så på arabiska, rimmar på det svenska Leif.

  37. Ååååh, så kul! Nu har jag playat mig igenom alla klipp på svt av finalen och eftersnacket på både svenska och norska. Rrrrroligt! Och så söta små pojkar att jag tror att jag ska klappra lite med löständerna på min parkbänk. Anna, var är du?

  38. Jag tror det är tryckstyrkan och inte durationen som avgör hur viktigt puffskyddet är. Fast det är större duration på finala klusiler så det kanske är två samspelande faktorer.

    Och nu kanske jag har fel, men är det inte så att finska tonlösa klusiler (initiala) inte har samma grad av aspiration som svenska har? Det är väl därför som svenska med finsk brytning får en sorts klusiler som varken är tonande eller tonlösa, utan nå’t mitt emellan? Pursvensken som lyssnar kan tycka att det låter ”binne” fast det handlar om en pinne. Och att det låter ”pulle” fast det vare en bulle. Måste fråga min svåger. Om jag hinner innan nån här i båset har utrett saken.

  39. Jag åkte iväg på roligheter, så jag kunde inte följa upp mitt nederländska inlägg.

    Att Bengt O. träffat på holländare som talar ”hollands” kan jag tänka mig, det har jag också gjort. Men jag har också träffat folk därifrån och från andra delar av Nederländerna och från Flandern som presenterar sitt språk som ”nederlands”.

    Dessutom är det inte formalistiskt att säga att flamländska och holländska är nederländska dialekter. Det liksom bara är så, precis som vi säger att skånska och värmländska är dialekter av svenska och inte av danska respektive norska. I fallet flamländska är gränsdragningen ännu tydligare, eftersom det i det andra geografiskt närliggande språkområdet talas ett språk från en annan språkgrupp (franska är romanskt till skillnad från nederländska, tyska, svenska, engelska m.fl. som är germanska).

    Man kan naturligtvis ge sig in i långtgående diskussioner om vad som utgör ett språk och var man ska dra gränser etc. Den klassiska definitionen är att ett språk är en dialekt med en armé.

    Sedan handlar det också om vilket språk talarna definierar sig som talare av, och om det finns en gemensam språktradition, med ordböcker, standardiseringar och språkvårdande insatser, till exempel. Det är möjligt att en flamländare som stoppas på gatan och tillfrågas vad hen talar för språk säger ”vlaams” (som motsats till ”français” varande det konkurrerande språket i Belgien). Samtidigt läser hen böcker och tidningar publicerade i Nederländerna utan att uppfatta det som ett främmande språk, precis som rikssvenskar läser Monica Fagerholm och Huvudstadsbladet utan att reagera över annat än en och annan finnicism.

    Lotten, jag är ingen expert på det nederländska språket, det är kombinationen 40.000 miljarder poäng i lingvistik och 40 poäng nederländska som talar. 😉 Men jag gillade det där ”nederländskspecialist också”! 😀

  40. ”Dessutom är det inte formalistiskt att säga att flamländska och holländska är nederländska dialekter.” Men gah, det är ju precis det vill skriva att de är.

    Nu måste jag klura ut en luddigare mening!

    (Nu lät jag bitter och arg. Så är det inte alls. Jag är mycket, mycket nöjd med all arabiska och alla dialektkunskaper samt krusidoffser!)

  41. Stefan

    Kommer in lite sent i denna diskussion, men Bengt skrev:
    Du får svårt att hitta någon i Holland (=Nederländerna) som talar annat än ”Hollands” om man inte pressar dem på just denna punkt.
    Visst, det finns de som säger att de talar ”Hollands” i Holland. Men Holland är bara en liten del av Nederländerna som Malinka skriver, och om du exempelvis åker till Maastricht skulle det nog krävas pistolhot för att få mannen/kvinnan på gatan att säga att de talar ”Hollands”. Där talar de ”Limburgs”. Och då är vi inne på Malinkas jämförelse med Skåne och Finland igen. Eller för att ta engelskan. Det officiella språket i USA är engelska, inte amerikanska. Men visst, i Nederländerna och Flandern har man lättare att hitta personer som först och främst identifierar sitt språk med den dialekt eller regiolekt som de talar, än med standardspråket. Men oavsett vem du talar med på gatan i delar av det nederländska språkområdet är det officiella språket i Flandern och Nederländerna nederländska. Så står det på barnens skolscheman, på ordböcker och på EU:s samt belgiska respektive nederländska regeringens webbplatser.

  42. Tack för initierad information, Stefan! Det gör inte något att du kommer in sent — här klampar vi gärna in på fem–sex år gamla inlägg då och då.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.