Hoppa till innehåll

Filmarkivet … jahoo …

Ni ser hur återhållsam jag är i rubriken? Well, det är bara en luring. Det är en chimär och ett understatement för egentligen vill jag skrika:

HERREGUD-DU-MIN-SKAPARE VILKEN JÄVLA GREJ!

Men det är helt självklart egentligen. Där sitter de på Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket och har hand om filmer, filmer och åter en och annan film. (Den första  filmen som de har, gjordes 1897 och var 20 sekunder lång och den ska vi verkligen inte titta på idag för den heter Konungens av Siam landstigning vid Logårdstrappan och är förmodligen bara intressant på samma sätt som Konungens av Danmark bröstkarameller.) Naturligtvis måste de förr eller senare lägga ut rubbet till oss nostalgiker!

(Uppdateringsparentes: Jodå, kommentatorsbåset bryr sig visst om konugen av Siam. Här finns filmen.)

Och det är nu det blir besvärligt. För jag vill ju bädda in filmerna här i bloggen. Jag vill stryka dem och lakanen medhårs och rätta till kudden och se till att överlakanet med monogram och allt annat ligger rätt så att filmen ligger bekvämt inbäddad och sebar.

But nooooo. (Det är sånt man säger med lätt amerikansk brytning när man anser att något är fel.) Man kan bara länka till den. Man kan göra en helsickes massa andra saker än att bädda in den, förstås:

Men det är ju inte det jag vill! Jag vill lägga upp filmen här!

Anywhooo. (Det är sånt man säger med lätt amerikansk brytning när man inser sina begränsningar.)

Den filmsnutt som jag såg idag var inte precis en snutt. För det är en halvtimme av ert liv som ni aldrig får tillbaka. Men om ni låter bli att knyta skosnörena, duscha två gånger, bre smör på mackan och läsa onödiga Facebookstatusar som inte handlar om hotellmögel och basket, så har ni tid.

För det här handlar om Expressen och Dagens Nyheter och hur de jobbade 1975 för att få fram tidningar till hela landet varje dag. Dåförtiden räknade man upplagan – alltså antalet papperstidningar – och kunde stoltsera med 800 000 per dag. Jag måste nästan upprepa eftersom det är så mycket … men bara nästan. Eller jo: 800 000 ex. Upprepar mig gör jag ju ofta ändå. (Hotellmögel och basket! Hotellmögel och basket!) Dagens upplaga vad gäller Expressens papperstidning är av förståeliga skäl mindre. En väldigt bra dag når den 300 000 – men nu räknar man istället antalet läsare och kan vråla ”enkommaåtta miljoner!”. Well. (Det är sånt man säger med lätt amerikansk brytning när man tycker att alla ska förstå vad man menar.)

Här kommer nu länken till filmen som jag tycker att ni ska se. Men nåde er om ni inte kommer tillbaka hit och berättar hur intressant det var!

Länken

Filmen innehåller dels interiörer från redaktionerna på Dagens Nyheter och Expressen, dels exteriörer från Borg-Båstad och bedrövade bönder samt prat om borgar-Bohman.

Redaktionsmöte. Alla antecknar och männen har blommiga blusar i indisk bomull. ”Det kommer att handla om att det var en mycket fin demonstration i stort sett.”
Redaktionsmöte. Alla antecknar och männen har blommiga blusar i indisk bomull. ”Det kommer att handla om att det var en mycket fin demonstration i stort sett.”

De pratar om ”Rörelsen” och könsroller och den annars underbare Ehrenmark får på ett ovanligt tråkigt sätt rapportera från tidningskvarteren i London.

En av alla elskrivmaskiner.
En av alla elskrivmaskiner.

Efter 2,25 minuter in i filmen slår jag mig för pannan och vrålar lite, för då får jag se hur korrekturläsarna på DN jobbade. De sitter i små bås och läser högt för att kontrollera att ”stavning, kommatering och förkortningar blir korrekta”. Så underbart! En korrläsare läser upp en bostadsannons för att säkerställa att just stavningen, kommateringen och förkortningarna blir korrekta! Åh! Stavningen, kommateringen och förkortningarna!

Lägenheten i annonsen har kyl och sval i avokadogrönt, är på 87 kvadratmeter och kostar 15 000 kronor, vilket är bra mycket mindre än Volvon från 1973, som någon vill sälja för 21 000 kronor. Och i dagens penningvärde är 21 000 ungefär 110 000 medan 15 000 motsvarar 75 000. Say no more. (Det är sånt man säger med lätt amerikansk brytning när man tycker att folk ska tänka ett steg längre.)

”Aaaaa, vi ska framkalla en tjufem rullar va.”
”Aaaaa, vi ska framkalla en tjufem rullar va.”

Jag kan ju inte berätta allt, inser jag. Och alla bilder här har en play-knapp i centrum – den kunde jag inte trolla bort. Ni som inte anser er ha tid med filmen får här och nu en snabbgenomgång:

”Massi” läser in artikel från biltelefonen i Båstad.
”Massi” läser in artikel från biltelefonen i Båstad.
”Båda telefotoapparaterna är trasiga, vi får inte fram några bilder, nåt meddelande måste gå ner till husvagnen.”
”Båda telefotoapparaterna är trasiga, vi får inte fram några bilder, nåt meddelande måste gå ner till husvagnen.”
”Vi tar bilder vid visiteringen när nån jävel blir avslöjad, va.” (Poliserna måste dock lida och titta på när Björn Borg spelar tennis.)
”Vi tar bilder vid visiteringen när nån jävel blir avslöjad, va.” (Poliserna måste dock lida och titta på när Björn Borg spelar tennis.)
Läktartelefonerna i Båstad. ”Björn Borg förlorar bollar som han vanligtvis vinner. Punkt.”
Läktartelefonerna i Båstad. ”Björn Borg förlorar bollar som han vanligtvis vinner. Punkt.”
”Nääää, allt det här åker till andraupplagan. Båstad ska in.” (Det som åker är Patricia Hearst!)
”Nääää, allt det här åker till andraupplagan. Båstad ska in.” (Det som åker är den nyinfångade Patty Hearst!)
Precis i slutet (efter 27 minuter) ska ni skåda hur ombrytningen sker, hur DN:s förstasida skapas, hur texterna är gjutna i bly och bilderna etsade i plåt. Det är otroligt.
Precis i slutet (efter 27 minuter) ska ni skåda hur ombrytningen sker, hur DN:s förstasida skapas, hur texterna är gjutna i bly och bilderna etsade i plåt. Det är otroligt.

Någonstans mellan 20 och 25 minuter kör Expressens N.Y.-korre omkring i en bil och ser ut som Per Bjurman. Det är bara det att just han var åtta år 1975. Journalisten säger att ”stan håller på att gå i konkurs”. Och då talar vi om New York. Uppdatering: utrikeskorren hette Ernst Klein.

Nej, nu får ni se och höra själva hur Kjell-Olof Feldt går på restaurang för över tusen spänn, hur Lantbruksnämnden tar bönderna i Njurunda från sina gårdar och hur en demonstrationsinvasion sveper över Sverige. Det är 1975, mina vänner.

Och ni som vill se mera kul kan njuta av ”Andra takter” från 1985, som handlar om Sixten – en punkare i bandet Anti-Cimex. ”Han vill inte leva det vanliga Svensson-livet, utan bara festa och protestera mot svensk vapenexport.” Så himla originellt. (Det är sånt man säger när man vill vara lite drygironisk och få till ett slut.)

Uppdatering ett par dagar senare:
Tänk, nu skriver Expressen också om filmen. Och de har trollat fram bilder utan pilen i mitten! (Hur?) Men det underliga är att vi verkar ha samma smak: de väljer ut nästan samma motiv som jag. Och minsann skriver inte en av dem som syns på filmen om hur det var att 1975 vara nyanställd. Intressant!

Share
Publicerat iBloggen

72 kommentarer

  1. Hoppas jag får den där halvtimmen snart, jag vill verkligen se hela filmen! Hann bara med fem minuter nu, mycket lovande.

  2. Åh, vad de röker! Åh, så avancerat med ett litet modelltåg som skickar runt papper på redaktionen! Åh, så modig 34-årig ingenjör är när han söker en varm kvinna och liksom måste ringa upp en varm kvinna för att få in sin annons.

    Det känns som så länge sedan fast det var alldeles nyss.

  3. Nä precis. Luna har rätt. Chulalongkorn har gator uppkallade efter sig lite varstans i Sverige.
    Jag vet det, men eniro verkar inte riktigt hänga med … *morr*

  4. Det står i Lunas länk att han åkte norrut pga timmer. Men jag har hört att det var en gång en sjöman från Ragunda som räddade kungens dotter från att drunkna när hon ramlade i vattnet. Alla thailändare visste att kungen var gud och därför inte fick vidröras, inklusive hans familj. Den rådige svensken kände inte till det utan dök i och fiskade opp flickan.

  5. Örjan

    @CeciliaN Fasinerade uppgift. Men undrar…

  6. “Walkie talkie” … det var länge sen de var igång. Och att det var “riktiga” telefoner, Dialog, som de hade ute på läktaren!

  7. Ja, snacket säger ju att sjömannen var anledningen till att han överhuvudtaget besökte Sverige, men det har inte gått att vederlägga. Men en god skröna är det!

  8. Men satan, nu räcker det ju inte med en halvtimme när vi måste läsa allt om Chulalongkorn också! (=Nu måste jag sluta läsa allt om Foppa och göra vettigare saker.)

    Kontaktannonsen var fin, ja: ”Bekantskap önskas av 34-årig ingenjör som söker varm, allmänbildad kvinna som liksom jag tycker om att resa.”

    Undrar hur det gick. Nu är han ju 70 år.

  9. Luleå-Anna

    Åh, jag blir alldeles blötögd! Närmast uppvuxen i sätteri och tryckeri då morfar var typograf minns jag slamret från sättmaskinerna, korrigeringstängerna som ombrytarna hade och de enormt tunga plåtarna. När jag själv började i tidningsbranschen var blytiden förbi och vi hade fotosättning, paste up:er och vassa knivar. Jag kände precis igen ljudet när monteraren lyfte den vaxade bilden för att lägga in den på sidan. Och telefotoapparaterna! Och jacktången! Suset från rörposten (även om de hade en annan variant hos DN/Expressen. Och visst saknar man korrekturläsarna. Inget ordbehandlingsprogram i världen kan ersätta dem hur gärna tidningschefer än vill tro det. Nu hör man mest suset från datorer och svordomar när skiten hänger sig. Men pirret i magen när pressen går igång och man känner doften av färsk trycksvärta finns det inte mycket som slår.

  10. Luleå-Anna

    )
    Glömde den i mitt upphetsade tillstånd.

  11. Återkommer också när min halvtimme har infallit (har jobbat tills nu, gooo figure …) med synpunkter på filmerna. (Vill verkligen se dem.)
    Slank annars bara in i båset eftersom jag fick ett osökt tillfälle att korra Lottens text. 🙂
    Det heter inte “Kungliga biblioteket” utan “Kungl. biblioteket”.

    Sååå, det var dagens goda gärning.

  12. Jag måste ha blivit gammal. Jag har jobbat med fyra av de som gjorde filmen.

  13. I knew it, Niklas! Själv satt jag bara där och – förtvivlat – försökte känna igen alla ansikten. Och så var det underligt att de inte fick namnskyltar.

    Konungseligskaste Biblioteket! Så långt som möjligt!

  14. PK

    Ville punkaren leva svenssonliv eller inte?

  15. Bara de som hette Svansson, PK.

  16. Ska spara min halvtimme till senare.

    Men korrekturläsaren i mig vill påpeka att första 15 000 råkar avslutas med ett o i stället för med en 0:a. Så!

  17. Ah, vad skarpögt du läser, Malinka – och tack!

  18. Ami

    Vem bryr sig om film när hela den skriftliga världsbilden har raserats?
    Jag som trott att det ska skrivas “Borgar-Bohman” eller möjligtvis “Borgarbohman” och så skriver min korrekturguru Lotten “borgar-Bohman”. Jag ska hädanefter bara kalla gubben för Gösta.

  19. Fast Gösta saknar ju allitteration, Ami! Hm.

    Nu måste jag komma på vad “borgar-Bohman” är för en konstig språklig bastard. Snyggt är det sannerligen inte. Vad menade jag när jag skrev så?

  20. PK

    ”Han vill leva det vanliga Svensson-livet, utan bara festa och protestera mot svensk vapenexport.”
    Fattar fortfarande inte meningen ovan. Något saknas, jag får inte ihop det.

  21. Ami

    Så jag kan ha behandlat lille Gösta rätt alla gånger som jag har skrivit Borgar-Bohman?

  22. Nämen PK! Det var som tusan, du har ju hittat ett fel — och jag som kopierade informationen rakt av. Nu ska vi se om det står rätt eller fel på själva sajten. (Och tack, tack.)

  23. “inte”
    Placera på lämplig plats. T.ex.
    ”Han vill leva det vanliga Svensson-livet, utan bara festa och inte protestera mot svensk vapenexport.”

  24. Man skulle kunna skaka om meningen lite när man ändå håller på:

    ”Han vill leva det vanliga Svensson-livet, inte bara festa utan även protestera mot svensk vapenexport.”

  25. ”Han vill leva det vanliga Svensson-livet, utan bara festa och protestera mot inte svensk vapenexport.”

    ”Han vill leva det inte vanliga Svensson-livet, utan bara festa och protestera mot svensk vapenexport.”

    ”Han vill leva det vanliga Svensson-livet, utan inte bara festa och protestera mot svensk vapenexport.”

    Möjligheterna är nästan inte oändliga va?

  26. PK

    “Han vill/inte.”

  27. Oj och hoppsan, det blir visst språkpolis i Nordegren i P1 idag igen! (Efter kl 15.)

    Cecilia N: din fråga har kommit fram tillsammans med 60 andra! Sextio frågor efter 13 minuters prat i radio! WTF!

  28. Alldeles riktigt Anna. Möjligheterna är inte oändliga.

    ”Han vill leva det vanliga Svensson-intelivet, utan bara festa och protestera mot svensk vapenexport.”

  29. Lotten, vi ser fram emot en utredning av ordet intes användning. Kan man verkligen sätta det var man vill?

    60 frågor efter 13 minuter (Var det verkligen så länge? Skulle ha gissat på 5.) Hur många ska det bli efter ett helt Sommarprogram?

  30. Det kanske bara var 5 minuter, jag vet bara att jag var inne i studion i 13 …

    Och, Niklas, det finns en inte-regel i bisatssammanhang som heter biff!

  31. Saken är inte biff?

  32. Christer

    Men vad konstigt, sjöng Göteborgspunkarna på engelska!?

  33. Bara inte före flaggstång?

  34. Orangeluvan

    Ursäkta en yngling, men kan man tjäna pengar på det här båset? En talkshow? En dokusåpa? En romcom?

  35. O ja, jag tjänar t.ex. 800 kr när jag snart gör en insats i P1 igen.

  36. Sitter du “hemma” i P4-studion idag?

  37. PK

    Lotten live på p1 just nu. Hejja, hejja. Ska gå in på Ica nu men måste stanna kvar i bilen och lyssna.

  38. Unge man! Det är väl självklart! Varför skulle vi annars hänga här?

  39. PK

    Men vad var det för en gök som ledde programmet, vore det inte för Lottens medverkan så skulle jag aldrig lyssna på programmet igen.

  40. Just det, PK, lyssna nu på Örjan!

    Nästa vecka är jag med igen, men tydligen lite mer. Hinner ju knappt andas in, så är det slut.

  41. PK

    Jag tyckte väl att han var synnerligen trevlig och sympatisk, hoppas att det blir mer Lotten i nästa program. Så kort Lotten som idag passar inte en basketspelare.

  42. PK

    Duktig. Och klok som förstår värdet av en språkpolis.

  43. *visk* … mycket bra, PK, mycket bra … *visk*

  44. “… vår språkpolis Lotten Bergman väckte ett otroligt gensvar hos lyssnarna när hon medverkade i måndags.”

    Och? Det var väl självklart? Nidadidadida, nidadidadida, sommar, sommar, som-maaaaar …

  45. Vad sjunger dom i introt? Mif-foma e-tre, mif-foma e-e-tre.

  46. Agneta

    Filmarkivet.se är en veritabel guldgruva. Filmen om tidningsproduktion på sjuttiotalet var sevärd. Annonser skrevs in på något vid namn Alfaskop. Var det någon sorts textbaserad terminal?
    För dagens unga måtte filmen te sig som rena stenåldern.

    Alla per telefon rapporterande journalister fick mig att tänka på Birger Buhre, som var fenomenal på att, utifrån högst några nedskrivna stolpar, extemporera en lång, språkligt fullödig artikel per telefon till redaktionen. (B.B. var sportchef på Kvällsposten i Malmö och hade simning som specialitet. Det var simreferat jag vid flera tillfälle hörde honom ringa in.)

  47. Men, men – det hetejunte TriOlogy på engelska. Väl? Och inte uttalas det trajolodji, heller. Eftersom trio på engelska heter trio och inte trajo. Han är ute och cyklar, karln.

  48. Bosse

    Ja, Alfaskop var just en textbaserad terminal, tillverkad av Datasaab om jag minns rätt. Den första generationen hade grön text på svart botten. Nostalgi på hög nivå, tidningsvärlden känner jag förvisso inte till men Alfaskop användes under större delen av 70-talet på det försäkringsbolag jag arbetade på.

  49. Helt riktigt, Luna. Jag hade ju ingen aning om att han skulle ta upp just trilogi, och kunde inte protestera mot “trajolodji” utan att vara bombsäker och ha torrt på fötterna. Nu sitter jag här och hoppas att endast mina bloggbåskamrater är så allmänbildade att de vet att det heter trilogy. Inte heller har jag sett något avsnitt av Klass 9a, så den läraren hade jag inget vettigt att säga om heller …

  50. Vad häftigt att få lära sig att det fanns något som hette Alfaskop — jag kan inte påminna mig att jag har hört talas om den förut!

  51. Bosse

    Jag kollade lite nu, och det finns en historik om Alfaskopterminalen på Veteranklubben Alfa. Det är 3500-modellen som jag har erfarenhet av.

  52. Nämen Lotten, det är ju inte du som framstår som ovettig. Jag tittar icke på Klass 9A, det behövs liksom inte efter åtta år med ESMK1-3.

  53. Bosse

    Jag ser att Örjans länk handlar om en skylt i en Konsumbutik där man puffar för “Arn triologi”. Där står även “presentsken” i stället för “presentasken” och “pockeform” i stället för “pocketform”.

    Aningen OT kanske, men Konsums skyltning är jag skeptisk till sedan jag på 70- eller 80-talet såg en Konsumbutik utanför Helsingborg som vad skyltad med stora neonbokstäver. Det anmärkningsvärda var att det stod “KNOSUM” på denna skylt. 🙂

  54. Tack, Luna.

    Nu ska jag kolla lite mer på veteranklubbens fakta om Alfaskop. De terminaler som vi hade på Nationalencyklopedin såg nästan ut som modell Alfaskop 3500, men var en IBM.

  55. Bosse

    Jag sitter själv och läser den där veteransidan just nu. När det gäller “IC-kretsen med flip-flopparna”, är det bara jag som får en liten tautologivarning för “IC-kretsen”? “IC” betyder “integrated circuit” (“integrerad krets” på ärans och hjältarnas språk) så där står alltså egentligen “integrerad krets-krets”. Nåja, det är ju i och för sig samma sak med CD-skiva som t.o.m. SAOL godkänner.

  56. Agneta

    Det ser ut som om det är just en Alfaskop 3500 på tidningsredaktionen, den syns 5,57 och framåt.

    Blysättningen var också intressant att beskåda. Om jag kringelkrokade lite på min hemväg från skolan de första skolåren så passerade jag Smålands Allehandas tidningsredaktion, på bakgården fanns en hög med avfall och där rotade jag och min lillebror efter bly. Vi hade fått för oss att det skulle kunna vara användbart till tennsoldatsgjutning. Minns inte om det fungerade. Men en gång blev vi inbjudna i sätteriet och fick våra namn gjorda i bly. De gick att använda med en stämpeldyna. Någonstans i gömmorna finns det där
    blynamnet fortfarande. Tror jag i alla fall.

    Helt utanför ämnet: Jag talade med min lillebror i dag (vi är ju inte så små längre: ålderspensionärer båda två) och vi kom in på sjukdomar i barnaåren och jag kom ihåg att min bror fått åka ambulans till Epidemisjukhuset då han hade scharlakansfeber (antar att antibotika inte var så utbrett på fyrtiotalet). »Du for iväg med en svart ambulans», sa jag. Varpå min skämtsamme broder replikerade: »Oj, fanns det svartambulanser på den tiden!«

  57. PK

    Jag tycker att du lät proffsig och radiovan Lotten. Inte hade jag kunnat gissa att du inte var förberedd på frågorna, det lät lite lagom repeterat. Jag har aldrig sett det där 9A.

  58. Christer

    Det finns en riktigt bra stråktrio som heter Triology, men då är det fråga om en ordvits. En av deras plattor heter för övrigt ”Who killed the viola player?”, vilket ju också är lite vitsigt. Och försteviolinisten Aleksey Igudesman finns i flera riktigt roliga YouTube-klipp.
    Sådär apropå.

  59. Oj, vad du är duktig på finlänkar, Christer!

    Jag undrar jag, om stråktrion kanske ligger bakom missförståndet. Nu ska jag titta på klippen — och försaka mitt jobb!

  60. Bosse

    Men även på en sajt som The Free Dictionary står det “triology” och definieras som “series or group of three collected dramatic or literary works”. Men i de engelska lexikon jag har tillgång till nämns endast “trilogy” och jag litar mer på dem.

  61. Christer

    Jag har haft en bra lärare, Lotten!
    Den här är kul också.

  62. I loooooove Igudesman and Joooooo!

  63. Gunnar Johansson

    Hej Lotten

  64. Gunnar

    Hej Lotten,
    Jätteroligt skrivet om den alldeles otroliga filmen.
    Gunnar
    (som syns i filmen och skrivit i Expressen om den

  65. Hej Gunnar, välkommen hit — och grattis till den otroliga filmen och ditt deltagande i den. Har du läst kommentarerna om det fantastiska Alfaskopet som Bosse här ovan minns?

    För att inte din kommentar ska hänga alldeles i luften i en helt oavslutad parentes, får du en högerdito här och nu:

    )

  66. Janne

    Hej!

    Jag kan inte låta bli att kommentera Bosses inlägg ovan om KNOSUM skylten i Helsingborg. Det här måste ha varit 1972 eller 1973 och affären låg på Industrigatan i Helsingborg. Affären hade genomgått en stor uppfräschning och skulle ha en ny skylt på taket. Jag såg skylten från mitt fönster och tyckte att det var helfestligt. Det dröje inte särskilt länge innan felet rättades till. Jag har ett svagt minne av att någon fotograferde skylten och bilden fanns med i Helsingborgs Dagblad dan därpå.

  67. Hej Janne! Välkommen in med ditt gamla minne i detta gamla inlägg!

  68. […] Men vart jag mig på webben vände, gick detta med kvällstidningarnas övergång till förmiddagarna inte att hitta. Wikipedia, nooo. NE visste inte heller. Jag vände mig till alla journalister jag känner, särskilt murvlarna som var i pensionsåldern. (De som var unga när det begav sig.) […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.